Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING MARS Med fokus på Vuxenavdelningen KARLSTAD.SE
f e b r u a r i ä r ju i n t e årets roligaste månad, i mitt tycke till och med den näst tråkigaste då jag hyser särskilt svala känslor vad gäller november. I år hade jag tur och möjlighet att tillbringa en del av februari i Tanzania. Det underlättar min sedvanliga naturspaning avsevärt då jag varit på safari i Serengeti. Mer natur går nog inte att få på en gång. Man skumpar runt i en Land Rover med fyrhjulsdrift, annat fordon är inte att tänka på. Det sitter eller står ett djur i nästan varje buske. I början får man vänja ögonen att spana in buskar och snår, och upp i trädkronorna. Girafferna är lättast att se där deras små huvuden ser ut att sväva ovanför trädkronorna då kroppen döljs av blad och grenar. Aporna är också enkla att få ögonen på då de verkar ha lika många ögon på oss människor och gärna sitter och stirrar tillbaka rätt in i kameralinsen när man fått korn på dem. De lever vardagsliv på de dammiga och skumpiga vägarna, ungarna busar och de vuxna vänslas och vaktar flocken. Svårare var det att få syn på leoparden. På långt håll kunde vi se hur den proppmätt tog sin middagslur högt uppe i ett träd, med resterna av sitt byte hängande i trädklykan bredvid, allt för att freda resterna för schakaler och gamar som aldrig var långt borta. Svårast av alla att få se var noshörningen. I hela Serengeti finns idag bara 26 exemplar kvar. Vi hade tur och fick se två på en gång! Inte alla förunnat. Annars är det precis som på TV, vackert, spännande och sorgligt på en gång. En stor avmagrad lejonflock har lyckats fälla en buffel som de äter upp mitt framför våra ögon och en bit bort ligger den lilla skadade och sjuka lejonungen ensam, helt utom all räddning, och livet bara går vidare runt omkring. Tyngd av anblicken, en kort stund, sen rundar man nästa krök och får se ett sextiotal flodhästar ligga och bada och gruffa i en pöl, med sina ungar i tryggt förvar inklämda mellan stora kroppar. Och det har vi ju alla hört i skolan att våra fåglar flyttar söderut på vintern. Inte visste jag att det betydde att hela savannen kryllar av storkar, pelikaner, gamar, örnar och hägrar. Massor av fåglar överallt, både stora och små. CHEFEN HAR ORDET Väl hemma igen finns det en hel del att ta tag i. Förvaltningen har fått ett tillskott på 32 miljoner kronor. Hälften skall gå in i ramen för försörjningsstöd och hälften till arbetsmarknadsåtgärder. Då är det bra att vår nya IFA-chef är på plats. Anders Sjökvist från Karlskoga har nu börjat jobba hos oss. Det brådskar att skapa verksamhet för pengarna så det har vi redan börjat fundera på. Vi är mitt inne i arbetet med ramyttrandet över budget 213. Här är vi bara i startgroparna men det blir alltid en lite stressig och komprimerad period då vi lägger mycket energi på vad vi bör och skall göra i framtiden. Vi kan inte se någon avmattning när det gäller tillströmningen till förvaltningen. Det skapar nya utmaningar i sig, att ligga på den högre nivån vad gäller anspänning i organisationen, något som centrala ledningsgruppen måste tänka extra mycket på och försöka lösa på bästa sätt. Skönt att ljuset och våren är på väg så vi kan ta vara på den energi som det finns lite extra av vid den här tiden på året. På återhörande i april. Monica Persson, socialdirektör. 1 Invånare Dec 211 Totalt: 86 49 Kommunfakta Feb -1 Feb -11 Jan -12 Feb -12 Arbetslösa 2451 2168 2134 Tiilg 14 mars Program 1982 1976 248 Tillg 14 mars med aktivitetsstöd
EKONOMI 2 UTFALL I den bedömning som SKL presenterade 19 februari beräknas svensk BNP öka med endast 1, procent i år mot 4,4 procent i fjol. Tillväxten i svensk ekonomi har under vintern stannat av, men ökar igen från och med i vår. Tillväxten blir dock väsentligt svagare än under 21 och 211 och arbetslösheten kommer därför att stiga något. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 211 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Kostnaden för försörjningsstöd (FS) var ca 92,4 mnkr 211, det har inte varit så högt på tio år. Inte sedan år 2 då kostnaden var 11 mnkr. Under år 2 var i snitt 3 835 medborgare arbetslösa i Karlstad. I december 211 var 4 48 medborgare arbetslösa i Karlstad. Med tanke på den ekonomiska prognosen från SKL och utfallet de två första månaderna beräknas prognosen för bli ca 95 mnkr vilket skulle innebära ett underskott på ca 34 mnkr. Kostnaden för 21 var 88,4 mnkr, vilket innebär en ökning med 4 mnkr eller 4,5 % under 211. (Kostnadsökning till följd av prisökningar ligger på 3 %).
3 Med tanke på de nya ekonomiska prognoserna så är det troligt att kostnaderna kommer att öka under. Ramen för försörjningsstöd är 61 mnkr för år. Diagrammet visar att kostnaden låg på drygt 6 mnkr 27 men då är det viktigt att känna till att från maj 28 till januari 21 fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under 211. Vi har också blivit 2 654 fler medborgare sedan 27, vilket också ökar förvaltningens kostnader. Den ändrade tillämpningen och de ändrade reglerna i sjukförsäkringssystemet innebär fortfarande att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt försörjningsstöd. Under 211 är det ca 2 hushåll som har beviljats försörjningsstöd utifrån dessa ändrade regler och tillämpningar. Det medför en kostnadsförskjutning från stat till kommun på 18 % av försörjningsstödskostnaderna för 211, det vill säga cirka 16-17 miljoner kronor.. Därför ar det med stor glädje förvaltningen mottar Kommunstyrelsens beslut att Arbetsmarknads- och socialnämndens budgetram ökas genom ett tillägg till års budget med 32 miljoner kronor för att möta den höga kostnadsnivån för försörjningsstöd. Inriktningen är att satsa på åtgärder för att skapa egen försörjning och därigenom begränsa behovet av försörjningsstöd. Minst hälften av förstärkningen ska gå till jobbskapande åtgärder. Prognosen för visar ett nollresultat för verksamheten. Kostnaderna för externa placeringar för barn, unga och vuxna kan leda till ytterligare besparingsåtgärder för övrig verksamhet under. Kostnaden för externa institutionsplaceringar var oerhört höga för år 211. Budgeten överskreds med 14 mnkr. Kostnaden för LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) avseende extern placering och assistent/ledsagare överskred budgeten med 2,5 mnkr. Kristin Johansson, ekonomichef.
MED FOKUS PÅ VUXENAVDEL- NINGEN BOSTAD FÖRST Avdelningen informerar om modellen Bostad Först vars förberedelsearbete är i inledningsfasen. Det som ska göras initialt är att inhämta information från olika kommuner där arbetet redan satts igång. Detta för att sedan utforma ett arbetssätt enligt Bostad Först för att vår förvaltning ska kunna arbeta med metoden. Tanken med modellen är att komma bort från systemet med boendetrappor som flera svenska kommuner använder sig av idag. Man menar att det snarare stjälper än hjälper den bostadslöse. Systemet med boendetrappor innebär att den hemlöse får kvalificera sig till ett eget boende genom att klättra uppåt i boendehierarkin från natthärbärge och olika korttidsboenden till eget förstahandskontrakt. Metoden Bostad Först använder sig av rakt motsatt logik; först en egen bostad, därefter massiva hjälpinsatser. Synsättet påminner därför mycket om den filosofi man ha anammat på kommunens redan befintliga boenden Strandgården och Rönngården. Metoden Bostad först går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem. Den har testats i andra länder, bland annat i USA, Tyskland och Finland. Och resultaten har varit goda i de försök som utvärderats av i New York och Hannover ca 9 procent av dem som fått en bostad i kombination med intensiv rehabilitering har lyckats behålla sina kontrakt. För att ändra på den rådande hemlöshetspolitiken krävs ett brett samarbete mellan forskare, politiker, olika myndigheter, näringsliv, intresseorganisationer, bostadsföretag och brukare. Syftet med detta är: att stärka rätten till en egen bostad för de hemlösa att skapa en samsyn om bostadens betydelse att se hemlösheten som ett komplext problem som kräver differentierade åtgärder och bygger på metoder som har stöd av vetenskap och beprövad praktik att ge ett samordnat och individanpassad stöd under frivilliga former till dem som får en egen bostad att arbeta med brukarmedverkan För att lyckas att komma tillrätta med problemet krävs: att stoppa tillflödet till hemlösheten att mobilisera stöd och informera för att komma tillrätta med många av myterna som florerar att arbeta så de hemlösa kan få och behålla bostäder att arbeta efter en kvarboendeprincip att målmedvetet arbeta för att härbärgen och olika trappstegsalternativ ersätts av ordinära boenden. CANNABISNÄTVERKET Cannabisnätverket är ett nätverk för behandlare som möter personer med ett missbruk eller beroende av cannabis. Det gemensamma för medlemmarna är kunskapen och arbetssättet beskrivet i Vägen ut ur haschmissbruket (Lundqvist/Ericsson), även kallat HAP - haschavvänjningsprogram. Nätverket startade 2 med ett 3-tal personer genom ett initiativ från referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm. Idag () består nätverket av ca 25 medlemmar från omkring 7 olika orter i landet. Tanken och syftet med nätverket är att; utbyta praktiska och kliniska erfarenheter via metod- och kompetensutveckling säkerställa kvalitén i behandlingsarbetet initiera och påverka så att fler arbetar med särskild behandling vid cannabis i landet samordna utvärdering. Krav för medlemskap är att man arbetar med eller står i begrepp att börja med behandlingsarbete baserat på HAP och vill ta del av och dela med sig av erfarenheter utifrån det arbetet. Nätverket har av Folkhälsoinstitutet beviljats medel för att arbeta med förebyggande arbete/tidiga insatser med särskilt fokus på målgruppen 16 18 år. Projektet innehåller tre delar; (I) nationell, regional och lokal kunskaps spridning (II) utveckla professionell virtuell rådgivning i syfte att förhindra användning av cannabis (III) utveckla metoder för tidig intervention i syfte att motivera unga personer att avbryta sitt användande innan detta övergått till ett skadligt bruk eller cannabisberoende. Varje del har en egen delprojektledare med nära förankring i cannabisnätverkets medlemmar och särskild kunskap på sitt delområde. Kontaktuppgifter: Projektansvariga är Karlstads kommun, projektledare Ann-Sofie Nordenberg, tfn 54 54 5165, e-post ann-sofie.nordenberg@karlstad. se och administrativ resurs Eva Lind, tfn 54 54 5213, e-post eva.lind@karlstad.se, med stöd av Ulric Hermansson socionom och med dr, Beroendecentrum Stockholm, tfn 7-589571, e-post: ulric@bahnhof. se) och Thomas Lundqvist leg psykolog och docent i psykologi, Rådgivningsbyrån Lund (46-178932, e- post: thomas.lundqvist@psychology.lu.se) 4
TRÄFFPUNKT TINGVALLAGATAN Inom Vuxenavdelningen har medarbetare och verksamheter länge påtalat behov av ett ställe dit människor kan gå för att motverka ensamhet och social isolering. Alltför många personer, inte minst inom Vuxenavdelningens målgrupper, är i avsaknad av familjekontakt och/eller annat socialt nätverk. Inom avdelningens sysselsättningsverksamhet uttrycker deltagare ofta att de också skulle vilja umgås med andra utan krav på prestation. En mötesplats för avdelningens målgrupper har planerats och under maj månad inleds iordningställandet av en Träffpunkt i avdelningens lokaler på Tingvallagatan 1. Ansvarig för verksamheten kommer att vara Anna- Greta Wirsén. Detaljerna i planeringen av den inre miljön, såsom inredning, öppettider o dyl. kommer så långt det är möjligt att ske i samråd med enskilda eller grupper av brukare/klienter, exempelvis med hjälp av avdelningens Inflytanderåd. ENHETEN FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TRÄNING I januari startade enheten för sysselsättning och arbetsträning. Enheten innehåller Spegeln, Gemet, de sociala arbetskooperativen Brillianten, Solakoop, Solatassen, Grön Framtid och Mediagruppen Karlstad. Under 21 arbetade Vuxenavdelningen med fyra områden i arbetsgrupper med syfte till verksamhetsutveckling, därav den här förändringen. Medverkande i denna grupp var personal från Spegeln, Brillianten, Gemet, USB och Nexus samt chefer för två av dessa verksamheter. Önskemålet var att samla fler verksamheter under en enhetschef med syfte att ge ökade utvecklingsmöjligheter och att i större utsträckning anpassa verksamheterna efter brukarnas förmåga och behov. En gemensam ingång, där samordnare, arbetsterapeut och handledare arbetar i nära samarbete med brukarna, ska underlätta förflyttningar inom de olika verksamheterna samt stärka samarbetet mellan dem. Nästa steg är att utforma den gemensamma ingången. Detta diskuterades på våra första gemensamma planeringsdagar i början av februari. 5 Med den här förändringen följer även att de tre arbetsterapeuterna gemensamt kommer att utgå från enheten och fysiskt ha sin arbetsplats under ett tak med en och samma chef. De tre arbetsterapeuterna kommer att ha var sin inriktning socialpsykiatri, beroende/missbruk och sysselsättning.
6 Nyckeltal Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 14 135 antal 13 125 211 12 115 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 35 3 antal 25 2 15 1 211 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 6 5 antal 4 3 2 211 1 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
7 Nyckeltal Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare 14 12 belopp i kr 1 8 6 4 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare 211 Utbetalt per invånare Budget kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 7 6 belopp i tkr 5 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 211 Kostnad placeringar FAM budget placeringar FAM Externa placeringskostnader vuxna i tkr 3 25 belopp i tkr 2 15 1 Kostnad placeringar VUX 211 Kostnad placeringar VUX budget placeringar VUX 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec