The Swedish consulting industry dynamics

The Swedish consulting industry dynamics A study of the link between technology shifts and the growth of consulting companies CAMILLA HAABER-BERNTH Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2008

Den svenska konsultbranschens industriella dynamik En studie av samspelet mellan teknikskiften och framväxten av tekniska konsultföretag CAMILLA HAABER-BERNTH Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

Den svenska konsultbranschens industriella dynamik En studie av samspelet mellan teknikskiften och framväxten av tekniska konsultföretag av Camilla Haaber-Bernth Examensarbete INDEK 2008:52 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM

The Swedish consulting industry dynamics A study of the link between technology shifts and the growth of consulting companies Camilla Haaber-Bernth Master of Science Thesis INDEK 2008:52 KTH Industrial Engineering and Management Industrial Management SE-100 44 STOCKHOLM

Examensarbete INDEK 2008:52 Den svenska konsultbranschens industriella dynamik En studie av samspelet mellan teknikskiften och framväxten av tekniska konsultföretag Camilla Haaber-Bernth Godkänt 2008-03-26 Examinator Staffan Laestaduis Uppdragsgivare KTH Executive School Handledare StaffanLaestadius/ Pär Blomqvist Kontaktperson Fredrik Lagergren/ Anders Alvemo Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka trender som är karakteristiska för utvecklingen inom konsultbranschen. Studien är initierad på grund av en misstanke om ett samband mellan långa strukturella förändringar i samhället och kompetensutvecklingen hos konsultföretag. En möjlig korrelation kommer att utvärderas i arbetet. Tre stora strukturella förändringar har ägt rum under de senaste 100 åren i Sverige. Studien är utförd i form av en casestudie av fyra företag, som är speciellt utvalda då de grundades i startgroparna till en ny strukrurcykel. Ett företag grundades under den första cykeln (ÅF), ett annat företag under den andra cykeln (J&W/WSP) och två stycken under den tredje cykeln där vart och ett representerar olika tillväxtperioder inom cykeln (Mandator och HiQ). Den empiriska studien är baserad på information från årsredovisningar och jubileumstexter utgivna av företagen. Kompletterande intervjuer har också genomförts med ledande personer inom de fyra företagen. I huvudsak har information rörande förändringar i strategi, äffärsområden och företagens identitet eftersökts, liksom nyckeltal för tillväxt och lönsamhet. Informationen har använts till att skapa tidslinjer för företagen och en möjlig korrelation med tidslinjen för samhällets strukturella förändringar har undersökts. Likheter mellan de strukturella förändringarna i samhället och kompetensutvecklingen hos konsulterna kan påvisas. Konsultföretagen har i samtliga fall initialt erbjudit kunskap inom nya och växande utvecklingsblock i samhället. Dessutom har de alla erfarit en stark tillväxttakt under den första fasen av strukturcykeln (omvandlingsfasen). Under denna tillväxtfas har uppdragen varit orginella, expansiva och lönsamma. Mot slutet av strukturcykeln (rationaliseringsfasen) avtar tillväxttakten och lönsamheten minskar, möjligen pga mindre expansiva uppdrag och tuffare konkurrens. Uppdragen får ökat fokus på kostnadseffektivitet och effektivisering av redan existerande system och tekniker. Intern effektivitet är också betonad vid denna tidpunkt.

Lyckade expansioner av verksamhetsområden har varit tätt kopplade till kärnverksamheten inom företagen. Mindre lyckade expansioner har misslyckats exempelvis pga otillräcklig integration. Detta kan förklaras av företagens path dependance. Å andra sedan måste kärnverksamheten ständigt utvecklas i enlighet med förändringarna i samhället; i annat fall skulle företagen förlora sin tätposition inom området. Eftersom alla fyra studerade företag förfarande har en stark position inom sina initiala verksamhetsområden, är det tydligt att de har lyckats att utveckla sin kärnkompetens. Tätt samarbete med kunder och en grundlig förståelse av kundernas verksamhet ses som viktiga aspekter för att lyckas i verksamhetsutvecklingen.

Master of Science Thesis INDEK 2008:52 The Swedish consulting industry dynamics A study of the link between technology shifts and the growth of consulting companies Approved 2008-03-26 Examiner Staffan Laestadius Commissioner KTH Executive School Camilla Haaber-Bernth Supervisor Staffan Laestadius/ Per Blomkvist Contact person Fredrik Lagergren/ Anders Alvemo Abstract The aim of this thesis is to examine which standards that are characteristic for the development within the consultancy industry. The study is initiated because of the suspicion of a connection between long structural changes in society and the development of new expertise among the consultants. This possible connection will be evaluated in the thesis. Three major structural changes have taken place during the last 100 years in Sweden. The study is pursued in the form of a case study of four companies which are especially chosen since they were funded in the beginning of a new structural cycle. One company was founded in the first cycle (ÅF), another one in the second cycle (J&W/WSP) and two during the third cycle where each one of them represents a different growth period within the cycle (Mandator and HiQ). The empirical study is based on information from annual reports and historical reviews produced by the companies. Supplementary interviews have also been conducted with leading personalities within the four companies. Mainly information about changes in strategy, cooperate activities and corporate identity has been searched for, as well as key performance indicators for growth and profitability. This information has been used to create timelines for the companies and the possible connection with the timeline of structural change in society has been examined. Different connections between the structural changes in society and the development of new expertise within the companies can be shown. The consultants have in all cases initially provided information about new and growing development blocks in the society. Furthermore they all experience fast growth during the first phase of the structural cycle (the change phase). During this growth phase the assignments are original, expansive and profitable Towards the end of the structural cycle (the streamlining phase) growth slows down and profitability diminishes, possibly because of less expansive assignments and heavier competition. The assignments become more focused on cost effectiveness and streamlining of already existing systems and technologies. Internal effectiveness is also stressed at this time.

Successful expansions of the business activities have been closely linked to the core competence within the companies. Less successful expansions have failed due to insufficient integration. This can be explained by the companies path dependence. On the other hand the core competence continuously has to develop according to the changes in society; otherwise the companies will lose their lead within the area. Since all four studied companies still have a strong position within their initial business area, it is clear that they have succeeded in developing their core competence. Close connection with clients and a thorough understanding of the clients business is seen as important aspects in order to succeed in developing the business.

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 9 LISTA BILAGOR... 9 1. INLEDNING... 10 1.1. BAKGRUND... 10 1.2. PROBLEMFORMULERING... 11 1.3. HYPOTESER... 11 1.4. METOD... 13 1.5. AVGRÄNSNINGAR... 14 1.6. LÄSANVISNINGAR... 14 2. TEORI... 16 2.1. TILLVÄXT OCH OMVANDLING ETT KOMPLICERAT SAMBAND... 16 2.2. UTVECKLINGSBLOCK... 17 2.3. FRAMÅTRYCKANDE FRONTER... 18 2.4. CYKLISKT OMVANDLINGSFÖRLOPP... 18 2.5. STRUKTURCYKELN I DETALJ... 19 2.6. PATH DEPENDANCE... 22 3. INDUSTRISAMHÄLLETS GENOMBROTT 1890 1930... 23 3.1. SVERIGES UTVECKLING UNDER TIDSPERIODEN 1890-1930... 23 3.2. ÅNGPANNEFÖRENINGENS UTVECKLING UNDER PERIODEN 1895 1930... 25 3.3. FÖRETAGETS UTVECKLINGSTRENDER UNDER STRUKTURCYKELN... 32 4. VÄLFÄRDSSAMHÄLLET 1930 1975... 34 4.1. SVERIGES UTVECKLING UNDER PERIODEN 1930-1975... 34 4.2. JAKOBSSON & WIDMARKS UTVECKLING UNDER PERIODEN 1938 1975... 36 4.3. ÅNGPANNEFÖRENINGENS UTVECKLING UNDER PERIODEN 1930 1975... 42 4.4. FÖRETAGENS UTVECKLINGSTRENDER UNDER STRUKTURCYKELN... 48 5. KUNSKAPSSAMHÄLLET 1975... 50 5.1. SVERIGES UTVECKLING UNDER PERIODEN 1975... 50 5.2. MANDATORS UTVECKLING UNDER PERIODEN 1975... 52 5.3. HIQ:S UTVECKLING UNDER PERIODEN 1975 -... 60 5.4. J&W:S UTVECKLING UNDER PERIODEN 1975 -... 68 5.5. ÅNGPANNEFÖRENINGENS UTVECKLING UNDER PERIODEN 1975... 77 5.6. FÖRETAGENS UTVECKLINGSTRENDER UNDER STRUKTURCYKELN... 83 6. OBSERVATIONER OCH ANALYS... 87 6.1. HYPOTES 1: KRAFTIG TILLVÄXT UNDER TIDIGA ÅR KOPPLAD TILL UTVECKLINGEN INOM DEN GÄLLANDE STRUKTURCYKELN... 87 6.2. HYPOTES 2: ANPASSNING AV ERBJUDANDET TILL STRUKTURCYKELNS OLIKA FASER... 90 6.3. HYPOTES 3: FÖRNYELSE AV VERKSAMHETSINRIKTNINGEN I OCH MED KOMMANDE STRUKTURCYKLER OCH AKTUELLA UTVECKLINGSBLOCK... 93 6.4. KARAKTERISTISKA MÖNSTER FÖR KONSULTBRANSCHEN... 97 6.5. DE TVÅ KRAFTERNA I KONSULTFÖRETAGENS UTVECKLING... 97 7. RESULTAT... 100 7.1. SLUTSATS... 100 7.2. FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 100 8. LITTERATUR- OCH INTERVJUFÖRTECKNING... 102 8.1. FALLSTUDIEDATABASER... 102 8.2. LITTERATUR OCH ARTIKLAR... 102 8.3. INTERVJUER... 103 Lista bilagor Bilaga 1. Kommentarer till finansiella data

1.Inledning Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning till examensarbetets ursprung. En problembeskrivning följer därefter med tillhörande hypoteser. Metod och läsanvisningar avslutar kapitlet. 1.1. Bakgrund Examensarbetet har utförts inom ramarna för institutionen industriell ekonomi på KTH med uppdragsgivaren KTH Executive School. Examensarbetet utfördes under månaderna oktober 2007 till och med februari 2008. Handledare på KTH Executive School var Fredrik Lagergren och Anders Alvemo, handledare på institutionen för industriell dynamik var Staffan Laestadius och Pär Blomkvist. Examensarbetet ska undersöka teknikkonsultbranschens industriella dynamik. Konsultbranschen i Sverige har en drygt hundraårig historia. Teknikkonsultföretag som ÅF och SWECO grundades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet för att förmedla kunskap om avancerade tekniska system. Ett viktigt skäl var att kunderna hade hamnat helt i händerna på leverantörer av olika slag av teknisk utrustning och kunde inte själva värdera detta. De ville ha oberoende ingenjörer för att kunna ta ställning till anbud och välja rätt teknik. Oberoende konsulter blev därmed en viktig kunskapsleverantör. Sedan dess har samma företag flyttat sin kunskapsbas från den tidens tekniska system till de teknikområden som efterfrågats av det omgivande samhället vid var tid. Man kan säga att de har migrerat sin kunskapsbas över tiden så att de vid var tid besatt den kunskap som efterfrågades. Jag ska undersöka vilka mönster som är karakteristiska för utvecklingen i konsultbranschen. Det finns en misstanke om ett samband mellan teknik- och samhällsutvecklingens strukturförändringar och konsultföretagens kompetensutveckling. Kort sagt så borde konsultföretagens kompetensutveckling ske i takt med teknik- och samhällsutvecklingen för att de ska kunna försvara sin existens. Under 1900-talet har tre stora vågor av samhällsförändring svept över Sverige. Den första vågen karaktäriserades av industrialiseringen, den andra av utbyggnaden av industri och samhälle ofta kallad välfärdssamhället, den tredje kännetecknades inledningsvis av datorisering och automatisering och senare blev också av Internet och andra elektroniska kommunikationer en källa till stora förändringar. Ett flertal av de svenska, ännu existerande, teknikkonsulterna har genomlevt flera av dessa samhällsförändringar. Eftersom de fortfarande existerar, bör de ha lyckats att anpassa och utveckla sin kompetens efter det som efterfrågats under respektive samhällsperiod. För att verifiera eller förkasta misstanken om samband mellan samhällsutvecklingen och teknikkonsulternas kompetensutveckling kommer fyra konsultföretag att studeras. De är speciellt utvalda eftersom de grundades i samband med framväxten av varsin våg av teknik- och samhällsförändring. De fyra företagen är: Ångpanneföreningen (ÅF), WSP (före detta J&W), Mandator och HiQ. Jag kommer att studera företagens tillväxt, verksamhetsinriktningar och strategier under deras livstid. Den övergripande hypotesen som är att det finns ett samband mellan deras kompetensutveckling och de ovan beskrivna samhällsepokerna kommer att undersökas. Ett eventuellt samband är intressant eftersom det skulle kunna användas till att förstå framtida utmaningar och utvecklingsmöjligheter för dessa och andra teknikkonsulter.

1.2. Problemformulering Huvudfrågan är om konsultföretagens kompetensutveckling kan betraktas med ett branschdynamiskt perspektiv och vilka mönster som i så fall är karakteristiska för konsultbranschen. Mer specifikt eftersöks det misstänkta sambandet med de återkommande samhällsepokerna som är grunden för bland andra Lennart Schöns beskrivning av teknik- och samhällsutvecklingen. Det misstänka sambandet mellan konsultföretagens kompetensutveckling och samhällsutvecklingen grundar sig i huvudsak på det faktum att det finns konsultföretag idag på marknaden, som grundades under en samhällsperiod när dagens tekniska system ännu inte var uppfunna. En anpassning till teknik- och samhällsutvecklingen bör därför ha skett. Enligt bland andra Lennart Schön kan samhällsutvecklingen beskrivas enligt återkommande vågor av strukturomvandlingar (perioder av förändring), som löper över i genomsnitt 40-50 år. 1 Under 1900-talet har tre vågor av teknik- och samhällsförändringar svept över Sverige enligt Schöns definition. Den tredje perioden rymmer såväl utvecklingen kring datoriseringen som den senare tillväxtperioden i samband med Internet och elektroniska kommunikationer, som i uppsatsen representeras av två olika företag. Fyra svenska konsultföretag som har uppstått under varsin period av teknik- och samhällsförändring ska studeras: ÅF, WSP (före detta J&W), Mandator och HiQ. Beskrivningar över hur företagen har utvecklats över tid kommer att göras med avseende på deras tillväxt, organisation, strategiska vägval och förändringar i verksamhetsinriktning. En jämförelse kommer därefter att göras med Lennart Schöns teori om cykliska strukturförändringar utifrån hypoteser som specificeras närmare i kapitel 1.3. Hypoteserna bryter ner kontexten gällande teknik- och samhällsutvecklingen i ett antal mindre områden som kommer att vara centrala för studien av företagens utveckling. 1.3. Hypoteser Den övergripande hypotesen i uppsatsen är att det finns ett samband mellan teknikkonsulternas kompetensutveckling och teknik- och samhällsutvecklingen, som beskrivs av bland andra ekonomiprofessorn Lennart Schön. Samhällsutvecklingen beskrivs enligt omvandlingsvågor (så kallade strukturcykler) som återkommer med 40-50 års intervaller. Varje strukturcykel är kopplad till spridningen av viktiga tekniker och innovationer i samhället (så kallade utvecklingsblock). Till exempel är elektronikens spridning på 1970-talet är ett exempel på ett viktigt utvecklingsblock. 2 För utförligare beskrivning av utvecklingsblock och strukturcykler se kapitel 2. Hypotes 1. Kraftig tillväxt under tidiga år kopplad till utvecklingen inom den gällande strukturcykeln. De fyra utvalda företagen har gemensamt att de i teorin vuxit fram i början av en ny strukturcykel (HiQ dock något efter strukturcykelns startpunkt). En stark misstanke finns därför om att företagen har vuxit sig starka tack vare sin kunskap kopplad till spridningen av de utvecklingsblock som varit tongivande under strukturcykeln. Den första hypotesen är därför att företagen har haft en kraftig tillväxt under sina tidiga år och att denna tillväxt är kopplad till utvecklingen inom den nya strukturcykeln. Det bör med andra ord finnas en koppling mellan företagets initiala verksamhetsområden och de växande utvecklingsblocken i samhället. 1 Schön, 2000 2 Schön, 2000, s. 22

Företagens initiala verksamhetsinriktning kommer därför att studeras och jämföras med samhällsutvecklingen, liksom förändringar i tillväxttakten kommer att studeras. Hypotes 2. Anpassning av erbjudandet till strukturcykelns olika faser. En strukturcykel kan sammanfattas enligt förloppet kris omvandling rationalisering. 3 Till hypoteserna kan därför läggas att framgångsrika konsultföretag bör ha lyckats anpassa sitt erbjudande och sina tjänster efter strukturcykelns förlopp och olika faser. Följande delhypoteser bör gälla. Omvandling Under omvandlingsfasen sprids nya utvecklingsblock i samhället. Perioden präglas av en hög efterfrågan på långsiktiga, expansiva nybyggnationer i samband med spridningen av utvecklingsblocken. 4 Konsulternas erbjudande bör därför vara fokuserat på expansiva och omfattande uppdrag. Det kan också ta en stund innan de nya utvecklingsblocken blir klart definierade, vilket bör leda till en hög grad av originalitet i de efterfrågade lösningarna under omvandlingsfasen. Exempelvis så blev Microsoft Windows inte det dominerande operativsystemet över en dag utan föregicks flera olika innan det blev standard. Rationalisering Den rationaliserande fasen präglas av ökad konkurrens pga ökad internationell rörlighet. Det leder till lägre vinstmarginaler inom industrin som i sin tur leder till kortsiktigare investeringar och satsningar på effektiviseringar. 5 En högre grad av standardiserade, snabba och kostnadseffektiva uppdrag bör då vara fokus för konsulterna. Kris Högre konkurrens och stigande löner mot slutet av strukturcykeln leder till så kallade strukturkriser som utgör gränser mellan skilda tillväxtinriktningar eller strukturer. 6 En viss grad av oordning skulle kunna antas i en tid då nytt ersätter gammalt och satsningar på att urskilja vari potentialen ligger bör vara i fokus för konsulterna. Rätt ledarskap och öppenhet för marknadsförändringar bör vara betonat under strukturkriserna. Hypotes 3. Förnyelse av verksamhetsinriktningen i och med kommande strukturcykler och aktuella utvecklingsblock. Alla fyra företagen har överlevt till idag, även om två av dem nu ägs av andra företag. Deras livskraft i sig betyder att de har lyckats anpassa sin verksamhet och kompetens till marknadens efterfrågan. Den sista hypotesen i uppsatsen är därför att företagen har lyckats att förnya sin verksamhetsinriktning då de initiala utvecklingsblocken inte längre står i centrum för samhällsutvecklingen, genom addering av nya verksamhetsinriktningar eller byte av verksamhetsinriktning. Företagen förväntas med andra ord vara duktiga på att ta till sig nya influenser och inte vara inlåsta verksamhetsmässigt inom en specifik teknik eller bransch. 3 Schön, 2000 4 Schön, 2000 5 Schön, 2000 6 Schön, 2000

1.4. Metod Uppdragsbeskrivningen innebär att företagens utveckling ska ställas mot en kontext i form av samhällsutveckling. Då företagens utveckling är komplex har jag valt att studera dem utifrån en metod som kallas triangulering. Syftet med metoden är att utifrån olika perspektiv skapa en så god bild som möjligt av de studerade företagen. Fallstudien av de fyra företagen bygger således på såväl kvantitativa data som kvalitativa data. Data för hela företagens livslängd har samlats in. Huvudsakligen har informationsinsamlingen baserats på data från företagens årsredovisningar och deras egenproducerade jubileumssammanställningar. För att göra informationen överskådlig har den samlats i tre olika fallstudiedatabaser, beskrivna nedan, som är grunden för det empiriska materialet i uppsatsen. Dessa fallstudiedatabaser finns sparade i elektroniskt format och finns tillgängliga i anknytning till exjobbet. Information kommer också att eftersökas i litteratur och artiklar rörande samhällsutvecklingen och företagens verksamhet. Kompletterande semistrukturerade intervjuer har gjorts med ledande personer inom de fyra företagen. Syftet med intervjuerna har dels varit att bekräfta delar av den information som jag tillgodogjort mig via årsredovisningar, dels att få kompletterande information om orsakerna till företagens utveckling i olika riktningar. Parametrar som har värderats i valet av intervjuobjekt har varit arbetad tid inom företaget samt att de haft en ledande position med insikt i företagens strategiska beslut. Nedan beskrivs innehållet i de olika fallstudiedatabaserna mer utförligt. Kvantitativa fallstudiedatabaser: Data.xls samt Uppdrag.xls I den kvantitativa delen har syftet framför allt varit att hitta jämförbara nyckeltal för tillväxt och lönsamhet för de fyra olika företagen. För att kunna jämföra företagens utveckling med varandra måste nyckeltalen inte bara vara jämförbara över tid utan också mellan företagen. De höga kraven har resulterat i att nyckeltalen som valts är avskalade och enkla till sin karaktär, men därmed också jämförbara i högre utsträckning. Företagens historia varierar mellan 15 år och 123 år, vilket leder till svårigheter när det gäller att göra nyckeltalen jämförbara över så pass långa tidsserier. Dels ändras definitioner på olika poster i resultat- och balansräkningarna, dels så kan ordningen på posterna ändras pga nya redovisningsnormer. Hänsyn måste också tas till företagens karaktär som tjänsteföretag, där konventionella nyckeltal för kapitalintensiva företag (tex. avkastning på investerat kapital) inte har samma relevans. Exempelvis så kan ett högt antal anställda inom ett producerande företag tyda på ineffektiv användning av resurser, medan antalet anställda inom ett tjänsteföretag ofta står i direkt relation till intäkterna. Pga kopplingen mellan intäkter och antal anställda samt den tilltalande enkelheten i nyckeltalet väljs tillväxten i antalet anställda till en indikator på företagens tillväxttakt i uppsatsen. Som nyckeltal för företagens lönsamhet kommer rörelsemarginalen före avskrivningar i huvudsak att användas. Anledningen är framför allt att nyckeltalet oftast går att resonera sig fram till även i de tidiga årsredovisningarna där posterna i balans- och resultaträkningarna såg annorlunda ut. Denna tillfredsställande konsekvens över tid och möjligheten till jämförbarhet mellan företagen blir därför avgörande för valet att rörelsemarginalen som nyckeltal för lönsamheten. Trots enkelheten i de valda nyckeltalen så har framtagandet av dem inte varit självklart. Större uppmärksammade förändringar i redovisningsprinciper och definitioner av posterna som ligger

till grund för nyckeltalen finns därför angivna i Bilaga 1. Insamlad data från resultat och balansräkningar som ligger till grund för nyckeltalen har sparats i en Excel-fil med namnet Data.xls och källhänvisningar kommer att göras till denna fil. Ytterligare ett kvantitativt nyckeltal har varit möjligt att studera för ÅF. Statistik över antalet (dock inte storleken av) uppdrag och uppdragstyp ger en viss indikation om hur efterfrågan har sett ut under företagets tidiga år. Dessa uppgifter har samlats i filen Uppdrag.xls och källhänvisningar görs även till denna. Kvalitativ fallstudiedatabas: Års.xls Förändringar inom verksamhetsinriktningar, organisation och strategier har eftersökts genom frågor ställda till det så kallade VD-ordet i årsredovisningarna, alternativt till verksamhetsberättelsen i de tidiga fallen. Följande frågor har ställts till alla tillgängliga årsredovisningar för hela företagens livslängd: Vad är det viktigaste som har hänt under året? Vilka verksamhetsområden finns inom företaget? Vad är företagets konkreta fördelar/hur beskrivs företagets identitet? Vilka organisatoriska förändringar har skett under året? Vad tror ledningen om framtiden? Gällande svaren på frågorna så har oundvikligen en subjektiv sållning varit nödvändig då det under ett års tid händer mycket i ett företag. All insamlad kvalitativ data från årsredovisningar har sparats i en Excel-fil med namnet Års.xls, sorterat efter företag och år, och källhänvisningar kommer att göras till denna fil. 1.5. Avgränsningar Fallstudien är begränsad till fyra företag: ÅF, WSP (före detta J&W), Mandator och HiQ. Det är företagens konsulterande avdelningar som har studerats i de fall där ytterligare verksamhet har ingått i rörelserna. Studien av Ångpanneföreningen är dessutom begränsad till Södra Sveriges Ångpanneförening (SSÅF) fram till 1964, då de två ångpanneföreningarna i Sverige slogs ihop. SSÅF var den första av de båda föreningarna i Sverige, den som först tog in elektriciteten i verksamheten och hade till en början ett försprång gentemot Norra och Mellersta Ångpanneföreningen (MNÅF). Eftersom utvecklingen av de tidiga verksamhetsinriktningarna är viktiga i studien föll valet på SSÅF. MNÅF hade däremot växt sig betydligt större vid sammanslagningen år 1964 och var då också en större auktoritet än SSÅF. SSÅF skapade sig sin inriktning mot mindre och medelstora företag och blev ett mer lokalt förankrat konsultbolag än MNÅF. 7 Min förhoppning är att övergripande trender fångas även i studien av det mindre omfattande SSÅF under föreningens tidiga år. 1.6. Läsanvisningar Kapitel 1 beskriver bakgrund, problembeskrivning och den metod som ligger till grund för studien. I kapitel 2 redogörs för de centralt teoretiska begreppen i uppsatsen. Begreppen 7 Wickbom,1995, s. 97

strukturcykler, utvecklingsblock och path dependance är framför allt viktiga för förståelsen av analysen i uppsatsen. Kapitel 3-5 beskriver såväl Sveriges som företagens utveckling under de tre studerade samhällsperioderna. Varje kapitel inleds med en kort beskrivning av samhällsutvecklingen under perioden och därefter redogörs för företagens verksamhetsutveckling under perioden. Under den första perioden kommer således bara ÅF:s verksamhet att beskrivas, under den andra både J&W och ÅF och under den tredje beskrivs alla fyra företagen. En sammanfattande diskussion om företagens utveckling under perioden avslutar varje kapitel. De initiala hypoteserna och mönster i företagens utveckling kommer att diskuteras i kapitel 6. I kapitel 7 sammanfattas slutsatserna och förslag till fortsatta studier ges.

2.Teori I detta kapitel kommer en genomgång göras av ett antal begrepp inom teknik- och samhällsutveckling, eftersom konsulterna förväntas anpassa sig till de yttre omvandlingsvågorna i samhället. I Kapitel 2.1 behandlas begreppen tillväxt och omvandling och tjänar till att förtydliga skillnaden mellan tillväxt genom omvandling och tillväxt genom rationalisering. Födelsen av nya strukturer i samhället kräver tillväxt genom omvandling och har därför ofta varit fokus i den historiska analysen. Omvandlingens dynamik och spridningen av innovationer kommer därför att beskrivas i kapitel 2.2 och 2.3 i form av utvecklingsblock och så kallade framåtryckande fronter. Samhällsutvecklingen innehåller dock fler faser än omvandling och helheten i form av återkommande strukturcykler beskrivs i kapitel 2.4 och 2.5. Som en motvikt till samhällets yttre förändring kan företagens inre politik och konkurrensfördelar inom specifika verksamhetsområden skapa ett motstånd till att byta inriktning på verksamheten. Denna motkraft till konsulternas förväntade följsamhet efter samhällsutvecklingen kan förklaras med hjälp av begreppet path dependance som beskrivs i kapitel 2.6. 2.1. Tillväxt och omvandling ett komplicerat samband Tillväxt och omvandling hänger ihop, men förhållandet mellan dem är problematiskt. Det innehåller nämligen flera motsatspar, varav stabilitet och förändring är ett. 8 Ekonomisk tillväxt i en nation definieras ofta som den procentuella förändringen i bruttonationalprodukten (BNP) och mäter hur mycket varor och tjänster som produceras i landet. 9 För ett företag kan tillväxt definieras exempelvis som procentuell förändring i omsättning eller antal anställda. Omvandling är en synonym för förnyelse. Då kapitlet framför allt kommer att beröra de teoretiska ramarna kring samhällets strukturomvandling menas allt som oftast den samlade tillväxten i ett land och inte tillväxten hos enskilda företag när ordet nämns. Tillväxt förutsätter stabilitet, annars är det svårt att få till stånd varaktiga utbytesrelationer, vidgade marknader, långsiktiga investeringar och innovativa satsningar. 10 Den första grundnivån av stabilitet kan ses som fasta spelregler på marknaden och organisationen staten, vars uppgift är att ge uttryck för allmänintresset. Men även företaget är en organisation där stabilitet skapas i form av långsiktiga strategiska planer. Kring alla dessa olika aktörer skapas i sin tur andra organisationer för att strukturera sammanhangen och skapa stabilitet och detta bidrar till den stabila grunden för tillväxt. Tillväxten som sker genom investeringar och innovationer, bidrar dock till förändring i form av större marknader, utvecklad teknik och ökade inkomster. Värderingen av olika produkter och tjänster förändras därmed, nya behov uppstår medan andra mättas, vilket leder till att äldre verksamheter måste avvecklas och nya uppstå. Tillväxtens dynamik kräver därför återkommande förnyelse, såväl inom organisationer som inom stöttande regelverk där stabiliteten utmanas. 11 Det finns en skiljelinje mellan två tillväxtgrenar, förnyelse och effektivitetsökning. Båda innebär investeringar, men av olika slag. Förnyelse betyder att göra något nytt och bättre, medan effektivitetsökning innebär att man försöker att bli bättre på något som man redan gör. Förnyelse för med sig investeringar i byggnader, anläggningar, nya företag och ny kunskap. Effektivitetsökning, eller rationalisering, innebär en fokusering på effektivare utrustning, koncentration kring de mest effektiva enheterna och ökad specialisering inom de existerande 8 Schön, 2000, s. 19-21 9 Finansdepartementet, 2004-05-24 10 Schön, 2000, s. 19-21 11 Schön, 2000, s. 19-21

områden där man tror sig ha störst relativa fördelar. De två grenarna av tillväxt har olika tidsperspektiv. En effektivitetsökning kräver generellt sätt mindre resurser och ger snabbare effekt än omvandling och förnyelse, men medför å andra sidan mindre potentiella framtida möjligheter. 12 Förnyelse kräver större resurser för investeringen och ett längre tidsperspektiv, men ger en större strategisk framflyttning. Förnyelse innebär med andra ord större risker, men också större vinstmöjligheter. Både omvandling och effektivitetsökning är viktiga för tillväxten och utan rationalisering skulle förnyelsen i form av accelererad tillväxt aldrig kunna skapas. Orsaken till rationalisering är förhållandevis okomplicerad. Konkurrensen tvingar etablerade företag att effektivisera sin verksamhet. Förnyelse däremot är mer problematiskt eftersom det innebär att nya verksamheter och strukturer skapas. Omvandlingen står därför ofta i fokus i den historiska analysen eftersom den är av stor betydelse för den mer långsiktiga utvecklingen. 13 2.2. Utvecklingsblock Komplementaritet är en egenskap i samhället som kan hjälpa till att förklara att periodiska växlingar mellan omvandling och rationalisering liksom förändring mellan förändring och stabilitet uppträder. Komplementaritet, som är ett annat ord för beroenden, ligger till grund för Eric Dahméns koncept utvecklingsblock. 14 Den primära egenskapen i ett utvecklingsblock är komplementariteten kring innovationer. Innovationer skapar nya beroenden mellan olika egenskaper i samhället. Mellan olika företag och branscher, mellan produktion och infrastruktur, mellan processer och kunskap. Men även mellan produktionen och institutionerna. Lagar och regler kan gynna eller missgynna vissa typer av investeringar, viss kunskap eller ett visst agerande på nya marknader. 15 Ekonomisk framgång kan i vissa faser av en utvecklingsprocess vara i behov av realiseringen av ett eller flera kompletterande steg innan fortsatt utveckling kan ske. Det kan skapas en strukturell spänning i faser som är omogna och där nödvändiga kompletterande steg saknas för fortsatt utveckling. 16 Så snart dessa kompletterande steg är färdigutvecklade skapas dock en stor utvecklingspotential inom den tidigare omogna fasen. Dessa omogna steg kan fungera som stimulering för entreprenöriell aktivitet. En utdragen strukturell spänning kan bero på att ingen aktör klarar av att lösa problemen relaterade till exempelvis teknikutveckling, produktionsorganisation, marknadsföring, kundservice, etc. Det kan också bero på att utvecklingen är tidskrävande eller att institutionella faktorer, såsom reglering, monopol eller motstånd mot en viss utveckling fungerar som bromsar. 17 Det tar också olika lång tid för dessa komplementariteter att utvecklas och 18 tillgodoses. Konceptet utvecklingsblock är just denna sekvens av beroenden som skapas genom en serie av strukturella spänningar, som slutligen kan komma att resultera i ett stabilt tillstånd. 19 Nya utvecklingsblock uppstår under omvandlingsskeden, men då de olika elementen befinner sig i obalans med varandra, behövs långsiktiga investeringar samtidigt och på flera områden. Ett omfattande utvecklingsblock är exempelvis elektroniken som också fått stora verkningar. När mikroprocessorn kom i mitten av 1970-talet och persondatorerna utvecklades skapades i snabb 12 Schön, 2000, s. 19-21 13 Schön, 2000, s. 19-21 14 Schön, 2000, s. 22 15 Schön, 2000, s. 22 16 Laestadius/Dahmén, s. 138-139 17 Laestadius/Dahmén, s. 138-139 18 Schön, 2000, s. 22 19 Laestadius/Dahmén, s. 139

följd nya förutsättningar på det ena området efter det andra. Produktionen omorganiserades, nya kunskapsbehov uppkom, nya produkter lanserades och kommunikationen förändrades. 20 2.3. Framåtryckande fronter Thomas P. Hughes beskriver liksom Erik Dahmén hur teknikutvecklingen sker utifrån beroenden inom större tekniska system. 21 Han beskriver beroendena som antingen utskjutningar ( salients ) eller bucklor ( reverse salients ) i en framåtryckande front (det tekniska systemet). Utskjutningarna i fronten representerar de delar i systemet som är mer effektiva, mer ekonomiska eller på annat sätt framhäver underutvecklingen av andra delar i systemet. Bucklor i fronten representerar istället något som är ur fas eller har fallit efter i utvecklingen jämfört med resten av systemet. 22 Hughes menar att innovationer vanligen är en reparation av en buckla i fronten eller resultatet av hela frontens framflyttande för att komma ikapp en utskjutning. Det simultana i innovationsprocessen betonas där hela frontens evolution står i centrum. 23 Det finns en likhet mellan Hughes ojämnheter i den framåtryckande fronten och Dahméns strukturella spänningar i utvecklingsblock. 2.4. Cykliskt omvandlingsförlopp I Sverige kan ett mönster urskiljas för samhällsutvecklingen sedan industrialiseringens början, som kan sammanfattas i det cykliska förloppet kris förändring stabilitet kris. 24 Förloppet har tagit 40-50 år och benämns en strukturcykel. Den kan ses som en referenscykel för historiska förlopp och det är i första hand växlingar mellan olika beteenden bakom tillväxten som uppträder snarare än fluktuationer i tillväxtens storlek. Omvandlingsfaserna som har tagit 20-25 år har präglats av omfattande förnyelse där tillväxten har fått en ny inriktning. Nya strukturer bildas och nya tekniska system och produkter sprids i snabb takt samtidigt som investeringsökningarna är kraftiga. Perioderna har varit konfliktfyllda och inte minst den ekonomiska politiken har förändrats under tiden. Rationaliseringsfaserna på 15-20 år har haft mer stabila förhållanden inom såväl industrin som samhällsinstitutioner och internationella relationer. Rationaliseringsfaserna har präglats av att världshandeln vuxit i snabb takt, samtidigt som konkurrensen ökat och rationaliseringarna tilltagit med kraftigt stigande effektivitet som följd. Detta har lett fram till en internationell kris. 25 Kriserna hjälper till att försvaga gamla intressen och ändra riktning på aktiviteter. I och med det övergår ekonomin i en ny omvandlingsperiod. Kriserna kallas strukturkriser eftersom de utgör gränser mellan skilda tillväxtinriktningar eller strukturer. De har inträffat i slutet av 1840-talet, i början av 1890-talet, i början av 1930-talet och kring mitten av 1970-talet. Utifrån de större förändringar som därefter skett inom svensk ekonomi och svenskt samhälle har följande periodindelning gjorts: 26 20 Schön, 2000, s. 22 21 Laestadius/Dahmén 22 Laestadius/Hughes, 1992, s. 98-99 23 Laestadius/Hughes, 1992, s. 115 24 Schön, 2000, s. 30 25 Schön, 2000, s. 23-24 26 Schön, 2000, s. 23-24

1790 1850 Jordbrukets omvandling 1850 1890 Tidig industrialisering inom jordbruket 1890 1930 Det moderna industrisamhällets genombrott 1930 1975 Det moderna industrisamhällets utveckling med en växande tjänsteproduktion 1975 - Tjänstesamhällets eller det postindustriella samhällets genombrottsperiod Ovanstående periodindelning av den svenska ekonomin är gjord av Lennart Schön som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. En jämförelse kan göras med den amerikanska författaren Robert D. Atkinson som beskriver den amerikanska ekonomin utifrån strukturcykler. Han har gjort nedanstående periodindelning: 27 1840 1890 Hantverk/handel 1890 1940 Fabriksbaserad industri 1940 1990 Massproducerande företag 1990 - Entreprenöriell och kunskapsbaserad period Jag har valt att stödja mig på Schöns periodindelning, eftersom hans forskning gäller specifikt för Sverige. I val av namn på perioderna har jag dock låtit mig inspireras av båda, samt min handledare, och kommer att använda följande förkortade beteckningar på perioderna: 1890 1930 Industrisamhällets genombrott 1930 1975 Välfärdssamhället 1975 - Kunskapssamhället Det är under omvandlingen efter strukturkriserna som betydande utvecklingsblock har spridits i samhället. I Sverige har större utvecklingsblock framför allt gällt kraftförsörjning och kommunikationer och därmed innovationer som har fått en stor påverkan på samhället i sin helhet. 28 Förmågan att få dessa innovationer och utvecklingsblock att expandera har varit nyckeln till tillväxt och omvandling, och det är viktigt att påpeka att det är just själva spridningsförloppen och inte innovationerna i sig som följer denna långsiktiga rytm. Enskilda innovationer har ofta uppstått tidigare, tex i samband med att nya processer arbetats fram för att sänka kostnaderna under mer rationaliserande faser i utvecklingen. 29 2.5. Strukturcykeln i detalj Inom en strukturcykel finns även kortare cykler. Dels finns de vanliga konjunkturerna på cirka fyra år, men också investeringscykler på cirka 20-25 år, så kallade byggcykler, eller long swings, som har uppträtt sedan mitten av 1800-talet. 30 Varje strukturcykel rymmer därmed två byggcykler av olika karaktär. Den första präglas i stor grad av omvandling medan den andra utmärks av rationalisering. Undantag från dessa byggcykler är dock nedgången i byggandet under de både världskrigen. Byggcyklerna kan också härledas till demografiska komponenter. I och med de växande lönerna under uppgången så kan fler bilda hushåll och söka sig till de expansiva regionerna. Detta resulterar i ökat byggande under kulmen på den första 20-års cykeln. Kreditmarknaden och arbetsmarknaden blir mer ansträngda i och med detta och konkurrensen ökar, i och med att de 27 Atkinsson, 2005, s. 30 28 Schön, 2000, s. 24 29 Schön, 2000, s. 25 30 Schön, 2000, s. 31

långsiktiga investeringarna börjar ge frukt. Det är mellan dessa båda byggcykler som strukturcykeln vänder nedåt. 31 Denna neråtgående trend, i form av övergången från en byggcykel till en annan är vanligen utgångspunkten i politisk historia. Det är den ökade stabiliteten som anses inleda de politiska epokerna. Olikheten i synen på världen är dock systematisk och blir därför snarare ytterligare ett argument för den cykliska teorin. Vilken del i cykeln som agerar utgångspunkt måste vara mindre viktigt. 32 Strukturcykelns delfaser sammanfattas i Figur 1 nedan. STRUKTURCYKEL 40-50 år STRUKTURKRIS OMVANDLING RATIONALISERING STRUKTURKRIS Byggcykel 15-25 år Byggcykel 15-25 år Förnyelse Kort rationalisering Kulmination Lång rationalisering Nya utvecklingsblock, regionalt koncentrerade, stora obalanser Ökad vinstandel Uppgång på aktiemarknaden Inflationstryck Finansiella kriser Stabilisering, spridning av förnyelsen Stigande löneandel, pressade vinster Modernisering av vardagslivet Stabilisering av Stordrift, vidgade marknader, ökad konkurrens penningvärde/deflation Strukturkris Omvandlingskris Kulmination Strukturkris 1845/1850 1890/1895 1930/1935 1975/1980 1865/1870 1905/1910 1950/1955 1990/1995 1875/1888 1915/1920 1960/1965 1890/1895 1930/1935 1975/1980 Figur 1. Principiell skiss av en strukturcykel med två byggcykler och dess delfaser. Historiska årtal är kopplade till faserna. 33 Strukturomvandling Under strukturomvandlingen sprids betydande innovationer och de nya systemen är i ett tidigt skede inriktade på näraliggande marknader. Detta eftersom produktionen ännu sker i liten skala och nära kontakt med användarna krävs. Spridningarna av nya utvecklingsblock innebär att långsiktiga investeringar görs bland annat i byggnader och anläggningar för produktion. Det tar dock en stund innan systemen fungerar effektivt och flaskhalsar uppstår lätt då många delar i utvecklingsblocken är beroende av varandra. Finansieringen av de omfattande investeringarna innebär att kreditgivningen ökar, vilket leder till prisökningar och inflation. Även sysselsättningen ökar i snabb takt och särskilt efterfrågade är de med kunskap inom de nya systemen. Ökade priser stimulerar exportsatsningar vilket kräver investeringar även i de nya länderna. Sverige drogs med just i en sådan expansionsfas under 1850-talet. 34 31 Schön, 2000, s. 32 32 Schön, 2000, s. 33-34 33 Schön, 2000, s. 33-34 34 Laestadius/Schön, 1993, s. 286-287

Tillväxtens höjdpunkt Efter 10-15 års strukturomvandling avtar de expansiva investeringarna. Kraven på räntebetalningar och amorteringar ökar, samtidigt som konkurrensen skärps inom de nya utvecklingsblocken. Detta leder till att mindre konkurrenskraftiga företag slås ut. Ny produktion behöver vidgade marknader och en internationell integration följer. Även anledningarna till konflikter ökar och perioder av avmattning följer efter inåtriktade faser av expansion. Slutet av 1860-talet, åren kring 1910, början av 1950-talet och början av 1990-talet har varit exempel på detta. Regler för att underlätta internationell integration har därför utvecklats vid dessa tidpunkter vilket har lett till kulminationsperioder för tillväxten. Åren kring 1960 var en sådan period, på 1910-talet misslyckades man dock med integrationen vilket kom att försvaga världsekonomin under kommande decennier. 35 Strukturrationalisering När utvecklingen har kulminerat tar rationaliseringen vid. Utrymmet för expansiva investeringar har avtagit och konkurrensen ökar då kommunikationssystem utvecklas och rörligheten för varor, kapital och människor ökar. Det leder till att vinstmarginalerna pressas och investeringarna blir mer kortsiktiga. Kapacitetsökningar inom nya verksamheter bortprioriteras till förmån för sänkta kostnader genom rationalisering, specialisering och koncentration till större anläggningar. Sådana perioder har inträffat under 1880-talet, 1920-talet samt 1960-talet, där tung industri (gruvor, järn- och stålverk) har drabbats särskilt hårt pga. den lägre investeringstakten i bygg- och anläggningssektorn. 36 För maskin- och konsumtionsindustrin har det däremot varit annorlunda. Å enda sidan har de utsatts för hårdare internationell konkurrens, men å andra sidan har de gynnats av förändringarna inom efterfrågan i form av arbetsbesparande maskiner. Inkomstökningarna gjorde 1920- och 1960-talen till glada decennier i den mening att standardiserade konsumtionsvaror spreds till fallande priser och skapade nya livsmönster. Samtidigt ledde dock rationaliseringarna till nedläggningar och arbetslösheten tvingade människor att flytta på sig för att hitta nya sysselsättningar. Under 1880-talet ökade emigrationen till Nordamerika, under 1920-talet var arbetslösheten hög och under 1960-talet utvecklades flyttlasspolitiken och omskolningsverksamheten. 37 För många företag blir etableringar utomlands en allt viktigare marknadsutvidgning. Särskilt nya industriländer får en betydande del av kapitaltillströmningen. Men när de traditionella industriländernas efterfrågan på råvaror och enklare industriprodukter faller, sjunker de nyindustrialiserade ländernas exportintäkter samtidigt som de har ett fortsatt stort behov av modernisering. En ökad skuldbörda blir resultatet. Besvärligast blir det om de nyindustrialiserade länderna behöver begränsa sin skuld och därmed blir försiktigare i sina investeringar. Sådana situationer leder fram till kristillstånd och strukturomvandling. Under rationaliseringstider görs nya innovationer för att sänka kostnaderna i produktionen eftersom utvecklingsarbetet för den typen av innovationer intensifierats. De kan sedan bli delar av framtida utvecklingsblock när investeringarna i nya anläggningar och ny infrastruktur åter ökar. Kriserna på 1890-, 1930- och 1970-talen har röjt väg för förnyelse. 38 35 Laestadius/Schön, 1993, s. 287-288 36 Laestadius/Schön, 1993, s. 289-290 37 Laestadius/Schön, 1993, s. 289-290 38 Laestadius/Schön, 1993, s. 289-290

2.6. Path dependance Klassisk ekonomisk teori bygger på ett antagande om minskande avkastning. Grundidén är att negativ ekonomisk feedback driver priser och marknadsandelar mot en förutsägbar jämviktspunkt och att negativ feedback därmed ger upphov till en effektiv utvinning och fördelning av resurser. 39 Exempelvis så resulterade 1970-talets höga oljepriser i energibesparingar och ökad oljeutvinning i världen, vilket drev ned priserna igen i början av 1980-talet. Det finns dock situationer när sådana stabiliserande krafter inte verkar existera och där istället positiv ekonomisk feedback förstärker effekterna av små förändringar. Negativ ekonomisk feedback förutsätter en jämviktspunkt, medan positiv feedback, eller ökande avkastning, leder till flera jämviktspunkter. Den positiva ekonomiska feedbacken leder till att oavsett vilket alternativ som väljs först, så kommer fler att vilja välja den vägen. Det finns därmed ingen garanti för det ekonomiska alternativ som väljs leder till den bästa jämviktspunkten eller den bästa lösningen. 40 Ett talande exempel kan tas ur historien om videokassetter. Till en början fanns två konkurrerande tekniker, VHS och Beta. Båda formaten kunde öka sin avkastning genom ökade marknadsandelar. Ett försprång på marknaden för VHS-tekniken skulle nämligen uppmuntra videoförsäljare till att köpa in och sälja vidare ännu fler VHS-kassetter (och vice versa). Ett litet försprång förstärker alltså ytterligare positionen på marknaden, oberoende av vilket av alternativen som skulle vara den bästa tekniska lösningen. 41 Specifikt inom den kunskapsbaserade ekonomin gäller ofta resonemanget för ökad avkastning och positiv feedback. Det gäller främst produkter som är komplicerade att designa och producera och som kräver initiala investeringar, därför att dels så faller kostnaderna ju fler enheter som produceras, dels ökar nyttan ju fler som har dem. 42 Nyttan ökar, liksom i fallet VHS/Beta, pga att utrustningen fungerar i nätverk som kräver kompatibilitet. Datorutrustning och telekomprodukter kan generera många andra exempel. 43 Erfarenheter från en viss teknik kan dessutom underlätta utvecklingen av nya produkter innehållande samma eller näraliggande tekniker. 44 De studerade konsultföretagen erbjuder kunskapsintensiva tjänster, där positiv feedback och självförstärkande krafter delvis borde gälla. Att upprepa ett teknisk lösning för flera olika företag leder både till sänkta kostnader och en förbättring av lösningen baserat på erfarenheter för vad som fungerade bra eller mindre bra. Samtidigt kan ett inarbetat förtroende inom ett område leda till att fler anlitar konsulterna inom just det området. Resonemanget implicerar att konsulterna har incitament för att hålla fast vid de verksamhetsområden där de har ett försprång. 39 Laestadius/Brian, 1990 s. 1 40 Laestadius/Brian, 1990 s. 1 41 Laestadius/Brian, 1990, s. 2 42 Laestadius/Brian, 1990, s. 3 43 Laestadius/Brian, 1990, s. 4 44 Laestadius/Brian, 1990, s. 3

3.Industrisamhällets genombrott 1890 1930 1890-1930 1930-1975 1975 - Industrisamhällets genombrott Välfärdssamhället Kunskapssamhället Kapitlet kommer att inledas med ett sammandrag av strukturcykeln Industrisamhällets genombrott och de olika faser, händelser och utvecklingsblock som har varit karakteristiska för perioden. ÅF:s framväxt under perioden kommer därefter att återges. Kapitlet avslutas med en analys av ÅF:s anpassningsförmåga till strukturcykelns olika faser enligt hypoteserna i kapitel 1.3. Även motsatta tecken på konserverande och självförstärkande krafter (path dependance) kommer att lyftas fram. 3.1. Sveriges utveckling under tidsperioden 1890-1930 Följande stycke är baserat på Lennart Schöns text Omvandling och internationellt beroende. 45 Hårt rationaliseringstryck och strukturkris Under 1880-talet utsattes den svenska industrin för ett hårt rationaliseringstryck. Den svenska råvaruexporten fick ökad konkurrens i och med minskade investeringar och internationellt prisfall. Den kontinentala järn- och stålindustrin hade satsat på stordrift och nya processer, vilket stimulerats av järnvägsbyggandet. Järnvägarna hade möjliggjort såväl koncentration av produktionen som spridning av produkter. Järnvägsbyggandet minskade dock nu, och järnbruken liksom sågverksindustrin fick kämpa i motvind. Även havreproduktionen fick sig också en törn på grund av sjunkande transportkostnader, som ledde till att amerikanska och ryska spannmål kom till Sverige. Nya maskiner, omorganisering av arbetet och ökad koncentration av produktionen blev följden av det kraftiga rationaliseringstrycket. 46 Omvandling Samtidigt strömmade kapital till Sverige från tyska och franska småsparare som ansåg att svenska obligationer var attraktiva jämfört med den europeiska industrin. Kapitaltillförseln och de nya företag som skapades i och med rationaliseringsbehoven gjorde att investeringarna kunde öka på nya områden. Nya idéer grodde, men hämtades också i stor utsträckning från Europa. Flera snilleindustrier växte exempelvis i och med den svenska specialiseringen efter sekelskiftet. Exempel på detta är Gustav de Lavals separator, LM Erikssons telefon och sist men inte minst elmotorn var ett stort innovationsområde. Fler arbetstillfällen skapades och inflyttningen till städerna ökade. Stigande löner och en ökad konsumtion skapade en livligare och intressantare hemmamarknad. 47 Ökad mekanisering inom industrin, liksom städernas tillväxt, drev på elektrifieringen. Effektiva växelströmsmotorer och överföring av högspänd växelström kom mitt under 1890-talets internationella strukturkris och den svenska industrins elektrifiering kom att bli en av de främsta drivkrafterna för en ny modern industristruktur. Sverige, som ny industrination, tog inom loppet av några decennier en av tätpositionerna för elektrifiering och elektroteknik. Fram mot 1910 45 Laestadius/Schön, 1993 46 Laestadius/Schön, 1993, s. 275 47 Laestadius/Schön, 1993, s. 276