Bokslutet 2008 Eksjö kommun Foto: Föreningen Bruzaholms Bruksmuseum Foto: Click Photo Foto: Inger Nilsson
Visst har det varit turbulent... 2008 kommer att gå till historien som året då världsekonomin havererade med en svår lågkonjunktur som följd. Det var inte oväntat men kom ändå överraskande snabbt och med följder som vi inte kunnat förutse. Bubbelekonomin som fenomenet kallats har med de globala sammanflätningar som den nya tekniken medger en oerhörd genomslagskraft internationellt med konsekvenser för näringslivet och därmed kommunerna. Sverige som land, vårt näringsliv eller landets kommuner kan inte anses vara de skyldiga till detta haveri då vi trots allt lärde oss mycket av 90-talets ekonomiska kris. God ekonomisk hushållning har varit och är en god regel för alla i vårt samhälle. Högkonjunkturen gav oss möjligheter att samla i ladorna och trots minskade skatteintäkter har vi 2008 kunnat amortera fem miljoner på vår skuld. Detta har varit vårt sätt att ta vara på de goda åren. De finansiella målen kommer med all sannolikhet att behöva revideras inför det närmaste året för att slå vakt om den service medborgarna har behov av. Ekonomisk hushållning och beundransvärda arbetsinsatser av personalen har gjort att vi haft en god kvalitet i verksamheterna och ett godkänt ekonomiskt resultat. Den ekonomiska krisen på 90-talet lever vi med ännu. Vi klarade den genom att investera i rationella lokaler inom omsorg och skola som minskade kostnaderna. Vi lånade till dessa investeringar och betalar nu av på skulderna. Nu är det viktigt att hålla i ekonomin. Vi måste avvakta med amorteringar, göra strategiska investeringar men ändå undvika att öka låneskulden. Trots att vi fokuserar på kärnverksamheterna får vi inte tappa vårt utvecklingsarbete som gör oss bättre rustade när konjunkturen vänder. Arnold P Simkin, internationell expert inom finansvärlden, säger om den senaste högkonjunkturen: Detta var fyrtiotalisternas sista fest som de haft på lånade pengar men nu: Game over! Nu är det slut! Om denna pessimistiska slutsats är den sannolika kan jag inte bedöma, men vi kan inte agera efter den filosofin. Vi måste se framåt och tro på framtiden. Företagen gick in i året med bra orderstock och fortsatte de senaste årens satsningar fram till tvärstoppet. Trots ett antal varsel har arbetslösheten ändå legat på en låg nivå. Företag satsar för nästa uppgång och samarbetar i avsikt att behålla kompetensen kvar i produktionen så långt det är möjligt. Vår nya stadsdel Itolv-området fortsätter att utvecklas. En ny förskola och ett vårdboende byggs. Ett avtal med Tekniska Högskolan i Jönköping ger förutsättningar för fortsatt positiv utveckling av högskoleverksamheten på området. Lokaler för nyföretagande med ett nytt koncept som företagskuvös, VPAR- KEN, är också under uppbyggnad. Inom den offentliga sektorn har vi upplevt ett turbulent år. Flera myndigheter har minskat sin verksamhet i vår kommun samtidigt som ett nytt polishus byggs. Landstinget har fortsatt satsa på Höglandssjukhuset. En avgörande faktor är förmågan att rekrytera personal, såväl till det privata näringslivet som i den offentliga sektorn. Inom försvarsmakten har frågan om var i landet de olika verksamheterna ska vara lokaliserade åter varit aktuell. De fysiska övningsförutsättningarna och förmågan att rekrytera personal har visat att verksamheten i Eksjö står stark och är effektiv. Myndigheternas vilja att alltmer koncentrera statliga verksamheter till storstadsregioner är det stora hotet trots de goda resultaten som kan redovisas. Kommunbygderådet med företrädare för våra samhällsföreningar har haft flera träffar där viktiga frågor kring den lokala utvecklingen lyfts fram. Vägar, bredband, företagsutveckling, offentlig service, befolkningsutvecklingen är ständigt aktuella frågor. Utöver arbete och boende är attraktiviteten för en ort, bygd och region mycket viktig för inflyttning och rekrytering av personal. I vår kommun finns en tradition att arrangera evenemang av olika slag. Hembygdsföreningar, teater- och musikföreningar av olika slag gör detta möjligt. Eksjö Tattoo var landets enda tattoo under 2008. Folk-08 som genomfördes i Mariannelund fick flera av oss att undra vad det är som händer och hur det är möjligt. Framtidssatsningen Eksjö Fiesta har vuxit sig stark med Eksjö Stadsfest med 8 000 besökare som höjdpunkt. Samarbete mellan framförallt eldsjälar och näringsliv men även kommunen kommer att spela en stor roll i framtiden. Visst har det varit turbulent, visst har vi lärt oss att det blir en svår period men Nej! Game over, nu är det slut gäller inte. Varken för året som gått och kommer inte heller att få gälla för åren som kommer. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande Foto: Hasse Bengtsson, Focal Foto
Bokslutet Resultaträkning, mnkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2008 2007 2008 2007 Verksamhetens intäkter 263,9 255,9 461,1 446,3 Verksamhetens kostnader -974,4-934,1-1 066,7-1 017,9 Avskrivningar -12,4-11,9-67,2-66,3 Verksamhetens nettokostnader -722,9-690,1-672,8-637,9 Skatteintäkter 600,4 569,7 600,4 569,7 Generella statsbidrag 120,5 124,0 120,5 124,0 Finansiella intäkter 18,1 16,5 4,5 2,3 Finansiella kostnader -8,4-6,9-43,5-34,7 Resultat före extraordinära poster 7,7 13,2 9,0 23,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 0,0 0,0-0,2-4,1 Årets resultat 7,7 13,2 8,8 19,3 Balansräkning, mnkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2008 2007 2008 2007 Tillgångar Anläggningstillgångar 513,4 506,8 1 295,7 1 279,8 Omsättningstillgångar 77,7 73,2 141,0 124,3 Summa tillgångar 591,1 580,0 1 436,7 1 404,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 288,9 281,2 327,6 322,7 - varav årets resultat 7,7 13,2 8,8 19,3 Avsättningar 7,5 7,7 20,1 22,3 Långfristiga skulder 156,1 161,1 798,5 802,5 Kortfristiga skulder 138,6 130,0 290,5 256,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 591,1 580,0 1 436,7 1 404,1 Panter och ansvarsförbindelser (kommunen) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder och avsättningar 425,1 420,5 Borgensförbindelser 646,9 644,3 Soliditet 48,9% 48,5% 22,8% 23,0% AB Eksjö Industribyggnader
Ett axplock från 2008 Överskott för 2008 Eksjö kommuns resultat för 2008 gav överskott med 7,7 miljoner kronor. Verksamheterna klarade av att hålla sina budgetramar och fick ett litet plus på 0,7 miljoner kronor. Det försämrade ekonomiska läget började att märkas 2008 genom att skatteintäkterna blev drygt 4 miljoner kronor lägre Foto: Claes Markstedt än budgeterat. Resultatet är tillfredsställande med tanke på att skatteintäkterna blev lägre än budgeterat. Resultatet räckte dock inte riktigt till för att nå nivån god ekonomisk hushållning. Koncernen Eksjö kommun Eksjö kommun och de hel- och delägda bolagen visar ett positivt resultat med 8,8 miljoner kronor i överskott. Bäst resultat av bolagen redovisade Eksjöbostäder AB och Eksjö Elnät AB med vinst på 2,9 miljoner kronor vardera. Hur nöjda är medborgarna i Eksjö? Under hösten fick 1011 av kommunens invånare en enkät som behandlade en mängd olika frågor om kommunen som Foto: Sociala sektorn region att leva och bo i, hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen och deras möjlighet att påverka den kommunala utvecklingen. Undersökningen genomfördes av Statistiska Centralbyrån i 98 kommuner och Eksjös resultat låg över snittet, även om viktiga förbättringsområden kom fram. Resultatet finns på www.eksjo.se/kommunen/kvalitetsarbete Eksjö kommun Småland som bäst År 2020 har Eksjö bytt kurs. Kommunen har en stabil tillväxt av befolkningen i yrkesverksam ålder och positiv utveckling av sin samlade folkmängd. Dessa ord inleder visionen Eksjö kommun Småland som bäst som färdigställdes under hösten och antogs av kommunfullmäktige i mars 2009. Dokumentet har utarbetats av Beredningen för Vision 2020 som under arbetets gång genomfört ett 30-tal träffar med samhällsföreningar, andra föreningar, elever, näringslivsrepresentanter och anställda. Läs hela dokumentet på www.eksjo.se/vision. Äldsta förskolan fyllde 40 Stocksnäs förskola, eller daghem som det då kallades, invigdes 1968 och kunde således fira 40-årsjubileum under året. Barnomsorgen är 2008 väl utbyggd och målet att erbjuda alla barn plats inom tre månader har uppfyllts. Efterfrågan har mattats på grund av att färre barn föddes 2007. Kulturskolan hörs och syns Kulturskolan bedriver en omfattande utåtriktad verksamhet med konserter, shower, musikaler och teateruppsättningar. Ur produktionen 2008 kan nämnas musikalen Låtbåten som framfördes tillsammans med elever från Grevhagsskolan, ett Astrid Lindgrenprogram för förskolebarn, Djungelboken i musikalversion och flera teaterpjäser. Hemtjänsten fick ett eget hus Den gamla biblioteksbyggnaden vid Regementsgatan förvandlades i början av året till Hemtjänstens hus. All hemtjänst i Eksjö tätort har samlokaliserats i de ombyggda lokalerna, ett arrangemang som förväntas öka effektiviteten i denna för många invånare så viktiga verksamhet. Bruksmuseet i Bruzaholm återinvigt Den 24 maj invigdes det nya bruksmuseet i Bruzaholm. Bruzaholms Bruk grundades 1660 och är ett av de äldsta i landet som fortfarande är i drift. Utställningen visar många exempel på tillverkningen genom århundraden, som spisar, kaminer och radiatorer. Fokus på energifrågor även lokalt Nya rapporter om klimatförändringar har satt fokus på energifrågorna. I kommunens nya energiplan ryms både visioner, målsättningar och förslag på ett 25-tal projekt. Årets miljöpris gick till Bengt Koltman som engagerat sig hårt i klimatfrågorna och ungdomars intresse för miljöfrågor. Förbättrade vägar och bredband åt alla Kommunen har medfinansierat ny beläggning av vägarna runt Värne. Vägförbättringen betyder mycket för bygden och höjer attraktiviteten avsevärt. Bredbandsutbyggnaden har fortsatt och täckningsgraden i Eksjö kommun är nu 100 procent med undantag för de hushåll som är kopplade till telestationer i grannkommunerna.
Ett helhetsgrepp över säkerheten i kommunen Trygghet är något som vi invånare värderar högt enligt medborgarundersökningen som SCB genomförde under hösten 2008. I Eksjö kommun har vi en räddningstjänst som gör så mycket mer än det goda arbete som utförs vid utryckningar av olika slag. Vi tar ett helhetsgrepp över säkerheten i kommunen, säger Micael Carlsson, räddningschef. Mycket av vårt arbete är förebyggande, vi vill ju egentligen inte behöva göra några utryckningar. Det förebyggande arbetet kan delas upp på flera områden. Mycket vikt läggs vid utbildning. Under ett år undervisar räddningstjänsten strax under 2 000 personer i brandskydd, allt från arbetare inom heta arbeten till skol- och äldreomsorgspersonal. Sen satsar vi på att träffa första och andra klassare i jultid för att berätta för barnen hur de kan skydda sig, berättar Micael. Vi håller också specialutbildningar åt företag som har speciella risker i sin verksamhet. Försvaret och landstinget är andra stora kunder. Foto: Räddningstjänsten Sedan 2006 har Eksjö kommun en beredskaps- och säkerhetssamordnare, just nu har Willy Andersson denna tjänst. Han ansvarar för att kommunen genomför en risk- och Hälsa, Integration, Arbete HIA, enheten för Hälsa, Integration och Arbete, är en ny verksamhet inom Eksjö kommun. Under 2008 länkades flera av kommunens verksamheter, såsom arbetsmarknads- och integrationsenheterna och daglig verksamhet samman i syfte att få fler kommuninvånare i sysselsättning. Vi är en förvaltning numer, nu finns organisation och teknik för att också förverkliga det, säger Peter Wallenberg, enhetschef på HIA. Vi knyter ihop olika verksamheter och kompetens för att förenkla för människors kontakt med kommunen. Foto: Björn Andersson Medarbetarna på HIA kommer dagligen i kontakt med människor som av olika skäl behöver stöd och uppmuntran för att ändra sin nuvarande situation. En del av enhetens arbete handlar om coachning. Ett coachteam med olika utbildnings- och yrkesbakgrunder har därför tillskapats i den nya enheten. Coacherna arbetar lösningsfokuserat. Vårt mål är att få varje person som får hjälp hos oss att komma i meningsfullt arbete eller sysselsättning, säger Bitte Dietz, coach. Det viktigaste är att viljan finns. Människor kommer hit med olika bakgrund och med olika behov. Vi fungerar som bollplank och kan vägleda i val längre fram. Det gäller att få fram de sårbarhetsanalys och samordnar planeringen så kommunen står beredd inför eventuella extraordinära händelser. Vi jobbar bland annat med säkerhetstänkande gällande reservsystem för vatten- och elförsörjning vid kriser av olika slag, säger Micael. Räddningstjänsten är också sakkunnig vid bygglovsärenden som handläggs av kommunens bygg- och planeringsavdelning, samt fungerar som rådgivare åt företag och privatpersoner som har frågor om brandskydd. Räddningstjänsterna i Jönköpings län samarbetar under Räddsam F, dels gällande utbildning och förebyggande arbete men också materiel och bemanning. Vi delar länets resurser när det behövs, berättar Micael, men det är viktigt med den lokala förankringen, att räddningstjänsten är en integrerad del av kommunen. Utvecklingen av räddningstjänsten i vår kommun går hela tiden framåt, nya arbetsmetoder och samarbeten prövas t.ex. samarbete med hemtjänsten vid tunga lyft när någon ramlat och en portabel defilibrator hos räddningstjänsten i Mariannelund personliga resurserna. Inom HIA finns olika arbetsplatser och arbetsuppgifter med varierande krav på kompetens och förmåga. På bageri BAKåFRAM bakas bröd och kakor som sedan säljs på tre olika cafeterior inom kommunen, som också de drivs av HIA. Trädgårdsgruppen, kommunens park och skogsverksamhet jobbar med förbättring, utveckling och underhåll av de gröna ytorna i kommunen. Fixar-Albert utför arbeten i hemmen mot timbetalning. Retro är en återvinningsbutik som säljer bättre begagnade möbler och pryttlar. Händelseriket och Smeden är verksamheter där personer med olika funktionshinder får meningsfull sysselsättning. Målsättningen för alla verksamheter är att varje individ ska ta tillvara och utveckla sina personliga resurser och fungera så självständigt som möjligt. HIA:s verksamhet varierar från tid till tid och måste följa samhällsutvecklingen. Hälsa, integration och arbete hänger ihop, allt behövs för att vi ska må bra, säger Peter. Det är inte alltid individen som ska förändras, ibland är det omgivningen som behöver omformas för att tillmötesgå alla människor. Det är då mervärden uppstår
Driftredovisning Netto, mnkr Sektor (motsvarande) Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen 5,9 5,3 0,6 Tillstånds- och myndighetsnämnd 0,3 0,2 0,1 Kommunledningskontoret 39,8 36,0 3,8 Internserviceavdelning 29,3 30,3-1,0 Samhällsbyggnadssektor 91,6 92,7-1,1 Barn- och ungdomssektor 297,8 299,3-1,5 Social sektor 253,1 253,0 0,1 Revisionen 0,9 1,2-0,3 Överförmyndaren 1,4 1,4 0,0 Totalt 720,1 719,4 0,7 Vart gick pengarna 2008? Nettokostnaden (719 mnkr) fördelad på verksamhet Gymnasium 11,3 % Miljö-, plan- och räddningsverksamhet 3,5 % Socialt stöd 6,9 % Gator och parker 3,6 % Fritid och kultur 4,0 % Näringsliv, Turism, övriga utbildningar 1,3 % Kommungemensamt inkl IT 4,5 % Grundskola 18,5 % Äldre- och handikappomsorg 31,7 % Politisk verksamhet 1,3 % Förskola och fritids 12,0 % Trafik- och affärsverksamhet 1,3 % Nettoinvesteringar, mnkr Gator, vägar och parker 7,4 Räddningstjänst och samhällskydd 3,4 Affärsverksamhet och kommunikationer 0,8 Förskola och skola 2,4 Vård och omsorg 1,1 Kultur och fritid 0,8 Mark och byggnader 4,7 IT-investeringar 1,4 Totalt 22,0 Årsredovisningen kommer att behandlas i kommunfullmäktige i juni 2009. Därefter kommer den att finnas på kommunens hemsida www.eksjo.se/arsredovisning och kan även hämtas på ekonomiavdelningen, Södra Kyrkogatan 4, Eksjö. Telefon: 0381-360 00, e-post: ekonomi@eksjo.se