Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris
Men grunderna till krisen var helt andra Många verkade tro på en evig superkonjunktur med låga räntor och stigande tillgångspriser Lönerna som andel av den globala ekonomin hade fallit under lång tid och inkomstklyftorna ökat Den globala ekonomin hade blivit allt mer obalanserad med högt sparande i delar av världen och enorma skulder i andra delar Och alla allvarligare ekonomiska kriser börjar med stora underskott och skulddriven konsumtion
Det byggdes under av En övertro på marknadens självkontrollerande förmåga Under lång tid hade kontrollmekanismer och traditionella riskbedömningar åsidosatts Skadliga bonussystem drev fram spekulativa och kortsiktiga krediter utan täckning Tro på den riskfria räntan
Bättre att länder är skuldsatta än att hushållen är det För enskilda länder har det inget egenvärde att vara skuldfri Tvärtom är det så att så att om den privata sektorn tvingas hålla igen krävs att den offentliga inte gör det När det offentliga lånar går det ofta till investeringar som är bra för ekonomin, när enskilda lånar går det i hög grad till konsumtion som sällan genererar ett långsiktigt mervärde
Gäller USA, Källa Economic Policy
Dilemmat Är att stora underskott (för hushåll och stater) är det samma som att vi har lånat tillväxt av framtiden. Det är positivt när det används till stabiliseringspolitik och investeringar som minskar kostnader och ökar framtida intäkter Det är negativt om det ensidigt går till konsumtion
Euroområdet var illa rustat för att möta detta Under lång tid hade länderna divergerat i ekonomisk utveckling Stort sparande och underinvesteringar i t.ex. Tyskland, allt för låga räntor och fastighetsbubblor i bl.a. Spanien och Irland Ökande skillnader i konkurrenskraft
Enhetsarbetskostnad i några länder
Den makroekonomisk chocken ledde till skuldkrisen Länder med stora tillgångsbubblor, särskilt i fastigheter, såg dramatiska fall i bostadspriserna, hushållen började hålla igen, efterfrågan föll kraftigt, många banker hamnade i djup kris, arbetslöshetens steg kraftigt, de offentliga utgifterna skenade och inkomsterna minskade
Income inequality (Gini) Social capital (trust: percent saying "most people can be trusted") ECONOMIC VERSUS SOCIAL DIMENSION Income Inequality versus Growth Competitiveness Social capital (trust) versus growth competitiveness 0,4 70 0,35 GR PT SP USA 60 50 ND SE DK FI 0,3 0,25 IT B UK IRE F DE A ND SE FI 40 30 20 IT GR SP IRE A DE UK USA DK 10 PT 0,2 4 4,5 5 5,5 6 Growth Competitive Index (GCI) 2005 Source: ECHP/ZUMA and Word Economic Forum 0 4 4,5 5 5,5 6 Growth Competitiveness Index (GCI) 2005 Source: ZUMA and World Economic Forum
Den keltiska tigern, det spanska undret och de strävsamma tyskarna
Skuldkrisens moment 22 1. Upprätthåll efterfrågan och framtidstro, investera när det är som billigast 2. Vidta åtgärder som förhindrar bankkollapser, gör skuldsättningen hållbar och lånekostnaden hanterlig 3. Om regel två förhindrar regel ett kommer regel två inte att fungera börja om med regel ett
Vad görs? Snabb åtstramning av offentliga finanser och finanspolitiska regelverk Villkorad utlåning till krisdrabbade länder Strukturella reformer på arbetsmarknaden Skärpt reglering av finanssektorn
Strukturella underskott i EU 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8
Stabiliseringspolitik och investeringar är enda vägen ur krisen Ensidiga åtstramningar är ett kamikatzeprojekt för Europa
Eurosamarbetets tvångströja på ont och gott Minus: den gemensamma valutan kan försätta länder i svåra kriser och förvärrar möjligheten att ta sig ur krisen Plus: just därför krävs att Euroländerna försöker lösa djupa kriser gemensamt Plus: detta tvingar fram en ökad ekonomisk integration Minus: effekten kan bli minskat utrymme för avvikande sociala välfärds- och partsmodeller
Vad borde göras? Garantera en utlånare i sista hand (Lender of Last Resort) för stater (ECB) Tillväxt (mindre åtstramning) Förutsätter högre efterfrågan och att ECB tillåter högre inflation Kraftiga investeringar för ökad konkurrenskraft Reglering av finansmarknaden Minskning av privat och offentlig skuld
Varje förslösad skattekrona är en stöld från de fattiga, sa Gustav Möller för snart 100 år sedan. Även det omvända är giltigt: varje väl använd skattekrona (euro) är en investering för folket
Går vi mot den perfekta stormen?
När Irving Penn mötte Ernest Hemingway
Tack för uppmärksamheten E-post roger.mortvik@tco.se Blogg www.utredarna.nu/rogermortvik