(

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)"

Martin Eriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! ( Vägen till återhämtning efter finanskrisen har visat sig vara mer slingrig än vad många hade hoppats på. För att skapa överblick i denna osäkra situation har vi här samlat fakta om utvecklingen fram till idag. I diagrammet ovan visas hur börsen har utvecklats under krisåren. Nedgången börjar redan under andra halvan av Det är också då som de första tydliga tecknen kommer om att allt inte står rätt till på den amerikanska bolånemarknaden. Många amerikanska låntagare börjar få svårt att klara av det högre ränteläget. Under hösten 2008 når sedan finanskrisen full styrka och banker världen över visar a. Vilka stycken har följande underrubriker? Placera ut dem i texten! A. Varför påverkas Sverige så mycket? B. Vad händer härnäst? C. Stimulanser och underskott D. En olycka kommer sällan ensam tecken på instabilitet. En del går omkull, som Lehman Brothers, andra nationaliseras eller köps upp av konkurrenter med hjälp av statliga garantier. Krediter som tidigare betraktas som säkra blir nu mycket svåra att värdera. Det leder till att utlåningen i princip upphör. Avsaknaden av nya krediter och den utbredda osäkerheten gör att efterfrågan störtdyker och krisen får därmed konsekvenser som även slår utanför finansmarknaderna. Industriproduktion och export bromsar kraftigt och arbetslösheten börjar stiga. För svensk del minskar den samlade produktionen, vår BNP, med nästan 190 miljarder kronor år 2009 jämfört med Runt om i världen blev politikerna tvungna att bemöta krisen genom att öppna de statsfinansiella kranarna, samtidigt som centralbanker sänker sina styrräntor till i princip nollnivå. Krisen var så djup och förloppet så dramatiskt att få såg några alternativ till de rekordstora stimulansåtgärderna. Förhoppningen var att den kraftfulla responsen skulle vända krisförloppet snabbt och att återhämtningen skulle vinna egen kraft. Inte minst för svensk del såg denna förhoppning länge ut att förverkligas. Under 2010

För att skapa överblick i denna osäkra situation har vi här samlat fakta om utvecklingen fram till idag. I diagrammet ovan visas hur börsen har utvecklats under krisåren.

2 2 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 började arbetslösheten sjunka och tillväxten kom igång med besked. Under epitet som Pippi-ekonomi och tigerekonomi växte BNP med hela 6,6 procent. I realiteten var det kanske inte lika fantastiskt som det lät. Rekordtillväxten betydde nämligen endast att vi var uppe i samma produktionsnivå som vi hade Under sommaren 2011 blev det dessutom uppenbart att den skuldproblematik, som redan före finanskrisen plågade så många länder, skulle bli ett tungt sänke för världsekonomin. Det blev mer och mer tydligt att återhämtningen efter finanskrisen skulle ta paus för en ny kris: Skuldkrisen. Skuldkrisen som följde visade sig i både den offentliga och den privata sektorn. I länder som Spanien och Grekland betraktas inte längre statens lån, statsobligationer, som helt säkra. Detta leder till räntehöjningar som länderna har svårt att klara av och i förlängningen krävs någon form av nödlån utifrån för att länderna inte ska gå i konkurs. På den privata sidan sticker bostadsmarknaden ut i flera länder. Fallande priser tillsammans med en hög privat skuldsättning leder till att många inte kan betala sina lån. Skuldkrisen ser olika ut för olika länder. Vissa länder har klarat sig relativt bra trots stora svackor, till exempel Island. Andra lider fortfarande av betydande ekonomiska problem så som Spanien. Detta beror dels på att orsakerna till krisen är olika i olika länder, dels på vilka åtgärder som vidtogs i samband med krisen men också på hur ekonomin såg ut innan. Osäkerheten är stor just nu är en formulering som ekonomer ofta garderar sina prognoser med. Ibland kanske den överanvänds, men sällan har väl den varit mer passande än nu. Detta beror på att flera länder har det svårt av olika anledningar. Dels finns en osäkerhet om Europas banker står tillräckligt väl rustade för att hantera stora nedskrivningar av krisande länders statsskulder. I andra länder är det ostadigt på bostadsmarknaden samtidigt som den privata skuldsättningsgraden är hög. Arbetslösheten är mycket hög i många länder i Europa och flera har tvingats söka nödlån för att hantera en krisande ekonomi. Det finns också en osäkerhet om det finns tillräcklig politisk handlingskraft för att kunna bemöta skuldkrisen på ett effektivt sätt. Dessutom finns fortfarande flera frågetecken på lite längre sikt som rör EU-ländernas, och för all del även USA:s, förmåga att konkurrera med högproduktiva och exportinriktade tillväxtekonomier. Sverige är ett litet land som bygger mycket av vårt välstånd på att kunna sälja till andra länder. Faktum är att vi varje år exporterar varor och tjänster till ett värde som motsvarar 44 procent av vår BNP. Dessutom arbetar runt 1 miljoner svenskar i exporterande företag. Vi har inte bara en stor export utan också stora överskott i utrikeshandeln, det vill säga att vi exporterar betydligt mer än vi importerar. Ser man till bytesbalansen, som är ett brett mått på ett lands affärer med omvärlden, är våra överskott till och med större än Kinas, mätt som andel av BNP. Bara specialfall som Norge, Luxemburg och Schweiz brukar överträffa Sverige i sådana jämförelser. Vårt stora exportberoende ställer naturligtvis mycket höga krav på vår internationella konkurrenskraft, att kostnadsläget inte sticker iväg i Sverige. Men även om vi lyckas hålla oss konkurrenskraftiga kommer vi inte undan faktumet att exportberoendet gör oss extra sårbara för sådant som händer utanför våra egna gränser. Eurozonens skuldkris är det senaste exemplet på sådana händelser.

Under sommaren 2011 blev det dessutom uppenbart att den skuldproblematik, som redan före finanskrisen plågade så många länder, skulle bli ett tungt sänke för världsekonomin.

3 3 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 b. Statistiska ord Vilka ord används för att beskriva ekonomins rörelser i det första stycket? c. Ordbildning Fyll i schemat! aktivitet har gjort resultat fenomen att låna ut utlån ad, -at, -ade en utlåning har satt sig i skuld en efterfrågan att skriva ner har köpt upp en nedgång att återhämta sig d. Fyll i rätt ord i rätt form! började börsen Under 2010 såg det ut som att Sverige... ganska bra efter finanskrisen. 3. Marknaden styrs av utbud och I Sverige är den privata...-graden hög. Många har stora lån. 5. Grekland klarar sig inte om vi inte... deras skulder. 6. Fortisbank räddades genom att BNP Paribas... dem. 7. Banker... pengar bl. a. till folk som vill köpa fastigheter.

Fyll i rätt ord i rätt form! 1. 2007 började börsen.... 2. Under 2010 såg det ut som att Sverige... ganska bra efter finanskrisen. 3. Marknaden styrs av utbud och.... 4.

4 4 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 e. Korsord Välj bland de understrukna orden i texten. Vågrätt 5. Det är viktigt att inte... blir för högt. 6. Lehman Brothers gick Lodrätt 1. Centralbanken sänkte Sverige har ett stort överskott i Det blev en stor nedgång på Norge har ingen Grekland riskerar att gå i... om de inte får nödlån. Efter: Gör multimediaövningarna om jämförelse (värre/sämre + ännu mer, ännu större)! Svara sedan på följande fråga: Hur påverkade finanskrisen ditt land? Jämför med Sverige. Vi klarade oss faktiskt bättre än Sverige. I mitt land var krisen ännu värre än i Sverige. Mitt land är ännu mer exportberoende än Sverige.

.. om de inte får nödlån. Efter: Gör multimediaövningarna om jämförelse (värre/sämre + ännu mer, ännu större)!

5 5 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion Historiskt besked från Riksbanken Vad har Riksbanken gjort? Varför är beskedet historiskt? Kryssa för de ord i listan som du hör!

6 6 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 9 3. Vokalfärg: a,o,å,ä,ö Text, musik och sång: Cornelis Vreeswijk I följande text har å, ä och ö skrivits utan prickar och ringar. Komplettera, lyssna, rätta och sjung med! SOMLIGA GAR MED TRASIGA SKOR SAG VAD BEROR DET PA? GUD FADER SOM I HIMMELEN BOR KANSKE VILL HA DET SA. GUD FADER SOM I HIMMELEN BOR BLUNDAR OCH SOVER SOTT. VEM BRYR SIG OM ETT PAR TRASIGA SKOR, NAR MAN AR GAMMAL OCH TROTT? VEM BRYR SIG OM HUR DAGARNA GAR? DE VANDRAR SOM DE VILL. MEDBORGARE, OM ETTHUNDRA AR FINNS DU EJ LANGRE TILL. DA HAR NA'N ANNAN TAGIT DIN STOL DET VET DU INTE AV DU KANNER VARKEN REGN ELLER SOL NER' I DIN MORKA GRAV VEM BRYR SIG OM HUR NATTERNA FAR? JAG BRYR MIG INTE ETT SPAR BARA JAG FAR HA MITT ANSIKTE KVAR DOLT I MIN ALSKLINGS HAR. JAG AR EN TVIVELAKTIG FIGUR. DUGER EJ MYCKET TILL. BAKOM ETT HORN STAR DODEN PA LUR. HAN TAR MIG NAR HAN VILL. SOMLIGA GAR MED TRASIGA SKOR, TILLS DE HAR SLUTAT GA. DJAVULEN SOM I HELVETET BOR FAR SIG ETT GOTT SKRATT DA.

VEM BRYR SIG OM ETT PAR TRASIGA SKOR, NAR MAN AR GAMMAL OCH TROTT? VEM BRYR SIG OM HUR DAGARNA GAR? DE VANDRAR SOM DE VILL. MEDBORGARE, OM ETTHUNDRA AR FINNS DU EJ LANGRE TILL.

Relevanta dokument

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen