Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte november 2012 i Göteborg

Transkript

1 Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år 800 Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

2 NBO s styrelsesmöte. Göteborg november 2012 Bostadsmarknad och bostadspolitik på Island hösten 2012 Ekonomisk och politisk bakgrund Islands ekonomiska utveckling under de senaste fyra åren mer eller mindre kretsat runt efterdyningarna av bankkollapsen i oktober Medan regeringen konstaterar att ekonomin nu är på ett stadigt uppåtgående, hävdar oppositionen som man kan vänta sig det rakt motsatta. En objektiv beskrivning ligger någonstans mitt emellan; Islands ekonomi förbättras visserligen hela tiden, men krisens bearbetning är dock ingalunda ett avslutat kapitel i Islands historia. Ökningen av Islands BNP blev 2,6 procent 2011, främst på grund av ökad privat konsumtion samt ökade investeringar. Prognoser för perioden ger till känna att landets ekonomiska återhämtning kommer att fortsätta, med 2,7 procents tillväxt Tillväxten väntas bli fortsatt positiv över hela prognosperioden, även om förändringar vad gäller ett antal förväntade investeringar i större industrier kan komma att ändra denna bild. Tillväxten kommer mestandels att drivas av investeringar och konsumtion. Utvecklingen av de viktigaste ekonomiska indikatorerna , samt prognoser för , visas i den medföljande tabellen Ekonomisk tillväxt 7,2 4,7 6,0 1,3-6,7-4,0 2,6 2,7 2,5 2,9 2,7 2,7 2,8 Konsumentpriser 4,0 6,8 5,0 12,4 12,0 5,4 4,0 5,3 4,1 3,1 2,6 2,5 2,5 Arbetslöshet 2,1 1,3 1,0 1,6 8,0 8,1 7,4 5,7 5,3 4,9 4,4 4,0 3,7 Löneindex 6,8 9,5 9,0 8,1 3,9 4,8 6,8 7,7 5,6 5,9 4,8 4,4 5,4 Bostadsinvesteringar 11,9 16,5 13,2-21,9-55,7-17,6 8,6 16,4 18,2 15,1 15,4 14, Källor: Hagstofa Íslands (Islands Statistikbyrå), Seðlabanki Íslands (Islands Centralbank). Inflationen ökade under andra hälften av 2011 på grund av högre priser på tjänster samt pga löneökningar. Inflationen väntas bli 5,3 procent år 2012 och 4,1 procent 2013, men ytterligare löneökningar skulle kunna leda till ett ökat lönetryck utöver detta. Den isländska kronans växelkurs väntas bli någorlunda stabil över prognosperioden. Priserna på Islands två ledande exportprodukter, aluminium och fiskeriprodukter, ökade 2010 och Under innevarande år är fiskpriserna fortsatt höga, samtidigt som aluminiumpriserna har sjunkit. Ett överskott i bytesbalansen väntas föreligga under hela prognosperoden. Eurons dystrare ekonomiska utsikter väntas inte ha någon större effekt på Islands export till eurozonen. 2

3 Arbetslösheten är fortfarande hög, historiskt sett. Den var 7,4 procent 2011, men väntas ligga under 6 procent 2012 och att därefter minska i takt med den ekonomiska återhämtningen och komma att underskrida 5 procent Lönerna väntas öka snabbare än inflationen, vilket genererar positiv tillväxt av reala disponibla inkomster. Följaktligen förväntas den privata konsumtionen växa under prognosperioden. Den offentlig konsumtionen kommer fortsatt att minska 2012 och väntas inte växa särskilt mycket i reala termer under nästa år. De offentliga investeringarna kommer också att minska under 2012, men börjar växa från Avtalet mellan regeringen och IMF syftar till att vända senaste årens budgetunderskott till överskott 2014 och att stegvis minska statsskulden under de kommande åren. Försommaren kännetecknades av presidentvalet, då Islands president sedan 1996, Ólafur Ragnar Grímsson, återvaldes för sin femte mandatperiod. Ólafur Ragnar blir 70 år gammal våren Den sittande presidenten blev omvald med 52,8 procent av rösterna. Av fem andra presidentkandidater fick Þóra Arnórsdóttir, en karriärkvinna i trettiårsåldern känd från olika TV-program, 33,2 procent. Alltingets arbete har kännetecknats av hårda debatter, särskilt om regeringens två lagförslag om stora förändringar av fiskerilagstiftningen. Självständighetspartiet använde en utstuderat och utdragen filibustering taktik för att stoppa det ena av fiskerilagförslagen. Man väntar ett fortsatt oförsonligt debattklimat i Alltinget under den kommande vintern, som ju är den sista före det stundande Alltingsvalet i april Den 20 oktober hölls en folkomröstning om det förslag till en ny isländsk grundlag som har skrivits av den av Alltinget valda författningskommitten. Valdeltagandet blev omkring 50 procent. Två tredjedelar av väljarna sa ja till frågan om det föreliggande grundlagsförslaget skulle, efter en genomgång av Alltinget, ligga till grunden för en ny författning. Statsministern föreslår att när Alltinget har röstat fram en ny grundlag, borde den kunna läggas fram till en folkomröstning under våren och en ny konstitution skulle börja gälla på Islands nationaldag den 17 juni I skrivande stund anses det dock av många lite tveksamt om Alltinget hinner bli färdigt med grundlagsarbetet, med tanke på de stundtals mycket låsta positioner mellan regeringen och oppositionen inom Alltinget som har kännetecknat hela dess arbete de senaste åren. Läget på bostadsmarknaden Det har varit en ledande tanke i Islands bostadspolitik att så många som möjligt skall kunna äga sin bostad. Att förverkliga detta har efter finanskrisen 2008 blivit alltmer problematiskt och många unga familjer mellan 30 och 45 år har lärt sig en bitter läxa när förverkligandet av egnahemsdrömmen har kommit av sig. Som följd av de senaste årens svårigheter står det nu klart att andelen av befolkningen som äger sin bostad har börjat sjunka med i 3

4 storleksordningen 3-5 procent. Den grupp unga som har varit minst påverkat av den nya bostadskrisen är det antal familjer som bott inom den isländska bostadsrättens ramar. Den nuvarande regeringen, där socialdemokratin och det vänstergröna partiet ingår, har tillgripit ett antal nödåtgärder för att bistå skuldsatta familjer. Ett mycket utbrett krav på 20 procents nedskrivning av samtliga bostadslån har dock inte hörsammats. Detta krav har drivits av Hagsmunasamtök heimilanna (Hemmens intresseförening), som bildades strax efter bankkraschen, som har haft stöd från oppositionspartierna i Alltinget. Kritiska röster mot regeringen för en påstådd handfallenhet gentemot bostadskrisen stora problem har varit högljudda och periodvis under 2009 och 2010 var demonstranter framför parlamentsbyggnaden i centrala Reykjavik en dagligen förekommande del av stadsbilden. En speciell expertkommitté tillsattes förra året av Alltinget för att genomföra en noggrann granskning av Bostadsfondens agerande åren strax före finansbubblan, den lånekapplöpning med bankerna som fonden åstadkom genom att kraftigt höja sina lån och varför fonden har tvingats begära särskilda hjälpåtgärder via statskassan. Kommittén väntas lämna sin slutrapport i början av Från början av 2002 till slutet av 2007 steg fastighetspriserna i huvudstadsregionen nominellt med 127 procent och 79 procent i reala termer. Redan i början av 2008 började priserna falla brant och prisläget stabiliserades inte för än Sedan dess har de i det närmaste legat stilla i reala termer. Utvecklingen av fastighetspriserna i huvudstadsregionen från första kvartal 2002 till och med tredje kvartal 2012 framgår av det följande diagrammet. Reala och nominella fastighetspriser i huvudstadsregionen Reala priser Nominella priser 4

5 Mätt i reala termer har fastighetspriserna nu stigit något från den lägsta noteringen under 4. kvartalet 2010, dvs med 3,9 procent. Nominellt har priserna stigit med 13,6 procent sedan mitten av