Topp till tå Din guide om hälsa från Landstinget Blekinge JUNI 2013 Smak för det sunda Goda vanor skapas av Mika, mamma och pappa Alla kan lyfta Styrkelyft är en sport för alla, menar världsmästaren Frida Leandersson. Årets kulturkommun satsar för att unga ska må bra och vilja bo kvar. Rörelser gör gott vid ryggskott Vila gör inte att du blir bättre i ryggen, tvärtom. Rör på dig så mycket du kan! Spelglada pensionärer Dataspel får pensionärer att må bra.
Din hälsa angår oss och dig! Försäljningen av träningsartiklar ökar. På Systembolaget får de alkoholfria alternativen allt större utrymme. Motionsloppen får fler och fler entusiastiska deltagare. Det är lätt att hitta bevis för att det är trendigt att satsa på den egna hälsan. Vi vet att folkhälsan i Blekinge blir allt bättre och det är fler i vårt län som tycker att de mår bra än i Sverige i genomsnitt. Men precis som i resten av landet är inte hälsan jämlikt fördelad. Till exempel mår yngre bättre än äldre och männen bättre än kvinnorna. Höginkomsttagare mår också bättre än låginkomsttagare, precis som högutbildade mår bättre än lågutbildade. Det ligger i vårt intresse som landsting att tillsammans med dig och med samhället i övrigt arbeta för att människor ska leva så bra och hälsosamt som möjligt. Den tidning du nu har framför dig, Topp till tå, är en liten pusselbit i det arbetet. Vi hoppas att tidningen ska inspirera dig till goda och hälsosamma val i vardagen. Hälso- och sjukvården i Blekinge är mycket bra. Vi finns för dig, sök gärna vårt stöd. Men långt ifrån allt som rör hälsofrågor ur ett brett perspektiv händer i vår organisation. Därför kommer Topp till tå även att ta dig med till kulturupplevelser i kommunerna, högskoleprojekt om hälsa och möten med idrottsföreningarnas utövare, för att ge exempel ur detta nummer. I en värld där vi blir överösta av råd och rön kring kost, motion, egenvård med mera, vissa mer vetenskapligt underbyggda än andra, vill vi vara ett seriöst alternativ, utan att för den skull bli tråkiga. Viktigast för oss är att visa att det varken behöver vara jobbigt eller trist att leva hälsosamt. Att få ett bättre, längre och rikare liv kan handla om att skapa några få, enkla rutiner i vardagen, som att börja gå promenader, ta cykeln i stället för bilen och nöja sig med en portion per måltid. Som distriktssköterskan Linda Håkansson konstaterar på sidan 5 i tidningen: Det är det lilla vi gör i vardagen som ofta gör störst skillnad. Trevlig läsning! Peter Lilja, landstingsdirektör INNEHÅLL Topp till tå görs av Landstinget Blekinge och delas ut till alla hushåll i Blekinge. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood Redaktör: Jens Lindell Text: Jens Lindell, Gunilla Lindgren, Petra Sapic Foto: Robin de Blanche (s. 23) Håkan Linder (framsida, s. 3, 4, 5, 8, 9, 17, 18, 19), Olofströms kommun (s. 12, 13), Jens Lindell (övriga bilder) Illustration: Katarina Hagerfors (s. 16) Tryck: Stibo Graphic Upplaga: 77 000 Adress och telefon: Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona 0455-73 10 00 E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Internet: www.ltblekinge.se Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 3 Tillsammans grundar de sunda vanor 6 Vanliga frågor och svar om hälsovanor för barn 8 Frida ger hälsan ett lyft 10 Notiser 11 Topp till tå finns som taltidning 12 I Olofström står kulturen i centrum 14 Är e-cigaretter ett bra sätt att sluta röka? 15 Ont i ryggen är sällan ett sjukdomstecken 16 Notiser 17 Spel gör pensionärer gladare 20 Sommarjobbet gav Hanna mersmak 23 Mjällbyprofil ger sig in i kampen mot stroke 2
Tillsammans grundar de sunda vanor Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli, sade man förr. Det låter brutalt, men ska man grundlägga sunda vanor är det bra att börja i tid. Hemma hos Caroline och Ola Åkeborn tänker de på vad de förmedlar till snart fyraåriga dottern Mika. Vi hälsar på en vardagskväll när det drar ihop sig till middag. 3
Här kommer saltet, säger Mika som står på en pall vid köksbänken och lagar korv Stroganoff. Hon är ofta med när familjen Åkeborn lagar mat och föräldrarna är matintresserade så det blir mycket matlagning. Medan Mika rör ner mjöl och creme fraiche i pannan berättar Caroline att de vill att hon ska smaka på all mat. Man kan inte göra allting perfekt hela tiden, men vi gör så gott vi kan. Vi har fredagsmys och lördagsgodis, men helst inte annars. Saft och läsk blir det mest till fest även om vi gör undantag. Vi har det med oss i bakhuvudet hela tiden, att ha sunda matvanor. Vi brukar inte gå till McDonalds bara för att det är smidigt, säger Ola. Och vi håller på att hon ska sitta med vid matbordet och äta, då vi pratar en stund med varandra om vad som hänt under dagen. När benen inte fungerar Efter maten försvinner Mika ut i vardagsrummet och spelar fotboll en stund med Ola. Hon får mycket motion på dagis så det behöver vi nog inte tänka så mycket på än. På helgerna försöker vi alltid komma ut och göra något. Vi kan åka till min mammas gård eller till Wämöparken och ibland på en utflykt, förklarar Caroline. Ibland vill hon bli buren istället för att gå, plötsligt fungerar inte benen. Men då får vi vila en stund tills benen fungerar igen, inflikar Ola. Tv varvas med spel Det har blivit dags för Mika att varva ner, vilket hon gör genom att titta på Bolibompa en stund. Föräldrarna försöker få det lugnt vid sju för att Mika ska sova vid åtta. Hon får inte titta på tv en hel kväll, utan tittandet varvas med att spela enkla bordsspel som Memory och att lägga pussel. Hon börjar nu med Ipad och Iphone. Om man håller det på rätt nivå kan det vara stimulerande och vi håller koll på vad hon gör. Hon lär sig teknik också, säger Caroline. Men det är lite genant för många föräldrar. Vi träffade några dagisföräldrar med barnvagn där barnet satt med en Iphone i famnen och de skrattade lite generat, han får låna den i dag. Det ses som lite fult, men vi kommer inte undan det. Vid matbordet pratar Mika och hennes föräldrar om vad som hänt under dagen. Mika får gärna använda den men det får inte bli någon barnvakt, en halvtimme får räcka, tillägger Ola. Det kan bli konflikter kring dagens skärmapparater. Caroline försöker hantera det genom att förvarna Mika om att nu får hon bara ha den en liten stund till så att hon är förberedd på det. Man får lära sig mycket när man får barn, det är en hel del psykologi som kommer på köpet. En del saker gör hon inte för att hon vill just det, utan för att hon vill bestämma och försöker så långt hon kan. Jag försöker Familjen Åkeborn är matintresserad och försöker satsa på hemlagat hellre än snabbmat. Vi gör inte allt perfekt, men så gott vi kan, säger Caroline Åkeborn. 4
Man kan inte göra allting perfekt hela tiden, men vi gör så gott vi kan. vara konsekvent och säga till medan jag fortfarande kan göra det kontrollerat, berättar Ola. Förmedla det man tror på När familjen var på treårskontrollen på barnavårdscentralen (BVC) pratade de om Mikas vanor och tog upp frågor som tv och kost. Det är ju saker som vi tänker mycket på själva men det är bra med en påminnelse, säger Caroline och skrattar till. Jag sprang till exempel direkt efteråt och köpte grönsaker för det är något vi har varit dåliga på själva. Samtalen med BVC är ett bra stöd för oss föräldrar, konstaterar Caroline. Jag tror att Mika får en sund inställning till mat och motion och livet i stort. Vi får ta oss i kragen för att föregå med gott exempel. Men det överdrivna som man inte tror på, det kan man inte förmedla till sitt barn på ett trovärdigt sätt. Då blir det teater. Man får lägga sig på en nivå som man själv kan förmedla, avslutar Ola. Med hjälp av pallen kan Mika nå upp till köksbänken och vara med och laga mat. Samtal främjar hälsosamma vanor Föräldrar vill att barn ska må bra och ha en god hälsa, men i den stressande vardagen är det inte alltid så lätt att få till en hälsosam livsstil, säger distriktssköterskan Linda Håkansson. En studie som är gjord i Sverige visar att föräldrar önskar mer tid för samtal om mat och rörelse vid de årliga besöken på barnavårdscentralen, något Linda Håkansson kan bekräfta utifrån sina erfarenheter. Nyckeln till framgång är att inte komma med pekpinnar eller ge dåligt samvete, utan uppmuntra, vägleda och stödja föräldrar utifrån deras erfarenhet, kunskap och frågor. Ibland kan man som förälder behöva extra stöd, till exempel om familjen önskar göra förändringar i sina levnadsvanor. Familjen erbjuds då ett vägledande hälsosamtal där målet kan vara att göra en eller ett par förändringar, till exempel minska tiden vid tv eller dator, vilket oftast leder till mer rörelselek. Andra exempel kan vara att minska sockermängden eller begränsa antal portioner mat. Även om maten är bra kan det ibland bli för mycket. De allra minsta förändringar kan ha mycket stor betydelse på sikt. Föräldrar är de viktigaste personerna i barnets liv. Varje insats för den egna och barnets hälsa är en långsiktig investering, säger Linda Håkansson. Vill du veta mer? Kontakta gärna personalen på din barnavårdscentral. 5
Lekfull rörelse och goda För att utvecklas, växa och må bra behöver barn såväl stillsamma som fartfyllda lekar och goda matvanor. Det kan låta enkelt och som en självklarhet men vara svårt att få till i det vardagliga livet som stressad småbarnsförälder. Topp till tås experter svarar på några vanliga frågor. Vad är bra mat för barn? Genom att följa Livsmedelsverkets rekommendationer får man en väl sammansatt kost. Livsmedel märkta med symbolen nyckelhålet passar alla som har fyllt två år och som inte har någon sjukdom som gör att de behöver extra energi. Symbolen är till för att hjälpa dig att hitta de hälsosammare alternativen när du handlar mat. Modedieter som LCHF, GI och liknande rekommenderas inte till barn. Hur mycket mat är lagom? Barnets händer är ett utmärkt redskap för att mäta upp lagom mängd mat på tallriken vid lunch och middag. Tänk dig tre lika stora delar mat på tallriken som motsvarar storleken på ditt barns hand: en hand kolhydrater, till exempel ris, potatis, pasta eller bröd, en hand protein, till exempel kött, fisk eller fågel och en hand grönsaker eller frukt. Upp till 8-10-årsåldern kan handen vara öppen med fingrarna ihop, sedan är den knutna handen måttet för lagom mycket mat. Låt gärna det lite större barnet vara med och tillreda och lägga upp maten på tallriken. Då är barnet med och skapar sin måltid och blir på ett kul, handfast och sunt sätt medveten om vad hon eller han äter. Vilken är den bästa drycken? Vatten och lättmjölk (från två års ålder) är de drycker barn bör ha i vardagen. Om barnet dricker mycket sötade drycker, försök att steg för steg övergå till vatten, som är den bästa törstsläckaren och måltidsdrycken. Saft, juice och läsk är sällandryck, det vill säga dryck man kan ha någon gång i veckan till större barn. Det finns lika mycket socker i juice som saft och läsk. Vad är lagom mycket godis och läsk? Till ett barn som är två till fem år kan du till exempel ge 3 deciliter läsk, 75 gram godis och 75 gram glass i veckan. Om barnet tycker att det är lite, satsa på popcorn. Det är mindre onyttigt och du kan ge mer. Vill du säga ja till en extra glass i sommar, satsa på isglass. Försök begränsa sötsakerna till helgen. Det är mycket enklare att säga Experterna: Maria Persson är dietist vid Blekingesjukhusets barn- och ungdomsklinik. Ulla Börjesson Munk är barnsjuksköterska och familjeterapeut i Region Skåne. Gerthi Persson är distriktssjukgymnast och folkhälsoutvecklare för fysisk aktivitet i Landstinget Blekinge. 6
matvanor nej mitt i veckan om man kan säga det kan du få till helgen. Hur mycket motion behöver mitt barn? Rekommendationen är minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Aktiviteterna bör vara både ansträngande och mindre ansträngande. Exempel på fysisk aktivitet är rörliga utelekar, utflykter i naturen, sparka boll, dansa, gå i stället för att åka vagn och liknande. Timmen kan delas upp över hela dagen. Tack och lov är vardagsaktiviteter minst lika bra som att försöka få ihop någon gruppaktivitet en gång per vecka. Hur länge kan barn titta på tv eller sitta vid datorn? Barn och ungdomar i skolålder bör undvika mer än två timmar per dag vid dator- och tv-skärmar, utöver skoltid. Då ingår allt tv-tittande och användning av dator, surfplatta, mobil, dataspel och tv-spel. Det är också viktigt att inte sitta stilla alltför långa sammanhängande stunder. 7
Frida Leandersson rekommenderar styrkelyft som träningsform. Många tror att man måste vara ett muskelpaket från början, men att lyfta passar verkligen alla. 8
Frida ger hälsan ett lyft Hon har VM- och EM-medaljer och med en given plats i ungdomslandslaget är hon ett av Sveriges största löften inom styrkelyft. Men för Frida Leandersson väger medaljerna inte tyngst. Det är för hälsan hon lyfter. Jag mår bra när jag lyfter, konstaterar 17-åringen från Karlskrona och räknar upp många fördelar med sin sport. Man behöver styrka i vardagen, tänk bara på alla lyft man gör hemma. Träningen minskar även risken för förslitningsskador och den passar alla, ung som gammal. Styrkelyft är även bra rehabiliteringsträning, poängterar Frida Leandersson. Ett intresse i familjen Själv har hon sporten i blodet. Hela familjen är utövare. Själv började Frida lyfta när hon var 11 och sedan 14 års ålder tävlar hon på hög nivå, med sin pappa som tränare. I april i år tog hon guld vid EM i styrkelyft i Prag, Fridas andra. Sedan tidigare finns även ett VM-silver och guld i Nordiska mästerskapen bland de internationella meriterna. Vad gör en bra styrkelyftare? Det handlar främst om teknik, men även om styrka och kondition. Du lyfter många repetitioner vilket kräver visst flås. Frida tränar cirka fem hårda pass på två timmar varje vecka. Hon äter allsidig Frida Leandersson kost men med betoning på proteinrik mat, det vill säga kött, fisk och ägg. Styrkelyft är en viktig del av hennes identitet. Det ger mig en kick att bryta mot normen som säger att lyft är för killar. Vad folket i skolan säger? De flesta tycker det är coolt, säger Frida med samma lugn som hon hanterar stänger och vikter i träningslokalen i Tyngdlyftarklubben Trossö. Det går nästan inte att tala om styrkelyft utan att komma in på ämnet dopning. Frida har blivit testad flera gånger i samband med tävlingar. Hon berättar att alla i Sveriges ungdomslandslag är tydliga motståndare till alla former av dopning, men att det finns en annan inställning internationellt. Där är det väldigt utbrett. I flera länder finns till och med en dopad och en ren tävlingsklass parallellt. För Frida är dopning helt otänkbart. Nackdelarna överväger med råge fördelarna, med allt dåligt som händer i kroppen. Hård konkurrens på elitnivå Vid 17 års ålder gör Karlskronatjejen nu sitt sista år i ungdomsklassen. Därefter blir hon junior till och med 23 års ålder, sedan senior. Konkurrensen hårdnar ju äldre hon blir och Frida vet inte ens om hon vill fortsätta att satsa för att tillhöra den internationella eliten. Men jag kommer alltid att träna styrkelyft, sedan får vi se vilken nivå det blir på. 9
Patienter efterlyser en och samma läkare Att man får träffa olika läkare eller personer från gång till gång påverkar förtroendet för vården. Detta problem angrips nu på nationell nivå. Sveriges landsting och regioner har fattat ett gemensamt beslut om att minska användningen av hyrläkare. Genom att arbeta för att ersätta hyrläkare med fast anställda läkare, och därigenom öka kontinuiteten för patienter, ska såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön förbättras. Folktandvården ska bli miljövänligare Snart ska alla folktandvårdskliniker vara miljöcertifierade. En klinik, den i Karlshamn, har redan tjuvstartat och faktum är att folktandvården i Mörrum, som nyligen gått samman med Karlshamnskliniken, haft miljöcertifikat sedan år 2002. För att bli certifierad enligt den internationella ISO-standarden krävs bland annat att det finns ett miljöledningssystem som beskriver miljöarbetet i sin helhet, en miljöpolicy som beskriver hur miljöarbetet ska bedrivas och såväl övergripande som specifika mål. Inom folktandvården är det amalgam och riskavfall som är de största miljöriskerna, men också el, transporter och tjänsteresor, sådant som vilken arbetsplats som helst förbrukar. Om drygt ett år är det tänkt att alla folktandvårdskliniker i Blekinge ska vara miljöcertifierade på samma sätt som Karlshamnskliniken. Även landstingets alla vårdcentraler ska miljöcertifieras. Jonas Kullberg ny personaldirektör Jonas Kullberg är ny personaldirektör i Landstinget Blekinge. Jonas Kullberg är 41 år, bosatt i Trensum men kommer ursprungligen från Kristianstad, där han arbetat med personalfrågor i cirka 15 år, bland annat som personalchef vid Ikea och regionchef på ett konsultbolag. Han har även arbetat med personalfrågor inom tillverkningsoch fordonsindustrin. Oavsett verksamhet är grunduppdraget detsamma, nämligen att skapa förutsättningar för en attraktiv arbetsplats där människor kan utvecklas, säger Jonas Kullberg. Samlokalisering av ambulanser utreds Det finns ett behov av mer ändamålsenliga lokaler för ambulansverksamheten i Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. I dag finns ambulansverksamheten i Karlshamn i egna lokaler strax intill Blekingesjukhuset, men i Olofström och Sölvesborg delar man lokal med Räddningstjänsten. Landstingsdirektören Peter Lilja ska nu tillsammans med räddningstjänsten i västra Blekinge utreda om det är möjligt för ambulansverksamheten i Olofström, Sölvesborg och Karlshamn att dela lokaler. Kortare väntetider till vården Väntetiderna till besök och behandling vid Blekingesjukhuset har kortats rejält. I januari i fjol fick 65 procent av patienterna tid för besök senast inom 60 dagar. Motsvarande siffra för mars i år var 85 procent. Även väntetiderna till ett besök i folktandvården har blivit kortare. Det beror på att folktandvården lyckats väl med att rekrytera nya tandläkare. Psykiatrin i Blekinge har sedan tidigare korta väntetider och vid vårdcentralerna är väntetiden till ett första läkarbesök kortare än riksgenomsnittet. Effektivare förråd frigör tid till vård Uppackning av förbrukningsvaror, hantering av förråd och textilier, städning med mera. I dag måste vårdpersonal lägga mycket tid på sådant som landstingets serviceorganisation skulle kunna sköta. Nu startar ett projekt för att avlasta vårdpersonalen och effektivisera förrådshanteringen på sjukhusets vårdavdelningar. Meningen är att vårdpersonal ska slippa lägga tid på att hantera förbrukningsvaror, som att göra beställningar och fylla på förråd. I projektet sneglar Landstinget Blekinge på Region Skåne, som nyligen effektiviserat sina avdelningsförråd på sjukhus i bland annat Lund, Malmö och Kristianstad. 10
Blekingesjukhuset föreslås få förstärkt budget Blekingesjukhuset bör få en förstärkt budget i år. Det anser hälso- och sjukvårdsnämnden, som vill att landstingsfullmäktige utökar Blekingesjukhusets budget med 45 miljoner kronor. Ett skäl till att Blekingesjukhuset fått ökade kostnader är att nästan 2 000 fler patienter har varit inlagda på sjukhuset jämfört med 2009. Det har lett till att sjukhuset på olika sätt utökat sina vårdplatser och därmed också behövt mer personal. En annan förklaring är att fler blekingar skickas till högt specialiserad vård som bland annat finns i Lund och Malmö. Utöver utökad budget behöver personalkostnaderna minska med 20 miljoner kronor. Blekingesjukhuset har tidigare visat en prognos på 80 miljoner kronor i underskott vid årets slut. Särskild behandling för personer med neurologiska handikapp Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att begära utökad budget för att ge barn och ungdomar med neurologiska funktionsnedsättningar behandling med konduktiv pedagogik. Bedömningen är att det behövs ytterligare 500 000 kronor till behandlingarna, som genomförs i Göteborg. Syftet är att lära barnen att kontrollera sin motorik. Att lyssna gör att du lättare tar texten till dig, oavsett vem du är. Tveka inte att bli prenumerant på taltidningen Topp till tå, menar inläsaren Katarina Möller. Bussrösten Katarina läser Topp till tå som taltidning Hon är känd som hela Blekinges bussröst. Nu hörs Katarina Möller även som inläsare för Topp till tå som taltidning. Tveka inte att anmäla dig som prenumerant! Katarina Möller arbetar på Karlskrona kommun och läser in information så att personer med läshinder ska kunna ta del av vad som händer i kommunen. Vill och vågar Jag blir glad av att ge information som gör att den som har en funktionsnedsättning vill och vågar delta i till exempel ett kulturevenemang, säger Katarina Möller. Hennes karakteristiska Karlskronadialekt hörs också av alla som åker buss i Blekinge. Det är Katarina Möller som via ett digitalt system ropar ut de 1 600 busshållplatser som finns i länet. Från och med i år läser bussrösten även in Landstinget Blekinges nya tidning om hälsa, Topp till tå. Att prenumerera på Topp till tå som taltidning på cd är gratis och du behöver inte uppge någon anledning till att anmäla dig som prenumerant. Det tycker Katarina Möller är bra. Betalt via skatten Det är det här du betalar din landstingsskatt för. Nu är det dags att du får något tillbaka. För att prenumerera, mejla namn och hemadress till nyhetsredaktionen@ltblekinge.se. Du kan också ringa till redaktionen för Topp till tå: 0455-73 10 00. Uppgifter om dig som prenumerant skyddas av sekretess. Om du var prenumerant på Ditt Landsting som taltidning behöver du inte anmäla dig igen. 11
Johnny Isaksson, Ann Johnsson (bibliotekschef) och Elisabeth Jonsson med den vandringspokal som ges till Årets kulturkommun. Vi är överraskade och stolta, säger de över utmärkelsen. Övriga bilder är bland annat hämtade från kulturveckan Nässelfrossa, med fler än 100 evenemang under 8 dagar, och Jämshögs hembygdsmuseum, där de berömda författarna Harry Martinson och Sven Edvin Salje båda varit elever. Här står kulturen i centrum I Olofström står kulturen i centrum. Bokstavligt. Närhet och engagerade människor är två viktiga skäl till att kommunen utnämnts till årets kulturkommun i Sverige. Folkets hus mitt i centrum är väldigt viktigt för kulturutvecklingen. Här samlas människor för upplevelser av alla slag. Det kan vara disko på kvällen och kammarmusik nästa dag, berättar Elisabeth Jonsson, chef för kulturförvaltningen. Vägen via biblioteket Bara att söka upp henne på jobbet säger en del om den närhet som Vandringspokalen för utmärkelsen Årets kulturkommun. präglar kulturverksamheten i kommunen. Topp till tå söker henne först i kommunhuset, men får reda på att kulturchefen har sin arbetsplats i Folkets hus. Vägen till hennes och andra tjänstemäns kontor går via stadsbiblioteket. Inom husets väggar förbereder sig en dansgrupp från Att det finns ett levande Folkets hus, där även mycket av det administrativa kulturarbetet sker, är viktigt för Olofström. Riksteatern som bäst för en föreställning för högstadieungdomar. Folkets hus står aldrig stilla. Närhet och tillgänglighet är viktigt, men framför allt är det engagemanget hos ett antal personer, inte minst i föreningslivet, som gjort att vi har ett så rikt kulturutbud, säger kultursekreteraren Johnny Isaksson. Satsar på unga Årets kulturkommun utses av fackföreningen Vision och den nationella utmärkelsen har funnits sedan 1987. Den gick till Ronneby 1995 och i år är det Olofströms tur. I motiveringen lyfter juryn fram kommunens satsning på barn- och ungdomskultur, som bland annat omfattar barnteater, cirkusskola, ungdomshuset Växtverket och en grundskola med musikprofil. Olofström tappar invånare från år till år, en trend som måste motverkas. Det är här satsningen på särskilt unga kommer in. Vi vill skapa ett bra samhälle att leva i och motverka att folk vill flytta härifrån. Idrotten har starkt fäste bland de unga och det är bra men det behövs annat också. Idrott passar inte alla, menar Elisabeth Jonsson. Sambandet med hälsa, oavsett ålder, är självklart för tjänstemännen i Folkets hus. Kulturen öppnar alla sinnen och gör att du blir glad och mår bra. 12
Det här händer i kulturens Olofström i sommar 16 juni, 14 juli, 28 juli och 11 augusti: Musik i sommarkväll. Jämshögs kyrka. 16 juni, 11 och 18 augusti: Halens hemligheter. Temaresa med Halenflotten. 23-30 juni: Nässelfrossa. Kulturvecka på temat från smalspår till bredband. Tisdagar i juli: Kvällseko i Nyteboda. Musik och annan underhållning på bryggan vid Harry Martinsons födelsehem. Söndagar i juli: Sommarcafé med underhållning. Fornebodastugan i Kyrkhult och PRO-parken i Olofström. 20 juli: Myntmässa. Folkets hus. 27 juli: Skivmässa. Folkets hus. 27 juli: Hölje Röck. Rockfestival i Holje park. Landstingets kulturprojekt ska leda till bättre hälsa Människor med psykiska funktionsnedsättningar ska bli friskare såväl fysiskt som psykiskt. Det är syftet med projektet Kultur och hälsa som har startat i Blekinge. Sambandet mellan kultur och hälsa är bevisat enligt flera vetenskapliga studier. Kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Projektet Kultur och hälsa inriktar sig särskilt på vuxna människor med psykiska funktionsnedsättningar, till exempel schizofreni och andra psykossjukdomar. Inspiration och kompetens Landstinget Blekinge samarbetar i projektet med samtliga kommuner i länet, Region Blekinge och Blekinge läns bildningsförbund. Projektet finansieras av Finsam, som är förbundet för finansiell samordning i Blekinge. Personal inom landstingets psykiatri och kommunens socialpsykiatri ska få höjd kompetens inom kultur och hälsa och kunna motivera människor med en psykisk funktionsnedsättning till hälsosammare levnadsvanor. Personalen ska också kunna inspirera till att delta i aktiviteter som stimulerar alla sinnen. Kultur för individen Vi arbetar utifrån en bred definition av kultur. Det ska inte bara vara finkultur utan allt som stimulerar sinnena. Det är viktigt att hitta det som är upplyftande och hälsofrämjande för just dig som individ, säger Ulrika Harris, projektsekreterare. Ungefär 500 personer ska delta i projektet under tre års tid. Av dem ska högst 40 procent vara personal och resten människor med psykiska funktionsnedsättningar. En viktig knytpunkt för projektet blir Blekinge folkhögskola i Bräkne-Hoby, som enligt en nyligen presenterad utredning föreslås få en tydligare inriktning mot kultur och hälsa. 28 juli: Radio och musikinstrumentmässa. Folkets hus. 28 juli och 4 augusti: Resa i författarbygd. Guidad busstur i Harry Martinsons och Sven Edvin Saljes barndomsbygd. 3 augusti: Veteranmarknad. Vid Venzcels Bil och Maskin. 3 augusti: Loppis och Jämshögsdagen. Gröna torget i Jämshög. 3-10 augusti: Sommarteater. Holje park. 9 augusti: Fritzatorpets sommarkalas. Medverkande Rolandz med Robert Gustavsson och Scotts. Fritzatorpet. 10 augusti: Stora barnkalaset. Familjedag med Jojje Jönsson och Tobbe Trollkarl. Fritzatorpet. 11 augusti: Gammaldags kaffekalas med sju sorters kakor, tipsrunda och underhållning. Gula huset i Gränum. 18 augusti: Musik i sommarkväll. Kyrkhults kyrka. 25 augusti: Metalldagen. Familjedag med musik och aktiviteter. Gästartist: Markoolio. 8 september: Konsert med Mikael och Thomas Wiehe. Folkets hus. Med reservation för ändringar. För mer information och fler evenemang, se www.olofstrom.se. 13
Mytknäckarna Det finns gott om myter kring hälsa, allt från sådant som sägs i reklamen till favoritsanningar som att man kan få kramp av att bada direkt efter maten. Här slår Topp till tå hål på, eller bekräftar, vanliga föreställningar om hälsa. Är e-cigg något för mig som vill sluta röka? Vad är e-cigarett? En elektronisk cigarett liknar oftast en vanlig cigarett, och man puffar på den som en vanlig cigarett. Den kan dock även se ut som en penna. Cigaretten laddas med vätska som kan ha olika innehåll. Vid användandet hettas vätskan upp och det bildas vattenånga. Man andas in ångan och blåser ut den som synlig rök. Vätskan den är laddad med innehåller olika kemikalier och nikotin men inte tobak. Det finns även nikotinfria varianter. E-cigaretten är tänkt att vara ett substitut för en cigarett genom att tillfredsställa nikotinbehovet och behålla delar av rökritualen. Man andas in ångan med nikotin och blåser ut den som synlig rök. Lisbeth Andersson Är e-cigaretter lagliga? Läkemedelsverket klassificerar inte e-cigaretten, utan vätskan den laddas med. Innehåller vätskan inget nikotin alls räknas den inte som läkemedel och inte heller som en tobaksprodukt. Innehåller vätskan däremot nikotin räknas den som läkemedel och får därmed inte säljas i Sverige, eftersom ingen sådan produkt fått godkänt av Läkemedelsverket. Tobakslagstiftningen gäller bara varor som innehåller delar av tobaksväxten, inte varor som innehåller nikotin. Är e-cigaretter ett bra sätt att sluta röka? E-cigaretternas värde har ifrågasatts eftersom de innehåller nikotin. Det innebär att man underhåller sitt beroende. Som rökavvänjning fungerar e-cigaretten dåligt eftersom man behåller vanan att hålla i en cigarett och puffa rök, säger Lisbeth Andersson, Landstinget Blekinges tobakssamordnare. Hon ifrågasätter om e-cigaretter verkligen tillverkas för att man ska sluta röka. Det kan lika gärna vara tillvänjning, eftersom alla dessa smakämnen kola, popcorn med smörsmak, kakdeg etc, kan tyda på att tillverkningen inriktar sig på ungdomar. Just nu saknas vetenskapliga studier både när det gäller kvalitet och vilka riskerna är och även vilket värde den har som avvänjningsmedel och därför rekommenderas inte e-cigaretten av experterna. E-cigaretter med nikotin är inte godkända av Läkemedelsverket och får inte säljas i Sverige. Unga icke-rökare kan lockas att börja använda e-cigaretter och därmed bli beroende av nikotin. Det saknas vetenskapliga bevis om e-cigaretternas värde som avvänjningsmedel. Är e-cigaretter något för mig som vill sluta röka? Har du något du vill få testat av mytknäckarna? Mejla Topp till tå: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se. 14
Jag donerar mina. Gör du? Om du vill donera organ och vävnader efter din död är det viktigt att du tar ställning. 113 13 Information om kriser och olyckor Nu finns ett nytt telefonnummer att ringa vid allvarliga olyckor eller kriser - 113 13. Dit kan du ringa om du vill få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Det kan till exempel handla om en större storm, en influensaepidemi eller en översvämning. Bakgrunden till det nya numret 113 13 är att det vid olyckor och kriser ofta uppstår hård belastning på nödnumret 112. Det nya numret ska komplettera och avlasta nödnumret 112. Fullt drag i Wämöparken Wämöparken i Karlskrona har satsat stort inför säsongen. En ny grillplats har anlagts, i maj hölls en trädgårdsmässa och i höst, den 26 oktober, blir det säsongsavslutning med pumpafestival. Pumpapyssel, pumpatävling med prisutdelning och läckerheter att smaka av pumpa står då på programmet. Nytt för i år är även annat att du kan vara med när djurskötarna matar djuren, varje lördag och söndag under säsongen. Ungdomar ger föreningslivet toppbetyg Du tar ställning genom att: Anmäla dig till donationsregistret. Informera dina närstående. Fylla i ett donationskort. Ronnebys högstadie- och gymnasieungdomar har i en enkät gett toppbetyg åt föreningslivet i kommunen. I enkäten finns frågor om ungdomars syn på fritidsutbud, situationen i skolan, inflytande, arbete, hälsa, trygghet, och vilka framtidsplaner de unga i kommunen har. Donationskort Donationskort Donationskort Donationskort Traditionell mat från Karlshamn i tv Livsviktigt www.livsviktigt.se I ett nytt tv-program på SVT i höst tävlar städer mot varandra om titeln Sveriges mest välsmakande ort. Programmet fokuserar på mat med lokal anknytning och tradition. Karlshamnsprofilen Emma Igelström kommer att representera Karlshamn och tillsammans med andra Karlshamnsbor bjuda på stadens traditionella mat. 15
Egenvårdsrådet Ont i ryggen sällan sjukdomstecken Ont i ryggen är ett mycket vanligt besvär som sällan beror på någon sjukdom. Ryggbesvär som det inte går att hitta någon särskild förklaring till och som går över efter ett tag brukar kallas för vanligt ryggont. Ryggont kan kännas på olika sätt, men det vanligaste är att man har ont i nedre delen av ryggen, ländryggen. Smärtan kommer ofta plötsligt och kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av. Ibland kan smärtan stråla ut i låren eller längre ned längs ett ben. Smärtan kan även komma smygande med en gradvis ökande värk och känsla av trötthet i ryggen. Ryggskott ingen sjukdom Ordet ryggskott brukar användas när man plötsligt eller gradvis får värk i framför allt ländryggen, det vill säga i nedre delen av ryggen. Ryggskottet är i sig ingen sjukdom utan bara namn på ett symtom. Ont i ländryggen är i de allra flesta fall inte symtom på någon allvarlig sjukdom. Besvären blir för det mesta bättre inom ett par veckor utan någon särskild behandling. Rörelser gör gott De flesta ryggbesvär går över av sig själva inom ett par veckor, men ibland kan de kräva någon form av behandling. Det är viktigt att försöka fortsätta med vanliga aktiviteter och röra på sig så mycket man klarar av. Vila gör inte att du blir bättre i ryggen. Tvärtom kan det göra besvären värre. Om du har så ont att du har svårt att röra dig kan vanliga värktabletter underlätta. Det kan också behövas om värken stör sömnen. Så fort du klarar det är det bra om du kommer igång med lättare fysisk träning som sen kan ökas i intensitet, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. Vältränad får lindrigare besvär Bra kondition ökar chanserna att besvären blir lindrigare om du skulle få ont i ryggen igen. Det är också bra att stärka och bygga upp musklerna i mage, rygg och ben genom styrketräning. Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för akuta ryggbesvär. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än att bara röra sig som vanligt. Kontakta vårdcentralen Om inte ryggvärken ger med sig inom ett par veckor bör du kontakta vårdcentralen. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern. Sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer har stor erfarenhet av ryggbesvär och kan bidra med råd. Vill du veta mer? Besök 1177.se. Du bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom: inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen. 16
Spel gör pensionärer gladare Tror du att äldres liv är grått och trist och att de bara sitter och äter småkakor och lyssnar på folkvisor hela dagarna? Då tror du fel. Att leka och ha kul vill alla oavsett ålder. Att spela data- och tv-spel sätter guldkant på mormors och morfars vardag. 17
Jag gillar rock, säger Margareta Engstrand Wallin och greppar gitarren. Leila Numminen spelar gärna spel och lyssnar på musik samtidigt. Bruno Österberg står redo att axla rollen som gitarrist till Queens Bohemian Rhapsody. Leila Numminens intresse för dataspel väcktes när hon såg sina barnbarn sitta och spela. Hon testade, och när hon sedan deltog i en forskningsstudie om dataoch konsolspel fick hennes intresse en rejäl skjuts framåt. Och på den vägen är det. Nu spelar hon både på datorn och på sin mobiltelefon. Jag har gjort nyttiga saker hela livet nu får jag leka och ha kul. Stimulerar hjärnan Leila Numminen tycker att spelandet berikar livet och hon har även lärt upp en väninna i dataspelandets konst. Själv föredrar hon spel som stimulerar hjärnan och som får henne att tänka till. Utbudet på nätet är stort, med allt från strategiska utmaningar till matematiska klurigheter och kunskapstester i allt från musik till historia. Det är ett bra sätt att hålla igång hjärnan. Jag är förtjust i att spela Mahjong jag gillar att tänka till och hitta lösningar. Det är också kul med matematiska spel och frågesport. Ibland hindrar förslitningsskadorna henne från att leva ett aktivt liv men inte deppar hon över det. Nej, det är livet för kort för, konstaterar Leila Numminen med ett skratt. Hon har ändå aldrig varit en sportig person. Samtidigt är det viktigt att göra det bästa av livet och hitta på roliga saker som stimulerar hälsan. Att spela dataspel sätter guldkant på hennes tillvaro. Pirjo Elovaara Jag spelar en eller två timmar om dagen. Mina barnbarn tycker att det är häftigt med en farmor som kan spela. Och ibland utmanar jag och min son varandra och jämför våra resultat. Att spela data- och tv-spel kan till och med öka äldres välmående. Det visar en ny studie från universitetet i North Carolina som nyligen presenterades. Även om de äldre bara spelade då och då kände de sig mer välmående. De som aldrig spelade tv-spel mådde sämre och visade tecken på depression. Nyfikna pensionärer Att det är så förvånar inte Pirjo Elovaara, universitetslektor på sektionen för planering och mediedesign på Blekinge Tekniska Högskola. Hon var även projektledare för forskningsstudien som Leila Numminen medverkade i, där äldres användning av konsolspel och dataspel studerades som sällskap, 18
Det är ett bra sätt att hålla igång hjärnan. Jag är förtjust i att spela Mahjong - jag gillar att tänka till och hitta lösningar. sysselsättning och rehabilitering. Det finns mycket fördomar. Men pensionärer i dag är nyfikna och vill ha kul. Dessutom tränas både knopp och kropp. Digitala spel kan vara en väg till en meningsfull fritid och social gemenskap. Att spela många tillsammans med vänner eller med barnbarnen är roligt. Barnbarnen är på många sätt nyckeln till framgång. Att låta äldre i släkten vara med och spela blir ett sätt att umgås över generationerna, menar Pirjo Elovaara. Väcka glädje och lycka Även äldre med demenssjukdom som bodde på äldreboende fick prova på att spela konsolspel i Blekingestudien. De testade bland annat bowling, skytte, slalom, tennis, höjdhopp och att sjunga karaoke. Det var fantastiskt att se glädjen hos en äldre man som tidigare varit militär sitta koncentrerad framför tv:n och skjuta digitala lerduvor. Eller lyckan hos en dement kvinna när hon sjöng karaoke till Abba-låtar texterna satt klockrent. Tyvärr är inte tekniken anpassad för äldre. Handkontrollerna är rätt otympliga, och det gäller att ha koll på finmotorik och rörelser. Dessutom är instruktionerna på engelska. Det är inte de äldre som är problemet utan tekniken som är outvecklad. Unga spelutvecklare gör inte spel för gamla ögon, men det kommer att ändras. Förhoppningsvis får vi snart mer spel på svenska och fler svenska karaokelåtar. Varför inte ett med Allsång på Skansen-låtar, föreslår Pirjo Elovaara. Leken har ingen ålder Att spela digitala spel med mormor och morfar borde vara lika naturligt som att samlas kring köksbordet för att spela Monopol eller ett parti schack, tycker hon. Att leka är en del av livet oberoende av ålder. Har man kul så mår man bra. Om tio år är digitala spel för äldre ett naturligt inslag inom hälsa och vård eftersom de har fantastiska möjligheter att förbättra och underhålla vår fysiska och mentala hälsa. Solveig Malmgren, Bruno Österberg och Gunilla Frenesson från PRO i Karlshamn prövar bilspelets fart och fläkt i Blekinge Tekniska Högskolas spelstudio. 19
Bild Ett sommarjobb vid Blekingesjukhuset fick framtidsgrubblaren Hanna Waldo att få upp ögonen för sjuksköterskeyrket. Jag vill arbeta med människor och hjälpa andra. På sikt vill jag vidareutbilda mig till barnmorska, berättar hon. Sjuksköterskeyrket i sikte sommarjobbet gav Hanna mersmak Sommarjobbet vid Blekingesjukhuset gav mersmak. Nu siktar Hanna Waldo på en framtid som sjuksköterska. Intrycket av vården blev det bästa möjliga, konstaterar hon. Före år 2012 fanns sjuksköterskeyrket inte på horisonten för 19-åringen från Hässlegården utanför Karlskrona, som ägnade mycket tid åt att fundera på vad hon ville bli. Många i släkten jobbar inom vården, Hannas framtidstankar gick mot att möjligen bli psykolog. När hon hörde talas om möjligheten att söka sommarjobb inom landstinget via webbplatsen www.ltblekinge.se nappade hon, men inte speciellt för möjligheten att jobba i vården. Jag ville bara ha ett jobb, medger Hanna. Vårdens vardag på nära håll Och det fick hon. Under tre sommarveckor arbetade Hanna vid infektionsklinikens avdelning 61 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Här fick hon göra allt från att vara med vid provtagningar och dela ut mat till patienterna till att uträtta ärenden, packa upp kläder och jobba i köket. På nära håll följde hon med sjuksköterskor och undersköterskor i deras vardag. Det är fascinerande hur det går till på sjukhus, hur man kan rädda och hjälpa människor som har svåra sjukdomar och råkat ut för allvarliga olyckor. Jag fick ett bra intryck av hur det var att jobba där. Vill utbilda sig i höst Redan efter någon dag föddes idén att utbilda sig till sjuksköterska, och när sista ansökningsdagen till höstens universitets- och högskoleutbildningar gick ut i mars hade Hanna skickat ansökningar till sjuksköterskeprogrammet vid sex olika studieorter. Helst vill jag till Växjö. Jag vill bo hemifrån men där det är lagom nära hem, säger Hanna Waldo, som får vänta till mitten av juli med besked på om och var hon har kommit in. Då har hon tagit studenten och förhoppningsvis även hunnit med en andra sommar hos Landstinget Blekinge. 20