Innehåll Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län

Innehåll Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Förord 1 Inledning 1:1 Övergripande arbetsordning 1:2 Lokal arbetsordning med bilaga 1 2 Ansvar 2:1 Kommunal nämnds ansvar 2:2 Den enskilde 2:3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 2:4 Verksamhetschef HSL 2:5 Chef för särskilt boende 2:6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska i särskilt boende 2:7 Läkemedelsansvarig sjuksköterska i särskilt boende 2:8 Omvårdnadspersonal 2:9 Sjuksköterskestuderande under praktiktjänstgöring 2:10 Läkare 2:11 Apotek/farmaceut 3 Delegering 3:1 Allmänt 3:2 Formell kompetens 3:3 Reell kompetens 3:4 Arbetsledning 3:5 Förutsättningar för delegering av medicinska arbetsuppgifter 3:6 Delegeringsförfarande med bilagor 2, 3, 4a, 4b, 5a, 5b, 6a och 6b 3:7 Omprövning och uppföljning av delegeringsbeslut 3:8 Ansvar i samband med delegering av medicinska arbetsuppgifter 3:9 Upphörande av delegeringsbeslut 4 Särskilda föreskrifter 4:1 Ordination med bilagor 7, 8, 9 och 10 4:2 Rekvisition med bilaga 11 4:3 Förvaring med bilaga 12 4:4 Iordningställande med bilaga 12a, 12b och 12c 4:5 Överlämnande med bilaga 12a och 12c 4:6 Intag 4:7 Läkemedelstillförsel vid sondmatning 4:8 Vidbehovsläkemedel 5 Injektion/Infusion 5:1 Insulingivning 5:2 Influensavaccination 5:3 Infusion

6 Narkotika i akutförrådet 6:1 Narkotikaklassat läkemedel 6:2 Kontroll av narkotika i akutförrådet med bilaga 13 7 Dokumentation 8 Kvalitetssäkring 8:1 Avvikelsehantering 8:2 Extern kvalitetsgranskning 9 Biverkningar 9:1 Rapportering av biverkan 9:2 Överkänslighetsreaktion 9:3 Varningsmärkning 9:4 Giftinformation 10 Hanteringsanvisningar 10:1 Bakteriologiska preparat 10:2 Brustabletter 10:3 Buckaltabletter 10:4 Depotkapslar/Depottabletter 10:5 Depotplåster 10:6 Flytande läkemedel att ta genom munnen (peroralt) 10:7 Infusionsvätskor 10:8 Inhalationsläkemedel 10:9 Inhalationsvtäskor 10:10 Insulin 10:11 Kapslar/tabletter 10:12 Läkemedel för huden 10:13 Nässpray/näsdroppar/nasalpulver 10:14 Rektalvätska/Klysma/Rektioler 10:15 Resoribletter 10:16 Stolpiller/Suppositorium 10:17 Sublingualspray 10:18 Sugtabletter 10:19 Tuggummi 10:20 Vagiatorer 10:21 Ögondroppar 10.22 Ögonsalvor 10:23 Örondroppar 10:24 Öronsalva 11 Läkemedlens hållbarhet med bilaga 14 12 Medicinska gaser 12:1 Speciell hantering 12:2 Säkerhetsföreskrifter 13 Cytostatika 14 Naturläkemedel

15 Kasserade läkemedel 15:1 Den enskildes personliga läkemedel 15:2 Kasserade (överblivna) läkemedel 16 Läkemedelsförsäkring 17 Dosexpedition 17:1 Allmänt 17:2 E-dos en tjänst inom ApoDos (edos.apoteket.se) 17:3 Hantering 17:4 Beställning av läkemedel i standardförpackning med bilaga 15 17:5 Ansvar 17:6 Ordination 17:7 Ny patient 17:8 Ordinationsändring 17:9 Förvaring av Dosrecept 17:10 Giltighet 17:11 Betalning 17:12 Avvikelser med bilaga 16 18 Hygien 18:1 Handhygien 18:2 Städning 18:3 Iordningställande/tillredning 19 Riktlinjer för akut- och fullständigt läkemedelsförråd 19:1 Akutläkemedelsförråd med bilaga Riktlinjer 19:2 Fullständigt läkemedelsförråd 19:3 Beställning och leverans till akut- och fullständigt läkemedelsförråd 19:4 Generella direktiv med förslag bilaga 7 20 Litteratur 21 Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd

Reviderad 2014-02-17 Förord Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län omfattar alla moment från beställning till administrering av läkemedlet, samt hantering av förråd med eventuella returer, kassationer etc. Den omfattar således ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande samt överlämnande/administrering av läkemedel. En kommunal länsgrupp har arbetat fram dessa riktlinjer utifrån hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Gruppen har bestått av följande personer: Aspgren Britt Blom-Lindström Britt-Marie Eriksson Jessica Lindström Anna-Lena Tigerstrand Ann Wiik Birgitta Wiksten Carina MAS, Gävle MAS, Söderhamn Apotekare, Landstinget MAS, Hudiksvall Sjuksköt. Ovanåker Sjuksköt. Gävle Sjuksköt. Söderhamn. Gruppens ansvar är att kontinuerligt göra uppdateringar av riktlinjerna. Riktlinjerna för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård skall fastställas av varje kommuns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). kommun datum Medicinskt ansvarig sjuksköterska, namnteckning

Reviderad 2011-08-31 1. Inledning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1 och en rad andra författningar och anvisningar reglerar läkemedelshanteringen inom den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för. 1:1 Övergripande riktlinje för läkemedelshantering Den övergripande riktlinjen för den kommunal läkemedelshantering är framtagen av den kommunala läkemedelsgruppen som är knuten till läkemedelskommittén i Gävleborgs län. Riktlinjen skall tillkännagivas i den kommunala nämnd som har hälso- och sjukvårdsansvaret. Riktlinjen ger direktiv till en säker och ändamålsenlig läkemedelshantering. 1:2 Lokal rutin för läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering ska utarbetas för varje boendeenhet av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och chef. Bilaga 1 kan användas som mall. Den lokala rutinen för läkemedelshantering ska finnas tillgänglig för boendeenhetens omvårdnadspersonal. Syftet med den lokala rutinen är att ny eller vikarierande sjuksköterska ska kunna utgå från rutinen. Uppföljning ska ske en gång per år, revidering v b. Kopia skickas till MAS.

2 (78) HUDIKSVALLS KOMMUN Utskrift: 2008-01-04 Riktlinjer Hälso- och sjukvård Ersätter: 2006-08-29 Anna-Lena Lindström, MAS LOKAL ARBETSORDNING, Läkemedelshantering Den lokala arbetsordningen för läkemedelshanteringen ska följa följande struktur: Namn på enheten Följande text: Utarbetas för varje boendeenhet av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef. Den skall finnas tillgänglig för boendeenhetens omvårdnadspersonal. Uppföljning en gång per år, revidering vid behov. Kopia skickas till MAS. Ansvarig för läkemedelshanteringen Ordination Dokumentation Apoteksrutiner beställning och transport Kontroll av leverans och dosrecept Förvaring Iordningställande av läkemedel Insulinhantering Vid behovs medicin Utlämnande av dosetter/dospåsar till boendeenheten Överlämnande och intag Tider Rapportering av läkemedelsbiverkan Nyckelrutiner Hygieninstruktion Destruktion/kassation Narkotikakontroll Lokala generella direktiv Hantering av medicinska gaser Avvikelserapportering och uppföljning Övrigt Arbetsordningen ska vara daterad och underskriven av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef. Plats för datum när uppföljning har skett. Vid revidering skrivs ny arbetsordning.

Reviderad 2014-05-26 2. Ansvar 2:1 Kommunal nämnd Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilt boende, personer inskrivna i hemsjukvård samt för personer när de vistas i dagverksamhet. Vårdgivaren (kommunala nämnden) ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshantering. Av arbetsordningen ska framgå vilka rutiner som ska tillämpas för läkemedelsförsörjningens alla moment. 2:2 Den enskilde Grunden för läkemedelshanteringen inom kommunal hälso- och sjukvård är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordinerats samt för den egna medicineringen. Detta gäller såväl ordinärt som särskilt boende. Socialstyrelsens föreskrift, (SOSFS 2009:6 (M och S)), Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, ska följas när bedömning görs. Det är endast leg. läkare som kan bedöma om läkemedel är egenvård. Sjuksköterska med förskrivningsrätt får även göra denna bedömning för de läkemedel som sjuksköterskan har förskrivningsrätt för. För att läkemedelshanteringen ska vara säker måste den enskildes förmåga att sköta sina läkemedel bedömas. Då någon på grund av sin mentala/kognitiva funktionsförmåga inte kan klara sin medicinering får den sjuksköterska som svarar för patientens vård söka finna en praktisk lösning i samråd med patientansvarig läkare och patient/närstående. Bedömningen ingår i läkarens ansvar liksom skyldigheten att följa patientens tillstånd, om det behövs. Om den enskilde behöver hjälp med sin läkemedelshantering ska det journalföras. I alla övriga fall, där misstanke om att personens medvetenhet sviktar, gäller för omvårdnadspersonalen att informera ansvarig sjuksköterska om situationen. 2:3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Enligt 24 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Patientsäkerhetsförordning (SFS 2010:1369) ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer finnas en sjuksköterska som svarar för att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av allvarlig skada eller sjukdom att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen

Reviderad 2014-05-26 att patienten får den vård och behandling som en läkare förordnat om att rutiner för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande 2:4 Verksamhetschef HSL Verksamhetschefen har ansvar för att fungerande rutiner finns och tillämpas. I detta ansvar ligger: att svara för att författningar om läkemedelshanteringen och av MAS fastställda lokala riktlinjer är kända och tillämpas att svara för att omvårdnadspersonalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen att svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt MAS direktiv att svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, riktlinjer och i övrigt oönskade händelser rapporteras till MAS samt att återkoppling sker till omvårdnadspersonal om vidtagna åtgärder, för att händelsen inte ska upprepas att följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder att vara delaktig i extern kvalitetsgranskning 2:5 Chef för särskilt boende Chefen har ansvar för att fungerande rutiner finns och tillämpas. I detta ansvar ligger: att författningar om läkemedelshanteringen och av MAS fastställda lokala riktlinjer är kända och tillämpas att omvårdnadspersonalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt MAS direktiv att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser rapporteras till MAS samt att återkoppling sker till omvårdnadspersonal om vidtagna åtgärder, för att händelsen inte ska upprepas att följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder att vara delaktig i extern kvalitetsgranskning 2:6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska i särskilt boende/hemsjukvård Om patientens tillstånd innebär att hon/han inte själv kan hantera sina läkemedel på ett betryggande sätt informerar sjuksköterskan patientansvarig läkare. Läkaren tar ställning till om patienten behöver hjälp med läkemedelshanteringen. Beslutet ska journalföras av läkare och sjuksköterska. Övertagandet sker i samråd med patient/närstående vilket ska journalföras av patientansvarig läkare. I detta ligger: att ansvara i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att läkarens ordinationer och anvisningar genomförs att ansvara för att utbytespreparat förs in på ordinationshandling samt att patient och omvårdnadspersonal informeras att ansvara för att kontakt tas med patientens läkare eller jourläkare om patientens tillstånd kräver det

Reviderad 2014-05-26 att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser rapporteras till MAS samt att återkoppling sker till omvårdnadspersonal om vidtagna åtgärder, för att händelsen inte ska upprepas att följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder att vara delaktig i extern kvalitetsgranskning Sjuksköterska kan om hon/han bedömer det lämpligt delegera enskilda uppgifter i fråga om läkemedelshantering, t ex att överlämna iordningställda läkemedel. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster genom sin legitimation det yrkesansvar som föreskrivs i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Omvårdnadspersonal, som biträder en legitimerad yrkesutövare och som arbetar på direktiv och delegering, har yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. 2:7 Läkemedelsansvarig sjuksköterska i särskilt boende På varje särskilt boende ska det finnas en sjuksköterska med speciellt ansvar för läkemedelshantering och läkemedelsförråd. Denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska. Läkemedelsansvarig sjuksköterska, liksom dennes ersättare, ska utses av MAS. Namn på dessa sjuksköterskor ska upptas i den lokala arbetsordningen för läkemedelshantering. I läkemedelsansvarig sjuksköterskas uppdrag ingår följande: att ansvara för enhetens läkemedelsförråd, inkl. nyckelhantering att ansvara för ordning och skötsel av läkemedelsförrådet att ha huvudansvar för rekvisition av läkemedel till akutförråd och fullständigt förråd att kontrollera leveranser från apoteket, restnoteringar och leveransmeddelande att se till att aktuella listor över sortiment i akutförråd och generella ordinationer finns att ta del av och delge kollegor information om nya författningar angående läkemedelshantering och övrig skriftlig information att delta i extern kvalitetsgranskning och medverka till förbättringar för ökad patientsäkerhet 2:8 Omvårdnadspersonal Huvuduppgiften för yrkesgruppen är vård- och omsorg. Vid delegering av medicinska arbetsuppgifter biträder omvårdnadspersonalen legitimerad sjuksköterska och omfattas då av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Av 6 kap 2 kapitlet framgår att var och en själv bär ansvar för hur hon/han fullgör sin uppgift. Det gäller oberoende av om det är en uppgift som ligger inom den ordinarie yrkesutövningen eller om det är en uppgift som man fått genom delegering. Man bär alltid själv det fulla ansvaret för sitt sätt att fullgöra den mottagna uppgiften och är skyldig att utföra denna efter bästa förmåga. I omvårdnadspersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska och/eller chef. 2:9 Sjuksköterskestuderande under praktiktjänstgöring Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och/eller administrera läkemedel under tillsyn av leg sjuksköterska.

Reviderad 2014-05-26 2:10 Läkare Läkaren har ansvar för att ställa diagnos och därefter ordinera nödvändig läkemedelsbehandling. I detta ligger också att ta upp läkemedelsanamnes på medicinering som satts in av andra läkare och ta ställning till om medicineringen ska fortsätta. I läkarens ansvar ingår att bedöma om den enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel. Om så inte är fallet ska kontakt tas med omvårdnadsansvarig sjuksköterska som övertar ansvaret för den enskildes läkemedelshantering (SOSFS 2009:6). Bedömningen dokumenteras enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355). Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven ska anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning (SOSFS 2000:1, 3 kap. 9 ). Generella direktiv och akutläkemedel, se kapitel 19. 2:11 Farmaceut Farmaceut ger information och stöd i frågor som rör rutiner för läkemedelshantering, sortiment, förvaring, dosexpedition, leveransrutiner, tekniska hjälpmedel, kostnadsfria förbrukningsartiklar och kostnader.

3 Delegering Reviderad 2011-08-31 3:1 Allmänt Läkemedelshantering är en sjuksköterskeuppgift, i vissa fall kan delar av hanteringen delegeras (SOSFS 1997:14). En delegering är personlig och tidsbegränsad. Den ska föregås av undervisning och kunskapskontroll samt skrivas under av den sjuksköterska som delegerar och av den som tar emot delegeringen. Chefen för enheten och MAS ska ha kännedom om alla förekommande delegeringar. Exempel på arbetsuppgifter som distriktssköterska/sjuksköterska kan delegera till personal med reell kompetens är: att överlämna läkemedel som iordningställts i patientdoser av en sjuksköterska att överlämna läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apoteket att iordningställa och administrera injektion av insulin med insulinpenna att iordningställa och administrera till en patient ordinerat receptfritt tarmreglerande läkemedel att överlämna läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras direkt till patient, t ex flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med klysma samt inhalatorer med inhalationspulver att iordningställa och överlämna ordinerat läkemedel ur originalförpackning gäller endast läkemedel som inte kan iordningställas i doseringshjälpmedel Man bör sträva efter att så få delegeringar som möjligt utfärdas och att arbetet utförs av formellt behörig person. Delegering får inte bli rutin. 3:2 Formell kompetens En persons yrkeskunnande, som med avgångsbetyg/utbildningsbevis/legitimation, är dokumenterat och godkänt. Personen ifråga anses då ha erhållit de faktiska kunskaper och färdigheter som erfordras för att lösa de arbetsuppgifter som yrkesutbildningen avser. 3:3 Reell kompetens Kunskaper och färdigheter för att utföra en viss eller vissa arbetsuppgifter har inhämtats på annat sätt än genom fastställd formell yrkesutbildning t ex i den praktiska yrkesverksamheten, men man har dock inte rätt att utan vidare utföra dessa arbetsuppgifter. Inför delegering har man rätt att få undervisning och lämpliga instruktioner. Den som accepterar en delegering har sedan eget ansvar för sitt sätt att utföra arbetsuppgiften. Man får aldrig överlåta en delegerad arbetsuppgift till någon annan. Vidaredelegering är förbjudet. 3:4 Arbetsledning Enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) föreskrivs det att där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal så att vårdgivaren uppfyller kraven på en god och säker vård. Vårdgivaren är skyldig att anpassa bemanningen av varje verksamhetsområde så att kraven på en vård av god kvalitet och säkerhet för patienten kan upprätthållas. Ansvarig chef svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Vårdgivaren kan aldrig föreskriva att viss eller vissa medicinska arbetsuppgifter skall delegeras.

Reviderad 2011-08-31 Behovet och lämpligheten av delegering i det enskilda fallet kräver alltid professionell bedömning. För detta svarar den yrkesutövare som är ålagd arbetsuppgiften. Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom en kommunal verksamhet är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i kommunen. 3:5 Förutsättningar för delegering av medicinska arbetsuppgifter Den arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad. En arbetsuppgift som delegeras får inte beskrivas i allmänna termer. Det måste tydligt anges vilken eller vilka uppgifter som delegeringen avser samt under vilka förutsättningar denna delegering skall gälla. Ett beslut om delegering är personligt. Ett delegeringsbeslut får endast avse en person som är namngiven. Den som genom ett delegeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift får i sin tur inte delegera uppgiften till någon annan person. Delegeringsbeslutet gäller inte ersättaren/efterträdaren när den som beslutet gäller har semester eller annan ledighet. Den som meddelar ett delegeringsbeslut ska inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för arbetsuppgiften som beslutet avser. 3:6 Delegeringsförfarande Den som delegerar en arbetsuppgift ska förvissa sig om att den som ska ta emot delegering har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften. Det är viktigt att den som överlåter en arbetsuppgift har försäkrat sig om att den som ska ta emot uppgiften verkligen har förutsättningar för att fullgöra den. Detta bör ske genom kontroll av de praktiska och teoretiska färdigheterna. Till hjälp finns bilaga 2 Checklista vid läkemedelsdelegering och bilaga 3 Checklista vid delegering av insulingivning. För att kontrollera att omvårdnadspersonalen som delegeras har tillräckliga kunskaper kan bilaga 4a och 4b Kunskapstest allmänt om läkemedel och vid insulindelegering bilaga 5a och 5 b Kunskapstest insulingivning användas. Ett delegeringsbeslut kan i regel inte fattas utan att samråd har skett med den delegerades närmaste chef. Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för viss tid, högst ett år, eller för ett bestämt tillfälle. Delegeringsbeslutet ska dokumenteras på avsedd blankett. Bilaga 6a - att överlämna iordningställd medicin och ge ordinerad insulin med insulinpenna. Bilaga 6b - övriga medicinska delegeringar. 3:7 Omprövning och uppföljning av delegeringsbeslut Den som meddelat ett delegeringsbeslut ska vid olika tillfällen under den tid som delegeringen gäller kontrollera att den som är delegerad fullgör uppgiften på ett riktigt sätt. Hon/han ska ge den som tagit emot delegeringen den handledning som behövs. Visar det sig att den som fått delegering saknar förmåga att utföra uppgiften på ett säkert sätt ska delegeringen omedelbart återkallas. 3:8 Ansvar i samband med delegering av medicinska arbetsuppgifter Den som delegerar en uppgift ansvarar för sin bedömning att den delegerade har tillräcklig kunskap och erfarenhet för uppgiften och att denne därigenom kan fullgöra uppgiften på ett korrekt säkert sätt. Av 6 kap 2 Patientsäkerhetslagen framgår att var och en själv bär ansvar för hur hon/han fullgör sin uppgift. Det gäller oberoende av om det är en uppgift som ligger inom ordinarie yrkesutövningen eller en uppgift som man fått genom delegering.

Reviderad 2011-08-31 Man bär alltid själv det fulla ansvaret för sitt sätt att fullgöra den mottagna uppgiften och är skyldig att utföra den efter bästa förmåga. 3:9 Upphörande av delegeringsbeslut Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning, upphör beslutet att gälla. Efterträdaren ska ta ställning till om beslutet fortfarande ska gälla en begränsad tid (ska ske inom 3 mån.) tills hon/han lärt känna dem som ska delegeras. Delegeringsbeslutet upphör att gälla då den som blivit delegerad avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare.

Bilaga 2 Reviderad 2011-08-31 Checklista vid läkemedelsdelegering 1. Genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1, samt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 2. Genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) 3. Kontrollera att den omvårdnadspersonal som du ska delegera har god kännedom om patienten 4. Genomgång av hur en dosett/dospåse eller annat hjälpmedel fungerar 5. Genomgång av medicinförvaring 6. Genomgång av utdelning av medicin från doseringshjälpmedlet till patient när han /hon inte klarar det själv 7. Genomgång av aktuellt delningsunderlag och övrig dokumentation t ex. daganteckning eller rapportblad 8. Genomgång av patientens aktuella mediciner avseende styrka, dosering, verkan och ev. biverkan 9. Praktiskt överlämnande av patientens medicin ur doseringshjälpmedlet under sjuksköterskans överinseende, innefattande kontroll av namn och personnummer, rätt medicin, rätt styrka, rätt dos och rätt tid 10. Vikten av att signera given medicin på personens signeringslista efter överlämnandet 11. Genomgång av rapportering till sjuksköterskan vid förändring av patientens tillstånd, läkemedelsdoser som inte intagits och övriga avvikelser 12. Genomgång av en korrekt nyckelhantering av medicinskåpsnyckeln 13. Kontroll att instruktionen uppfattas på rätt sätt, genom att omvårdnadspersonalen får återge den information som har givits 14. Genomgång av den lokala arbetsordningen för läkemedelshantering 15. Kunskapstest: Allmänt om läkemedel

Bilaga 3 Reviderad 2011-08-31 Checklista vid delegering av insulingivning 1. Genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1 (M), samt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 2. Genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) 3. Utbildning om Diabetes Mellitus 4. Utbildning om symtom och åtgärder vid hypo- respektive hyperglykemi 5. Utbildning om insulin och insulinpennor: förvaring, hållbarhet, olika sorter samt dosering 6. Utbildning om injektionsteknik, injektionsställen, användning av insulinpenna och komplikationer vid injektionsgivning 7. Praktisk injektionsgivning till patienten under sjuksköterskans överinseende minst tre gånger 8. Genomgång av rapportering till sjuksköterska vid eventuella komplikationer i samband med insulingivning 9. Genomgång och dokumentation av blodsockerkontroll 10. Kontroll att instruktionen uppfattas på rätt sätt genom att omvårdnadspersonal får återge den information som har givits 11. Kunskapstest: Insulingivning

Bilaga 4 a Reviderad 2011-08-31 KUNSKAPSTEST ALLMÄNT OM LÄKEMEDEL Namn:.. Datum:. Denna kunskapstest är lämplig att använda vid förstagångsdelegering. 1. Är Du hälso- och sjukvårdspersonal när Du på delegation handhar Ja Nej läkemedel? 2. När Du fått delegering för en arbetsuppgift är Du då ansvarig Ja Nej för hur den genomförs? 3. Har Du rätt att delegera uppgiften vidare till en arbetskamrat? Ja Nej 4. Är en delegering alltid tidsbegränsad? Ja Nej 5. Kan Du bli tvingad att ta på Dig en delegering? Ja Nej 6. Kan en delegering återkallas? Ja Nej 7. Är det viktigt att Du ger läkemedel vid rätt tidpunkt? Ja Nej 8. Måste Du kontrollera signaturlistan mot ordinationskort/medicinlista? Ja Nej 9. Är Du skyldig att se till att vårdtagaren svalt sin medicin? Ja Nej 10. När Du givit vårdtagaren läkemedel signerar du då alltid på aktuell lista? Ja Nej 11. Skall tabletter intas stående/sittande med minst ett halvt glas vätska? Ja Nej 12. Bör Nitrolingual/Glytrin sprayas under/på tungan? Ja Nej 13. Bör kapslar sväljas hela? Ja Nej 14. Får Du krossa tabletter utan att fråga sjuksköterskan? Ja Nej 15. Får Du dela en kapsel utan att fråga sjuksköterskan? Ja Nej 16. Är stolpiller och suppositorier samma sak? Ja Nej 17. Skall en öppnad flaska med ögondroppar användas inom 1 månad? Ja Nej 18. Skall Du tvätta händerna före och efter Du ger ögondroppar? Ja Nej 19. Skall medicin överlämnas direkt efter uttagande ur märkt Ja Nej APO dospåse/dosett/bubbla?

Bilaga 4 a Reviderad 2011-08-31 20. Vid förändring i vårdtagares hälsotillstånd eller om vårdtagaren Ja Nej inte får i sig medicinen rapporterar Du då till sjuksköterskan? 21. Skall Du ha ordinationskort/medicinlistan framme när Du ringer sjuksköterskan? Ja Nej 22. Får Du ge en vårdtagare receptfria läkemedel/naturläkemedel utan att fråga Ja Nej tjänstgörande sjuksköterska? 23. Är Waran ett blodförtunnande läkemedel? Ja Nej 24. Är det speciellt viktigt att vårdtagaren får sin tablett Waran? Ja Nej 25. Får Du ge Alvedon/Panodil utan att fråga sjuksköterskan? Ja Nej 26. Finns det en maxdos för Alvedon/Panodil per dygn? Ja Nej 27. Om vårdtagaren har fler än en sorts ögondroppar skall Du då vänta 5 minuter mellan dropparna? Ja Nej 28. Kan Du utesluta att ge en vårdtagare ögondroppar? Ja Nej 29. Är syrgas ett läkemedel? Ja Nej 30. Kan diabetestabletter höja blodsockret? Ja Nej 31. Får Du ge ordinerad kramplösande läkemedel innan Du kontaktar Ja Nej sjuksköterskan? Antal rätt: Delegerande sjuksköterska:..

Bilaga 4 b Reviderad 2011-08-31 KUNSKAPSTEST LÄKEMEDEL Denna kunskapstest är lämplig att använda vid förnyad delegering. Svar på frågorna finns i kommunala Läkemedelshanteringspärmen. 1. Vilka yrkeskategorier kan ge delegeringar? 2. Under hur lång tid får en delegering gälla? 3. Vad bör man tänka på vid överlämnandet av läkemedel? 4. Måste signeringslistor sparas som originalhandling? 5. Vad menas med suppositorier? 6. Vad gör du om en patient vägrar att ta sina läkemedel? 7. Vad gör du om en patient får fel läkemedel? 8. Får du ge vidbehovsläkemedel utan att kontakta sjuksköterska? 9. Vem ansvarar för att rätt läkemedel finns i oöppnad apodos-påse? 10. När skall du signera på signeringslistan?

11. Hur lång hållbarhet har en öppnad flaska med ögondroppar eller ögonsalva? 12. Får du ge naturläkemedel utan att läkare tagit ställning till det? 13. Hur intas orala droppar eller oral vätska? 14. Vem får ta emot läkemedelsordination av läkare? 15. Är du som omvårdnadspersonal skyldig att läsa omvårdnadsdokumentation som gäller den egna enheten och hålla sig informerad om vårdtagarnas hälsotillstånd? 16. Vilken del av stolpillret skall föras in först? 17. Vad bör man tänka på när mer än en sorts ögondroppar skall ges?

KUNSKAPSTEST INSULINGIVNING Bilaga 5 a Reviderad 2011-08-31 Namn:. Datum:... Denna kunskapstest är lämplig att använda vid förstagångsdelegering. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Ja Nej 2. Är vårdtagaren blek och kallsvettig vid insulinkänning? Ja Nej 3. Kan insulin ges i tablettform? Ja Nej 4. Måste Du kontrollera ordination/signeringslistan före injektionsgivning? Ja Nej 5. Får Du fylla i signeringslistan före injektion? Ja Nej 6. Ges subkutan injektion i underhudsfettet? Ja Nej 7. Skall Du ge injektionen på samma ställe varje gång? Ja Nej 8. Är buken och lårens ovansida lämpliga injektionsställen för insulin? Ja Nej 9. Är det viktigt att vårdtagare med måltidsinsulin får mat i anslutning Ja Nej till injektion? 10. Är Actrapid/Humalog långverkande insulin? Ja Nej 11. Är ökad törst och stora urinmängder tecken på lågt blodsocker? Ja Nej 12. Ordineras insulin i enheter E? Ja Nej 13. Skall den insulinpenna som används förvaras i kylskåp? Ja Nej 14. Får Du själv ge extra insulin om blodsockervärdet är högt? Ja Nej 15. Får en förbrukad insulinpenna kastas direkt i soppåsen? Ja Nej 16. Är känselbortfall i fötterna en komplikation till diabetes? Ja Nej 17. Rapporterar Du till tjänstgörande sjuksköterska vid förändring Ja Nej i en vårdtagares hälsotillstånd? 18. Har diabetiker rätt att få medicinsk fotvård? Ja Nej Antal rätt: Delegerande sjuksköterska:..

Bilaga 5 b Reviderad 2011-08-31 KUNSKAPSTEST INSULIN Denna kunskapstest är lämplig att använda vid förnyad delegering. 1. Vad menar man med insulinkänning är blodsockret högt eller lågt? 2. Vilka symtom har en patient med lågt blodsocker? 3. Var kan man lämpligen ge insulin? 4. När skall signeringslistan fyllas i? 5. Vad kan man göra när blodsockret är lågt? 6. Vad gör jag med en förbrukad insulinpenna? 7. Var förvaras insulin pennor som inte används?

Reviderad 2014-06-04 4 Särskilda föreskrifter 4:1 Ordination Ordination får endast göras av läkare eller annan medicinsk personal med förskrivningsrätt av läkemedel. Ordinationen utfärdas på underlag (läkemedelslista/dosrecept) se bilaga 8 som utgör journalhandling och ska signeras av ordinatören. Ordinationen ska vara entydig och uppta läkemedlets namn, beredningsform, styrka och dosering (i antal eller volym), administrationssätt, tidpunkt för administrering samt indikation. Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordination per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon ska, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination ska bekräftas skriftligen i efterhand. Följande ordinationstyper finns: En stående ordination är en kontinuerlig ordination eller en ordination vid behov och avser en planerad behandling. Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid enstaka behandlingstillfälle, detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen och/eller särskild medicinlista (i bilaga 8, 9 och 10 finns olika förslag på blankett). Läkare kan upprätta skriftliga generella direktiv mot olika akut insättande sjukdomstillstånd om det är motiverat p.g.a. arten av patienternas tillstånd, se under kapitel 19. 4:2 Rekvisition Huvudprincipen vid läkemedelsbehandling är individuell förskrivning via dosrecept eller recept. Som komplement kan det dessutom finnas ett förråd för akut bruk (se kapitel 19). Rekvisition av läkemedel till kommunalt läkemedelsförråd sker elektroniskt genom apotekets elektroniska beställningssystem Webbabest av den sjuksköterska som förestår läkemedelsförrådet eller dennes ersättare. MAS är ansvarig att se till att det finns förteckning över sjuksköterskor med rekvisitionsrätt, bilaga 11 Sjuksköterska/ distriktssköterska inom kommunal hälso- och sjukvård med rekvisitionsrätt/förskrivningsrätt. Den eller de sjuksköterskor som förestår läkemedelsförrådet ska se till att läkemedelsleveranserna tas emot av en behörig person, kvitteras och förvaras oåtkomligt för obehöriga personer. Leveransen bör tas om hand omedelbart för att undvika att kylvaror står för länge i rumstemperatur. Sjuksköterskan ska kontrollera att förpackning och eventuell plombering är obruten och att innehållet i förpackningen överensstämmer med det som beställts. Eventuella restnoteringar noteras och följs upp. Vid felaktig leverans eller fel på levererad vara ska levererande apotek kontaktas, och felaktig vara reklameras. Reklamationsblankett finns på Läkemedelsenhetens hemsida.

Reviderad 2014-06-04 Rekvisition av narkotika till det kommunala läkemedelsförrådet sker också elektroniskt men får eget ordernummer. Vid leverans ska preparaten av sjuksköterskan föras in i en särskild narkotikajournal. Det ska finnas en narkotikajournal för varje narkotiskt preparat. Narkotikajournalerna förvaras i läkemedelsförrådet. Varje uttag ska bokföras i narkotikajournalen. Följesedeln för narkotikaleveranser ska sparas för att möjliggöra kontroll av narkotikaförbrukningen. 4:3 Förvaring Läkemedel ska förvaras inlåsta och på ett sådant sätt att det inte finns risk för obehöriga att komma åt dessa. Det är viktigt att man förvarar läkemedlen i rätt temperatur för att effekten och hållbarhetstiden ska bibehållas. Läkemedel utskrivna på recept/dosrecept är personliga. I första hand ansvarar patienten själv för förvaring av sina läkemedel Om patienten är i behov av hjälp med sin medicinering kan sjuksköterskan ge omvårdnadspersonal skriftlig delegering för patientens läkemedelshantering. Delegerad omvårdnadspersonal får då inneha nyckel till den enskildes läkemedelsskåp Om två eller flera personers iordningställda läkemedel förvaras i någon form av gemensamt skåp anses det som ett läkemedelsförråd. Sjuksköterskan ansvarar för detta förråd och nyckel får endast innehas av sjuksköterska och av den omvårdnadspersonal som sjuksköterskan gett skriftlig delegering. Om flera patienters läkemedel förvaras i samma läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras avskilt i till exempel boxar/lådor med patientens namn för att undvika förväxlingar När delegerad omvårdnadspersonal innehar nyckel till läkemedelsskåp ska det finnas anteckning om detta på avsedd signeringslista (bilaga 12) Signaturlista för mottagen nyckel till utdelningsförrådet av läkemedel ska sparas i 3 år Nyckel till läkemedelsförråd med läkemedel för akuta behov får endast innehas av sjuksköterska Kontroll av antalet nycklar till läkemedelsförrådet (liksom förvaring av nycklarna) måste ske på ett tillfredställande sätt. Antalet nycklar ska vara begränsat Nycklarna ska inte vara märkta med namn och adress Nyckelrutiner utarbetade av sjuksköterska och chef, ska finnas i den lokala arbetsordningen för läkemedelshantering 4:4 Iordningställande Iordningställande av läkemedel utförs av sjuksköterska med originalhandling/medicinlista som dispenseringsunderlag. Kontrollera mot ordinationshandling: Patientidentitet (rätt person) Rätt tid

Reviderad 2014-06-04 Läkemedelsnamn Beredningsform (tablett, stolpiller, mixtur etc.) Styrka (g, mg, enheter) Dos (mängd) Administreringssätt Iordningställande av läkemedel ska dokumenteras i omvårdnadsjournal eller signeringslista, som också är en journalhandling, se bilaga 12a, 12c. Om inte namnförtydligande kan göras på samma signeringslista finns en lista för namnförtydligande, se bilaga 12b, som också är journalhandling och ska medfölja omvårdnadsjournalen. Doseringshjälpmedel ska vara ordentligt märkt med patientens namn och födelsedatum. Observera att läkemedelsordination från läkemedelslistan inte ska skrivas på dosettens baksida, hänvisa istället till originalhandlingen. Felskrivning kan lätt uppstå när det skrivs på två ställen. När flytande läkemedel dispenseras i medicinbägare ska bägaren vara märkt, inte locket. Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande och salvliknande läkemedel. Om en injektionsflaska får användas flera gånger ska datum för första punktering antecknas. För läkemedel med kortare hållbarhet än 24 timmar ska även klockslag antecknas. Vid iordningställande av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedel minskas. Vid iordningställande av tabletter och kapslar ska beröring med fingrar undvikas handskar eller hjälpmedel som sked ska användas. Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet när halva tabletter har ordinerats. Kontrollera i Sväljes hela om ett läkemedel får delas eller krossas. Iordningställd dos, hel eller delad tablett får aldrig återföras till originalförpackningen efter uttag. 4:5 Överlämnande Överlämnande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. Sjuksköterskan kan genom delegering överlåta åt annan befattningshavare att överlämna iordningställda läkemedel. Vid överlämnande/administrering ansvarar man för att: Kontrollera signeringslista före överlämnandet Rätt person får rätt antal läkemedel Dosen ges vid rätt tidpunkt Kontrollera att rätt antal tabletter finns i dospåsen eller dosetten Dospåsen öppnas i samband med överlämnandet Läkemedlet tas från dosett i direkt anslutning till överlämnandet Överlämnandet signeras direkt efter given dos Ordinationshandlingen ska finnas tillgänglig vid överlämnandet. OBS! Vid minsta tveksamhet eller problem vid överlämnandet/intaget kontaktas sjuksköterskan.

Reviderad 2014-06-04 Överlämnande av läkemedel ska signeras på särskild lista, bilaga 12a eller 12c. Dospåse signeras för sig, övriga läkemedel signeras var för sig. Den som signerar överlämnad dos ansvarar för att patienten intagit läkemedlet. Vid överlämnandet ska patienten få nödvändig information, t ex om hur och när läkemedlet ska intas (under tungan, till eller mellan måltider etc.). För att undvika förväxling bör överlämnande och intag ske i patientens lägenhet. Läkemedel som inte ligger i dospåse måste uppmärksammas så att de inte glöms bort. Det kan vara t ex en antibiotikakur, ögondroppar eller flytande läkemedel. När det gäller Waran ska speciell hänsyn tas för att säkerställa en säker hantering. En särskild signeringslista eller en egen dosett för Waran kan användas. I den lokala arbetsordningen ska det framgå hur Waran hanteras. Sjuksköterskan ansvarar för att signeringslistan är aktuell och förvaras tillsammans med patientens läkemedelslista/ordinationsrecept. Signeringslistor är journalhandling och ska medfölja patientens omvårdnadsjournal. Listan med namnförtydligande av signatur är också journalhandling och ska medfölja omvårdnadsjournalen. 4:6 Intag Läkemedelsintag ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Intervallet mellan den ena dagens sista och nästa dags första dos får inte blir för stort. Följande tider rekommenderas för intagning av läkemedel: Kl. 08.00 Kl. 08.00 och 20.00 Kl. 08.00, 14.00 och 20.00 vid dosering 1 gång dagligen vid dosering 2 gånger dagligen vid dosering 3 gånger dagligen Om andra tider än dessa ordineras ska klockslag anges. Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas med riklig mängd vätska och inte i liggande ställning. Många läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar där. Personer med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer t.ex. lösning eller suppositorium. OBS! Om läkemedel måste krossas före intag är det sjuksköterskan som avgör det. Detta ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. I Sväljes hela finns information om vilka läkemedel som inte får delas eller krossas. Det är av största vikt att personalen rapporterar iakttagelser rörande patienternas hälsotillstånd för att kunna följa upp behandlingsresultatet. Även om en person själv sköter sin medicinering bör den följas upp av omvårdnadspersonalen och iakttagelser rapporteras till sjuksköterska. Alla tecken på biverkningar som observerats ska dokumenteras av sjuksköterska i omvårdnadsjournalen och snarast rapporteras till behandlande läkare.

Reviderad 2014-06-04 4:7 Läkemedelstillförsel vid sondmatning Läkemedel som tillförs via sond bör vara i form av mixtur. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras. Innan läkemedel krossas/löses upp kontrollera i Sväljes hela. För att förhindra förväxling och allvarliga skador ska endast sprutor tillverkade för enteral nutrition användas. Dessa sprutor går inte att koppla till venös infart, artärkateter eller epiduralkateter. Dessa sprutor har också en avvikande färg jämfört med de sprutor som är avsedda för venöst eller epiduralt bruk. Tillvägagångssätt vid läkemedelstillförsel via sond: Spola sonden med 20-50 ml vatten före och efter tillförseln Spola sonden med vatten mellan varje läkemedel om flera olika läkemedel administreras Se mer information i Vårdhandboken. 4:8 Vidbehovs läkemedel Bedömning när vidbehovsläkemedel ska ges är en sjuksköterskeuppgift. Bedömning av sjuksköterska ska vara gjord innan vidbehovsläkemedel ges till patient. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att lämplig mängd ordinerat vid behovsläkemedel finns tillgängligt på ett patientsäkert sätt. Tänk på att hållbarheten för läkemedel kan förkortas när läkemedlet förvaras utanför sin originalförpackning. På läkemedelslistan/dosrecepet ska det tydligt finnas angivet vid vilket tillstånd läkemedlet får ges, läkemedlets namn, styrka, dosering, dosintervall och maxdos per dygn. Det är viktigt att omvårdnadspersonal dokumenterar orsaken, datum och tidpunkt vid överlämnandet av vid behovsläkemedlet samt effekten av läkemedlet. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska göra utvärdering och följa upp effekten av vid behovsläkemedel.

Reviderad 2014-06-04 Bilaga 8 Överkänslighet LÄKEMEDELSLISTA Journalhandling NAMN: Personnummer: SÄBO: år mån år mån Tid Tid Tid Tid Läkar dag dag Insatt Utsatt Medicin Styrka Dos 08.00 14.00 20.00 Natt sign Anmärkningar

Rev. 2014-06-04 Bilaga 9 Överkänslighet LÄKEMEDELSLISTA Journalhandling NAMN: Personnummer: SÄBO: år mån dag Tid Tid Tid Tid Läkar Läkar Insatt Utsatt Medicin Styrka 08.00 14.00 20.00 Natt sign Anmärkningar Insatt Utsatt Infusion, injektion Styrka Dos sign Insatt Utsatt Utvärtes, salvor, ögondr Styrka Dos Läkar sign

LÄKEMEDELSLISTA Bilaga 10 Reviderad 2014-06-13 JOURNALHANDLING Sign Läkare/koder i klartext Namn Personnummer: Patientansvarig läkare: Överkänslighet: Insatt datum Läk Sign Tabletter/kapslar Styrka Klockslag/dos Utsatt datum Läk Sign Insatt Datum Läk Sign Pulv,Mixt, Dr Supp, mm Styrka Klockslag/dos Utsatt Läk datum Sign Insatt Datum Läk Sign Infusion/ injektion Styrka Dos Adm Utsatt datum Läk Sign

Sjuksköterskor/Distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård med förskrivningsrätt/rekvisitionsrätt Reviderad 2014-06-04 Bilaga 11 1. Diabetes Mellitus 2. Ileostomi Colostomi Uretrostomi Cystostomi 3. Urininkontinens Urinretention Tarminkontinens 4. Distriktssköterska med förskrivningsrätt av vissa läkemedel 5. Rekvisition av läkemedel samt ansvar för läkemedelsförråd 6. Kontroll av narkotikajournal Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Namn Boendeenhet Ange siffror (vid siffran 6 även plats) Underskrift av MAS Datum Namnteckning Originalet hos MAS, kopia till sjuksköterskeexpedition.

Reviderad 2011-08-31 Bilaga 12 Signaturlista för mottagen nyckel till utdelningsförrådet av läkemedel år månad Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Sign. fm. Sign. em. Sign. natt Datum 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Sign. fm. Sign. em Sign. natt

Signaturlista för iordningställande och överlämnande av läkemedel år: månad: Namn: personnummer: vistas på: Bilaga 12 a journalhandling Signatur av sjuksköterska som iordningställt läkemedel Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 sign Signatur av den som överlämnar läkemedel Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Kl:

Bilaga 12 b Reviderad 2014-06-04 Förtydligande av namnteckning och signatur Namnteckning Signatur Namn i klartext (texta gärna) Befattning Datum Journalhandling

Signaturlista för iordningställande och överlämnande av läkemedel + Waran år: månad: Namn: personnummer: vistas på: Bilaga 12 c Reviderad 2014-06-04 journalhandling Signatur av sjuksköterska som iordningställt läkemedel Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 sign Waran Signatur av den som överlämnar läkemedel Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Kl:

Reviderad 2011-08-31 5 Injektion/Infusion Injektion av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. Vissa injektioner kan delegeras till omvårdnadspersonal. Vid tecken på överkänslighetsreaktion i samband med injektion, se akuta tillstånd i generella direktiv, kap 19. Injektion av läkemedel med risk för allvarliga allergiska reaktioner ska inte ges på kommunens särskilda boende. Överkänslighetsreaktioner se kap. 9:2. 5:1 Insulingivning Injektion av insulin kan delegeras till omvårdnadspersonal. Delegering av insulingivning till omvårdnadspersonal får endast ske till patient med stabilt blodsocker. Till patient med instabilt blodsocker ska sjuksköterska alltid göra bedömning före insulingivning. 5:2 Influensavaccination Omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans med patientansvarig läkare tar ställning till vilka patienter som kan vaccineras på det särskilda boendet, därefter erbjuds influensavaccination. Viktigt att ta reda på om patienten har en känd överkänslighet eller haft överkänslighetsreaktioner. Vid misstänkt överkänslighet mot vaccin ska patienten vaccineras på enhet där överkänslighetsreaktioner kan behandlas. Vid vaccinationstillfället ska patientansvarig läkare ha ordinerat adrenalindos som sjuksköterskan har med sig för att snabbt kunna administrera vid överkänslighetsreaktioner. Sjuksköterskan ska snabbt kunna larma ambulans. Utförd vaccination ska dokumenteras i patientens omvårdnadsjournal där även batchnummer eller annat identifikationsnummer ska anges. Se Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) om vaccination mot influensa samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. 5:3 Infusion och injektion Om infusion och injektion ska ges på särskilt boende ska det finnas personal med reell kompetens, för att säkerställa patientsäkerheten under hela infusionstiden. Infusion av läkemedel med risk för allvarliga allergiska reaktioner ska inte ges på kommunens särskilda boende. Innan start av infusion ska kontroll ha utförts av infusionsvätskan att den är klar, inte grumlig Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Infusionen ska märkas med patientens id, datum och tid för start av infusion, signatur samt vem som kopplat infusionen. Om tillsatser tillförts infusionen ska detta också framgå på infusionspåsen Den som startar infusionen har ansvar att kontrollera att infusionen går in korrekt samt att överrapportera att infusion pågår om annan sjuksköterska slutför infusionen Ordination av infusionen, inklusive ev. spädning, ska tydligt vara angiven på ordinationshandling. Läkaren ska alltid ansvara för ordinationen.

Reviderad 2011-08-31 Det ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen vem som är ordinerande läkare, infusionsmängd och vad för slags infusion som ordinerats, tid för ordination, vem som startar infusionen samt vem som slutför/kopplar bort infusionen, administreringssätt, vilken infart som använts ex portha cath, Picc-Line, venflon. Om infusion pågår under en längre tid ska venkateter bytas. En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet var 48-72 timme. Risken att utveckla komplikationer ökar med tiden. Om infusion via centrala infarter (t ex porta cath) ordineras se: www.vardhandboken.se Information gällande infusion kan hämtas från Vårdhandboken: www.vardhandboken.se

Reviderad 2011-08-31 6 Narkotika i akutförrådet 6:1 Narkotikaklassat läkemedel För narkotikaklassat läkemedel enligt förteckning II-V på www.lakemedelsverket.se ska varje tillförsel och uttag föras in i en särskild narkotikajournal som rekvireras från apoteket (sök i webbabest på narkotika ). Upptäcks brist vid annan tidpunkt än kontroll, är det viktigt att MAS informeras om detta. Fulltecknat häfte sparas till nästkommande kvalitetsgranskning, dock minst ett år efter senaste anteckningen. MAS kan besluta att särskild narkotikajournal även ska föras på patientbundna narkotikaklassade läkemedel. 6:2 Kontroll av narkotika i akutförrådet Inventering och kontroll ska ske en gång var tredje månad, uppgiften utförs av annan sjuksköterska än den som har ansvar för rekvisition och förvaring. MAS utser lämplig person. Resultat av kontrollen antecknas på avsedd blankett bilaga 13. Narkotikakontrollanten ska kontrollera att mängden tabletter stämmer överens med mängden i journalen, och också att beställd mängd enligt följesedel stämmer med tillförd mängd i journalen. Detta gäller även patienternas egna narkotikaklassade läkemedel om MAS beslutat att journal ska föras. Det är viktigt att MAS blir informerad om avvikelse upptäckts. Stickprovskontroll görs i samband med kvalitetsgranskningen.