INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR Allmänt Övergripande ansvar Verksamhetens ansvar Farmacevtiskt ansvar Avdelningschefens ansvar Läkarens ansvar Sjuksköterskans ansvar Övrig personal ORDINATION REKVISITION Beställningsrutiner Transport av rekvisitioner Expedition Uttransport Fakturering och statistik FÖRVARING Ansvar Förråd Kassation Användningstider och hållbarhet Narkotikakontroll Litteratur Medicinska gaser IORDNINGSTÄLLANDE Hanteringsmodell Befogenhet Iordningställande av dos Tillredning Hanteringsanvisningar för läkemedelsformer ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING Allmänt Perorala läkemedel Läkemedel för injektion och infusion Biverkningar

2 7. KVALITETSSÄKRING Intern inspektion Extern inspektion ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Förskrivning i öppen vård Utskrivning från sluten vård KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Allmänt Ansvar Journaler Delegering När den enskilde själv ansvarar för sin medicinering När den enskilde inte kan ansvara för sin medicinering Rutiner för läkemedelshantering Rekvisition Förvaring Hantering av kasserade läkemedel Ordination, iordningställande administrering Ordination Iordningställande Administrering Kontrollvaror Läkemedelsintag Hanteringsanvisningar för läkemedelsformer Medicinska gaser Dosdispensering Dosdispensering från apotek (Apodos) Uttag och iordningställande utfört av sjuksköterska Kvalitetsgranskning HJÄLPMEDEL Bilaga Felanmälan - Dosexpedition SOSFS 2000:1 (M) Författningar REGISTER

3 FÖRORD Läkemedelshantering Läkemedelshanteringen omfattar alla arbetsmoment från ordination och beställning av läkemedel till och med administreringen av läkemedlet till patienten. Den omfattar ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande samt överlämnande/administrering av läkemedel. En ny författning som omfattar läkemedelshantering gäller sedan mars Nio tidigare föreskrifter om läkemedelshantering har förtydligats och sammanförts i denna nya författning: SOSFS 2000:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården; Den nya författningen är mer kortfattad än tidigare författningar och koncentrerar sig på grundläggande regler för att garantera patientens säkerhet i det praktiska vårdarbetet. I samma typ av vårdsituation gäller nu enhetliga regler vid delegering av läkemedelshantering, oavsett vem som är vårdgivare. Länssjukvården Kommunal hälso- och sjukvård Läkemedelshanteringshäftet utgör en revidering av det tidigare häftet från Huvuddelen av materialet (kap. 1-8) är hämtat från "Läkemedelshantering - instruktioner från Örebro läns landsting", och dessa kapitel berör i första hand länssjukvården samt i vissa delar primärvården. Kapitel 9, "Kommunal häso- och sjukvård" bygger på material sammanställt av läkemedelskommittén i Norrbotten. Läkemedelskommittén vill framföra ett stort tack till läkemedelskommittéerna i Örebro läns landsting och Norrbottens läns landsting som ställt detta material till vårt förfogande. Arbetsgrupp En arbetsgrupp har på Läkemedelskommitténs uppdrag bearbetat och anpassat materialet till lokala förhållanden. I arbetsgruppen har ingått: Karl Axel Nordin, MAS, Bergs kommun Björn Stalby, informationsapotekare, Sjukhusapoteket Sven Strömgren, sjuksköterska, Medicinkliniken Innehållet i läkemedelshanteringshäftet kommer att finnas tillgängligt som pdf-fil på läkemedelskommitténs hemsida: Synpunkter på innehållet i detta häfte kan lämnas till läkemedelskommittén under adress: Sjukhusapoteket, Östersund (tel 063/ ). Östersund i mars 2001 Jan Håkansson Ordförande i läkemedelskommittén 4

4 1. ANSVAR ANSVAR 1.1. Allmänt Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras ett mycket grannlaga arbete av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom kuranta läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. Tidigare författningar som reglerar läkemedelshanteringen är nu sammanslagna i nya föreskrifter och tillämpas inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdsslagen, dvs både öppen och sluten vård inom landsting och kommuner inkl. tandvård. SOSFS 2000:1 (M). Vårdteam SOSFS 2000: Övergripande ansvar Författningen föreskriver att vårdgivaren (sjukvårdshuvudmannen) skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Läkemedelskommittén har att utarbeta lokala rutiner för läkemedelshantering. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande och överlämnande/administrering (inkl journalföring) av läkemedel till patienten. Vårdgivaren Läkemedelskommittén 1.3. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. 2 Verksamhetschefen Verksamhetschefen har inom sin enhet ansvaret för att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshanteringen. SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. 2 Verksamhetschefen har således ett övergripande ansvar som denne aldrig kan frånsäga sig, men har enligt HSL:s 30 möjligheten att delegera enskilda ledningsuppgifter till medarbetare som har formell kompetens för uppgiften. Delegering 5

5 ANSVAR Det finns alltså möjligheter att utse flera delegater inom en enhet. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå vad uppdraget gäller och hur länge det ska vara. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått delegationen har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs. Verksamhetschefen bör vidare ange i instruktionen om överlåtande av arbetsuppgift från någon med formell kompetens till någon med reell kompetens får förekomma. Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum kvalitetssäkras. Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen initiera. Denne bör ha en fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de olika enheterna Farmacevtiskt ansvar Kvalitetsgranskning Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t. ex. utföras av en farmacevt. SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. Inspektionen omfattar rådgivning och tillsyn av såväl läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring som de lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras samt rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordning-ställande och överlämnande/administrering. Inspektionen är en del av den föreskrivna kvalitetssäkringen. Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. För att ett effektivt kunskapsoch erfarenhetsutbyte ska kunna ske, bör ett sådant samarbete organiseras på ett lämpligt sätt. 1.5 Avdelningschefens ansvar Avdelningschefen Ansvaret för avdelningens/enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala regler och direktiv bör därför åläggas den legitimerade sjuksköterska som är avdelningschef/avdelningsföreståndare. I detta ansvar ligger att - svara för att allmänna författningar om läkemedelshanteringen och av sjukvårdshuvudmannen och chefsöverläkaren fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas, - svara för att personalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen, - svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedels-hanteringen bedrivs enligt chefsöverläkarens direktiv och vid behov i samarbete med farmacevt, - svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till områdeschefen, - följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. 6

6 Dessa uppgifter ska framgå av avdelningens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet. Andra uppdrag som olika sjuksköterskor kan tilldelas är t ex Förrådsansvarig Uppdrag ANSVAR - att rekvirera läkemedel till läkemedelsförrådet... undervisning i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel information om gällande föreskrifter inom enheten och gällande författningar kvalitetsuppföljning genom cirkelarbete m m kontroll av narkotikajournalerna. Det får anses lämpligt att avdelningschefen själv ansvarar för uppföljning av de olika uppdragen samt rapporteringen till områdeschefen/ verksamhetschefen. Vilka personer som fått uppdrag ska framgå av avdelningens skriftliga instruktion 7

7 ANSVAR Anamnes Behandlingsplan Ordination Information Medicinlista Läkemedel 1.6. Läkarens ansvar Ansvaret för patientens läkare ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. Många gånger måste behandlingen inledningsvis vara symtomatisk, tills utredning visar på klarlagd sjukdomsorsak. Det är viktigt att så tidigt som möjligt upprätta en behandlingsplan, som ska dokumenteras i den journal läkaren för. Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen - ibland flera gånger under ett dygn - ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientens läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta en medicinlista för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta delges patienten själv eller dennes vårdare, liksom erforderliga recept. Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, ex tempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Ev. behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen. 8

8 1.7. Sjuksköterskans ansvar Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering) av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i sin journal dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen journalför sjuksköterskan effekten av behandlingen. Formell kompetens ANSVAR Annan personal får biträda sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. SOSFS 2000:1 (M) 4 kap. 1 Huvudregeln är, att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Därmed svarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska läkemedelsbehandlingen. Genom arbetsfördelning kan hon be om assistans med vissa arbetsmoment, t ex tillförsel av utvärtes preparat, ögondroppar eller uppdelad, märkt läkemedelsdos. Detta förutsätter, att det inte finns risker för patientsäkerheten och att den som får arbetsuppgiften har en praktisk möjlighet att utföra den på ett korrekt sätt. Assistans Jfr "Yrkesverksamhetslagen (1998:531)": 2 kap. 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. 2 kap. 7. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denna har förutsättningar att fullgöra uppgiften. 9

9 ANSVAR Reell kompetens 1.8. Övrig personal Med övrig personal förstås undersköterska/skötare och studerande. För deltagande i läkemedelshanteringen fordras reell kompetens eller handledning under tillsyn. Reell kompetens erhålls genom utbildning och uppföljning av kunskaper och färdigheter. Utbildning Innehåll och former för utbildningen ska finnas angivna i klinikens eller enhetens arbetsorganisation. Som framgår i beskrivningen av sjuksköterskans ansvar ovan kan hon genom arbetsledning be om assistans med vissa arbetsuppgifter. Den som åtar sig arbetsuppgiften ansvarar själv för utförandet, t ex vid överlämnande/administrering. Sjuksköterskan ansvarar för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten alltid ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. 10

10 11