Barn- och ungdomsnämnden

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 20 maj 2015 kl 13:00-17.00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn 45 30 01. Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista Kl 13.00-13.30 Nämndsutbildning - Systematiskt kvalitetsarbete. Föredragande: Katarina Sandberg, Clas Wolke, Liselott Göth Hallgren. 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län 2015-2017 (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 4. Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 5. Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 (bilaga). Föredragande: Kristina Olson, Peter Sunnanek. 6. Diskussions- och informationsärenden: a) Läsårstider för skolorna inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde från läsår 2016/2017 till 2020/2021 (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek. b) Stadieindelad skolorganisation (bilaga). Föredragande: Torbjörn Hansson. c) Tillägg till barn- och ungdomsförvaltningens ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter mars 2015 (bilaga). Föredragande: Åsa Ottosson.

Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) d) Halvtidsrapport utbildningspolitiskt program 2015 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. e) Utbildningspolitisk vision 2016-2019 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. f) Utbildningspolitiskt program 2016 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. g) Förändring av organisation - Vasa skolområde (bilaga). Föredragande: Mats Linde. h) Återkoppling/sammanfattning av Skolriksdag 2015. Föredragande: Lasse Johansson. i) Öppna jämförelser 2015. Föredragande: Emad Soukiyh. j) Pågående projekt och uppdrag (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. k) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 7. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 8. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga). 9. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2015-04-01 BUN 2015/0326 0480-45 30 02 Barn- och ungdomsnämnden Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län 2015-2017 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa upprättat samverkansdokument. Bakgrund Sedan 2012 finns en samverkansöverenskommelse för att tydliggöra och fastställa riktlinjer för den samverkan som ska finnas mellan skola och BUP i Kalmar län. Syftet är att ge länets barn och unga det stöd och den hjälp de har rätt till av hälsobefrämjande åtgärder inom företrädesvis området psykisk ohälsa, men också förebyggande av densamma. Den senaste överenskommelsen sträckte sig över perioden 2012-2014. Överenskommelsen har reviderats av en arbetsgrupp sedan i september 2014. Arbetsgruppen har bestått av två representanter utsedda av skolcheferna i Kalmar län, samt två representanter från Landstinget. Samverkansöverenskommelsen gäller för tiden 2015-2017. Mats Linde Förvaltningschef Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna Göran Pettersson Mönsterås kommun, Ann Willsund Mörbylånga kommun, Anders Johansson Högsby kommun samt Administrativ chef Chatharina Gustafsson Kalmarsunds gymnasieförbund. Datum: 2012-09-24 Reviderad: 2012-11-02, 2013-02-05, 2013-02-18, 2013-04-09, 2013-05-10, 2013-05-16, 2013-05-23 Uppdaterad 2015-03-19 av Bo Lundin, Chris Landergren, Mats Linde samt Ann Willsund

Inledning Denna överenskommelse är knuten till samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län, kring personer med psykisk funktionsnedsättning, 2015-2017. Överenskommelsen utgör vidare en grund för de olika PSYNK-projekt som pågår och kommer att pågå under en tid framöver inom Kalmar län. Dokumentet kan där utgöra en ram för de lokala överenskommelser mellan landsting och kommun kring de frågor som berör skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns ett stort behov av att tydliggöra och att fastställa riktlinjer för den samverkan som ska finnas mellan skola och BUP i Kalmar län. Syftet är att ge länets barn och unga det stöd och den hjälp de har rätt till av hälsobefrämjande åtgärder inom företrädesvis området psykisk ohälsa, men också förebyggande av densamma. I detta arbete berörs ofta flera andra aktörer med vilka detta dokument förhoppningsvis kan länkas samman i det fortsatta utvecklingsarbetet. Föreliggande skrivning begränsas dock till att enbart omfatta skola och BUP och skall ses som en plattform för det lokala arbetet i de olika kommunerna tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. Bakgrund - Nationell målsättning Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har beslutat om en fortsatt satsning för att förbättra och samordna insatserna för att främja psykisk hälsa och att effektivt möta och behandla psykisk sjukdom hos barn och unga. Målet är att utforma och implementera effektiva strategier för hälsofrämjande insatser. I upprättad plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa framförs följande fyra delmål för barn och ungdom (PRIO psykisk ohälsa från regeringskansliet): Utveckla och tillgängliggöra verksamheterna i 1:a linjen och inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckla kunskaper och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att rikta särskilda förebyggande insatser till barn och unga. Minska förekomsten av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga. Bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen vid insatser riktade till barn och unga med psykisk ohälsa. Definition av begreppet 1:a linjens verksamheter inom hälso- och sjukvården: - är en fråga för landstinget - är en primärvårdsnivå i förhållande till den specialiserade hälso- och sjukvården 2

Avgränsning För att uppfylla ovanstående målsättningar behöver vi tydliggöra inblandade parters olika uppdrag och ansvarsuppgifter. Vi har ett gemensamt ansvar att samverka för målgruppens bästa och att ha en god kunskap om varandras uppdrag, samt respektera varandras verksamheter. Vi skall inte ge varandra uppdrag inom våra respektive ansvarsområden. Skolans uppdrag Skolväsendets ansvarsområde omfattar utbildning som syftar att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, (skollagen 2010:800, 1:a kap 4). Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå kravnivåerna för utbildningen. Särskilt stöd ska ges till de elever som har svårigheter i skolarbetet. Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas till deras möten med skolmiljön, undervisningens innehåll och lärande. Elevernas skolsvårigheter ska därför främst förstås som reaktioner på hur undervisningen är upplagd och vilka krav som ställs och inte i huvudsak förklaras utifrån egenskaper hos den enskilda individen. Rätten till stöd har ingenting med eventuella diagnoser att göra utan ska basera sig på elevens möjligheter att erhålla färdigheter och uppställda krav. Skolans utredningar ska göras utifrån deras pedagogiska uppdrag och befintliga styrdokument. BUPs uppdrag BUPs huvuduppgift är att bedriva vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL, 1982:763) vilket innebär att inom psykiatrins område medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Vården ska ges på lika villkor och den som har störst behov ska ges företräde. Vården ska vara av god kvalitet, lättillgänglig samt bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Vad gäller BUPs uppdrag att förebygga sjukdomar och skador handlar detta företrädesvis om konsultativa insatser till 1:a linjens olika verksamheter. Kontaktvägar till BUP vid psykisk ohälsa Det finns olika vägar för kontakt till BUP. Dels i form av egenremiss där vårdnadshavare på eget initiativ kontaktar BUP och där skola inte är inblandade, detta är den vanligaste formen för kontakt. Andra vägar är genom remiss från skola med vårdnadshavares godkännande utifrån skolrelaterade problem eller genom en samordnad remiss från vårdnadshavare och förskola/skola. Detta samverkansdokument utgår från situationer då skola medverkar i remiss till BUP då problemen manifesterar sig i någon form i skolsituationen. 3

Skolans utredning Då en elev har svårigheter att uppnå kunskapsmålen skall en pedagogisk utredning göras och vid behov upprättas ett åtgärdsprogram där elevens utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Rektor ansvarar för att elevens individuella och specifika behov av särskilt stöd utreds. Enligt skollagstiftningen ska elevhälsan kunna genomföra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktade på att ge vidare underlag för åtgärder. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning. Om det efter insatser, åtgärder och anpassningar i skolan finns tecken på psykisk ohälsa som försämrar elevens möjlighet att nå utbildningens mål kan eleven remitteras till BUP med vårdnadshavarens godkännande. I remissen skall finnas en psykiatrisk frågeställning, sjukhistoria, en allsidig elevutredning samt eventuell annan relevant information. Ju mer tydlig remissen är samt att skolan skickar med de utredningar och underlag som finns desto snabbare kan barnet få hjälp. För att förtydliga att de fyra aspekterna har berörts i den allsidiga elevutredningen skall det under relevant punkt i remissen hänvisas till ett underlag. I de fall där en utredning finns bifogas denna. I de fall där utredning inte bedömts nödvändig utifrån skolans frågeställning ska underlaget beskriva de avväganden som gjorts. Följande exempeltexter kan användas under respektive rubrik: Pedagogisk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med lärare gjort bedömningen att pedagogisk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Psykologisk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med psykolog gjort bedömningen att psykologisk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Medicinsk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med skolläkare gjort bedömningen att medicinsk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Social aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med kurator gjort bedömningen att social utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Vid psykisk ohälsa som yttrar sig som t ex ångest, oro eller självskadebeteende är skolans olika utredningar av underordnad betydelse. 4

Rutiner för remiss till BUP från skolan När skolan gjort en utredning enligt tidigare skrivningar kan en remittering till BUP bli aktuell inför en vidare bedömning kring psykiatriska frågeställningar. Samråd ska ske med och godkännande inhämtas från barnets/elevens vårdnadshavare innan remittering sker. Remiss kan skickas av den som kommunens verksamhetschef för elevhälsan utser att utfärda remisser. Det kan vara skolläkare, skolpsykolog eller skolsköterska. Om elevhälsans personal identifierar allvarlig psykisk ohälsa skall vårdnadshavare omedelbart kontaktas för vidare kontakt med BUP utan remisshantering. BUPs rutiner vid mottagande av remiss I och med att BUP har en vårdgaranti som innebär ett första bedömningssamtal inom 30 dagar är den initiala remisshanteringen mycket viktig. Eftersom tiden räknas från den dag då remissen utfärdats måste den också skickas omgående, senast dagen efter utfärdandet. För att ett första bedömningssamtal ska kunna genomföras behövs ett komplett underlag. Ibland behövs kompletteringar efterfrågas avseende utredningsmaterial eller kan det handla om ytterligare förtydligande av frågeställningar. Viktigt att det tydligt anges till skolan vad som behöver kompletteras eller förtydligas i remissen. BUPs rutiner vid remisser är att erbjuda en första tid till familjen för bedömning och fördjupad anamnes inom 30 dagar. BUP ansvarar för att en skriftlig bekräftelse på mottagen remiss skickas. En annan kommunikation parterna emellan är ett preliminärt remissvar som skickas där bedömningen av det fortsatta utrednings-/eller behandlingsbehovet beskrivs och argumenten där för så långt möjligt klargöras. I de fall en fördjupad utredning är aktuell skall om möjligt uppgifter om en ungefärlig utredningstid lämnas så att skolan samt vårdnadshavarna vet hur man skall agera under väntetiden. BUPs rutiner vid återgivning av utredning I de fall då BUP har gjort en diagnostisk utredning ges ett remissvar genom en rapport i form av en funktionsbeskrivning till skolan och vårdnadshavarna. Rektor ansvarar för att berörd personal får kännedom om utredningen och att kunskapen om barnets/elevens behov tas tillvara i respektive verksamheter. Mötet kan ske antingen på BUP eller i skolan enligt överenskommelse, i mötet deltar också vårdnadshavarna förutom BUP och skolrepresentanter. Oftast sker möte för rapportering och återgivning vid ett tillfälle, såtillvida inte annat överenskommes mellan parterna i sammanhang då särskilda behov föreligger. Strukturen för eventuella uppföljningar åligger bägge verksamheterna att ansvara för. BUP ansvarar för eventuella fortsatta psykiatriska utredningar eller behandlingar där skolans medverkan eller icke medverkan också bör dryftas. 5

BUPs rutiner vid kontakt med skola vid så kallad egenremiss Vårdnadshavare har möjlighet att själva kontakta BUP för hjälp, så kallad egenremiss. Vid en sådan process kan BUP ha behov av att ta del av utredningar som gjorts av skolan för sin egen fortsatta bedömningsprocess. BUP rätt att få ta del av detta såtillvida vårdnadshavarnas godkännande finns. Om vårdnadshavare vid en kontakt med BUP uttrycker oro för sitt barns skolsituation, ansvarar BUP på målsmans uppdrag för att aktualisera problemet direkt med rektor vid elevens skola. Efter att utredningen är gjord kan det vara lämpligt, att med vårdnadshavarens godkännande, återkoppla till skolan vad utredningen kommit fram till. Samordnad individuell plan (SIP) Ett arbete med att utveckla samordnade individuella planer för barn och ungdomar i behov av stöd från olika aktörer i syfte att främja psykisk hälsa är angeläget och bör vara en uppgift i nätverksuppbyggnaden för 1:a linjens aktörer. För närvarande är samordnad individuell plan endast lagstadgad att genomföra för socialtjänst och landsting men bör även utvecklas att gälla då behov finns mellan BUP och skola. Struktur för samverkan Enhetscheferna inom BUP öppenvård ska tillsammans med rektorerna inom det geografiska området bestämma om vilken samverkansstruktur som ska gälla beträffande möten, etcetera. Detta ska dokumenteras och följas upp utifrån ändamålsenligheten. Det inbegriper också löpande samverkansstrukturer kring konsultationsmodeller. Struktur för styrning och uppföljning En styrgrupp som ytterst ansvarar för implementering och uppföljning av denna samverkansöverenskommelse ska träffas två gånger/år och vara bestående av förvaltningscheferna i kommunerna och från BUP verksamhetschef, chefsöverläkare, en representant från länets skolpsykologer samt två enhetschefer. En utsedd representant från skolläkarna i Kalmar län bör dessutom ingå. Utvärderingen av detta dokument ska ske senast december 2017. Kalmar kommun 2015- Mats Linde Förvaltningschef 6

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2015-05-08 BUN 2014/0681 0480-45 30 02 Barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Bakgrund Hösten 2014 genomförde medarbetarna i samtliga förvaltningar i Kalmar kommun en medarbetarenkät i syfte att kartlägga, bedöma och åtgärda förbättringsområden i den psykosociala arbetsmiljön, förebygga riskfaktorer och utveckla friskfaktorer. Enkäten är således en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkätens resultat presenteras bl a på förvaltningsnivå och enhetsnivå. Enkätsvaren ska analyseras på arbetsplatsen och i lokal samverkansgrupp. Resultaten ska ligga till grund för förbättringar på arbetsplatsen. Varje enhet upprättar härefter en handlingsplan med utvecklingsområden och åtgärder. Enkäten återkommer vartannat år så att jämförelser kan göras mellan de olika mätningarna. Mats Linde Förvaltningschef Bilagor: Barn- och ungdomsförvaltningens resultat i jämförelse med Kalmar kommun. Förvaltningschefens beslut om övergripande utvecklingsområden och åtgärder. Enheternas utvecklingsområden och åtgärder. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30 Mats.Linde@kalmar.se

Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2015-02-06 BUN 2014/0681 0480-45 30 02 Centrala samverkansgruppen Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Beslut Förvaltningschefen fastställer utvecklingsområdena utifrån medarbetarenkäten 2014 i enlighet med nedanstående. Beslutet är fattat av förvaltningschef Mats Linde, efter föredragning av administrativ chef Emad Soukiyh, efter beredning i central samverkansgrupp. Bakgrund Enligt tidigare beslut efter samverkan ska 2-3 utvecklingsområden på förvaltningsnivå tas fram utifrån medarbetarenkäten 2014. Utvecklingsområdena följs upp genom att utvecklingen inom områdena mäts vid nästa medarbetarenkät. Utvecklingsområden Utifrån sammanställningen beslutar förvaltningschef Mats Linde om följande två övergripande utvecklingsområden och tre åtgärder för barn- och ungdomsförvaltningen: Arbetsbelastning Fortsätta samtalsserien om förskollärarnas, lärarnas och fritidspedagogernas arbetssituation, för att identifiera arbetsbesparande åtgärder och för att identifiera friskfaktorer viktiga för arbetsmotivationen Samarbete Fortsätta arbetet med lära av varandra under 2015-2016. Tillse att utvecklingslärare och ämnesgrupper ges förutsättningar för att verka. Mats Linde Förvaltningschef Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30

Medarbetarenkät 2014 - Enheternas utvecklingsområden och åtgärder Barkestorpsskolan Medarbetarskap Det som framkommer i diskussioner om vad som behövs för att nå bättre medarbetarskap är aktiviteter för att mötas utanför uppdraget. Under A-lagstiden ska a-lagen diskutera fram olika förslag på enkla aktiviteter som alla ska/bör deltaga i. Var i tid dessa aktiviter ska läggas ska vi när förslagen tagits fram diskutera i lokal samverkansgruppen kopplat till obligatoriskt deltagande? Och arbetsmiljö/medarbetarskapet. Förändringar som vi infört f o m ht -14 är att ett ä-lag/termin ansvarar för ett eller flera trivselarrangemang. Arbetssätt och mål Vi har under senaste året diskuterat möjligheten till mer elevaktiva utvecklingssamtall. Under vt -15 vill vi fortsätta att arbeta fram dokument där eleven får tänka omkring olika frågor inför utvecklingssamtalet. Syftet är att eleverna ska förberedas införutvecklingssamtalet för att kunna bli mer aktiva och delaktiga i samtalet samt skrivandet av den individuella utvecklingsplanen. Detta arbete ska ske under del av A-lagstiden under vt -15. Ledarskap En del som behöver ses över på organisationsnivå är hur vi hanterar konferenstiden på måndagar. Vi behöver se över fördelning arbetslagstid klasskonferenser. Vi har påbörjat en utredning utifrån arbetslagens synpunkter och ideér. Detta är redan informerat om i lokal samverkan och i andra grupper vilket har lett till att vi redan nu under våren 15 förändrar fördelningen av måndagens konferenstid. Inför kommande läsår görs en utvärdering av den förändring vi gör under ht -15. Chefsgruppen Ledarskap Bygga strukturer för feedback Undersöka vad som eftersöks Kompetensutveckling för ledare (UL) Utvecklingsrektor

2 (22) Arbetsbelastning Arbeta för att bibehålla den mycket höga arbetsmotivationen Kompetensutvecklingsplanen ska medge att kunna ligga före Djurängsskolan Utifrån vårt resultat på medarbetarenkäten har vi valt ut följande två områden där vi behöver utvecklas: Arbetssätt och mål och Arbetsbelastning. Vi har valt ut följande område där vi vill säkerställa ett högt resultat: Arbetsmotivation. Inom varje område har vi sedan tittat närmare på de frågeställningar som finns i enkäten för att säkerställa att våra mål blir tydligt kopplade till enkätens frågor. Vi har valt ut vissa frågeställningar när vi skapat våra mål. Dessa frågeställningar återges direkt under rubriken till varje område. Skolledningen ansvarar för att samtliga åtgärder genomförs. Arbetssätt och mål 21. På min arbetsplats har vi rutiner och arbetssätt som gör att vi arbetar effektivt. 22. På min arbetsplats har vi en bra arbetsfördelning. Mål 1: I augusti 2015 känner samtliga medarbetare till våra mål och rutiner gällande: Verksamhetsuppdraget Extra anpassningar och särskilt stöd Åtgärd: Genomgång av ovanstående mål och rutiner på respektive verksamhets upptakt i augusti. Uppföljning: Skriftlig utvärdering senast höstlovet 2015. Mål 2: I augusti 2015 är arbetet jämnt fördelat mellan arbetstagare inom samma yrkesgrupp Åtgärd: Skolledningen lägger schema och fördelar arbetsuppgifter utifrån principen om en jämn arbetsbelastning. Uppföljning: Skriftlig utvärdering senast höstlovet 2015. Mål 3: I augusti 2015 har samtliga medarbetare kunskap om hur man finner rutiner i verksamhetshandboken. Åtgärd: Intern utbildning på avsatt tid. Uppföljning: Skriftlig utvärdering senast höstlovet 2015.

3 (22) Arbetsbelastning 47. Jag hinner med mina arbetsuppgifter inom min arbetstid. 49. Jag har kontroll över min arbetssituation. Mål: I augusti 2015 är varje medarbetare införstådd med sitt uppdrag för att kunna uppleva en ökad kontroll över sin arbetssituation. Åtgärd: Skolledningen tillhandhåller: Ett personligt schema En organisationsplan där samtliga medarbetares placering framgår. En förteckning över fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter. Kalendarie Förväntningsdokument Enhetens fortbildningsplan Personlig pärm med enhetens rutiner Uppföljning: Skriftlig utvärdering senast höstlovet 2015. Arbetsmotivation 14. Jag är intresserad av mitt arbete. 15. Jag känner att mitt arbete är meningsfullt. Mål: Vid nästa medarbetarenkät är resultatet under rubriken Arbetsmotivation oförändrat eller förbättrat. Åtgärd 1: Skolledningen håller fokus på huvuduppdraget i samtliga processer och i all dialog. Åtgärd 2: Samtliga medarbetare ska få verksamhetsbesök med personlig feedback. Uppföljning: Nästa medarbetarenkät. Dörbyskolan Arbetsbelastning Möten utanför arbetstid: arbetsplatsträff och ämnesgrupper tillsammans med Barkestorpsskolan läggs på studiedagar. Arbetssätt och mål - Vikarierutin - Arbeta för att bibehålla den mycket höga arbetsmotivationen bl.a. utifrån kompetensutvecklingsplanen.

4 (22) Ledarskap Tydliggöra vilka beslut som fattas, genom Dörbyskolans beslutsprocess. Processen tydliggörs under en studiedag våren 2015. Skapa struktur för feedback efter Elevhälsa team och Elevhälsosamtal. Esplanadskolan Arbetsbelastning Resursgruppen Under vt -15 ses lärarnas organisation över för att begränsa undervisningen till färre grupper. Detta kommer framförallt att gynna eleverna. Inför Ht 2015 kommer organisationen att ses över på resursskolan, vilket innebär att lärarna inte kommer att undervisa alla elever utan riktas mot någon elevgrupp. MSU Ta fram en mall som ger en översikt på uppdragen för MSU, klar i aug 2015. Följa upp mallen en gång/termin. Det ska finnas en plan för studiedagarna läsåret 15/16. Samarbete Resursskolan kommer att ha ett samarbete med Funkaboskolan när det gäller studiedagar och även ha ett utbyte med L och M klasserna på Funkabo. Utveckla MSU- verksamheten genom studiebesök i andra kommuner med liknande verksamhet. Utveckla informationsutbyte med andra sjukhusskolor. Mottagningsenheten Arbetssätt och mål - Vi kommer att kompetensutveckla oss i styrdokumenten och förtydliga vad arbetet i en politiskt styrd organisation innebär. Tidsplan: Detta sker på modersmålkonferens i augusti 2015. - Vi kommer att kompetensutveckla oss i studiehandledning, och i att arbeta med heterogena elevgrupper. Tidsplan: VT 2015 och HT 2015. Lena Andre genomför en föreläsning om studiehandledning under VT 2015. HT 2015 kommer en riktad utbildning i att arbeta mer tematiskt med heterogena elevgrupper.

5 (22) Kommunikation och arbetsgemenskap - Vi kommer att arbeta med att ha roligt på arbetet och att känna sig trygg i arbetsgruppen. Tidsplan: VT 2015 och HT 2015. Vi kommer att arbeta med dessa frågor i mindre grupper och försöka att lokalisera om det finns saker som vi kan förbättra. Vi kommer dessutom att ordna en del personalaktiviteter. Falkenbergsskolan Arbetssätt och mål: Vi ska i det dagliga arbetet dela med oss av vår kunskap och kompetens i arbetet mot målen, d.v.s. vi ska lära av varandra. Vi ska vidareutveckla det ämnesövergripande arbetet vilket ska leda till en högre grad av sambedömning av elevernas förmågor. Tid ska finnas i schemat för detta. Arbetsbelastning: Vi ska utveckla samarbete inom ämnet och mellan ämnen. Tid ska finnas i schemat för detta. Vi ska se över organisationen kring möten samt mötenas innehåll och struktur. Arbetsmiljö: Vi ska med hjälp av fler gemensamma aktiviteter i skolan arbeta för en större vi-känsla. Vi ska hitta tillfällen då all personal kan träffas i avslappnade former. Funkaboskolan Bibehålla den höga arbetsmotivationen Öka uppmuntran att tänka nytt Bibehålla upplevelsen att min arbetsmiljö i stort sett är god

6 (22) Förskolan Björkenäs Ledarskap Bygga strukturer för information-delaktighet i beslut Undersöka vad som eftersöks Tex remissrundor via enkäter, företrädare i grupper tar tillbaka till kollegor, diskussioner/information PK/APT Tydliggöra beslutsvägar, beslutsforum(lsg) påverkans möjligheter (grupper) Arbetsbelastning Arbeta för att bibehålla den mycket höga arbetsmotivationen Kompetensutveckling Verktyg för stresshantering, samarbete kommunhälsan, sammanhållen fortbildningsplan för enheten (gemensam grund) Gemensamt pedagogiskt förhållningssätt Tydliggöra yrkesroller, värdegrundsarbete, Diskussion om avdrag/förtroendetid Schema färdigt eller ramar, tydliggöra prioriteringar på planerings/reflektionstid Förskolan Kungsfågeln, Topasen Arbetsbelastning Verksamhetsbesök med reflektion i alla arbetslag. Varannan APT ges till arbetslagstid. Införandet av Edwise gör att all dokumentation finns samlad på ett ställe. Förskolechef ansvarar för att Edwise uppdateras kontinuerligt. Pedagogista som stödjer arbetslagen i det pedagogiska arbetet. Försöka identifiera vilka tidpunkter under dagen som upplevs som särskilt kritiska och hitta åtgärder för att minska stressen i de situationerna. En uppgift som stressar många är antalet mail som ska besvaras. Varje avdelning utser en informationsansvarig som samordnar denna uppgift. Förskolan Lindeberga-Sjöängen Ledarskap Verksamhetsbesök med reflektion i alla arbetslag. Måps (Återkoppling på en speciell situation som filmats, analyserats och sedan diskuteras med deltagare i Måpsgruppen). Återkoppling på veckoreflektioner från arbeslagen.

7 (22) Arbetsbelastning Tydliggöra och förbättra den struktur och organisation som finns på enheten för det systematiska kvalitetsarbetet. På ett bättre och tydligare sätt synliggöra den röda tråden i verksamheten från målen i verksamhetsuppdraget till mål och aktiviteter på varje avdelning. Kopplat till Grön flagg och Tillsammans möter vi omvärlden med våra sinnen. Detta för att samla arbetet så att det inte spretar och förhoppningen är att all dokumentation kommer i samma dokument. Även skapa en tydlig plan för uppföljning. Hur och när uppföljning av mål och verksamhet sker. Förskolan Lindö Arbetsbelastning Analys: Man blir stressad över att tiden inte räcker till när vi drabbas av frånvaro - otillräcklighet. Åtgärd: Energitjuvar - påtala vikten av att tänka positivt Hjälpa varandra att vara Good enough Möten - morgonmöten. Kan man flytta mötet till fredagen om onsdagen inte fungerar? Morgonmöten viktigt för helheten. Diskutera olika begrepp och dilemman som skrivits på APT utifrån medarbetarenkäten. Uppföljning: I juni följer vi upp detta på SVG. Ansvarig: Alla Analys: Åtgärd: Svårt att tillsätta vikarier. Flera har tolkat att man inte får ta in vikarier. Finns inte tillräckligt med vikarier i systemet. Det är tillåtet att ta in vikarier men vi behöver se över barnantalet och antalet pedagoger innan på vårt morgonmöte. Uppföljning: I juni följer vi upp detta på SVG. Ansvarig: Alla Analys: Pedagogisk planeringstid - reflektionstiden för arbetslaget försvinner vid frånvaro, avlösningen fungerar inte alltid. Egen planeringstid får man inte alltid ut. Enavdelningar är mycket sårbara vid planeringstid. En analys är att barnskötarna ej blir delaktiga. Åtgärd: Att schemalägga vad som ska göras och uppskatta tiden detta tar gör vi gemensamt genom att alla skriver under vecka 11 vad man gör som faller under pedagogisk planeringstid (enskild planering, reflektion, läsa mail, läsa forskning, artiklar, böcker, föräldrakontakt, pedagogisk kartläggning). Uppföljning: Stängningsdagen 20 mars. Ansvarig: Alla - Lärarförbundets representant sammanställer.

8 (22) Medarbetarskapet Analys: Framföra kritik och påtala brister till kollegor (gäller alla som arbetar på Förskolan Lindö). Många har svårt att vara ärliga mot varandra. Åtgärd: Vi lägger till en punkt på dagordningen vid reflektion som kallas rensa luften. På vilket sätt bidrar jag till att få högt i tak? Vi behöver lära känna varandra som personer och öka vår egen självkännedom. Skapa en nyfikenhet för den andre och tänka på vad jag har med mig i min egen ryggsäck. Uppföljning: Augusti 2015. Vi arbetar med att lära känna varandra i de nya arbetslagen till hösten 2015. Dilemmafrågor kan vara en hjälp att komma vidare. Ansvarig: Pedagogistan gör ny dagordning. Allas ansvar att följa. Förskolan Pulpeten-Smedjan Arbetsmotivation Arbeta för att bibehålla den höga arbetsmotivationen Se våra olikheter som styrkor Lyhörda - se och höra varandra, många barn t ex Ge varandra nya infallsvinklar, synsätt och tankegångar Human Dynamics Bibehålla det positiva arbetsklimatet i arbetslaget After work vid upptakten är uppskattat, gärna fler ggr/termin Trivselaktiviteter, ha roligt tillsammans (julbord på Åmund, uppmuntran i personalrummet ibland ex semlor, hjärtan, pantball/lasergame, bowling) Fortbildning, kurser, utbildning Stödja varandra Kommunikation i storarbetslaget för att undvika dubbelbokningar Ledarskap Bygga strukturer för feedback Tydliggöra beslutsprocessen Komplettera det pedagogiska årshjulet med datum när uppföljning/utvärdering skall vara klart Sprida utvecklingssamtalen på hela året Tydlig struktur vid planering Fortsätta med arbetslagsreflektion på PF Alla ha ansvaret för månadsbladet och skriver löpande i det under månaden

9 (22) Prioritera planeringstiden Kan det finnas annat alternativ än kvällstid? Arbetsbelastning Förtydliga det pedagogiska årshjulet Fortsätta med morgon besöken Att vi får fortsätta känna att ledningen har tillit till att vi utför våra uppdrag Uppskattar när ledningen medverkar vid planering och reflektion Båda parter fortsätter att ta ansvar för en ömsesidig dialog Grupputvecklingssamtal Förtydligande/förklaring av tagna beslut Nästa års enkät - tänker vi hus vis när vi svararar. Närmaste ledning är den som har sitt kontor i huset Förskolan Rinkabyholm Mål 1: Kompetens och utveckling - Få ökad måluppfyllelse på nästa enkät gällande kompetensutveckling Utvärderas i slutet av vårterminen 2016 Aktiviteter och handlingar - Kartläggning av kompetensutvecklingsbehov - Använda oss av Lära-av-varandra Mål 2: Skapa friskvårdsaktiviteter på enheten för att minska arbetsbelastningen Utvärderas i slutet av vårterminen 2016 Aktiviteter och handlingar - Stimulera till regelbunden fysisk aktivitet utanför arbetstid - Stimulera till andra hälsofrämjande aktiviteter under och utanför arbetstid. - Gemensamma friskvårdsaktiviteter på kompetensutvecklingsdagar Mål 3: Få ökad måluppfyllelse på nästa enkät gällande information Utvärderas i slutet av vårterminen 2016

10 (22) Aktiviteter och handlingar - Introducera Edwise - Använda Edwise som en informationskanal - Få samtlig personal att använda Edwise - Samtliga kartläggningar, dokumentationer mm läggs på Edwise Förskolan Rockneby Mål för information Verksamhetsåret 15/16 implementera informationsvägarna på förskolan Rockneby. Handlingsplan för information-delaktighet - ansvar är ett gällande dokument som tagits fram med personal på förskolan Rockneby ht -14. Målkriterie Målet är nått när alla känner till handlingsplanen och använder förskolans forum för information Ansvar Förskolechef Medarbetare Genomförande Arbeta efter den handlingsplan som är framtagen ht -14. Förskolechef-medarbetare Medarbetare-medarbetare Utvärdering Handlingsplanens intensioner följs upp på medarbetarsamtal samt skall utvärderas i samverkansgrupp i juni -15 samt dec -15. Mål för utveckling via pedagogiskt ledarskap Att under verksamhetsåret 15/16 utveckla verksamheten via ett tydligt pedagogiskt ledarskap med tydliga forum för utveckling och uppföljning. Tydliga beslutsvägar. Tillit till medarbetarna. Målkriterie Målet är nått när alla känner till handlingsplanen och använder förskolans forum för information, delaktighet som bygger ansavarfulla och engagerade medarbetare. Ansvar Förskolechef Medarbetare Genomförande Arbeta efter den handlingsplan som är framtagen ht -14

11 (22) Förskolechef-medarbetare Utvärdering Handlingsplanens intensioner följs upp i förskolans olika forum, fokusgrupp, veckomöte, utvecklingsgrupp, samverkansgrupp och i medarbetarsamtal. Arbetets resultat följs upp i samverkansgrupp i juni -15 samt dec -15. Mål för att minska arbetsbelastningen Att under verksamhetsåret 15/16 fördela-prioritera arbetsuppgifterna för att minska arbetsbelastningen. Målkriterie Målet är nått när arbetslagen arbetar med lagom många nyheter, utvecklingsgrupp och förskolechef lägger ribban. Att vi avslutar det vi påbörjat. Att tid ges för eftertanke-reflektion. Ansvar Förskolechef Medarbetare Genomförande Arbeta med transparens i resursfördelningen för att minska tyckandet - tycka synd om oss. Värna planeringstiden - utveckla planeringsprocesserna. Fördela arbetsuppgifterna Utvärdering Arbetsbelastningen följs upp i förskolans olika forum, fokusgrupp, veckomöte, utvecklingsgrupp, samverkansgrupp och i medarbetarsamtal. Arbetets resultat följs upp i samverkansgrupp i juni -15 samt dec -15 Förskolan Smedby Uppföljning av medarbetarenkät Förskolan Smedby 2015 Att tänka om och tänka nytt.. Inledning Under flera år har jag som biträdande rektor och nu förskolechef känt att arbetet med medarbetarenkäten inte får den stuns eller betydelse som jag vill ha i arbetet. Parallellt med medarbetarenkäten bedrivs också arbetet med arbetsmiljön. Frågorna är ofta tätt sammankopplade. Mitt upplevda dilemma har varit följande. I prioriteringsmatrisen får enheten veta vilka områden som vi ska utveckla och skriva mål utifrån. Varje Rubrik innehåller ett flertal frågor och av dem så tittar vi efter vilken fråga/frågor som har mest rött det vill säga där flest pedagoger tycker att vårt arbete inte fungerar.

12 (22) Vad händer med intresset i personalgruppen när den fråga som är mest röd har 7 procent och det är 3 pedagoger av 45. Intresset sjunker. Min och samverkansgruppens trattande ner till några få mål för enheten tar död på enkätens syfte. Att förändra där man upplever brist. Detta faktum har gjort att vi på Förskolan Smedby detta år ska prova en annan arbetsgång. Detta är gjort fram till idag. Resultatet av medarbetarenkäten och det systematiska arbetsmiljö arbetet har under januari presenterats i mindre grupper för alla pedagoger. Under perioden februari-4 mars har alla små arbetslag (3-4 personer) fått i uppdrag att ta fram åtgärder för just deras lilla grupp. Vilka frågor berör dem. Varje arbetslag har på studiedagen i mars fått en återkoppling där vi har diskuterat hur man som arbetslag vill gå vidare. Uppföljning i samverkansgruppen april månad Utifrån den genomgång vi gjort i alla små arbetslag kommer samverkansgruppen se över vilka frågor som dyker upp. Sämst resultat fick den enskilda frågan om arbetsbelastning. En sammanställning finns. Samverkansgruppens strategi är långsamt och grundligt istället för snabbt och ytligt. Förskolan Svärdsliljans enhet Arbetsbelastning Nya strukturer/organisationer för enskild tid för barn Samarbete Arbetsbyte Workshop på Pedagogkonferens Ledarskap Verksamhetsbesök med feedback Förskolan Trollet Arbetsbelastning Kommunikation Professionalitet

13 (22) Handlingsplan för 2015 - En tydlig ansvars/arbetsfördelning för var och en på avdelningen och i husen tas fram. - Att dagligen identifiera och använda spontana tillfällen utanför schemalagd reflektionstid. - All personal får en Ipad som verktyg för att underlätta i arbetet med planering, dokumentation och organisation av sitt arbete. Datapedagog finns för råd och intern fortbildning. - Vi arbetar utifrån att stötta och lyfta varandra i olika situationer. - På stängningsdagen i mars kommer Charlotte Blomberg S och föreläser om att förhålla sig professionellt på sitt arbete Pricken i pannan 15.00-17.00. Uppföljning görs på arbetsplatsträffarna, utvärdering görs dec 2015. Förskolan Vallmon Arbetssätt och mål 20. På min arbetsplats är vi överens om hur vi ska arbeta 21. På min arbetsplats har vi rutiner och arbetssätt som gör att vi arbetar effektivt 22. På min arbetsplats har vi en bra arbetsfördelning 23. Vi samarbetar med andra arbetsplatser för att uppnå goda resultat 24. På min arbetsplats följer vi upp våra mål och resultat Kommunikation och arbetsgemenskap 26. På min arbetsplats bemöter vi varandra på ett bra sätt 27. På min arbetsplats kan vi säga vad vi tycker och tänker 29. Vi har roligt på jobbet Ledarskap 33. Min närmsta chef håller vad han lovar och följer upp 34. Min närmsta chef tar tag i problem i ett tidigt skede 35. Min närmsta chef tar upp saker tillsammans med oss Medarbetarsamtal och arbetsbelastning 47. Jag hinner med mina arbetsuppgifter inom min arbetstid

14 (22) Åtgärder Åtgärder utifrån handlingsplanen genomförs under perioden 1 februari 2015 till 30 september 2015. Utvärderingen av handlingsplanen och vidtagna åtgärder genomförs under perioden 29 september till 10 oktober 2015 på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp. Åtgärder kommer att genomföras i enlighet med de områden och frågeställningar som presenteras på APT den 29 januari. Arbetsgrupper på två APT under vt -2015. 29 januari och 29 april Åtgärder diskuteras på arbetslagens planeringar under våren Lokal samverkansgrupp 2015-05-22 där åtgärderna dokumenteras och protokollförs. Förskolan Ögonstenen Tydliga verksamhetsmål Vi använder oss systematiskt av den mall som finns för reflektion och uppföljning av vårt arbete. Feedback Vi använder systematiskt metoden lära av varandra - besök med efterföljande reflektion i arbetslagen. Förskolechef går en kompetensutveckling med John Steinberg för att utveckla feedback efter verksamhetsbesök. Stressiga situationer. Vi fortsätter arbeta vidare med att analysera och reflektera kring de brytpunkter som upplevs stressande. Respektive arbetslag väljer en situation som man filmar och reflekterar kring gemensamt i arbetslaget. Kompetensutvecklig i att skriva och formulera sig när man skriver kartläggningar, handlingsplaner och utvecklinssamtal. Hur tar vi tillvara på det goda resultatet i kommunikation och arbetsgemenskap Gemensam föreläsning i personlig utveckling. Fortsätta arbeta utifrån en gemensam metod att lära av varandra med efterföljande reflektion.

15 (22) Förvaltningskontoret Arbetsbelastning Området arbetsbelastning visar fortfarande lägst genomsnitt i förhållande till övriga områden trots förbättring sedan medarbetarenkäten 2012. Därför fortsatt särskild fokus på området. Åtgärd: Särskilda insatser riktas till individer/grupper som behöver stöd för att bättre hantera sin arbetssituation. Arbetssätt och mål Området får i förhållande till andra områden näst lägst resultat. Åtgärd: Fortsatt utveckling av kontorsmöten för bättre samsyn kring mål och arbetssätt Kalmarsundsskolan Arbetssätt och mål Fritidspedagoger - fortbildning ASL F-klassen tar fram en arbetsplan Ledarskap Husmöten låg/fritids Förskoleklassen förtydliga möten Biträdande rektorer (alla 4!) ut i verksamheten mer Feed-back är viktigt/ HUR? Vilka förväntningar har arbetslagen på sina chefer? Vi hittar inte det i era svar! Arbetsbelastning Se över fritidshemmens planeringstid Fritidshemmens behov av resurser runt barn i särskilda behov Utvecklingssamtal på arbetstid? Vi ser över. Vikariepärmar. Behövs de så måste man ta sig den tiden att göra dessa. Skolledningens uppdrag utifrån medarbetarenkät (och VU) Se över behörigheten på alla stadier, i alla ämnen Fördelning av resurserna - skapa en flexibilitet i systemet

16 (22) Inköp av glasskåp och infoskärmar Otrygga platser - trygghetsgrupperna! Snäppa upp elevrådsverksamheten. Alla stadier skall ha ett elevråd med ansvarig personal. Rektorerna besöker råden regelbundet. Protokoll från möten skickas till alla rektorer. Ämneslärare på Fbk renderar mer sva-behöriga ute i verksamheten! Betyg och omdömen måste lyftas och diskuteras på a-lagsmöten/ ämneskonferenser Lindsdalsskolorna Arbetsbelastning Ledarskap Lindöskolan Arbetsbelastning Analys: Arbetsbelastning är generellt den punkt som fortfarande har högt värde på Lindöskolans enkät. Åtgärd: Under vårterminer erbjuder AG tid för omdömesskrivning under en heldag/lärare. Sammanfattning: De åtgärder som togs fram är numera rutin för verksamhetsåret där tid för att skriva omdömen ges vid studiedag under vårterminen. Åtgärd: Konferensfritt under två samlade veckor för utvecklingssamtal. Vi ska inför nästa läsår försöka starta redan efter lunch under två dagar dessa veckor. Sammanfattning: Vi hjälper personalen med att styra upp tiderna för utvecklingssamtalen. Analys: Good enough (Begreppet har varit arbetsnamnet utifrån årets plan, vi lyfter där fram punkter som gör att människor kan känna att de gjort sitt bästa och vara stolta över det) Åtgärd: 1 - Tjänstefördelning och preliminärt schema ska vara klart innan semestern. Sammanfattning: Vi strävar efter att följa riktlinjerna i uppdragsdialogen. Åtgärd: 2 - Vi är uthålliga med att Lära av varandra. Både på enheten och i Funkabonätet genom att vi delar med oss av goda exempel. 3 - Vi samverkar i så många sammanhang som möjligt genom att undvika att personal kör sitt eget race 4 - Det måste få vara olika. 5 - Vi fortsätter med vår öppna stämning och tar hand om varandra som kollegor. 6 - Vi fortsätter med medarbetarskapet och en feedbackkultur för att utveckla teamkänslan.

17 (22) Rinkabyholmsskolan Enhetens friskfaktorer: Upptagningsområdet Gott rykte och god verksamhet Bra samarbete med föräldrar, trevliga och tacksamma, trygga, tror på oss, vi är uppskattade Trevliga arbetskamrater God stämning Trevliga upptaktsdagar, personalfester Alla samlas till fikarasterna och deltar i gemenskapen Engagerad personal en vilja att göra ett bra jobb Arbetsmotivation Kommunikation och arbetsgemenskap Goda rutiner Som kan bibehållas så här: Fortsätta med personalaktiviteter/fester Fortsätta berömma och stötta varandra, jobba på i samma anda Var och en bjuda till och visa gott humör Ta vara på vars och ens kompetens Låta den som är duktig i något synas och ge möjlighet att sprida vidare Fortsätta att ha bra förhållande till föräldrar och barn Endast nödvändiga möten; arbetslag, ledningsgrupp, EHT, Lokala utvecklingsgrupper, APT, samverkansgrupp, trygghetsgrupp, krisgrupp Koncentrera möten i så stor utsträckning som möjligt till en dag skolan I budgetarbetet bevaka personal/gruppstorlek Mötesfria veckor då det är utvecklingssamtal Enhetens brister: Försöka få bort jobbsnack i personalrummet (kanske finns det någon i personalrummet som inte har tystnadsplikt?) För få träffar på hela enheten

18 (22) Så här kan vi förändra det som är mindre bra: Gå in i arbetsrummet om man behöver prata om sekretessbelagd information Man är lyhörd för andras behov - kan jag hjälpa till? Ta fikaraster för mer daglig kontakt Ledningen mer synlig i verksamheten, se behoven i vardagen Tätare träffar för hela enheten Bestämma vem som gör vad Börja prioritera Dela på klasser/grupper så ofta det går Hinder till förändring: Ledningen har för mycket att göra Svårigheten att prioritera - allt är viktigt och måste göras men tiden räcker inte Ekonomi Rocknebyskolan Medarbetarskap Målet är att alla ska bidra med sin kunskap i syfte att fortsätta förbättra verksamheten. Tidplan: Läggs in kontinuerligt i konferens-schemat som Lära av varandra tid. Ansvarig: Rektor, all personal. Kommunikation och arbetsgemenskap Målet är att vi lägger ett schema som i möjligaste mån gör att all personal kan träffas i personal-rummet för gemensam fika minst en gång per vecka. Tidplan: Inför nästa läsårs schemaläggning. Ansvarig: Schemagrupp och rektor. Arbetsbelastning Målet är att kontinuerligt diskutera frågan kring arbetsbelastning utifrån vad som kommer fram i central grupp inom BoU förvaltningen. Tidplan: Diskuteras kontinuerligt i samverkans-gruppen. Ansvarig: Rektor.

19 (22) Särskolan i Kalmar kommun Kompetens och utveckling 4. På min arbetsplats delar vi med oss av våra kunskaper och lär av varandra Mål Under 2015 utvecklas former för återkoppling av genomförd kompetensutveckling till övriga medarbetare på Särskolan. Aktivitet När kompetensutveckling beviljas upprättas en plan för hur denna ska återkopplas till berörda medarbetare på Särskolan. Mätning Dokumentation över återkoppling skickas till biträdande rektor som ansvarar för att denna sammanställs och bevaras. Medarbetarskap 11. Jag är aktiv och bidrar med mina synpunkter på arbetsplatsträffar Mål Under perioden fram till nästa medarbetarenkät utvecklas former för ökad delaktighet och aktivitet på Särskolans APT. Aktivitet Under 2015 provas en modell med minst en skolvis APT per termin. Mätning Nästa medarbetarenkät. Information 16. Jag har den information jag behöver för att kunna göra ett bra jobb 17. Jag vet var jag hittar den information som behövs för mitt arbete Mål Varje nyanställd medarbetare ska känna att denne har tillräcklig information för att utföra sitt uppdrag. Aktivitet Till varje nyanställd medarbetare utser rektor en mentor. Mentorns uppgift är att ge information och svara på de små löpande frågor som inte ingår i rutinen för introduktion av nyanställd personal. Mätning Uppföljning i medarbetarsamtal samt rapport till SVG.

20 (22) Kommunikation och arbetsgemenskap 30. Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp Mål Kring samtliga en-till-en-elever bildas team av minst tre medarbetare. Aktivitet Rektor och biträdande rektor kartlägger bemanningen kring varje en-till-en-elev. Mätning Kontinuerlig rapportering till SVG. Mål Undersöka hur behovet av ställtid för fritidspersonal kan lösas Aktivitet Samla goda exempel på hur andra gör arbetsgrupp. Mätning Rapport till SVG Trekantenskolan Intern kommunikation och feedback Information Arbeta för att bibehålla mkt positivt enkätresultat inom området fortsatt tydlighet och struktur kring kalendarium sändlistor för e-post hålls aktuella och används medvetet Feedback från skolledning Utveckla och förbättra feedbackstrukturer bitr. förskolechef med personalansvar anställs inför ht -15 systematiska verksamhetsbesök med återkoppling Samtalsklimat Utveckla, förbättra och medvetandegöra hur vi samtalar med varandra på enheten (medarb-medarb, medarb-chef, chef-medarb) pedagogiska diskussioner inom området: att ge och ta positiv/negativ återkoppling utbildning/info: feedbacktrappan (UL)

21 (22) Arbetssätt och mål Systematiskt kvalitetsarbete Arbeta för att bibehålla mkt positivt enkätresultat inom området fortsätta arbeta enligt årshjul för måluppfyllelse fortsätta med tydliga bevakningslistor på klasskonferenser vidareutveckla gemensam dokumentationsrutin på förskolan utveckla fritidshemmets läroplansarbete Arbetsbelastning Bevaka så arbetsbelastningen inte ökar fortsätta medveten planering av kalendarium utifrån ex utvecklingssamtalsperioder spec.lärare genomför muntliga delar vid nationella prov Vasaskolan Arbetsmotivation - Bibehålla hög arbetsmotivation Åtgärder - Prioritera och ägna fullt fortbildningsfokus på Läslyftet 2015/2016 - Fortsätta med att förbättra struktur och organisation för att lärarna skall kunna ha utvecklingssamtalen på arbetstid - Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet per termin Kommunikation, gemenskap och medarbetarskap - Dela med oss av våra kunskaper/idéer - Vara ett stöd och bemöta varandra på ett bra sätt Åtgärder - Organisera för möjlighet till ökat samarbete årskursvis i F-klass till åk 5 - Satsa Lära av varandrapengarna på att öka möjligheterna till utbyte av erfarenheter inom enheten

22 (22) Ledarskap - Återkoppling genom klassrumsbesök, reflektionssamtal - Diskussion kring chefens tillgänglighet Åtgärder - Rektor kommer att göra minst ett klassrumsbesök per pedagog under läsåret 2015/2016 - Rektor kommer att ge arbetslagen möjlighet att diskutera och ta fram idéer om hur rektor kan öka sin tillgänglighet utan att göra avkall på andra viktiga arbetsuppgifter Åbyskolan Arbetsbelastningen - gäller både förskola och skola Åtgärder på förskolan: Se över vår vikarieanskaffning. Se över planeringstiden- Hur fungerar det i praktiken. Se över mötesstrukturen- Vilka möten måste vi ha? Tydliga rutiner kring vår dokumentation och kring vilka dokument vi använder. Åtgärder på skolan: Se över mötesstrukturen. Titta på Vasaskolans sätt att lösa utvecklingssamtalen- Är det något för oss? Tydliga riktlinjer kring dokumentation. Ta bort möten under tiden för utvecklingssamtal. Bra schemaläggning. Följa upp arbetet på ett bättre sätt på förskolan Åtgärder: Vi har sedan i höstas skapat en Pedagogisk grupp på förskolan där vi diskuterar det pedagogiska arbetet på enheten och där vi nu diskuterar mallar på utvecklingssamtal och hur vi dokumenterar och följer upp vår verksamhet. Vi behöver bli tydligare och alla ska veta vad som gäller. Bättre återkoppling efter möten. Behålla den goda arbetsmotivation som finns på både förskola och skola Åtgärder: Ge varandra feed-back. Fortsätta att göra saker tillsammans på hela enheten två gånger om året. Arbeta aktivt med arbetsmiljön. Fler gemensamma föreläsningar och utbildningar. Tala om gemensamt förhållningssätt i olika situationer. Finna tillfällen att tala om goda exempel på arbetsplatsen. Behålla fikaveckan! Förtroende för vår arbetstid.