Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (23) Innehåll 1Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 och lärande matematik... 6 och lärande naturvetenskap och teknik... 9 Barns inflytande... 12 och lärande social utveckling... 14 och lärande rörelse/motorik... 16 och lärande språk och kommunikation... 18 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 20 Förskola hem... 21 Normer och värden... 22

3 (23) Presentation av förskolan Förskolan Prärien är Sunnes första förskola och är placerad i centrala Sunne. Förskolan består av fyra avdelningar Pluto, Liljan, Månen och Stjärnan, totalt finns det 65 platser i huset. På förskolan har vi egen kokerska som lagar vår mat från grunden. Pluto och Liljan har barn i åldrarna 1-3 år i sina grupper. På Månen går de äldsta barnen som är 4-5 år. Stjärnan har en åldersblandad grupp, 2-5 år, med färre antal barn i gruppen. På varje avdelning finns det 3 heltidstjänster. Förskolan är öppen mellan 6.30 18.30. Före 7.30 och efter 16.30 samarbetar vi över avdelningarna, detta sker även vid möten och liknande. Vi ser det som en stor fördel med alla olika kompetenser som finns i huset och det är positivt att ha många att inspireras av. Vi tycker att utevistelse varje dag är viktig för barnens hälsa. På vår stora gård får barnen möjlighet till rörelse, lek och aktivitet året om. För att stimulera barnens rörelsebehov har vi inplanerade skogsutflykter, gymnastik, rörelselekar och vintertid åker vi skridskor och skidor. Projekt/temaarbete innebär att vi under en kortare eller längre period arbetar på olika sätt kring en aktuell fråga, ett bestämt område eller en saga. Vi utgår då ifrån barnens intressen och upplevelser och vill att bild och form, teater, rörelse, sång, musik, böcker etc. ska ha anknytning till temat. För att dokumentera och synliggöra barnens utveckling och lärande arbetar vi med portfolio. Det innebär att vi samlar foton, teckningar, material och intervjuer i en pärm. Vi vill lyfta fram det positiva, bekräfta barnens förmåga och stärka deras självkänsla. Vi vill tillsammans med barn och föräldrar skapa en trivsam, trygg, lärorik och lekfull miljö. Vi vill ha ett gott samarbete för att ge barnen omsorg och trygghet samt bra förutsättningar för utveckling och lärande. Välkomnande, delaktighet och leklust är ledord som vi vill bygga vår verksamhet kring Vi vill att alla ska känna sig välkomna och mötas med hänsyn, vänlighet och respekt. Vi vill att alla ska känna delaktighet och ha inflytande över sin egen vardag. Vi vill att alla ska bli sedda, lyssnade på och bekräftade för den de är. "Jag är viktig och det jag gör är betydelsefullt." Vi vill att leken ska gå som en röd tråd genom verksamheten och ligga till grund för barnens utveckling. Att lägga tillrätta för och stödja barnens lek är en av våra viktigaste uppgifter. Genom varierad lek, inne och ute utvecklas barnen intellektuellt, språkligt, motoriskt, socialt och känslomässigt. Vi vill att det ska vara lustfyllt och roligt att leka och att glädjen ska finnas som en naturlig del i vardagen hos oss.

4 (23) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. t med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (23) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (23) och lärande matematik utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Barnen har under en tid varit väldigt nyfikna på och intresserade av pinnar ute på förskolans gård, och därför har vi valt att använda oss av pinnar för att låta barnen utforska matematiska begrepp. Kommer barnen att få en förståelse för de matematiska begreppen stor - liten och lång - kort genom att leka med pinnar? De äldre barnen ska få bekanta sig med matematiska begrepp som de har användning av i vardagen. De ska få utforska pinnarnas olikheter för att få en förståelse för olika begrepp som stor liten och lång kort. Till att börja med kommer vi att gå till skogen för att samla pinnar. Vid flera tillfällen därefter kommer vi att ha samling med barnen där de får möta Vina Vina och Vargen (Bokresan). De har med sig pinnar som barnen får undersöka och känna och klämma på. Tillsammans med Vina Vina och Vargen försöker vi reda ut vilka pinnar som är stora och små, långa och korta.

7 (23) och lärande matematik utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang I de teman som finns har barnen blivit intresserade av djur. Detta vill vi använda i vårt arbete med matematik. Kommer barnens intresse för att sortera materialet att väckas genom att pedagogerna introducerar det i mindre samlingar? Ha framme djurmaterial som främjar sortering, lika-olika, jämföra och kategorisera. Pedagogerna introducerar materialets användning i mindre samlingar. Vi gör räknehändelser en gång per vecka.

8 (23) och lärande matematik utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang I barngruppen ser vi ett intresse av att ösa och hälla. Vi vill att barnen ska få möjlighet att uppleva och känna mått och mängder. Kan vi utveckla ösa och hälla genom att ge barnen olika storlekar på måtten? Vi erbjuder olika mått bredvid på ett bord, så att barnen kan göra egna val. Vi vuxna finns med som medupptäckare och utmanare och ger barnen tid. Två dagar/vecka. Ansvarig medarbetare

9 (23) och lärande naturvetenskap och teknik utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Barnen är fascinerade av pinnar och leker med dem på olika sätt. Det händer ganska ofta att de används som pistoler och svärd. Vi vill på olika sätt inspirera och uppmuntra barnen till att pinnar kan användas på annat sätt. Kommer arbetet med Vina Vina medföra att barnen inspireras till att använda pinnarna på olika sätt? Vi arbetar med boken Vina Vinas vargpinne. Vina Vina hittar en pinne. Han använder pinnen till motorsåg, metspö, vägbom, att slå gräs med, rita och till att nå ända upp till taket, flaggstången och solen. Tillsammans med barnen funderar vi på och provar vad man kan göra med och skapa av pinnar. Vi planerar att göra några skogsutflykter för att plocka pinnar.

10 (23) och lärande naturvetenskap och teknik utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Vi kommer under läsåret arbeta med boken Sagan om Stig-Helmer myra. Vi vill att barnen ska få mer kunskap och förståelse för hur en myra lever och bor. Kommer barnens intresse att väckas genom boken? Vi kommer att läsa och berätta om myror utifrån sagan. Ge barnen frågor att fundera kring. Vi kommer att utgå från Stig-Helmer och följa barnen i deras intresse och frågor kring myran. Efter denna period vill vi att barnen ska ha fått kunskap om hur en myra bor och vad den gör om dagarna. Hur den ser ut, vad den äter.

11 (23) och lärande naturvetenskap och teknik utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Vi vill förnya lekhallen. Rummet upplevs lite stort och lockar till högljudd lek. Kan inredning och material göra att rummet används på ett mer konstruktivt sätt? Några pedagoger undersöker om det går att söka pengar till förnyelse och inköp av material. Vi skulle vilja inrikta oss på bygg- och konstruktionsmaterial som lockar till lugnare och mer kreativa lekar.

12 (23) Barns inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi vill att barnen ska känna sig delaktiga i val av innehåll på samlingen. Upplever vi att barnen har varit engagerade i sitt val? Ett barn åt gången får vara med och utforma en samling i samarbete med en pedagog. Barnet får bestämma hur delaktig han/hon vill vara under genomförandet.

13 (23) Barns inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi vill att barnen känner att de kan påverka aktiviteter och innehåll i projekt Bokresan. Uppmärksammar och tar vi till vara på barnens tankar och åsikter i projektet? Vi börjar med att introducera boken och skriver upp barnens tankar och funderingar. Det är viktigt att vi är närvarande och lyhörda. Vad är det barnen fascineras av? Hur kan vi spinna vidare på det och utmana deras fantasi och kreativitet? Papper och penna finns alltid till hands så att vi kan dokumentera barnens idéer.

14 (23) och lärande social utveckling utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler Vi vill att barnen ska lita på sin egen förmåga. Att de ska få uppleva jag kan. Får barnen möjlighet att klä sig själva i större grad när vi är en mindre grupp i hallen? Vid av- och påklädning är det 4-5 barn åt gången i hallen så att det finns tid och möjlighet att prova själv. Pedagogerna uppmuntrar och berömmer barnen och finns med som stöd.

15 (23) och lärande social utveckling utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler Vi vill få en trygg barngrupp där barnen känner att de vågar. Blir våra barn tryggare om vi får en bättre struktur på dagen? Eftersom vi har blivit nya arbetslag ska vi kolla över våra rutiner utifrån vår arbetstid, (tidig, mellan, sen). Vi vill få detta att fungera så smidigt som möjligt. Vi kommer även att dela upp oss och vara mer på golven i de olika rummen under förmiddagarna. Detta för att vara nära till hands om barnen behöver hjälp och stöd. Ansvarig medarbetare

16 (23) och lärande rörelse/motorik utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Barnen har stort behov av att röra sig och tycker att det är roligt. Barnen behöver lite olika utmaningar beroende på ålder. Klarar barnen av att lyssna och följa instruktioner? De äldsta barnen går till Åmbergsskolan och har gymnastik tillsammans. De yngre barnen går till lekhallen och har rörelse tillsammans.

17 (23) och lärande rörelse/motorik utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Barnen ska få träna sig på hur man går i trafiken. Vi vill att barnen ska få utveckla sin motorik och koordinationsförmåga i skogen. Frågeställning Lär sig barnen hur man gör vid en korsning? Har barnen lättare för att röra sig och aktivera sig i skogen efter detta läsår? Vid promenaden till skogen går vi två och två på ett led. Stannar och tittar åt båda hållen samt lyssnar innan vi korsar en väg. Viktigt att inte busa och springa ut i vägen under promenaden. Vi låter barnen få leka fritt i skogen inom ett visst område. Vi pedagoger finns till hands om något barn behöver hjälp att komma på något att göra, tex balansera på en stock, klättra upp på en sten eller bygga en koja med hjälp av nerfallna grenar.

18 (23) och lärande språk och kommunikation tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi vill på ett lekfullt och enkelt sätt använda oss av begreppsträning i vardagen och lägga lite extra fokus på färger. Är färgpåsar och spel ett bra verktyg för att barnen ska få en förståelse för färger och begrepp? Vi syr färgpåsar och lägger i olika saker som stämmer med påsarnas färg. Vi använder oss av Babblarfigurerna som finns i olika färger. Påsarna och Babblarfigurerna används i olika samlingar. Vi spelar olika spel med färgteman och benämner färger i vardagen. Vid samlingen och fruktstunden använder vi oss av fruktskålar i olika färger där barnen får välja vilken de vill ha.

19 (23) och lärande språk och kommunikation tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi upplever att barnen behöver delas upp i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig språket. Det finns behov av stöd i uttal, kategorisering, instruktioner, begrepp etc. Eftersom vi har en hörna där vi kan jobba enskilt med stöd av vuxen vill vi använda oss av den. Ger vi barnen tid, ro och möjlighet till språkutveckling genom arbetet i hörnan? Hörnan iordningsställs med arbetsplatser som inbjuder till ögonkontakt och bra arbetsmiljö. Hyllor med material som är lätt tillgängligt iordningsställs. Vi tänker oss några förmiddagar i veckan med några barn i taget. I arbetshörnan får barnen en egen stund tillsammans med en vuxen i lugn och ro. Hela arbetslaget

20 (23) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vi vill att övergången till förskoleklass ska bli så bra som möjligt, så att barnen känner sig trygga i den nya miljön och kan utvecklas i en positiv riktning. Under våren pratar vi med barnen om skolan och förbereder dem på att de ska sluta här på förskolan. Vi kommer att ha en sommarfest där vi avtackar skolbarnen med en liten present. Personal på respektive skola bjuder in barn och föräldrar till besök i sin förskoleklass. De får bekanta sig med skolan och träffa sina nya klasskamrater. Personalen har ett överskolningssamtal med skolpersonal i maj. Vt -15

21 (23) Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Vi vill ha ett bra samarbete med föräldrarna där vi alla känner att man kan ta upp saker och situationer som rör barnet. Vi vill att både barn och föräldrar ska känna sig trygga hos oss. Inskolningstiden ger oss mycket viktig information om barnet och vi kan då lägga grunden för ett bra samarbete. Vi strävar efter att ha en öppenhet i vår dialog med föräldrarna. Under inskolningen försöker vi få en uppfattning om vad föräldrarna förväntar sig av vår verksamhet. Vi vill också ge dem insyn i vår dagliga verksamhet. Den dagliga kontakten ger oss möjlighet till samtal om hur dagen varit och vad som hänt på förskolan respektive hemmet. Vi har 1-2 föräldramöte per år och 1-2 utvecklingssamtal per barn och år. Vill föräldrarna ha fler samtal finns det möjlighet till det. Barnen och deras familjer bjuds in till Lucia, sommarfest, drop-in-kaffe, arbetskvällar mm Varje år skickas det ut en brukarenkät till hemmen. Ht 14 - Vt 15

22 (23) Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Se Likabehandlingsplan Barnen har upptäckt att vi inte ser likadana ut, att vi inte har lika ögonfärg, hårfärg, längd, fingrar och tår. Vi vill påvisa att alla är vi lika värda oavsett hur vi är och ser ut. Visar barnen empati när Stig-Helmer inte får vara med? Vi arbetar med boken Sagan om Stig-Helmer myra och han är inte som alla andra i stacken. Med hjälp av boken kommer vi ta upp olikheter och likheter, samt belysa att vi alla är lika värdefulla. Vi kommer att titta på kön, familj, boende och arbete. När vi går till skogen tar vi upp hur man beter sig i naturen och vilket ansvar vi har för att inte skräpa ner.

23 (23) Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi upplever att några av barnen inte alltid är så hjälpsamma och omtänksamma. Vi vill uppmuntra och inspirera alla barn till att hjälpa varandra mer och tilltala varandra på ett vänligare sätt. Gör aktiviteterna kring positiv förstärkning att klimatet mellan barnen utvecklas positivt? Pedagogerna uppmärksammar och förstärker det positiva som barnen säger och framförallt gör och berömmer barnen i vardagen. Vi tar kort för att visa barnen på positiva situationer och lägger fram en skrivbok där vi noterar bra saker som barnen säger och gör. Vi använder oss av figurerna i boken Vina Vinas vän. De kommer när vi har samling och har med sig små lappar/foton. De lånar ut ett mjukishjärta till barnen och berättar/visar på bra saker som barnen sagt/gjort. Hur vi pratar med varandra är också något som uppmärksammas. Vi kommer även att använda stopphanden som ett hjälpmedel att själva sätta gränser gentemot sina kompisar. :