GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER

GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland

GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER TEXT Valtteri Tervala OMBRYTNING Eija Holmberg-Lehto BILDER Hannu Leskinen ÖVERSÄTTNING Anders Ehrnsten ISBN RÄDDNINGSBRANCHENS CENTRALORGANISATION I FINLAND RF HELSINGFORS 2012 PARTIELLT KOPIERINGSFÖRBUD Kopiering av detta verk är i enlighet med Upphovsrättslagen (404/61) förbjuden, med undantag för vad avtalat mellan Finska staten och Kopiosto r.y. om delvis kopiering för undervisningsändamål. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 2

INLEDNING I din hand håller du en guide för lägerutbildningen. Avsikten med denna guide är att berätta vad man skall ta i beaktande ur utbildarens, kursledarens, utbildningschefens och den redskapsansvarigas perspektiv när det gäller att planera utbildningen för brandkårsungdomarna i lägerförhållanden. Guiden baserar sig på en tidslinje där man placerat in de nödvändiga skedena för de olika arbetsuppgifterna. Lägerplaneringen skall påbörjas i tid och samma gäller de arbeten som behandlas i denna guide. Guiden baserar sig på erfarenheter från erfarna lägerarrangörer. Arbetsskedena har listats som de anses lättast att utföras. Tipsen i denna guide kan användas i sin helhet eller bara delvis vid planeringen av det egna lägret. Det nuvarande utbildningssystemet ger en större frihet för utbildarna och kursledaren att förverkliga kursen. Detta skapar dock även större krav på både organisationen och planeringen av utbildningen än tidigare. Guiden hjälper även i detta fall till att planera och organisera utbildningen på ett lätt sätt. Det är även viktigt att alla parter förstår vilka uppgifter de och de andra har, samt vilka ansvarsområden som gäller vid kursarrangemangen. Därför gäller många av uppgifterna i denna guide även andra personer fastän de listats för enbart en person. Guiden har sammanställts av en stor grupp bestående av utbildningschefer, kursledare och utbildare från hela Finland. Ett stort tack till er alla som arbetat för denna gemensamma guide. Till slut; kom ihåg varför du är på lägret! Ge din tid åt ungdomarna och var närvarande på riktigt. Beakta, att alla lägerdeltagare följer lägrets regler och att du som vuxen är en förebild för ungdomarna även i denna fråga. Vi hoppas att denna guide skall vara till nytta för dig och att den underlättar ordnandet av utbildningen på lägret. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 3

MÅLSÄTTNINGEN MED GUIDEN När du har läst denna guide vet och förstår du vilka uppgifter som hör till utbildaren, kursledaren, utbildningschefen och den redskapsansvariga före lägret, under lägret och efter lägret. Målsättningen är också att väcka alla som deltar utbildningen av brandkårsungdomarna att tänka på hur man ordnar utbildningen. Genom detta hoppas man att kvaliteten på utbildningen stiger och blir likvärdig i hela landet. Guiden är inte ämnad att ge endast en och bara en rätt väg att ordna utbildningen, utan att ta fram alternativ hur man kan ordna utbildningen på ett kvalitativt och jämnbördigt sätt som även är roligt för ungdomarna. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 4

INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅLSÄTTNINGEN MED GUIDEN... 4 VÄGKOST FÖR UTBILDAREN... 6 TERMINOLOGI... 7 EN BRA UTBILDARES EGENSKAPER... 9 UTBILDAREN... 10 UTBILDARENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET... 10 UTBILDARENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET... 11 UTBILDARENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET... 13 FÖRVÄNTNINGARNA PÅ EN UTBILDARE... 14 KURSLEDAREN... 15 KURSLEDARENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET... 15 KURSLEDARENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET... 17 KURSLEDARENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET... 18 UTBILDNINGSSYSTEMET... 19 NIVÅEXAMEN... 20 UTBILDNINGSCHEFEN... 21 UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET... 21 UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET... 22 UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET... 23 KÄLLOR OCH ANNAT NYTTIGT MATERIAL... 24 ANTECKNINGAR... 25 GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 5

VÄGKOST FÖR UTBILDAREN Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma. Ett barn som får stryk lär sig att slåss. Ett barn som hånas lär sig blyghet. Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete. Men ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende. Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod. Ett barn som får beröm lär sig att uppskatta. Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa. Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet. Ett barn som får uppleva trygghet lär sig tilltro. Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig känna kärlek i världen. (Linde, Barn 9, 1971) Trevliga stunder i tillsammans med brandkårsungdomarna! GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 6

TERMINOLOGI TERMER FÖRKLARINGAR Läroplan Utbildningsarbetsgruppen Utbildningschef Kursledare Utbildare Innehåll Målsättning Läromedel Lektion och övning Läroplanen innehåller ämnen, typ av lektion (LT/ÖT), antal lektioner, innehåll och målsättning i utbildningsmaterialet för brandkårsungdomarna. Av det nationella ungdomsarbetsutskottet tillsatt arbetsgrupp som har till uppgift att uppdatera och upprätthålla utbildningssystemet samt att producera utbildningsmaterial. Utbildningschefen fungerar på lägret som ansvarsperson för utbildningen. Han fungerar som en del av lägrets ledningsgrupp och lägerkommitté. Utbildningschefen planerar lägrets kursutbud, hur utbildningen utförs samt sammanställer en rapport över utbildningen efter lägret. Kursledaren planerar, koordinerar och rapporterar kursen. Kursledaren är ansvarsperson för sin kurs. Han ansvarar också för utbildarna och ungdomarna på kursen. Utbildaren fungerar som ungdomarnas handledare och övervakare på kursen. Han ansvarar å sin sida för ungdomarnas säkerhet, trivsel och speciellt för att de lär sig. De ämnen som skall behandlas på utbildningstillfället finns uppräknade i teorilektionernas och övningarnas innehåll. Genom att lära ut de saker som finns i innehållet når man lektionens mål. Innehållet definierar hur man når målsättningen. Målsättning är de saker som ungdomarna skall kunna, veta eller t.ex. känna igen efter lektionen. Varje teorilektion och övning skall ha ett mål och utbildningen bör sträva till att nå målet. Varje kurs i brandkårsungdomarnas utbildningssystem och varje enskild lektion har ett eget uppsatt mål. Läromedel används som hjälp för åskådliggörandet och underlättar för olika elever att lära sig. Lektion (teorilektion) är en mera teoretisk utbildningsstund. Övning är i sin tur mera praktiska uppgifter som utförs i olika förhållanden. På teorilektionerna är det bra att även använda riktiga föremål för att bättre åskådliggöra ämnet. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 7

TERMER FÖRKLARINGAR Utbildningskort Lektionsplan Säkerhetsplan Reserveringslista för utbildningsplatser Reserveringslista för redskap Reserveringslista för fordon Utbildningskortet är ett hjälpmedel för utbildaren. Med hjälp av kortet strukturerar utbildaren innehållet i utbildningen till den givna tidtabellen. När man sammanställer utbildningskortet skall man också tänka på säkerhet, läromedel, plats, gruppstorlek, osv... Lektionsplanen är en sammanställning av teorilektioner och övningar, dvs. kursens läsordning. Lektionsplanen innehåller de olika gruppernas teorilektioner och övningstimmar i enlighet med kursens målsättning. Med säkerhetsplanen hanterar man riskerna. Planen hjälper att på förhand beakta möjliga risker inom verksamheten. Det är skäl att reservera de olika utbildningsplatserna på förhand. Listan innehåller lägrets utbildningsplatser och varje utbildare kan reservera den plats han behöver. På detta sätt undviker man dubbelbokningar. Dessutom kan utbildningschefen och kursledaren kontrollera var kursen/gruppen finns. Redskapsbehovet skall planeras på förhand i samband med att man gör upp kursplanen. Reserveringslistan används för att undvika dubbelbokningar av redskap. Listan används för att reservera de fordon som finns på lägret för utbildningen. Reserveringslistan används för att undvika dubbelbokningar av redskap. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 8

EN BRA UTBILDARES EGENSKAPER Utbildarens egen världsbild och livserfarenhet samt uppfattning om inlärning reflekteras i hans arbete som utbildare och förmedlas på så sätt även till eleverna. Utbildaren fungerar, förutom som sakkunnig inom brandkårsverksamheten och representant för den arrangerande organisationen, som en förebild som eleverna identifierar sig med. Eftersom utbildarens viktigaste arbetsredskap är hans egen personlighet bör han känna till sina personliga drag och använda sig av sina starka sidor på ett naturligt sätt i sin roll som utbildare. Det är lika viktigt att personen känner till både sina svaga som sina starka sidor när han fungerar som utbildare. Utbildarens funktion baserar sig på en god växelverkan med eleverna vilket gör, att grundläggande förutsättningar är bra människokännedom, empati, förmåga att förstå olika åsiktsyttringar och känsloreaktioner. Att fungera som utbildare förutsätter en bra självkänsla, ansvarskänsla och förmåga att göra självständiga beslut. Utbildarens positiva attityd underlättar att eleverna förbinder sig och påverkar på så sätt inlärningen på ett positivt sätt. Utbildaren bör också ha en positiv syn på nya erfarenheter, ha bra stresstålighet, bra självkänsla och självförtroende. Öppenhet och förmåga att godta olikheter förstärker växelverkan med eleverna och skapar en känsla av en sakkunnig person som det är lätt att närma sig. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 9

UTBILDAREN UTBILDARENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET Utbildaren håller direkt kontakt med kursledaren på den kurs som man vill vara utbildare på. Deltar i utbildarträffar innan lägret. Bekantar sig med lägrets ABC och lägerbrev; där finns all väsentlig information om lägret. Tar reda på vilka ämnen som skall utbildas och förbereder dessa omsorgsfullt. Var ärlig vad som gäller de egna kunskaperna; man kan inte utbilda i ett ämne man inte känner till! Reder ut behovet av bakgrundsmaterial och material som delas ut åt eleverna. Utbildaren är ansvarig för säkerheten för den utbildning han planerar och för att innehållet i utbildningen är rätt och up-to-date. Gör upp utbildningskorten och uppdaterar dessa efter hand. Kontrollerar kursstorleken och gruppernas storlekar. Bekantar sig med och följer säkerhetsdirektiven. Meddelar om redskapsbehovet för den egna utbildningen åt kursledaren. Reserverar utbildningsplatserna som man behöver för den egna utbildningen Kommer på förhand överens om spelreglerna med de andra utbildarna och kursledaren. Väl planerat är hälften gjort! GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 10

UTBILDARENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET LÄGRET BÖRJAR Bekanta dig tillsammans med ungdomarna och de andra utbildarna med lägerområdet, utbildningsplatserna, utbildningskansliet, matsalen, sjukhuset, toaletternas placering, osv. Håll en träff med de övriga utbildarna på kursen före lägeröppningen (plats och tid skall avtalas före lägret börjar). På träffen utreder man hur lägeröppningen görs och var kursen skall samlas (alla utbildare på plats, gruppernas ledare skall vara utsedda). När kursen samlas fungerar utbildarna som hjälp åt kursledaren för att flytta och samla gruppen. Utbildarna presenterar sig för eleverna; vem är du och varifrån kommer du (vid kursöppningen eller annan vald tidpunkt). Gå igenom lägrets regler om områdets gränser med hela kursen. ANNAT ATT OBSERVERA! Redskapsreserveringarna skall varje dag lämnas in till redskapslagret på avtalat tidpunkt. Man skall alltid delta i utbildarmötena. Utbildaren är alltid på plats i tid, helst lite innan utbildningen börjar och är väl förberedd på vad han skall utbilda. Kom ihåg! Du fungerar hela tiden som ett exempel för ungdomarna även om du inte hela tiden är synlig! Utbildaren skall var en pålitlig vuxen som möter ungdomarna ärligt och respektfullt. Man skaffar sig inte auktoritet genom att skrika, genom pennalism (att mobba) eller genom att vara orättvis. Säkerheten skall alltid beaktas i allt man gör. Fundera om det är nödvändigt att ordna övningen en het dag eller om det finns någon målsättning i att ha eleverna att springa. Håll tidtabellerna! Tiden för utbildning är den tid man är på utbildningsplatsen. Man avslutar inte utbildningen före tidtabellen! Be om hjälp av de andra utbildarna om du behöver fler par händer. Uppskatta hjälpbehovet före utbildningen inleds. Ha alltid en reservplan, plan B, i tankarna. Vad skall vi göra om det ösregnar, om det blir tid över, osv... GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 11

Utför alltid service på redskapen genast efter övningen. Berätta ärligt om redskap som gått sönder åt den redskapsansvariga och kursledaren. Redskapen skall returneras till redskapslagret genast efter utbildningen. Utbildarens uppdrag är att göra ett bra läger för ungdomarna och att förhöja stämningen. Kom ihåg klädseln; utbildaren har samma utrustning som eleverna. Utbildarna skall ha en saklig och enhetlig klädsel. Uppförandet skall vara sakligt och språkbruket städat. Var en förebild för ungdomarna! Utbildaren skall vara närvarande till 100 % under utbildningstiden, inkluderande matpauser osv. Utbildaren är en av kursens deltagare och han skall ge sin tid åt ungdomarna. Utbildarens uppgift är att motivera. Kom ihåg att ge respons om utbildningen till kursledaren. Ta före kursen börjar reda på om elevernas bakgrunder (allergier, sjukdomar, osv...) och ta i beaktande barn med specialbehov t.ex. inlärningssvårigheter. Reagera omedelbart om ungdomen mår dåligt! Var vid behov i kontakt med kursledaren och ungdomens ansvarsperson eller lägersjukhuset. För en skadad ungdom till lägersjukhuset och meddela om saken till kursledaren och utbildningschefen. Ingrip omedelbart om du upptäcker mobbningssituationer. Utbildarna fyller i utbildningskorten och utvärdera där sin egen prestation. Respons skall ges på ett positivt sätt åt kursdeltagarna. Det hör också till utbildarens uppgifter att övervaka och hjälpa till vid nivåproven. Städa upp utbildningsplatsen genast efter att den använts. Även utbildarna bär ansvar för att lägret lyckas. Man deltar i alla uppgifter på lägret med öppet sinne. Kom ihåg för vem och varför vi är på läger. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 12

UTBILDARENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET Samla in responsen från ungdomarna och leverera den till kursledaren. Ge din egen respons till kursledaren (vad gick bra, vad dåligt, vad kan man utveckla på kursen, finns det brister i utbildningsmaterialet, osv). Det är också viktigt att ge helt allmän respons om lägret till lägerorganisationen. Utbildaren skall gärna delta i ett gemensamt responstillfälle för kursen efter lägret om ett sådant ordnas. Utvärdera om man nådde kursens målsättning? Förverkligades de mål som utbildaren själv lagt upp för sig? Var lyckades man med? Vad misslyckades man med? Hur kan man förbättra insatsen? GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 13

FÖRVÄNTNINGARNA PÅ EN UTBILDARE Man förväntar sig en hel del av en utbildare: sakkunnig inom sin egen bransch pratar tydligt uppträder naturligt förmedlar ny information entusiasmerande ledare pålitlig auktoritet mångsidig pedagog målmedveten organisatör internationell coach skarp iakttagare logiskt framskridande lärare empatisk lyssnare upprätthåller motivationen och sporrar Fundera på vilka av dessa egenskaper du har och vilka du kanske behöver förbättra. Kom ihåg, att vi aldrig är helt färdiga som utbildare. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 14

KURSLEDAREN KURSLEDARENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET Kursledaren väljer en viceledare åt sig (någon av utbildarna). Bekantar sig omsorgsfullt med utbildningsmaterialet. Deltar i planeringstillfällen för lägret. Rekryterar utbildare, sök utbildarna från den egna brandkåren, lokalförbundet eller räddningsförbundet. Gör upp en planeringstidtabell. Beakta utbildningskansliets och lägerorganisationens tidtabeller. Var beredd på att ändringar kan bli aktuella. Gör upp en läsordning för kursen, dela in kursen i grupper, var beredd på att kursstorleken kan ändra. Vid planeringen bör man följa utbildningssystemets målsättningar och innehåll. Beakta också att utbildningen skall vara progressiv (håll kontakt med de andra kursledarna). Ta kontakt med utbildarna, ordna en träff före lägret, bekanta dig med utbildarna och ge utbildarna sina uppgifter i god tid före lägret. Kursledaren bör utvärdera utbildarnas färdigheter och kunskaper samt fördela utbildarnas uppgifter utgående från vad de kan. Gör redskapsreservationer och meddelar om behovet till utbildningskansliet och den redskapsansvariga i god tid innan lägret börjar för att utbildningschefen skall kunna skaffa tillräckligt med redskap samt vid behov kunna försäkra lånad specialutrustning. Planera vilka utbildningsplatser som skall användas samt reservera dessa. Gör upp en budget för kursen. Gör på förhand så mycket som möjligt så att allt är färdigt när lägret inleds. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 15

Förbereder utbildarna för utbildningen, sporrar dem att skaffa tilläggsmaterial förutom det grundläggande materialet. Fråga om du inte vet! Dela ut utbildningskorten åt utbildarna och lär dem hur man använder dessa. Berätta varför vi använder dessa kort. Den förra kursledaren ger gärna sitt material och tips till ditt förfogande så det lönar sig att vara i kontakt med honom. Utveckla kursen, skapa något nytt, ändra på kursen med hjälp av de valbara lektionerna. På detta sätt kan man upprätthålla utbildarnas intresse även om man utbildar på samma kurs från år till år. Om det krävs specialutrustning till kursen bör man i ett så tidigt skede som möjligt vara i kontakt med sponsorer i enlighet med de regler som uppgjorts för lägret. Utbildningskorten är ett strålande hjälpmedel för att planera utbildningen. Besök och exkursioner görs i enlighet med för lägret gemensamt uppgjorda regler. Kursledaren ordnar själv med dessa specialmoment. Samarbetet med de övriga kursledarna är mycket viktigt. Genom detta kan man slå samman olika verksamheter och på så sätt sparar man även på resurserna. Man undviker även dubbleringar genom samarbete. Kursledare för specialkurserna bör vara i kontakt med ungdomarna på förhand för att ta reda på hälsoaspekter, behövliga lov för olika verksamheter osv. Ungdomarna bör få information om specialutrustning som krävs för kursen i tid innan lägret (t.ex. tryckluftsaggregat, uniform, osv...). Via HAKA registret kan kursledarna komma samman för att på förhand och efter lägret diskutera utbildningen. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 16

KURSLEDARENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET Kursledaren organiserar en träff med alla utbildare på kursen innan man inleder utbildningen på lägret. Deltagarlistan uppdateras och hålls up-to-date under hela kursen gång. Kursledaren skall övervaka och följa med utbildningen och dess nivå och kvalitet. Beakta hur specialbehoven inverkar på utbildningen, t.ex. inlärningssvårigheter, osv... Kursledaren fungerar som talesman mellan utbildarna och utbildningschefen samt lägrets ledning. Tar emot resons och reagerar på denna, ser till att reagera på situationen och vidtar nödvändiga åtgärder för att rätta till saken. Uppför sig som den goda ledaren som situationen kräver. Kursledaren är ansvarig för att kursen når sin målsättning och för att kursen lyckas. Kursledaren hamnar fordra, ge order, jämka och tillämpa. Han skall också kunna lyssna och stöda. Bär ansvaret för att hela lägret lyckas. Delta i alla uppgifter på lägret med öppet sinne. Man bör komma ihåg för vem och varför vi är på läger. Motivera utbildarna att också de deltar i andra uppgifter på lägret. Ser till att använd utrustning returneras servad och hel till redskapsförrådet. Meddelar om trasig utrustning till den redskapsansvariga och utbildningschefen. Vid en olycka reder kursledaren ut vem som är ungdomens ansvarsperson och meddelar om saken. Man rapporterar på överenskommet sätt om skadade ungdomar och nära ögat situationer till utbildningschefen. Kursledaren ser till, att nivåproven ordnas, att punktövervakningen fungerar och räknar samman poängen. Studieböckerna fylls i och delas ut åt ungdomarna vid kursavslutningen. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 17

KURSLEDARENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET Kursledaren ser till, att utbildningskorten och utvecklingsförslagen uppdateras. Ser till, att responsen samlas in av ungdomarna. Samla in respons av utbildarna och ge respons åt utbildarna. Samla in respons om kursmaterialet och förmedla denna till personen som är ansvarig för kursens uppdatering. Ordna ett responstillfälle efter lägret för att belöna dina utbildare. Skicka vidare all respons till utbildningskansliet och lägerledningen. Meddela utbildningschefen om ditt intresse att även i fortsättningen fungera som kursledare på läger. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 18

UTBILDNINGSSYSTEMET Varje kurs har 28-32 lektions- eller övningstimmar. En lektions- eller övningstimme är 30 min lång. Kurserna består av 22 obligatoriska lektioner och övningar samt av valbara lektioner och övningar. Ur de valbara ämnena väljer man 6-10 lektioner/övningar. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 19

NIVÅEXAMEN Det nya kurssystemet innehåller inga skriftliga kursprov längre. Istället har det utarbetats ett examenssystem med nivåmärken som brandkårsungdomarna frivilligt kan utföra. Vid nivåexamenstillfället repeterar ungdomarna de saker de lärt sig på kurserna samt under veckoövningarna inom brandkåren. Ett examensprov räcker ca 2 timmar. Under denna tid utför flera elever provet. Nivåexamen utförs som ett praktiskt prov med fyra delar och ett skriftligt prov. Båda dessa prov skall utföras godkänt för att man skall godkännas. Diverse redskap behövs för de praktiska delarna. Proven utförs till största delen individuellt, vissa praktiska prov utförs dock parvis eller i grupp. Deltagarna hålls i karantän på så vis, att de inte kan se hur eleverna före dem i tur utför sina uppgifter. Examensproven inom FSB:s verksamhetsområde utförs under ledning och övervakning av lokalförbunden. Examensproven kan utföras under ett läger eller som ett särskilt tillfälle men ungdomarna som skall utföra provet skall ha gått motsvarande kurs under lägret före utförandet av examen. Nivåkurs 1 Nivåkurs 2 Nivåkurs 3 Nivåkurs 4 Slangmästare Redskapsmästare Strålmästare Sprutmästare GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 20

UTBILDNINGSCHEFEN UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER FÖRE LÄGRET Allting styrs av pengar så den första uppgiften är att göra en budget. Därefter följer uppföljning av budgeten. Gör dina uppgifter i god tid innan lägret så undviker du stress! Utbildningschefen bör ha en vicechef som hålls underrättad om situationen och som delar på uppgifterna. Gör en plan för din sektor av lägret. Uppföljning av planen Rekryterar kursledare. Gör upp en läsordning för lägret tillsammans med de andra sektorcheferna. Deltar i lägerkommitténs möten. Anskaffar utrustning till lägret enligt kursernas redskapslistor och gallrar i behoven om det är nödvändigt. Slår fast utbildningsområdena. Ordnar med en kursledarträff i god tid innan lägret. Kontrollerar deltagarlistorna och flyttar ungdomarna till rätt kurser. Samarbetar med de andra sektorerna på lägret. Ansvarar för utbildningens säkerhet. Kartering av utbildningsmaterial, beställningar och fördelning åt kursledarna. Förmedlar information mellan lägerkommittén och kursledarna och vice versa. Kontakt till kursledarna och utbildarna samt till lägerkommittén. Utbildningskansliets utrustning och materiel. Planering av transporterna. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 21

UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER PÅ LÄGRET Deltar i lägerledningens möten dagligen. Arrangerar dagliga möten för kursledarna. Kom ihåg att hålla pauser och att äta för detta är viktigt för att man skall orka. En vecka är lång! Löser problemen genast de uppstår. Övervakar kursernas verksamhet. Utbildningschefen skall vid behov vara närvarande och anträffbar åtminstone per telefon. Gör upp dagliga utbildningsrapporter. Samarbetar med de andra sektorerna. Följer ledningens direktiv. Funderar vilka saker som skall framföras på morgonuppställningarna, bör förberedas föregående kväll. Håller vid behov kontakt med avdelningarnas ansvarspersoner. Representation. Uppföljning av budgeten. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 22

UTBILDNINGSCHEFENS UPPGIFTER EFTER LÄGRET Gör utbildningskansliets slutrapport. Rapporterar om redskapssvinn och utredning hur dessa skall skötas vidare. Ger respons om utbildningsmaterialet åt ansvarpersonerna för uppdateringen av kurserna (se till, att kursledarna lämnar in sina egna rapporter). Ordnadet av en responsträff efter lägret. Skriver in kursutförandena i Manager-databasen. Gör ett samandrag av kursernas responser. Förbereder följande sommars läger och påbörjar rekrytering av kursledare. Beaktar premieringar om nödvändigt. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 23

KÄLLOR OCH ANNAT NYTTIGT MATERIAL Internet: http://www.uta.fi/tyt/verkkotutor/oppimin.htm http://www.avoinamk.fi/sv/index/oppimistyylitjataidot/attlarasiglara.html http://www.pelastustoimi.fi/wp-content/media/vaaramerkki/publish_fin/ http://turvaopas.pelastustoimi.fi http://sakerhetshandbok.pelastustoimi.net/ Litteratur: Kouluttajan opas 2002. MPK ry. Kouluttajan opas 2004, Suomen partiolaisten liitto. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) böcker, broschyrer och kopior. GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 24

ANTECKNINGAR GUIDE FÖR UTBILDNING PÅ LÄGER 25