Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Smedjebackens kommun Februari 2012 Louise Cedemar Hanna Franck
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 2 1.2 Revisionsfråga 2 1.3 Avgränsning 2 1.4 Metod 3 2 Utgångspunkter 4 2.1 Statens styrning 4 3 Granskningsresultat 5 3.1 Är organisationen ändamålsenlig? 5 3.1.1 Organisation 5 3.1.2 Styrdokument 7 3.2 Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? 9 3.3 Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? 12 3.4 Är resursfördelningen ändamålsenlig? 12 3.5 Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? 13 3.6 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 15 3.7 Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 16
Sammanfattning På uppdrag av Smedjebackens kommuns förtroendevalda revisorer har granskat familje- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning gällande elever i behov av särskilt stöd. Efter genomförd granskning är vår revisionella bedömning att familje- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning delvis är tillfredsställande men behöver förbättras för att säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd. Utifrån genomförd granskning föreslår vi, ett antal åtgärder och överväganden för att förbättra styrning och uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd: skapa samsyn avseende begreppet en samlad Elevhälsa samt avseende elevhälsans nationella uppdrag, d v s vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen en övergripande plan (Elevhälsoplan eller liknande) bör tas fram med strategier för elevhälsoarbetet som stöd till uppfyllelse av det nationella uppdraget samt nämndens målsättningar familje- och utbildningsnämnden bör analysera behovet av psykolog- och kuratorsresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar en dokumenterad ärendegång bör tas fram där även Elevhälsans insatser vävs in för att få en samlad övergripande ärendegång för Elevhälsoarbetet dokumenterade riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar bör tas fram vi rekommenderar att familje- och utbildningsnämnden efter en tid följer upp hur den nya resursfördelningsmodellen påverkar arbetet med elever i behov av särskilt stöd och då särskilt om det gett skolorna likvärdiga förutsättningar vi rekommenderar att en tydlig struktur med gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd tas fram. Det är även viktigt att tydliggöra gränser och förväntningar för vad som skolan respektive NPU och BUP ansvarar för familje- och utbildningsnämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument. 1 av 17
1 Inledning 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Nya skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De förtroendevalda revisorerna i Smedjebacken kommun har givit uppdraget att granska grundskolans styrning och uppföljning gällande elever i behov av särskilt stöd. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer familje- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning så att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd? Kontrollmål/granskningsmål: 1. Är organisationen ändamålsenlig? 2. Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? 3. Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? 4. Är resursfördelning ändamålsenlig? 5. Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? 6. Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 7. Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla kommunal förskoleklass t o m grundskola. Granskningen värderar inte insatserna i enskilda elevärenden utan bedömer förutsättningarna för ett gott resultat, dvs. medvetenhet, styrning, struktur och rutiner. 2 av 17
Intervjuer med pedagoger har skett på Björsjö skola (F- åk 6), Hagge skola (F-åk 6), Bergaskolan (åk 5-åk 9) samt Kyrkskolan (åk 4-åk 9). Urvalet av skolor har skett i samråd med kommunrevisorerna. 1.4 Metod Granskningen har genomförts genom dokumentgranskning (se avsnitt 3.2 riktlinjer och rutiner) samt genom intervjuer med: Förvaltningschefer (2 st) Samordnare för Elevhälsa Ordförande och vice ordförande i familje- och utbildningsnämnden Representanter från Elevhälsan (4 st) Rektorer (4 st) Pedagoger grundskola (16 st) 3 av 17
2 Utgångspunkter 2.1 Statens styrning Enligt ny skollag (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Skollagen reglerar ansvar och former för särskilt stöd. Den nya skollagen ska tillämpas fr o m 1 juli 2011. Nytt är att rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Nytt är också att förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras. Elevhälsan har en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag förtydligas i nya skollagen. Nya skollagens inledande skrivningar om uppdraget är tydliga: Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det innebär i praktiken att huvuduppgiften är att ge barnen och eleverna en god pedagogisk miljö som skall leda till att nya skollagens kunskaps- och värdegrundsuppdrag utförs utifrån att en likvärdig utbildning erbjuds. I nya skollagen finns bestämmelser som pekar på att det ska finnas en elevhälsa i skolan från och med förskoleklass och begreppet en samlad elevhälsa införs. Den samlade elevhälsan ska tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen preciserar också vilka yrkeskategorier som det ska finnas tillgång till inom ramen för elevhälsan. Dessa yrkeskategorier är skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Avseenden den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan anges att det ska finnas tillgång till personal inom denna kompetens. Vilken kompetens denna personal ska ha framgår däremot inte lika klart. 4 av 17
3 Granskningsresultat 3.1 Är organisationen ändamålsenlig? 3.1.1 Organisation Familje- och utbildningsnämnden är en ny nämnd som började verka från 1 januari 2011. Nämnden ansvarar för verksamheterna inom individ- och familjeomsorgen, förskola, förskoleklass, skolbarnomsorgen, grundskola, särskola samt Elevhälsan. Grundskolan är organiserad i åtta skolenheter fördelade inom de olika kommundelarna. Merparten av skolorna är byskolor. Det finns två högstadieskolor i kommunen. Som tidigare nämnts har Elevhälsan en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag finns förtydligat i nya skollagen. Elevhälsan i Smedjebackens kommun leds av en samordnare på 50 %. Elevhälsan arbetar mot förskola, förskoleklass, grundskola och särskola. Elevhälsoorganisationen i kommunen består av en centraliserad del och en decentraliserad del. Den centrala delen av elevhälsan Elevhälsans organisation omfattar 0,5 skolpsykolog, 2,3 tal- och specialpedagoger, 2,1 kuratorer, 1,0 skolsköterskor samt 0,2 skolläkare. Skolpsykolog: Träffar barn/elever vid behov av psykologiska utredningar och bedömningar. Kuratorer: Ger vägledning och stöd till elever, föräldrar och personal. Arbetar med samtal både i grupp och enskilt. Arbetar med förebyggande verksamhet. Talpedagoger: Ger stöd åt barn som har svårigheter i sin språkutveckling samt arbetar förebyggande genom handledning och utbildnings av personal. Råd och stöd ges även till föräldrar och personal. Specialpedagoger: Kartlägger och utreder pedagogiskt elevernas skolsituation, elevens förmågor och svårigheter. Arbetar tillsammans med lärare, eleven och föräldrarna för att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt för eleven. Skolsköterskor, skolläkare: skolhälsan följer elevernas utveckling, verkar för att bevara och förbättra elevernas kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sundare levnadsvanor. De genomför regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal. Inom Elevhälsans organisation finns ett Språk & Lärotek och ett Skoldatatek. Taloch specialpedagogerna har ett särskilt ansvar för dessa verksamheter. Språk & Lärotek: Lånar ut material och erbjuder specialpedagogisk handledning till all personal inom kommunens skolor och förskolor. 5 av 17
Skoldatatek: Erbjuder utlåning av alternativa verktyg för lärande, bland annat till elever med läs- och skrivsvårigheter samt stöd i användandet till elever, lärare och föräldrar. Den decentraliserade delen av Elevhälsan På grundskolorna i kommunen finns specialpedagoger och speciallärare som organisatoriskt ligger under respektive rektor. Antal specialpedagoger och speciallärare varierar mellan skolorna. Inkludering För kommunens skolor gäller ett inkluderande synsätt, d v s att elever med särskilda behov så långt som möjligt ska inkluderas i den ordinarie skolmiljön. Uppfattningen är att detta med automatik inte innebär att elever i behov av särskilt stöd helt och hållet ska hållas inom den ordinarie klassen. Utgångspunkten är att elevens behov ska tillgodoses och detta kräver ibland anpassningar i form av t ex mindre undervisningsgrupper eller individuell undervisning. Det finns enligt uppgifter inga särskilda undervisningsgrupper på skolorna. Övriga iakttagelser Vid intervjuer framkommer att den nya skollagen anses ha stärkt Elevhälsans ansvar och uppdrag. Vidare framkommer att det finns ett behov av att skapa en större samsyn och helhet med elevhälsoarbetet mellan den centrala Elevhälsan och skolorna. Det framhålls i intervjuer med skolpersonal att det är kö till psykologutredningar samt till kuratorer. Skolpsykologen arbetar i huvudsak med utredningar varför det inom skolorganisationen upplevs vara en brist på handledning av personal. Vad gäller behov av kurator så anser Elevhälsan att de klarat av att möta upp behov av samtalskontakt med de resurser de har idag. Elever har kunnat få en tid inom en tvåveckorsperiod och har det varit akuta ärenden har Elevhälsan prioriterat detta. När det gäller ärenden till skolpsykolog så har Elevhälsan sett att det ökande antalet basutredningar (bl a utifrån rektors skyldighet att utreda när elever riskerar att inte nå målen) samt att en vakans på psykologsidan (0.5 % som inte kommer att återbesättas utan istället ska täcka finansiering av familjestöd) leder till ökat tryck på den kvarvarande psykologen. Psykologen har inte riktigt kunnat erbjuda handledning till personal i den utsträckning Elevhälsan önskat och det finns farhågor om längre väntetider för elever i behov av psykologutredning. Elevhälsans bedömning är dock att de hittills har klarat av att påbörja psykologutredning inom rimlig tid, som längst två-tre månaders väntetid. Här gäller också att de ser till att prioritera mer akuta ärenden, enligt samordnaren för Elevhälsan. Ett förslag har tagits fram avseende en ny skolorganisation. Det nya förslaget, som bygger på likvärdighetstanken, innebär att det ska finnas fyra utbildnings/rektorsområden i kommunen med både för- och grundskolor inom varje. Varje område ska ledas av två rektorer och per område kommer det att finnas två specialpedagoger varav den ena riktar sig mot förskolan och den andra mot grundskolan. De två specialpedagogerna kommer organisatoriskt kommer att ligga under rektorerna. 6 av 17
Det nya organisationsförslaget är framtaget i samarbete mellan nämnd, förvaltningsledning och rektorer. Lärare har fått lämna sina åsikter om den nya organisationen samt har förslaget även stämts av med facket. Organisationsförändringen innebär att det kommer att behöva anställas både en rektor samt eventuellt flera specialpedagoger. Beslut om den nya organisationen togs i familje- och utbildningsnämnden den 16 februari 2012. Det är tänkt att den nya organisationen ska gälla fr o m ht 2012. Syftet med den nya organisationen är att rektorerna ska kunna styra sin verksamhet på ett effektivare sätt samt att stärka rektorernas roll som pedagogisk ledare. En annan del av syftet är en rättvisare fördelning av specialpedagoger. Det är tänkt att specialpedagogorganisationen ska vara flexibel. Vid intervjuer framkommer att det inte finns några tydliga spelregler ännu för hur detta ska ske, t ex vad som gäller om ett område är i behov av kompetens av en specialpedagog från ett annat område. Det påtalas i intervjuerna att det finns en oro att rektorerna ska hålla hårt i sina specialpedagoger samt att föräldrar inte ska ha förståelse om det sker förändringar kring deras barn. Dock vid intervjuer med rektorer påtalas att det finns en öppen dialog och förståelse mellan varandra och att det gäller att ha ett kommunövergripande perspektiv så att behoven styr. Andra frågetecken som lyfts i intervjuerna är vilken roll speciallärarna ska ha i den nya organisationen. Inom den nya organisationen finns det idéer om att skapa lokala Elevhälsoteam (EHT). Ett av Elevhälsans fokusområden 2012 är att tillsammans med individ- och familjeomsorgens (IFO) barn- och familjegrupp starta en verksamhet för Familjestöd. Familjestöd kommer att arbeta gentemot hela familjen och inom denna verksamhet kommer kurator ingå från Elevhälsan samt handläggare från IFO. 3.1.2 Styrdokument Vi har i granskningen tagit del av styrdokument som beskriver familje- och utbildningsverksamhetens vision, framgångsfaktorer och verksamhetsmål 2015 för förskolor, skolor och fritidshem. Verksamhetsmål 2015 Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen i alla årskurser Alla elever ska under perioden öka måluppfyllelsen och ha minst godkänt i samtliga ämnen Meritvärdet i årskurs nio ska öka och alla elever ska ha möjlighet att komma in på sina förstahandsval till gymnasiet Smedjebackens förskolor, skolor och fritidshem ska vara så attraktiva att familjer väljer oss 7 av 17
Vi har även tagit del av styrdokument som beskriver Elevhälsans vision, verksamhetsmål, fokusområden 2012, uppföljning, nyckeltal samt kommunfullmäktiges mål för Elevhälsan. Övergripande verksamhetsmål för Elevhälsan Ska uppmärksamma elever som far illa, elever i socialt utsatta situationer och elever som visar tecken på psykisk ohälsa Ska bidra till att elever som är i behov av särskilt stöd får adekvata insatser Ska samverka kring insatser för barn/elever och deras familjer med verksamheter utanför skolan som har barn/ungdomar som målgrupp Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att Elevhälsans organisation är ändamålsenlig utifrån Skollagens krav. Vi bygger vår bedömning på att elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser det finns tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger med olika inriktningar Dock påtalas en brist på psykolog- och kuratorsresurser vilket bland annat innebär att behovet av handledning av personal inte kan tillgodoses. Vi bedömer att familjeoch utbildningsnämnden bör analysera behovet av psykolog- och kuratorsresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar. Vidare är vår bedömning att det i arbetet med inkludering är viktigt att skapa delaktighet, förståelse och acceptans hos klasslärarna. Rektorerna har ett stort ansvar och de behöver ta ansvar att vara den pedagogiska ledaren i detta arbete. Vi kan konstatera att en ny organisation ska gälla fr o m ht 2012. Vi rekommenderar att i den nya organisationen beakta nedanstående punkter skapa samsyn avseende begreppet en samlad Elevhälsa samt avseende elevhälsans nationella uppdrag, d v s vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen (arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper) ta fram en övergripande plan (Elevhälsoplan eller liknande) med strategier för elevhälsoarbetet som stöd till uppfyllelse av det nationella uppdraget samt nämndens målsättningar tydliggöra spelregler för hur specialpedagogresurserna ska användas flexibelt 8 av 17
tydliggöra speciallärarnas roll skapa tillgänglighet till de kompetenser som ingår i Elevhälsan. Till exempel är det viktigt att elever med psykisk ohälsa så fort som möjligt behöver få kontakt med kurator eller psykolog vid eventuellt bildande av lokala elevhälsoteam (EHT) ta fram gemensamma strategier för sitt arbete som bör utgå från nämndens målsättningar, Elevhälsoplan eller liknande och elevhälsans nationella uppdrag samt att fokus läggs på önskat resultat 3.2 Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? De riktlinjer och rutiner som finns dokumenterade avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd är; Samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem i Smedjebackens kommun samt blankett för ifyllnad Åtgärder gällande elever som riskerar att inte nå målen, daterad 2012-01-23 Utredning inför upprättande av åtgärdsprogram, daterad 2012-01-23 Blankett för ifyllnad Utredning inför beslut om upprättande av åtgärdsprogram, daterad 2012-01-23 Blankett för ifyllnad Beslut enligt 3 kap. 9 skollagen 2010 gällande upprättande av åtgärdsprogram, daterad 2012-01-23 Mall - Åtgärdsprogram Mall Utvärdering av åtgärdsprogram Förslag till områden att observera samt blankett för ifyllnad med sammanfattning och analys, daterad 2012-01-23 Blankett för ifyllnad Beslut om särskilt stöd i annan elevgrupp, enskilt eller anpassad studiegång 9 av 17
Blankett för ifyllnad Protokoll för anmälningskonferens gällande elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, daterad 2012-01-23 Bergaskolan Arbetsgång när elev riskerar att inte nå kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter i skolan Blankett för ifyllnad - Pedagogisk utredning F-10 Tillvägagångssätt vid basutredningar inom Elevhälsan i Smedjebacken Rektorerna har, tillsammans med specialpedagogerna, uppdaterat vissa rutiner och riktlinjer samt tagit fram kommungemensam mall för åtgärdsprogram. I granskningen har noterats att dokumenterade överlämningsrutiner mellan stadier saknas. En aktuell, dokumenterad ärendegång har inte tagits del av i granskningen. Rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp Elevernas behov av särskilt stöd upptäcks och uppmärksammas på olika sätt. Av lärare i utbildningssituationen, vid överlämningar mellan olika skolformer och skolor, i klasskonferenser, genom tester och screeningsscheman, genom de nationella proven, genom att föräldrar hör av sig och är oroliga för sitt barns skolgång med mera. Rutiner som stöd till att uppmärksamma finns. Det finns en rutin som beskriver en tidplan för screening av elever från Fsk åk 9. Tidplanen anger förslag på olika tester och prov inom svenska och matematik, där några är obligatoriska. Exempel på tester är DLS som är ett screeninginstrument för läs- och skrivdiagnostik och Alpen som är normerade prov inom matematik kombinerat med läsförståelse. Det pågår en diskussion om eventuell uppdatering av screeningschemat. Nationella prov är även det stöd till att uppmärksamma elevers kunskapsnivåer. Det finns en matematikutvecklare som ansvarar för framtagande av matematikutvecklingsschema. Detta schema är ett stöd till screening inom matematik. Ärendegången som beskrivs i intervjuerna avseende att uppmärksamma, utreda, dokumentera samt följa upp elever i behov av särskilt stöd, är att det är i klassrummet det oftast börjar med att lärare, speciallärare uppmärksammar elever enligt rutinerna som nämns ovan eller att en misstanke väcks kring ett barn/elev. Därefter är rutinen att så långt det är möjligt ska personalen inom skolan försöka bistå med adekvat stöd till eleven. Varje månad träffas speciallärare och specialpedagoger och diskuterar på individnivå vad som händer på skolorna. Om en lärare eller speciallärare/specialpedagog bedömer att en elev inte kommer att uppnå kunskapsmålen ska detta tas upp i en anmälningskonferens. Därefter ska en utredning göras vilket ska ligga som underlag till beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Om det visar att en insats behövs från den centrala Elevhälsan så ska en remiss skickas dit. Även om det skulle gälla insatser från BUP eller HAB 10 av 17
ska en remiss skickas till Elevhälsan. Vad gäller olika utredningar så finns stöd och blanketter för detta. Vid intervjuer framkommer att det anses blivit tydligare i nya Skollagen avseende rutiner för åtgärdsprogram och uppföljning av dessa. Uppföljningen sker med ca 4-6 veckors intervall, vilket innebär en förbättring sedan tidigare. Dokumentation av olika steg i ärendegången sker med blanketter som beskrivs ovan i första stycket under 3.2. Det råder delade meningar om ovanstående ärendegång finns dokumenterad. Elevhälsan känner inte till någon sådan dokumenterad ärenderutin. Enligt uppgifter kan äldre dokumenterade ärenderutiner finnas på intranätet men dessa har vi ej tagit del av i granskningen. Det råder även delade meningar om att arbetet och rutiner för att uppmärksamma, utreda, dokumentera och följa upp har förbättrats och även förtydligats genom den nya skollagen. Det som framhålls som ett förbättringsområde är insatserna. Dels att ha möjligheter att tillgodose behovet av insatser och dels i tänket att hela tiden se vad som kan göras i verksamheten och inte tänka att det är eleven som har ett problem. Ett problemområde som framhålls vid intervjuerna är hanteringen av och kring de elever som av personal och andra elever upplevs utgöra en risk. Detta inträffar sällan men upplevs som ett viktigt område att diskutera. Utbildningar, rutiner och ett forum för diskussioner kring hanteringen av dessa situationer efterfrågas. Gällande återkopplingen från Elevhälsan kring ärenden som remitterats dit råder varierade meningar. Elevhälsan har en regel att det får gå högst 14 dagar tills skolorna får en återkoppling av deras ärende. Skolorna upplever dock att återkopplingen från Elevhälsan behöver förbättras. Kommentarer och bedömningar: Vi bedömer att det till stora delar finns riktlinjer, rutiner och stödjande dokument för arbetet med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan. De dokument och riktlinjer som är daterade januari 2012 bör implementeras och göras kända i verksamheten mot bakgrund att det råder delade meningar om vilka dokument som finns samt hur tydliga rutinerna är för skolpersonalen. I intervjuer framkommer att det råder en viss osäkerhet om det finns en dokumenterad ärendegång. Vi rekommenderar att en dokumenterad ärendegång tas fram och att även Elevhälsans insatser vävs in i denna för att få en samlad övergripande ärendegång för Elevhälsoarbetet. Utifrån att det går att överklaga innehållet i åtgärdsprogrammen är det viktigt att säkerställa kvaliteten på innehållet i dessa. Vi rekommenderar Elevhälsan/skolorna att stämma av den nuvarande mallen för åtgärdsprogram mot Skolverkets nya allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram för att se om mallen behöver uppdateras. De nya allmänna råden beräknas vara klara under 2012. 11 av 17
3.3 Utvärderas arbetet av rektor och identifieras härigenom förbättringsområden? Ett förbättringsområde som identifierats är arbetet med åtgärdsprogram. Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram mallar och rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram när en elev befaras att ej uppnå målen. Detta arbete uppfattas av de som vi intervjuat som ha blivit tydligare och bättre, bland annat gällande uppföljningen av insatta åtgärder. Rektorsträffar genomförs varannan vecka på respektive skolenhet. På rektorsträffarna är alltid rektor och personal från Elevhälsan med sedan varierar det vilka fler personer som deltar. På rektorsträffarna tas olika ärenden upp både på individnivå och på gruppnivå. Elevhälsan kan även vid dessa tillfällen ge återkoppling i olika individärenden. Två gånger per termin genomförs anmälningskonferenser där respektive rektor, specialpedagog och klasslärare deltar. Vid anmälningskonferenser tas elever upp som riskerar att inte uppnå målen eller som visar andra svårigheter. På alla skolenheter görs en uppföljning av samtliga elevers (åk 1-9) kunskapsnivå i samtliga ämnen. Rektorerna rapporterar resultatet från uppföljningen till förvaltningsledningen varje höst samt i januari så att de ska ha en övergripande bild av elevernas kunskapsnivåer. Rapportering till förvaltningschefer sker enligt en framtagen mall. Rektorerna anser att rektorsträffar och de uppföljningar som genomförs utgör ett stöd till identifiering av förbättringsområden som till exempel planering och utveckling av deras systematiska kvalitetsarbete, fortbildningar och organisationsförändringar. Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att det finns rutiner och forum för rektorerna att följa arbetet med elever i behov av särskilt stöd både på individ- och gruppnivå. Rektorerna har ett stort ansvar i att använda utvärderingar och analyser som stöd till utveckling och planering av sina verksamheter. I arbetet med elever i behov av särskilt stöd sker tuffa prioriteringar avseende vilket stöd som kan erbjudas och det är därför viktigt att detta så långt som möjligt bygger på ett systematiskt utvärderings- och analysarbete. 3.4 Är resursfördelningen ändamålsenlig? Elevhälsan tilldelas en budget som är uppbyggd på samma sätt som övriga verksamheter inom förvaltningen. Budgeten omfattar bland annat medel för personal och kompetensutveckling. Grundskolan betalar inget för att nyttja Elevhälsans tjänster/personal. 12 av 17
Grundskolan tillämpar idag en resursfördelningsmodell där fördelning av resurser till skolenheter sker utifrån nyckeltalet antal elever. För att skapa en mer rättvis fördelning utifrån likvärdighetstanken har det beslutats om att införa en ny resursfördelningsmodell. Den nya modellen kommer att införas fr o m ht 2012 och i denna ska resurser fördelas utifrån nyckeltalen 9 lärare/100 elever f- åk 6 samt 10 lärare/100 elever åk 7-9. Modellen tar inte hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer. Därefter får rektorerna fördela medlen utifrån behov i verksamheten. Utanför denna budget har rektorerna medel till ledningsresurserna, två rektorer, två specialpedagoger samt en administratör. I den nya resursfördelningsmodellen ska det finnas en buffert för extra satsningar. Den centrala Elevhälsans personal fördelas ut på skolorna enligt ett remissförfarande. Varje vecka träffas Elevhälsan och går igenom ärenden som sedan prioriteras. Kommentarer och bedömningar: Enligt skollag och läroplan ska elevernas behov styra utlägget av resurser och det är rektor som har ansvaret för att varje elev får stöd och hjälp efter behov. Vår bedömning är att den resursfördelningsmodell som idag används inom grundskolan inte fullt ut stödjer att resurser fördelas efter elevernas behov. Vi kan konstatera att det beslutats om att införa en ny resursfördelningsmodell som på ett bättre sätt ska bidra till att säkerställa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever, vilket är positivt. Vi rekommenderar att familje- och utbildningsnämnden efter en tid följer upp hur den nya modellen påverkar arbetet med elever i behov av särskilt stöd och då särskilt om det gett skolorna likvärdiga förutsättningar. 3.5 Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och andra aktörer (vårdgivare, polis)? Samarbetet med individ- och familjeomsorgen (IFO) fungerar bra anser Elevhälsan. De finns nu organisatoriskt under samma nämnd och förvaltning vilket är positivt för samverkan enligt de intervjuade. Samordnaren för Elevhälsan som även är kurator har en viktig roll i denna samverkan. En verksamhet som ska startas upp under 2012 är Familjestöd som är en samverkan mellan skolan och IFO. Ett styrdokument Samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem i Smedjebackens kommun har tagits fram. Dokumentet beskriver rutiner vid anmälan till socialtjänsten från skola. Dokumentet är ännu inte fastställt av nämnden. 13 av 17
Psykolog och kuratorer från Elevhälsan genomför samverkansträffar med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ambitionen är att träffas en gång per termin. Därutöver försöker de ha en dialog kring enskilda gemensamma ärenden. Upplevelsen är dock att det många gånger är svårt att få gehör från BUP. Många föräldrar/elever återkommer också på eget initiativ till Elevhälsan då de inte tycker att de blivit lyssnade på hos BUP. När det gäller kontakter med NPU (NeuroPsykiatriska Utredningsenheten i Falun) så upplever samordnaren för Elevhälsan att de har för lite dialog. Elevhälsan skickar remisser och får skriftliga remissvar. Det finns en otydlighet i vad som händer efter utredning på NPU, otydlig återkoppling. Det finns även en otydlighet i vem som har ansvaret för familjer som väntar på utredning på NPU. Då väntetiden kan vara upp till ett år finns ett behov av att stötta familjer/elever under tiden. Elevhälsan upplever att de hade mer samverkan med Habilitering (HAB) tidigare. Det finns ett samarbete men det sker inte kontinuerligt utan Elevhälsan blir inbjudna till möten ibland. I ärenden som rör förskolebarn sker kontakt med Barnavårdscentralen (BVC) vilket Elevhälsan anser fungerar bra. Vid intervjuer med skolpersonal framkommer att det råder delade meningar om hur samverkan fungerar mellan skola, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Habiliteringen (HAB). En grupp som intervjuades samarbetade mest med HAB som de har täta möten med och där det fungerar bra. En annan grupp som intervjuades upplever stor frustration när BUP och HAB kopplas in. De lyfter fram att frustrationen beror på dålig information till skolan från BUP och HAB, långa handläggningstider samt att ärenden släpps utan åtgärder. Vidare tas det upp i intervjuerna att det finns ett förbättringsarbete i relationen med BUP, där förväntningar på varandra behöver tydliggöras. Vid kontakter mellan skolan med individ- och familjeomsorgen sker samarbete vid specifika elevärenden och då är skolan beroende av föräldrars vilja att information får lämnas mellan IFO och skolan. Det framkommer vid intervjuer att samarbetet fungerar olika beroende på vilken handläggare från IFO som hanterar elevärenden, d v s samarbetet bygger mer på personberoende än på formella rutiner. Samverkan mellan den centrala Elevhälsan och skolorna upplevs fungera bättre och bättre. Det finns, enligt uppgifter, dock vissa oklarheter avseende vägar in till Elevhälsan och vilket stöd skolorna kan få därifrån. Det påtalas även att det finns behov av att förbättra och att skapa samsyn kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd mellan Elevhälsan och skolorna. 14 av 17
Kommentarer och bedömningar: Det är positivt att det tagits fram ett styrdokument avseende samverkansformer mellan socialtjänsten och skola/förskola/fritidshem. Det är viktigt att dokumentet, efter att det fastställts i nämnden, görs känt i verksamheten samt att det säkerställs att dokumentet tillämpas. Vidare konstaterar vi att samverkan mellan vissa aktörer fungerar bra men att det även påtalas behov av att förbättra samverkan mellan olika aktörer. Vi bedömer att samverkan mellan Elevhälsa/skola och andra aktörer som NPU, HAB och BUP behöver förbättras. Vi rekommenderar att det tas fram gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd en tydlig struktur och formationer för samverkan mellan aktörer inom kommunen samt med externa aktörer tydliga förväntningar och gränser för vad som skolan respektive NPU och BUP ansvarar för 3.6 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Vi har i granskningen inte tagit del av några skriftliga riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Däremot framkommer vid intervjuer att skolorna arbetar på olika sätt vid samverkan mellan skolformer samt vid övergångar mellan skolenheter. Det råder dock delade meningar om rutiner för övergångar mellan skolenheter och om dessa finns dokumenterade eller inte. De elever som inom en skolform har särskilt stöd tas särskilt upp för diskussion vid övergångar och där spelar specialpedagogerna en viktig roll. Vid övergångar skickas information om tidigare insatser med, dock medföljer inte resurser. Det är inte självklart att en elev som haft särskilt stöd i en skolform automatiskt får det i nästa skolform. Vid överlämningar mellan förskola och förskoleklass gäller sekretess. Detta innebär att föräldrar alltid måste ge sitt medgivande till att information om barnet får lämnas vidare till nästa skolform. 15 av 17
Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att det finns arbetssätt och vissa rutiner för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Dock tillämpas rutinerna olika på olika skolenheter. Vi bedömer att det är viktigt att dokumenterade riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar tas fram som stöd till att säkerställa att inga elever faller mellan stolarna. Riktlinjerna bör även ge ett stöd till ett tydligare kommunövergripande arbetssätt. 3.7 Kan arbetet per enhet och över tid följas upp på ett tillförlitligt sätt av nämnden? På skolenheterna följer rektorerna arbetet med elever i behov av särskilt stöd via rektorsträffar, anmälningskonferenser och åtgärdsprogram etc. Det sker även en uppföljning av alla elever (åk 1-9) i alla ämnen och som rapporteras till förvaltningsledningen två gånger per år. Den övergripande sammanställningen avseende elevernas kunskapsnivå rapporteras vidare till familje- och utbildningsnämnden. Förvaltningscheferna och nämndsordförande anser att de hittat former för dialog och ett bra arbetssätt. Förvaltningscheferna är alltid med på familje- och utbildningsnämndens sammanträden samt även rektorer är med vid särskilda tillfällen. Detta gäller även för Elevhälsans samordnare som deltar på nämndens sammanträden vid vissa tillfällen och informerar om Elevhälsans verksamhet. Vid intervjuer med familje- och utbildningsnämndens presidium framkommer att de följer arbetet via träffarna enligt ovan samt genom uppföljning av mål och nyckeltal. Familje- och utbildningsnämnden har kontaktpolitiker som fördelats ut på skolorna i kommunen. Enligt uppgifter ska det finnas dokumenterat vad som ingår i uppdraget som kontaktpolitiker, bl a avses att delta på skolenhetsråd och lyssna för att sedan ta med sig informationen och rapportera till nämnden. Vid intervjuer framkommer att fördelningen av skolor mellan kontaktpolitikerna håller på att ses över. I granskningen har det framkommit ett önskemål från skolorna om ett utökat deltagande av kontaktpolitikerna i verksamheten. Ett verktyg i nämndens uppföljning av verksamheten har tidigare varit kvalitetsredovisningen. Vid intervjuer framkommer att ett årshjul ska tas fram som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Årshjulet ska tydliggöra när olika aktiviteter ska genomföras samt när uppföljning ska ske. Detta ska utgöra ett stöd till uppföljning och utvärdering på ett systematiskt sätt. 16 av 17
Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att familje- och utbildningsnämnden följer upp arbetet i skolenheterna genom träffar med olika verksamhetsföreträdare. Nämnden följer även upp mål och nyckeltal som satts för verksamheten. Det är positivt att ordförande och förvaltningscheferna hittat tillfredsställande former för dialog och arbetssätt. Vi anser att det är positivt att ett årshjul ska tas fram som stöd till ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är viktigt i ett systematiskt kvalitetsarbete att få med rutiner för uppföljning, utvärdering och analys gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Genom den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 har kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete förstärkts. I och med detta avskaffades kravet på kvalitetsredovisningen som tidigare varit ett verktyg för uppföljning. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att familje- och utbildningsnämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument. 17 av 17