Friskolan & Fritidshemmet Hästens



Relevanta dokument
Friskolan & Fritidshemmet Hästens

Hästens AB. Friskolan & Fritidshemmet. Läsåret 11-12

Friskolan & Fritidshemmet Hästens

Teamplan Ugglums skola F /2012

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Plan för fritidsverksamheten

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fullersta rektorsområde

Kvalitetsarbete i fritidshem

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetsredovisning 06

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Kämpetorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friskolan & Fritidshemmet Hästens. Verksamhetsplan

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Frälsegårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

Enhetsplan för Nödingeskolan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

Friskolan & Fritidshemmet Hästens Systematiska Kvalitetsarbete Verksamhetsplan 2013/2014 1

Beskrivning av verksamheten sid 2-6 Mål för verksamheten sid 7-13 Årliga Plan mot diskriminering och kränkande sid 14-15 behandling. Läsår 12/13 2

Verksamhetsplan av Friskolan Hästens Verksamhetsåret 2013/2014 Friskolan Hästens är en fristående skola F-4 med plats för ca 125 elever. Skolan är belägen i Farsta som ligger i södra Stockholm och startades och drivs av Fritidshemmet Hästens AB som tidigare bedrivit förskoleklasser och fritidshem sen år 2000. År 2009 startades Friskolan Hästens som då var en F-3 skola och from ht-13 är skolan en F-5 skola. Friskolan Hästens profil är praktisk estetisk med huvudområdena kultur, skapande, rörelse och natur i samarbete med de teoretiska ämnena. Skolan är uppdelad på tre enheter: Förskoleklassen finns i Hörnan Torsbygatan 17, åk 1-2 finns i Gröna huset på Torsbygatan 39. ÅK 3-4 finns i Längan på Kristinehamnsgatan 38 där även vår Ateljé finns. Skolans organisation Ledning VD, Rektor Ansvarsgrupp Ledning och representant från varje arbetslag 1g/v Elever Arbetslag Pedagoger som har ansvar för en enhet 1g/v Elevhälsa Skolsyster Skolläkare Föräldrar Ämnesgrupp Pedagog med samma kompetens ex matte, fritids, kultur 1g/v Elevråd Föräldraråd Personalmöte/ Pedagogforum Arbetsgrupper Ex arbetsmiljö, likabehandling Alla medarbetare 8 g/år På Friskolan Hästens arbetar ca 20 pedagoger som är lärare, fritidspedagoger, barnskötare, och förskollärare. Förutom dessa pedagoger finns rektor, VD, vaktmästare/it och skolhälsan. Skolans rektor leder det pedagogiska arbetet, har personalansvar och ansvarar för elevhälsan. Skolans VD ansvarar för ekonomi, information och övergripande administration. VD:n är dessutom ägare till företaget Fritidshemmet Hästens AB som driver Friskolan Hästens. Vi anlitar skolhälsan i Stockholms stad och har själva anställt skolsköterska sex timmar i veckan. 3

Varje klass har två ansvariga lärare som är mentorer till eleverna. Det innebär att de ansvarar för hela IUP-processen för de elever de är mentorer för och har uppföljningsansvaret för alla ämnen som eleven har. Vår idé Att driva en småskalig och sammanhållen skola och fritidshems verksamhet för de tidiga skolåldrarna med en tydlig praktisk-estetisk profil. Småskaligheten betyder: o I varje årskull arbetar två lärare och två fritidspedagoger. Detta möjliggör arbete i mindre grupper och individualisering i både undervisning och fritidsverksamhet. I varje årskurs går det 26 elever. o Närhet mellan hemmet och verksamheten. Alla barn och föräldrar blir sedda och bemötta på ett personligt sätt. Detta skapar trygghet och vi känsla. o Snabba informationsvägar för att kunna följa upp innehåll och utförande av verksamheten. o Snabba reaktioner på sådant som behöver rättas till verksamhetsmässigt eller relationsmässigt mellan hem och skola. Tydlig praktisk estetisk profil betyder: o Skolans arbete genomsyras av ett kreativt arbetssätt genom att praktiskt-estetiska ämnen integreras i den teoretiska undervisningen. Eleverna ska inspireras av att alla pedagoger också finns i fritidsverksamheten och leder olika aktiviteter, t ex drama, musik, skapande, studieverkstad, dans och lek. Elever har olika inlärningsstilar vilket kräver olika pedagogiska metoder. Skolans värderingar o Att utveckla en färdighet och bli duktig på det, stärker elevernas självförtroende. o Alla elever behöver bli sedda och få bekräftelse. o Glädje och humor gör att elever och medarbetar mår bättre, presterar bättre och trivs bättre. o Alla elever kan ta personligt ansvar för den verksamhet där de befinner sig. o Alla elever behöver utmaningar för att växa. Värderingarna skall: o Skapa intern effektivitet. Alla drar åt samma håll. o Vara till hjälp för hur vi handlar i varje unik situation. o Skapa identitet. Hålla ihop företaget. o Göra att vi blir attraktiva att söka sig till. Ambitionen är att värderingarna skall vara så tydligt uttryckta att de bara attraherar medarbetare som delar våra värderingar. De ska kunna användas i det interna arbetet när man utformar den lokala organisationen eller t.ex. överväger att göra förändringar i arbetssättet och förhindra att felaktiga beslut tas som inte går hand i hand med konceptet. Värderingarna skall också svara på frågan varför vi har utformat vårt arbetssätt på det sätt som vi har gjort och kunna användas såväl internt som externt. Vision Vi skall vara en av de mest eftertraktade skolorna genom att erbjuda en tydlig praktisk-estetisk profil där elevernas nyfikenhet och kreativa förmåga utmanas så att de upplever allt lärande som glädjefyllt. 4

En vision är: En formulering av ett mål som skall upplevas som utmanande, stimulerande och utgöra en gemensam färdriktning, i första hand för medarbetarna, som beskriver vart vi vill nå. Riktningen är ofta viktigare än själva målet. Det behöver inte alltid vara möjligt att nå målet. Visionen förutsätter: Att det är endast genom att vi erbjuder en praktisk estetisk profil som vi kan bli en av de mest eftertraktade skolorna. Det är genom att eleverna erbjuds en praktisk-estetisk profil som de upplever allt lärande som lustfyllt. Övergripande mål o Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån sin egen förutsättning för att nå så långt som möjligt i sin och kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. o Trivsam och trygg miljö i skola och fritidshem. o Eleven ska ha inflytande på sin egen verksamhet. o Tydlig uppföljning till elev och föräldrar o Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande o 100 % nöjda elever och föräldrar o 100 % välutbildade medarbetare Hästens strategier Mål och resultatstyrd verksamhet o Tydliga mål och tydlig uppföljning av resultat för verksamheten. Tematiska arbetssätt. o Olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl. a med Storyline som är en är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Ämneskunniga pedagoger o Våra pedagoger ska ha en bred kompetens inom det teoretiskt och praktiskt estetiskt området. Detta i kombination med en trevlig, öppen och inkännande framtoning. Alla pedagoger arbetar både i skolan och inom fritidsverksamheten. Kontinuerlig uppföljning. o Den kontinuerliga uppföljningen säkrar att föräldrar och elever får av skolan och dess medarbetare vad som utlovats. Den säkrar också att medarbetarna får de resurser som behövs för att upprätthålla vår profil. Lärande organisation o Skolan ska präglas av olika mötesforum där pedagogerna ska ges utrymme till reflekterande samtal och diskussion kring lärandet. Vårt arbetssätt Skoldagen börjar varje dag kl 8.15 och avslutas mellan kl 13.00 och kl 14.30. Fritidsverksamheten startar 06.30 med morgonomsorg och pågår efter skoldagen fram till 17.30. Dagen bryts av ett större pass lunch och lekrast. Kortare raster läggs in efter behov under skoldagen. Frukost serveras kl 07.00 och mellanmål kl 14.00. 5

Tematiska arbetssätt med praktiskt estetisk profil. Vi arbetar med teman där flera olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl.a. med "Storyline", som är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Både inom skola och fritid delas läsåret upp i fyra/fem perioder och en lokal pedagogisk planering, Lpp utarbetas för varje period och för varje skolår. I vårt arbetssätt ingår att loven (höst, jul, sport och påsk) delvis används till planering och utvärdering för personalen. Natur-Utepedagogik En dag (5 h) i veckan året runt förlägger vi undervisningen för alla klasser vid vår lägerplats vid Farstanäset. På naturdagen är det främst matte, NO och IDH (fritluftskunskap) som undervisningen har fokus på. Kultur En eftermiddag i veckan har alla elever ett kulturpass där framförallt svenska, musik, och rörelse är de samverkande ämnena. Alla elever får göra ett eget val inom områdena dans, musik och drama. Åk 1-2 har ett gemensamt pass och åk 3-4 har likaså. FK har ett eget pass 1g/v. Varje termin avslut med en show som visas för föräldrar och syskon. Rörelse Skolan hyr Skogåsbadet två eftermiddagar i veckan och det är främst förskoleklassen som har simskola. ÅK 1-3 har simning efter behov där målet är att alla ska simma 200 m i skolår 3. Skridskoskola har alla skolår både på Farsta IP, Stortorp eller på Hästhagens bollplan. Skapande Alla elever har ett temapass i veckan där främst ämnena bild, SO och svenska integreras. På fritidstid finns möjlighet pröva på att skapa med olika material vår ateljé. Vi har även teknik-matte och skrivverkstad. 6

1. Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån deras egna förutsättningar Alla är olika och lär på olika sätt o Det är viktigt att vi kartlägger och dokumenterar var eleven befinner sig i sin kunskaps- och sociala utveckling. Alla behöver och ska få utmaningar och stöd utifrån de förutsättningar de har. o Att tidigt sätta in åtgärder då vi befarar att elev ej uppnår mål. FK 1. Förankra Luftballongen för elev och föräldrar och koppla ihop den med elevens IUP mål. Informera på första F-café på ht. 1.b Samarbete med förskolan. Pedagogträff och elevträff. ÅK 1-4. 2. Storylines-Kompetensutveckling för alla pedagoger (även FK.) 3. Utveckla och förenkla Kunskapsboken eller annan metod. Alltid förtydliga målen för eleven. 4. Införa mentorsamtal på schemat. 5. Studieverkstad 1g/v för stöd eller utmaning. 6. Utveckla en tydlig dokumentation i alla ämnen hur elever ligger kunskapsmässigt. Ska användas kontinuerligt. 7. Boksamtalen måste ha syfte och förankring i Lgr 11 Vem: Förskollärare, lärare, fritidspedagoger. Klart: Kontinuerlig dokumentation. Utvecklingssamtal aug/jan För FK i okt/mars 7

2. Tydlig uppföljning till elev och förälder 2.1 Individuella utvecklingsplaner o Tydliga mål är en tydlig framgångsfaktor i elevers lärande 1. Skriva förenklade Lpp för elev och förälder. 2. Förankra Big 5(6)för elever, föräldrar och arbeta medvetet med förmågorna i all undervisning. 2. Införa mentorsamtal 3. Fortsätta med kompetensutveckling i betyg och bedömning. 4. Utveckla våra IUP-planer; både planer och de skriftliga omdömena. Skola och fritids ska delta. 5. Utveckla bra rutiner för den dagliga informationen till föräldrar. Vem: Ansvarig lärare och förskollärare, fritidspedagoger med stöd av rektor. Klart Ht-13/Vt-14 2.2 Lokal Pedagogisk planering o Ska finnas en tydlig pedagogisk planering för samtliga ämnen och för fritidshemsverksamheten. o FK och Skolan arbetar med olika temaområden med utgångspunkt från målen i SO och NO. Planeringen är upplagd med en teoretisk och en praktisk estetisk del och sammanflätas i olika teman. De olika skolåren har olika inriktningar. FK skriver Lpp för helår i Ma/Sv. o Varje tema ska avslutas med en redovisning av något slag. Fyra-fem teman/lå o Fritids pedagogiska planering utgår från de mål som finns i de Allmänna råden för fritidshemmet, Lgr 11 och Hästens praktiska estetiska profil. 1. Skriva förenklade Lpp till elever och föräldrar. Alltid vara tydlig till eleverna vilka mål de arbetar mot 2. Skolans värdegrund ska finnas förankrad i ämnets Lpp, både för skola och för fritids 3. Föräldracafé HT= Information vilka mål eleverna arbetar mot i alla ämnen. 4. Föräldracafé VT= Eleverna deltar med redovisningar. Vem: Ansvariga förskollärare lärare och fritidspedagoger Klart: sep-13 och ny planering till varje ny period. 8

2.3Loggbok o Eleverna i skolår 1-4 ska använda loggbok, där veckans planering och utvärdering skall finnas. Eleverna ska träna på att arbeta med egen planering utifrån de mål de arbetar mot och därmed träna på eget ansvar för sitt lärande. Pedagogen skriver en kommentar till hemmet varje vecka. Loggboken visas upp för förälder en gång i veckan. Vart hittar vi stöd i LGR11 för Loggboken? o Ansvar eget ansvar, elevansvar står det om på många ställen i LGR11. o Föra enkla resonemang o Träna på läslig handstil etc. o Analysera o Veckans fråga, utifrån t.ex. SO. Utifrån de olika förmågorna man finner i SO. o Kommunikation i tal och skrift o Elevinflytande o Främja elevers förmåga att göra personliga ställningstaganden. 1. Loggboken skall användas i syfte att synliggöra elevens eget lärande för både eleven och föräldrar genom att t.ex. sätta in arbetsstenciler, bilder, berättelser etc. 2 Loggboken skall vara kopplad till IUP:n där barnen kan se sina mål, analysera dem samt utvärdera dem. 3 I loggboken skall eleven träna på sin förmåga att kunna analysera och föra resonemang, d.v.s. träna kommunikativa- och analys förmågan. Detta kan man göra genom t.ex. Veckans fråga. 4 Loggboken skall skickas hem en gång i månaden då pedagogen, eleven samt föräldrarna skrivit en kommentar. 5 Eleven har ansvar att loggboken finns på plats i skolan när den skall samt att den kommer hem till föräldrarna vid bestämt tillfälle. Boken skall vara i fint skick, utan kladd och skada. 6 Loggboken skall användas i klassrummet minst en gång i veckan. 7 Loggboken kommer att se annorlunda ut beroende på vilken årskurs som använder dem. Vem: Lärare i FK-4 Klart: Lå 13/14 9

2.4 Hemsidan o Alltid ha vår hemsida uppdaterad och aktuell. Veckobreven läggs ut varje vecka. o Från hemsidan kommer man till klassernas blogg. 1. Alltid aktuell information på hemsidan. 2. Inköp av mobiler till alla klasser. 3. Alla medarbetare ska ha en egen personlig mailadress från hemsidan 4. Utarbeta en gemensam mall för veckobreven 5. Införa blogg i alla klasser. Vem: Veckobrev- Lärare. Foto/Blogg- Alla pedagoger. Uppdateringar - VD Klart: Kontinuerligt 13/14 3. Trivsam och Trygg miljö i integrerad verksamhet 3.1 Likabehandling o Samtliga inom Friskolan Hästens verksamheter, såväl vuxna som elever, skall tillsammans verka för ett klimat där alla respekterar varandra. Vi tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Vi ska arbeta för att främja lika rättigheter och arbeta förebyggande för att förhindra trakasserier och därmed skapa gott klimat. o Tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos personal, elever och föräldrar. 1. Arbeta aktivt med vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling, både på elevråd och i klasserna. 2. Införa fadderverksamhet. FK-åk 2, åk 1-åk 3 3. Förankra ordningsreglerna hos alla elever vid terminstart. 4. Kontakt med Hästhagsskolan för ökad samverkan 5. Införa ansvariga pedagoger som har organiserad verksamhet på rasterna. Vem: Alla medarbetare och likabehandlingsgruppen. Klart: Lå 13/14 3.2 Mentorssamtal o Enskilda samtal med eleverna för uppföljning av elevens skolutveckling och den sociala situationen 10

1. Schemalägga tid för mentorssamtal 2. Utveckla en metod för mentorssamtal. Vem. Lärare och rektor Klart: Ht -13 3.3. Jämnställdhet o o Pedagog skall alltid reflektera över genusperspektivet i den elevgrupp den ingår i (t e x aldrig slentrianmässigt dela upp barngruppen i pojk och flickgrupp) Vara uppmärksam i verksamheter där traditionell uppdelning av kön ofta förekommer t ex dans, fotboll, skapande och där inget barn ska bli uteslutet/retad p.g.a. kön. 1. Fortsatt kompetensutveckling 2. Öka elevernas medvetenhet. 3. Informera föräldrarna om vårt uppdrag att motverka traditionella könsmönster. Ta med föräldrarnas synpunkter. 4. I den årliga enkäten till elev och föräldrar skall en fråga om Jämnställd het finnas, Vem. Rektor och alla pedagoger Klart: 13/14 3.4 Lokaler o Enhetlig inredning så långt som möjligt. Snyggt och stilfullt. o Alla måste ta ansvar, både barn och vuxna för att det är snyggt och upplockat i lokalen under hela verksamhetstiden. o Varje avdelning måste ta ansvar för att lokalen blir funktionell för skola och fritids. 1. Ansvarsområden utses. 2. Fortsätta involvera eleverna att städa och hålla snyggt på sin avdelning. 3. Fortsätta utveckla de Pedagogiska leklådorna 4. Fortsätta att ha lunch-och mellisvärdar. 5. Arbetslagsrum och Personalutrymme måste ALLA ta ansvar för. 11

Vem: Arbetslagen och Fritidspedagogerna. Klart: ht-13 3.5 Utomhusmiljö o Varje avdelning måste ta ansvar att material finns för utomhusaktiviteter. 1. En pedagog på varje avdelning är ansvarig för utomhusverksamheten. 2. Fritidspedagogerna ansvarar för inköp av uteleksaker. 3. Utse ansvariga för rastverksamheten och skriva LPP 4. Utveckal verksamheten vid utevistelsen. Vem: Fritidspedagoger Klart: 13/14 4. Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande 4.1 Samverkan med pedagogers olika kompetenser o Vi skall i allt lärande erbjuda både teori och en praktisk estetisk del. Vi har delat in veckan i olika pass inom områdena kultur, skapande, teori, rörelse och natur (utepedagogik). Samverka ska ske mellan de ämneslärare som är ansvariga för de olika områdena, alltid med Lgr 11 mål i fokus. Både i skola och på fritids. 1. Fortsätta arbeta med storylines och få kompetensutveckling inom ämnet. 2. Studieverkstäder med olika inriktning på fritidstid 3. Arbeta ämnesövergripande på temapassen. Vem: Ansvariga Lärare och pedagoger Klart: 12/13 4.2 Visa upp elevernas arbete o Det är viktigt att elevernas arbete visas upp på skolan. Elevernas arbete ska hängas upp snyggt och på bestämda platser. Vi ska ha vernissage på våra föräldracaféer och 12

uppspel av våra shower två gånger per läsår. En redovisning av något slag ska ske efter att eleverna har avslutat ett arbetsområde. 1. Elevernas arbete visas på bloggen. 2. Vernissage, redovisningar och uppspel av elevernas arbete. Det ska synas att vi har en praktisk-estetisk profil. Ska finnas med en beskrivning med syftet av elevens arbete. 3. Elevernas arbeten ska vara synliga i våra lokaler. Vem: Ansvariga pedagoger. Klart: Kontinuerligt under läsåret 13/14 5. Elevinflytande i alla delar av vår verksamhet Vi ska lyssna på eleverna och tillvarata deras synpunkter både på undervisning och på fritidsverksamheten. o Låta eleverna utvärdera sin undervisning i skolan och på fritids. o Olika elevråd träffas på schemalagd tid och ska protokollföras. o Förbereda eleverna på deras IUP-samtal. o Utveckla fler tydliga områden där eleverna ska ha elevinflytande. 1. Enkäter och mentorsamtal för utvärdering 2. Utveckla en enkel metod för utvärdering av undervisningen. 3. Gemensam klassrådsagenda 4. Klassråd för FK 5. IUP-samtalen ska förberedas för eleven. Eleven ska ansvar för sitt samtal. Vem: Rektor och lärare, fritidspedagoger Klart: 13/14 13

Läsåret 2013-2014 Friskolan Hästens årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Resultat och analys av kartläggningen av vår plan lå 2012-2013 Vi kan konstatera att vi fortfarande inte behandlar pojkar och flickor lika, utan alltför mycket utifrån könsstereotypa mönster. Eleverna har på elevrådet tagit upp att några elever känner sig otrygga med barn från Hästhagsskolan när de vistas på gemensamma platser på rasterna. Vår enkät visar att många elever i varje klass(lå 12/13 ) fortfarande har upplevt att de någon gång har blivit kränkt/retad under året. Områden vi särskilt ska uppmärksamma Förebyggande åtgärder 1. Att motverka diskriminering på grund av kön. Mål Vi ska ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande i skolans alla verksamheter. Uppföljning Klassråd ht-13 Elevenkät ht-13 Åtgärd All personal på skolan ska få en utbildningsdag i ämnet "Jämställdhet i skolan" i jan-13. All personal ska diskutera ämnet på ett pedagogforum vt-14 Införa styrda fritidsval för att låta eleverna testa olika aktiviter för att möjliggöra att skapa ett nytt intresse Motivera åtgärd Vid diskussioner i pedagogiska forum har det framkommit att pojkar och flickor fortfarande har olika utrymme och inflytande. Även vid olika föräldraforum har det framförts att pojkar och flickor har olika utrymmen t ex vid fotbollsturneringar Ansvarig Likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart 2014-06-15 14

2. Att motverka kränkande behandling Mål Inga elever ska uppleva kränkningar. Uppföljning: Elevenkät ht-13 (och vt-14) Åtgärd Kontakta Hästhagsskolan för att utveckla ett bättre samarbete bland personalen vid gemensamma aktiviter - Försätta att arbeta i alla klasser för att få stopp på de kränkningar/retningar som förekommer bland eleverna. - Införa faddersystem 1) Föräldrar och elevsamtal med de berörda eleverna 2) Trygghetsövningar och genomtänkta grupparbeten 3) Föräldraaktiviteter tillsammans med eleverna 4) Skolan ska aktivt ge möjligheter för föräldrar och barn att träffas utanför skolan för ökad gemenskap. Motivera åtgärd Eleverna känner sig otrygga med vissa elever från Hästhagsskolan. I alla klasser finns det elever som känner sig kränkta/blivit retade. Elever upplever sig otrygga med elever från andra klasser. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen/Alla pedagoger i alla arbetslag/ Datum när det ska vara klart 2013-12-20 15