Välkomna till Inspirationsutbildning Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola

Välkomna till Inspirationsutbildning Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola René Chocron Åsa Rönnbäck SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Agenda 10.00-12.30 Vad innebär systematiskt kvalitetsarbete? Hur ser processen ut för Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola? 12.30-13.30 Lunch 13.30-15.00 Genomgång av SIQ-modellen, Översikt, Ledningens analys och insiqt Praktiska övningar 14.30-14.45 Fika 14.45-16.00 Goda exempel röda tråden

SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling En stiftelse med uppdrag att främja kvalitetsoch verksamhetsutveckling i Sverige. Huvudmän är Tillväxtverket och SIQs Intressentförening Vision Ett Sverige där alla organisationer utvecklar ett kundfokuserat, hållbart agerande och tar tillvara människors och verksamheters fulla potential Verksamhetsidé Som nationellt institut stimulerar och bidrar vi till ständiga förbättringar med helhetssyn i alla typer av verksamheter www.siq.se/utmarkelsenbattreskola

SIQ Verksamhetsutvärdering Opinionsbildning Rådgivning & Utbildning Medlemsverksamhet Utvecklingsprojekt 2012 12

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN

Skollagen (SFS 2010:800) Systematiskt kvalitetsarbete Det ska finnas kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, för att på ett systematiskt sätt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Huvudmannens och enheternas ansvar. SIQs Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola är ett av regeringen sanktionerat verktyg som uppfyller lagens krav.

Nu lättar vi! En orienterande överflygning Kan man ta ett helhetsgrepp på en skolas komplexa verksamhet? Tankarna bakom systematisk kvalitets- och verksamhetsutveckling Hur det kan tillämpas i praktiken Hur deltar man i Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola

Utvärdera & Förbättra - Vad? Specifik Generell Produkt-/tjänst egenskaper Professionen Specialistkompetens Ämneskunskap Personliga färdigheter Metoder/metodik/teknik Verksamhet System/systematik Struktur Kultur Processer Duglighet Variation - oönskad Organisation Resultat

Systematiskt kvalitetsarbete Måste göras från två olika utgångspunkter/nivåer Från ett ledningsperspektiv Skolförvaltning Skolledning Från genomförande -perspektiv Klassrum Dagliga processer/arbetet Idag kommer vi att behandla ledningsperspektivet.

Systematiskt kvalitetsarbete Att se hela verksamheten ur ett strukturellt, systematiskt och kulturellt perspektiv. Klättra upp i närmsta träd Att inte låta sig luras ner i kaninhålen - men detaljerna betyder allt! Hålla fast vid ett synsätt, en metod eller arbetssätt och öva tills man blir bra

Kvalitet Betyder helt enkelt egenskap! Egenskaper på de tjänster och varor som vi presenterar/ levererar till våra kunder. Om våra kunder blir nöjda - eller helst entusiastiska har vi lyckats bra Och vem är då kunden?

Kund Kunder är de som en organisation finns till för de som verksamheten vill skapa värde för de som har rätt att ha förväntningar på oss de som har rätt att ställa krav på oss Definition enligt SIQs Modell för Kundorienterade Verksamhetsutveckling

Ett kundorienterat förhållningssätt! Vem finns jag till för? Vad levererar jag? Vem har förväntningar på mig? Vilka är förväntningarna? Hur skall jag infria dem? Vilka krav ställs på min process?

Process Ett förlopp En följd av aktiviteter, händelser Fram(-åt)skridande Hur det går till Bakom varje resultat finns en process Dvs HUR Att, vad och vem är viktigt men hur är avgörande!

Processorientering När vi alla inser, förstår och accepterar att varje resultat är en naturlig följd av HUR vi gör När vi alla ser att allas arbete hänger samman och bidrar All verksamhet består av människor, maskiner, material, metoder, miljö och att allt måste komma i rätt ordning och på rätt sätt Det hänger helt enkelt ihop!

Förbättra! Varför det? Dagens bra frågor! Hur bra måste vi va? Vem avgör det? Hur bra är dom andra? Hur bra kan man va? Hur bra är vi? Och vet vi varför? Har vi haft tur? Eller otur? Hur bra vill vi va? Vart & vad vill vi? Varför det? Och HUR ska det gå till?!

Minns ni Fonzie? Verifierar att processen har fungerat allt OK Skulle nåt mot förmodan - inte vara perfekt får han reda på det och kan rätta till. Får möjlighet att jämföra sig med konkurrenterna och vet var han själv och de står.

Hur ser ni på er själva och er verksamhet? Samsyn Gemensam världsbild Gemensamma beslutsgrunder

Vilken beskrivning passar bäst på er? En kundorienterad utveckling stimuleras. Systematiska gemensamma arbetssätt är under utveckling inom viktiga områden. Tillämpningen av arbetssätten börjar ta fart inom viktiga områden. A B C En växande medvetenhet processer och om sambanden mellan dessa och resultat börjar visa vägen från en reaktiv till en mer förebyggande kultur. Mätning och analys av resultat inom viktiga områden förekommer. Samsynen och enigheten kring gemensamma arbetssätt inom viktiga områden, funktioner och enheter har börjat märkas. En kultur för kundorienterad verksamhetsutveckling finns inom viktig områden och verksamhetsdelar. Systematiska arbetssätt är tydliga inom viktiga områden, funktioner och enheter. Arbetssätten är kända och tillämpas inom många områden och verksamhetsdelar. Kunskapen och medvetenheten om sambanden mellan process och resultat är spridd. Resultaten är i stadig förbättring. Utvärdering och förbättring av arbetssätten börjar bli systematisk. Samordning och integration avseende gemensamma arbetssätt inom viktiga områden, funktioner och enheter utvecklas stadigt. Pröva på 1 Kulturen för kundorienterad verksamhetsutveckling är stark. Systematiska arbetssätt tillämpas inom de flesta områdena, funktionerna och processerna. Arbetssätten är spridda, kända och implementerade och tillämpas i hela verksamheten på alla nivåer. Kunskapen och medvetenheten om kopplingen mellan process och resultat är väletablerad hos alla medarbetare. Viktiga resultat förbättras kontinuerligt. Utvärdering och förbättring av arbetssätt är systematisk och skapar en grund för lärande, utveckling och systematisk förbättring. Samsyn och enighet kring gemensamma arbetssätt och resultat är stor. Samordning och integration avseende gemensamma arbetssätt, processer, enheter, funktioner och verksamhetsområden är tydlig inom de flesta områden.

En målbild? Det finns en påtaglig kvalitetskultur i hela verksamheten. Allas arbetsinsatser är tydliggjorda och samverkar till att gemensamt skapa värde för dom vi är till för. Verksamheten kännetecknas av väl utvecklade och systematiska arbetssätt som är en naturlig del av vårt dagliga arbete. Samverkan är utmärkt mellan verksamhetens olika delar. Överlevnadskraften /Konkurrensförmågan är stark och fortsätter utvecklas genom ständig förbättring. Verksamheten har beständiga trender och resultat och är bäst-i-klassen på många områden. Och hur kan man mäta detta?

Vad ska vi åstadkomma? Varför finns vi? Alla verksamheter finns till för något ändamål Att skapa värde för de man är till för De som har rätt att ha förväntningar på verksamheten De som rätt att ställa krav på den. Hur mäter man att man har framgång i dessa frågor? Vilka mått visar att vi är på rätt spår?

Vad bör vi mäta för att veta om det fungerar? Vilka mått (resultat) visar att en skola är framgångsrik? Diskutera och notera exempel på viktiga mått som kan användas för att visa att en skola är framgångsrik. Tänk på att det ska vara mått som går att mäta och följa över tid, för att veta att man blir bättre. Andel som klarar godkänt kundnöjdhet Antal genomförda iup Trivsel o trygghet Hur eleverna klarar sig i nian Medarbetartrivsel Andel elever i jobb eller utb betyg Antal polisanm Antalet avhopp närvarro Pröva på 2 K = Kundperspektiv M = Medarbetarperspektiv P = Processperspektiv/Ekonomi S=Samhälle/miljö

Vilka resultat visar att en skola är framgångsrik? Elever och föräldrar är nöjda Bra rykte Bra ekonomi Ingen mobbing Populär arbetsplats Hög arbetsglädje Trygga elever med självförtroende Höga slutbetyg Når satta mål i tid Bra SALSA-värde Nöjda medarbetare Många sökande God arbetsmiljö Hög andel som klarar sitt första år på gymnasiet

Vilka resultat visar att en skola är framgångsrik? Elever och föräldrar är nöjda Bra rykte Bra ekonomi Ingen mobbing Populär arbetsplats Hög arbetsglädje Trygga elever med självförtroende Höga slutbetyg Når satta mål i tid Bra SALSA-värde Nöjda medarbetare Många sökande God arbetsmiljö Hög andel som klarar sitt första år på gymnasiet K K, S P K/M M M K P P P M K M P K = Kundperspektiv M = Medarbetarperspektiv P = Processperspektiv/Ekonomi S=Samhälle/miljö

Resultat 6.3 Resultat Samhällsengagemang och Miljöledning 6.2 Samverkan leverantörer och partners 6.1 Resultat Processer 7.5 Kundtillfredsställelse 4.6 Medarbetarnas engagemang och utveckling

Uppdraget SKL har gett SIQ i uppdrag att kartlägga vilka arbetssätt som kännetecknar en bra skola. Fas 1: Vad är en bra skola? Fyra workshops Två enkäter Rundabordssamtal För att stimulera lärande mellan skolorna samt Seminarium i Visby för att snabbt få in underlag, inbjöds rektorerna i alla 225 skolor att utan kostnad delta i en av åtta workshops runt om i landet. Fas 2: Hur arbetar bra skolor? Fas 3: Slutrapporten Fas 4: Påverkan Kunskapsinhämtning Elevernas nöjdhet inkl trygghet och säkerhet Medarbetarnas nöjdhet Ekonomin Tolv reagerade på inbjudan, fyra anmälde sig. Beslut togs därefter att genomföra telefonintervjuer.

Fas 1: Resultat bruttolista Höga förväntningar på elever och personal Eleverna vet vilka målen är Tillräckligt höga kunskapsresultat över tid Förbättringar i kunskap över tid Elevers förmåga: kunskap om att vara elev, inlärningsförmåga, kunskapsutveckling Ett inkluderande synsätt, Eleverna får det stöd de behöver, Handlingsplan, -program Pojkar, flickor, utländsk Hög andel av elever med utländsk bakgrund som klarar målen Lika många pojkar och flickor klarar målen Andel elever som uppnår målen i alla ämnen Kunskap utifrån nationella prov och mål Höga Salsa-värden Meritvärden Betygsfördelning (Spridning?) Andel i fortsatta studier Andel till gymnasier Deltagande i arbetslivet Avgångna elevers deltagande i allmänna val Andel som får jobb Anmärkningar från Skolinspektion och Skolver Förbättringar i arbetsmiljöundersökningar Tillräckligt höga resultat över tid Lagom personalomsättning Låg sjukfrånvaro Känslan av en arbetsplats med högt i tak Elevernas arbetsmiljö Elever känner sig trygga Litet mobbing Lust att lära Höga förväntningar på elever och personal Eleverna vet vilka målen är Tillräckligt höga kunskapsresultat över tid Förbättringar i kunskap över tid Elevers förmåga: kunskap om att vara elev, inlärningsförmåga, kunskapsutveckling Ett inkluderande synsätt, Eleverna får det stöd de behöver, Handlingsplan, -program Pojkar, flickor, utländsk Hög andel av elever med utländsk bakgrund som klarar målen Lika många pojkar och flickor klarar målen Andel elever som uppnår målen i alla ämnen Kunskap utifrån nationella prov och mål Höga Salsa-värden Meritvärden Betygsfördelning (Spridning?) Andel i fortsatta studier Andel till gymnasier Deltagande i arbetslivet Avgångna elevers deltagande i allmänna val Andel som får jobb Anmärkningar från Skolinspektion och Skolver Förbättringar i arbetsmiljöundersökningar Tillräckligt höga resultat över tid Lagom personalomsättning

Fas1: Resultat bruttolista, forts Känslan av en arbetsplats med högt i tak Elevernas arbetsmiljö Elever känner sig trygga Litet mobbing Lust att lära Andel trygga elever Lärarna har anpassade metoder för att undervisa Få incidenter Inget skolk Liten variation i t ex betygen Ingen mobbing Rätt betyg Elevernas förmåga att utveckla sig själva Nationella prov över tiden Förmågan att förebygga mobbing Resultat nationella prov Kunskapstillväxt Betyg Moderna böcker, material Lärartäthet Undervisningstid Nöjda elever Behöriga lärare Kompetenta medarbetare Andel elever som vill rekommendera skolan Hur går det i gymnasiet? Stabila trender Godkänd nivå på alla kurser Många som läser B-språk Personalomsättning Nöjda medarbetare Låg sjukfrånvaro hos medarbetare och elever Låg olovlig frånvaro God ekonomi Håller budgeten Ekonomi i balans Elevernas valdeltagande (i framtiden) Skolinspektionens rapporter Eleverna blir goda samhällsmedborgare Elevtillströmning Kostnad per elev Andel med betyg i alla ämnen Resultat mottagande skolor Hur många fortsätter till universitet/högskola? Nöjda föräldrar Föräldraengagemang Salsa Bra myndighetsutövning Arbetsklimatet PISA Söktryck Elever med funktionshinder Höga samlade meritvärden och höga NP-resultat Andelen behöriga för gymnasiestudier Att eleverna upplever trygghet och får ett gott bemötande God fysisk och social miljö där kränkningar inte förekommer Många som vill plugga vidare

Fas1: Resultat bruttolista, forts Lärare upplever att det är ett utvecklande klimat på skolan Andel elever som känner till skolans vision, värdegrund, mål Elever känner sig trygga Inkluderande, få elever i andra lösningar (ej särskilda undervisningsgrupper) Andel nöjda elever Andel nöjda medarbetare Andel elever som upplever delaktighet Andel elever som känner sig trygga på skolan Få drop-outs Hur lång tid tar skolan på sig om mobbing sker Hög närvaro Nöjda elever efter 5-10 år Andel elever från grundskolan som gått ut gymnasieskolan efter 4 år Antal/andel anställda efter en utbildning Antal/andel som lämnar skolan med rak rygg och framtidstro Gymnasieberedd att jag som elev är behörig till det gymnasieprogram som intresserar mig. Lärarens tro på elevens förmåga Lärarens förmåga att göra lektionen intressant Genomsnittligt meritvärde Pedagogiska resultat Andelen som är behöriga till gymnasiet Andelen utbildade lärare Andelen elever som klarar de nationella proven Elevernas utveckling Grad av kunskapsutveckling över tid hos elever Pedagogiska resultat kopplat till ekonomisk insats

Elevers och andra kunders nöjdhet (7.5) Upplevd trygghet, säkerhet, arbetsmiljö, mat, ordning, bemötande, undervisning, uppförande Objektivt Incidenter, frånvaro, engagemang Föräldrar Efterföljande utbildare Arbetsgivare Samhället

Elevernas studieresultat (6.1) Nationella och andra prov Måluppfyllelse Segmentering på År/Områden/Skolor/Socioekonomi? Ämnesvis Spridning Öppna jämförelser/goda exempel/andra kommuner/ Nationellt Fortsatta studier

Ekonomiska och marknadsrelaterade resultat (6.1, 6.2) Budget mål/utfall Medelsanvändning fördelad på olika ändamål Antal sökande i relation till andra skolor Förbättringsarbetets ekonomiska resultat

Verksamhetens effektivitet (6.1, 6.2) Andelen godkända elever Handläggningstider Upphandling och inköp Kvalitetsbristkostnader Förbättringsprojekt och -grupper

Medarbetarnas engagemang och utveckling (4.6) Behöriga lärare Kompetensutveckling Medarbetarnöjdhet Personalomsättning Sjukfrånvaro Arbetsmiljö

Samhällsansvar och miljöledning (6.3) Energianvändning Avfall Omvärldskontakter Attityder CSR / ansvarstagande för samhälle och miljö

Vad beror då resultaten på? Kunder Medarbetare Processer Samhälle/miljö Leverantörer etc Vad? Vem? När? Hur! och det är HUR som vi har i fokus.

KVALITETSUTMÄRKELSEN BÄTTRE SKOLA

Stegen i Utmärkelseprocessen 1. Hemarbete 2. Anmälan om deltagande 3. Prövning och godkännande 4. Utvärderingsunderlag lämnas in 5. Utvärdering 6. Platsbesök 7. Urval av mottagare 8. Utarbetande av återföringsrapport 9. Ceremoni 10. Rikskonferensen Bättre Skola

Stegen i Utvärderingsprocessen Examinatorer 1. Examinatorsansökning 2. Examinatorsuttagning 3. Introduktion 1 dag 4. Distansutbildning/hemläxa 4 dagar 5. Inlämning av hemuppgift 6. Återföring på hemuppgift 7. Examinatorsutbildning - Internat 3 dagar 8. Besked om organisation 9. Individuell utvärdering 4-5 dagar 10. Utvärderingsledarträff (endast Utv.led) 1 dag 11. Konsensusmöte (inkl prel ÅR) 2-3 dagar 12. Platsbesök (inkl justering av ÅR) 2-3 dagar Summa insats 16-19 dagar

Några viktiga datum 2013 Öppet hus Byleskolan 14 mars, 10 april Inspirationsutbildning Stockholm 19 mars Sista anmälningsdag Utmärkelsen 12 april Sista ansökningsdag Examinator 12 april Skolresan - USA (Milwaukee) 12-18 november Rikskonferensen Bättre Skola 22-23 januari 2014 (Linköping)

SIQs MODELL FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING

Verksamhetsutveckling..??? Vad det egentligen handlar om!

Organisationens utvecklingssteg Individens förutsättningar och möjligheter Medarbetare Kvalitet Kunder Kunskapskälla "Verktyg" Styrmedel Ansvar Ledarskap Arbete Känner ej Kontrollanter Inspection Marknad Anonyma Expert Svaret Tala om Tala förbi Budget Inte-mitt-bord Kontroll Styrning Sysselsättning Likgiltighet Känner till Egenkontroll QC Målgrupp Egenskaper Upplevelse Show Aha/just det Insikt Tala till Informera Affärsidé Ramar/Mål Vi-anda Delegera Decentralisera Roll Intresse Känner Kommunikation Kvalitetssystem TQC QA Resurs Länk Ifrågasätta Frågor Kunskap Tala med Tvåvägs Policy Personligt ansvar Stöd/Support Coach Uppgift Engagemang SIQ Känner för Verksamhets -utveckling TQM Partners Ömsedidigt beroende Lärande organisation Förståelse Motivation Samtal/lyssna Tillsammans Vision Värderingar Fullt ansvar Laget Struktur Kultur Livsuppgift Hängivenhet

Förbättringshjulet - grundläggande synsätt A S P D HUR? Vi får aldrig till det hela vägen runt!

Verksamhetsutveckling med helhetssyn! Vad Hur Arbetssätt Angreppssätt Metoder Verktyg Histogram Processkarta Faktorförsök Regression Riskanalys SPS SixSigma Frekvensdiagram Fiskbensdiagram LEAN Förbättringsteam Processledning SixSigma Balanserad styrning Kultur Värderingar Förhållningssätt Varför Kundorientering Engagerat ledarskap Allas delaktighet Ständiga förbättringar Faktabaserade beslut Processorientering Långsiktighet Förebyggande åtgärder Samhällsansvar Lära av andra Snabbare reaktioner Samverkan Kompetensutveckling

Plan, Strategi, Mål, Struktur, System Vinden Förnuft, Logik Vanor, Attityder, Tradition, Fördomar, Hjulspår, Känslor, Rädslor, Värderingar, Föreställningar Strömmar Trender, Känslor

Tre fundamentala grunder Systematik för att förstå och driva på Struktur för att kunna se och organisera Kultur grunden för motivation och riktning

Systematik Gör vi som vi har sagt? Uppnår vi det vi har tänkt oss? Får vi önskad effekt? Har vi medvetet valda systematiska sätt att lösa våra uppgifter? Kan vi göra det bättre?

Systematiken Gör vi som vi har sagt? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör? Har vi medvetet valda systematiska sätt att lösa våra uppgifter? I vilken omfattning gör du det? Vilket resultat leder det till (i förhållande till målvärden)? Vilket resultat leder det till (i förhållande till målvärden)? Uppnår vi det vi har tänkt oss? Får vi önskad effekt? Hur gör du för att Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör? Kan vi göra det bättre?

bättra det du gör? till målvärden)? Tre hörnpelare i SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt Systematik Gör vi som vi har sagt? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Hur gör du för att utvärdera och för- Vilket resultat leder det till (i förhållande Har vi medvetet valda systematiska sätt att lösa våra uppgifter? I vilken omfattning gör du det? Vilket resultat leder det till (i förhållande till målvärden)? Uppnår vi det vi har tänkt oss? Får vi önskad effekt? Hur gör du för att Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör? Kan vi göra det bättre? för att förstå och driva på

Strukturen Information Inrikta, samordna, stödja Plan HUR gör vi Resultat För vem? Medarbetare

Strukturen 2 Information & Analys 1 Ledarskap 3 Verksamhetens planering 4 Medarbetarnas engagemang och utveckling 6 Verksamhetens resultat 7 Kundtillfredsställelse 5 Verksamhetens processer

SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling 2010 1. Ledarskap 1.1 Verkställande ledning 1.2 Ledarskap för ständig förbättring 1.3 Processledning 1.4 Samhällsengagemang 1.5 Miljöledning 2. Information och analys 2.1 Hantering och användning av Information 2.2 Information om led. org. och konkurr. 3. Verksamhetens planering 3.1 Verksamhetens planering 4. Medarbetarnas engagemang och utveckling 4.1 Strategisk kompetensutveckling 4.2 Individuell kompetensutveckling 4.3 Medarbetarnas eng. och delaktighet 4.4 Erkännanden och uppmuntran 4.5 Arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse 4.6 Resultat - Medarbetarnas eng. o utv. 5. Verksamhetens processer 5.1 Styrning av verksamhetens processer 5.2 Förbättring av verksamhetens processer 5.3 Samverkan med leverantörer och partners 6. Verksamhetens resultat 6.1 Resultat Processer 6.2 Resultat - Samverkan med leverantörer och partners 6.3 Resultat Samhällsengagemang och Miljöledning 7. Kundtillfredsställelse 7.1 Kundförväntningar 7.2 Samverkan med kunder 7.3 Utfästelser till kunder 7.4 Mätning av kundtillfredsställelse 7.5 Resultat Kundtillfredsställelse

bättra det du gör? till målvärden)? Tre hörnpelare i SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt En modell för vilka frågor vi skall ställa oss Systematik Struktur Gör vi som vi har sagt? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Hur gör du för att utvärdera och för- Vilket resultat leder det till (i förhållande 2 Information & Analys Har vi medvetet valda systematiska sätt att lösa våra uppgifter? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Vilket resultat leder det till (i förhållande till målvärden)? Uppnår vi det vi har tänkt oss? Får vi önskad effekt? 1 Ledarskap 3 Verksamhetens planering 4 Medarbetarnas engagemang och utveckling 6 Verksamhetens resultat 7 Kundtillfredsställelse Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör? Kan vi göra det bättre? 5 Verksamhetens processer för att förstå och driva på för att kunna se och organisera

Kultur Grundläggande värderingar för beslut och handling Kundorientering Engagerat ledarskap Allas delaktighet Kompetensutveckling Långsiktighet Samhällsansvar Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lära av andra Snabbare reaktioner Faktabaserade beslut Samverkan Processorientering

bättra det du gör? till målvärden)? Tre hörnpelare i SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt En modell för vilka frågor vi skall ställa oss Grundläggande Värderingar som vägleder beslut och handling Systematik Struktur Kultur Gör vi som vi har sagt? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Hur gör du för att utvärdera och för- Vilket resultat leder det till (i förhållande 2 Information & Analys Har vi medvetet valda systematiska sätt att lösa våra uppgifter? Hur gör du för att I vilken omfattning gör du det? Vilket resultat leder det till (i förhållande till målvärden)? Uppnår vi det vi har tänkt oss? Får vi önskad effekt? 1 Ledarskap 3 Verksamhetens planering 4 Medarbetarnas engagemang och utveckling 6 Verksamhetens resultat 7 Kundtillfredsställelse Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör? Kan vi göra det bättre? 5 Verksamhetens processer för att förstå och driva på för att kunna se och organisera för motivation och riktning

Bedömning i fyra dimensioner 0 % 100 % Angreppssätt Saknas HUR? Systematiskt Integrerat och förebyggande Tillämpning Ej tillämpat Alltid inom alla relevanta områden Resultat Ej redovisade Förstklassiga härledbara Utvärdering & förbättring Saknas Systematisk utvärdering och förbättring

GENOMGÅNG AV ÖVERSIKT, LEDNINGENS ANALYS OCH INSIQT

Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. För Utmärkelsen Bättre Skola använder vi dessa tre: Översikten Ledningens Analys insiqt Värdeinsikt SnabbStart Verksamhetsbeskrivningen Diplomering

Översikten Vilka är vi? Vad håller vi på med? Vart är vi på väg? Allmän del Verksamhetsidé Varor och tjänster Kunder/kundgrupper och deras behov, krav, önskemål och förväntningar Marknader och distributionskanaler Konkurrenssituation och egen marknadsposition Verksamhetens processtruktur Organisations- och ledningsstruktur Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer) Anläggningar och deras ändamål Leverantörer och partners Ägarförhållanden och ägarkrav Lagar och förordningar av speciell betydelse Strategisk del Vision Värderingar Styrkor, svagheter, hot och möjligheter Kritiska framgångsfaktorer (avgörande förutsättningar för förverkligande av de viktigaste strategiska målen) Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Mål och handlingsplaner på kort sikt i sammanfattning

Övriga VVF som bör beaktas? Översikten Verksamhetsidé. visioner, värderingar? Mål? Framgångsfaktorer? Viktiga inputs? Viktiga leverantörer? Vad utförs i organisationen? Vilka är processerna? Viktiga varor/tjänster? Viktiga kunder? Viktiga intressenter? Hot o möjligheter? Externa verksamhetsvillkor?

Pröva på 3 Prova på Översikt Diskutera och notera i utdelat material vad ni skulle kunna skriva under 1-2 avsnitt i Översikten; förslagsvis 2 Kunder/kundgrupper och deras viktigaste behov, krav, önskemål och förväntningar 10 Leverantörer och partners

Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. För Utmärkelsen Bättre Skola använder vi dessa tre: Översikten Ledningens Analys insiqt Värdeinsikt SnabbStart Verksamhetsbeskrivningen Diplomering

Ledningens Analys

Ledningens Analys - Angreppssätt - en sida per delkriterium Delkriteriets text. Beskriv kort de viktigaste angreppssätten och i vilken omfattning de tillämpas! Mått och mål? Referenser/bevis: Hur går utvärdering och förbättring till:..viktigaste styrkor...viktigaste förbättringsmöjligheterna Vår nivå idag

4.2 Individuell kompetensutveckling: Delkriteriet avser hur ni utifrån strategier, mål och handlingsplaner för den strategiska kompetensutvecklingen tar fram utvecklingsplaner för varje medarbetare och hur kompetensutveckling genomförs. Beskriv kort de viktigaste arbetssätten inom området och i vilken omfattning de tillämpas A. Individuella utvecklingsplaner diskuteras och fastsälls vid utvecklingssamtalen. Utgångspunkten för utvecklingsplanen är analysen av den kompetens som behövs på varje avdelning/grupp. Jämförelse görs med analysen av den befintliga kompetensen. På flera håll har upprättats diagram över varje medarbetares kompetensutveckling. Det är en tabell över nödvändiga kompetenser och färgmarkeringar som visar befintlig kompetens (grön = OK, gul = plan finns, röd = saknas). B. Varje medarbetares egna önskemål och ambitioner beaktas i möjligaste mån när utvecklingsplanen fastställs. Det händer att utvecklingsplanen innehåller målet att flytta till annan befattning. C. Utvecklingsplanerna ska gärna innehålla aktiviteter som leder till att mer kvalificerade arbetsuppgifter kan bli aktuella i en framtid. Mycket av kompetensutvecklingen sker som on-the-jobtraining, speciellt på lägre befattningar t.ex. i produktionen. En erfaren person utses som fadder åt en mer oerfaren t.ex. en nyanställd. D. Den individuella kompetensutvecklingen mäts genom att aktiviteterna som beslutats i utvecklingssamtalen följs upp vid nästa utvecklingssamtal. Mätning sker också via frågor i medarbetarenkäten. En del avdelningar mäter via färgdiagram (se A ovan) som sätts upp på anslagstavlor. E. Målen för den individuella kompetensutvecklingen sätts vid utvecklingssamtalen. Ledningens Analys exempel Vilka mått och mål har vi Utvecklingssamtal ska varje chef ha med alla medarbetare minst en gång per år. Utvecklingsplaner ska finnas för varje medarbetare. Vad finns för bevis eller referenser? Utvecklingsplaner. Avdelningars diagram över kompetensläget. Resultat från medarbetarenkäter (fråga om utvecklingssamtal hållits). Rapporter från interna systemrevisioner (uppföljning av utbildning av nyanställda). Hur utvärderar och förbättrar vi våra angreppssätt/arbetssätt inom detta område? HR-chefen samlar en grupp inför den årliga verksamhetsplaneringsprocessen och går genom hur individuell kompetensutveckling fungerat under året. Gruppen föreslår förbättringar. Vilka är våra viktigaste styrkor? A+ Systematisk analys av kompetensbehov som jämförs med existerande kompetens utförs. A+ Utvecklingssamtal sker minst en gång varje år. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? - Utveckla bättre arbetssätt för utvärdering och förbättring av vårt arbete med individuell kompetensutveckling. Vilken är vår nivå? 40 %

Ledningens analys - Resultat - en sida per delkriterium Delkriteriets text. Beskriv kort de viktigaste resultaten! Inkl. mått och mål? Referenser/bevis: Relevans, omfattning, härledbarhet..viktigaste styrkor...viktigaste förbättringsmöjligheterna Vår nivå idag

Exempel på resultatredovisning Engagemang och delaktighet, erkännanden och uppmuntran samt arbetstillfredsställelse

Exempel på resultatredovisning

Värdeinsikt - Värderingar - Värdegrund - Grundläggande principer - Kultur.. Vilka värderingar kännetecknar oss idag Vilka värderingar borde vara starkare? Var har vi olika uppfattning? Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Vilka värderingar är viktigast för oss att stärka?

Pröva på 4 Prova på Ledningens Analys Diskutera och notera i utdelat material vad ni skulle kunna skriva under avsnittet: 4.2 Individuell kompetensutveckling Delkriteriet avser hur ni utifrån skolans planering för den strategiska kompetensutvecklingen tar fram utvecklingsplaner för varje medarbetare samt hur kompetensutveckling genomförs.

Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. För Utmärkelsen Bättre Skola använder vi dessa tre: Översikten Ledningens Analys insiqt Värdeinsikt SnabbStart Verksamhetsbeskrivningen Diplomering

Grundidén med insiqt En verksamhetsvärdering enligt SIQs modell Alla medarbetare och ledare kan delta Webb-baserad enkätteknik används Resultatet sparas och kan användas för framtida jämförelse och för jämförelse med andra företag Gör förbättringsarbetet synligt och mätbart

Exempel på frågeställningar Verksamhetens ledning är personligen engagerade i att verksamheten utvecklas utifrån kundernas behov s.k. kundorienterad verksamhetsutveckling Ledare och medarbetare formulerar tillsammans strategier, mål och handlingsplaner för sitt gemensamma ansvarsområde. Vi har arbetssätt och metoder för att ta fram mål och handlingsplaner för varje medarbetares kompetensutveckling. Vi har arbetssätt och metoder som tar till vara mångfalden bland medarbetare, kunder och partners. Mätningar som visar ledares och medarbetares ARBETSTILLFREDS- STÄLLELSE visar goda resultat i jämförelse med våra mål. Vi har arbetssätt och metoder för att definiera och kartlägga verksamhetens viktigaste processer och kraven på dem. Vi har arbetssätt och metoder för att utreda och undanröja grundorsaker till problem. Mätningar för hur nöjda och lojala våra kunder är visar goda resultat i jämförelse med våra mål.

Exempel på frågeställningar Verksamhetens ledning är personligen engagerade i att verksamheten utvecklas utifrån kundernas behov s.k. kundorienterad verksamhetsutveckling Ledare och medarbetare formulerar tillsammans strategier, mål och handlingsplaner för sitt gemensamma ansvarsområde. Vi har arbetssätt och metoder för att ta fram mål och handlingsplaner för varje medarbetares kompetensutveckling. Vi har arbetssätt och metoder som tar till vara mångfalden bland medarbetare, 0 % = Så här gör vi inte. Så är det inte. kunder och partners. 20 % = Vi har en del arbetssätt, inte alltid gemensamma, och de tillämpas Mätningar som visar endast ledares sporadiskt och (i medarbetares tid och rum). ARBETSTILLFREDS- STÄLLELSE 40 % = visar Vi goda har en resultat del gemensamma i jämförelse arbetssätt med våra och mål. de tillämpas ofta (i tid och Vi har arbetssätt rum). och metoder Utvärdering för förekommer. att definiera och kartlägga verksamhetens viktigaste 60 processer % = Vi har och gemensamma kraven på dem. arbetssätt och de tillämpas för det mesta (i tid och rum). Systematisk utvärdering och förbättring förekommer. Vi har arbetssätt och metoder för att utreda och undanröja grundorsaker till 80 % = Vi har gemensamma arbetssätt och de tillämpas alltid. Systematisk problem. utvärdering och förbättring är vanlig. Mätningar 100 för % hur = Så nöjda är det! och Vi lojala tillämpar våra alltid kunder gemensamma är visar väl goda utvecklade resultat arbetssätt i jämförelse med våra och vi mål. utvärderar och förbättrar dem systematiskt. Vet inte = Jag känner inte till hur det är.

Exempel på frågeställningar Verksamhetens ledning är personligen engagerade i att verksamheten utvecklas utifrån kundernas behov s.k. kundorienterad verksamhetsutveckling Ledare och medarbetare formulerar tillsammans strategier, mål och handlingsplaner för sitt gemensamma ansvarsområde. Vi har arbetssätt och metoder för att ta fram mål och handlingsplaner för varje medarbetares kompetensutveckling. Vi har arbetssätt och metoder som tar till vara mångfalden bland medarbetare, kunder och partners. Mätningar som visar ledares och medarbetares ARBETSTILLFREDS- STÄLLELSE visar goda resultat i jämförelse med våra mål. Vi har arbetssätt och metoder för att definiera och kartlägga verksamhetens viktigaste processer och kraven på dem. Vi har arbetssätt och metoder för att utreda och undanröja grundorsaker till problem. Mätningar för hur nöjda och lojala våra kunder är visar goda resultat i jämförelse med våra mål.

Exempel på frågeställningar 0 % = Så är det inte. Instämmer inte alls. Verksamhetens ledning är personligen engagerade i att verksamheten 20 % = Instämmer knappast. Har hört talas om sådana mätningar, utvecklas utifrån kundernas behov s.k. kundorienterad verksamhetsutveckling men känner inte till resultaten. Ledare och medarbetare formulerar tillsammans strategier, mål och 40 % = Instämmer delvis. Känner till sådana mätningar, men vet inte handlingsplaner hur för sitt resultaten gemensamma används. ansvarsområde. Vi har arbetssätt 60 % = Instämmer och metoder till stor för del. att Sådana ta fram mätningar mål och handlingsplaner redovisas, och vi för varje medarbetares kompetensutveckling. har börjat använda resultaten i förbättringsarbetet. Vi har arbetssätt 80 % = Instämmer. och metoder Resultaten som tar från till sådana vara mångfalden mätningar är bland välkända, medarbetare, kunder och partners. och används systematiskt i förbättringsarbetet. Mätningar 100 som % = visar Så är ledares det. Instämmer och medarbetares till hundra procent. ARBETSTILLFREDS- Resultaten används STÄLLELSE visar systematiskt goda resultat till att i styra, jämförelse utvärdera med och våra förbättra mål. vår verksamhet. Vi har arbetssätt och metoder för att definiera och kartlägga verksamhetens viktigaste Vet processer inte = Jag och känner kraven inte till på hur dem. det är. Vi har arbetssätt och metoder för att utreda och undanröja grundorsaker till problem. Mätningar för hur nöjda och lojala våra kunder är visar goda resultat i jämförelse med våra mål.

Öppna frågor

Resultat per delkriterium i % Procent per delkriterium enligt egen bedömning Alla svar Procent 60 50 40 30 20 10 0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 3.1 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5.1 5.2 5.3 6.1 6.2 6.3 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Delkriterium

Svarsfördelning på påståendenivå

Resultat per delkriterium Vi har arbetssätt och metoder för att MÄTA hur nöjda och lojala våra kunder är. 60% 50% Andel svar Andel svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Verksamhetens ledning visar personligt engagemang för kundorienterad verksamhetsutveckling. 0 20 40 60 80 100 Vet inte! Ledare och medarbetare för en dialog om verksamhetens utveckling med hjälp av resultat, mål och handlingsplaner Procent 0 20 40 60 80 100 Vet inte! 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Info & Analys Ledarskap Info o jmf konkurrenter Procent per delkriterium Ind. kompetensutv Arb.miljö Arb.miljö Arb.tillfredsst. & -tillfredsst. Andel svar 40% 30% 20% 10% 0% Resultat processer 0 20 40 60 80 100 Vet inte! Mätning av kundtillfr.st. Resultat kundtillfredsst. 1.1 1.2 Andel svar 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 3.1 Vi har arbetssätt och metoder som säkerställer att alla har tillgång till aktuell information som behövs för att utföra sitt arbete. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4.1 0 20 40 60 80 100 Vet inte! 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Delkriterium 5.1 5.2 5.3 6.1 6.2 6.3 Samverkan Leverantörer Leverantörer 7.1 7.2 Andel svar 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7.3 7.4 7.5 Total MÄTNINGAR för hur nöjda och lojala våra kunder är visar goda resultat i JÄMFÖRELSE med våra MÅL. 0 20 40 60 80 100 Vet inte!

Pröva på 5 Prova på insiqt Diskutera och notera i utdelat material vad ni skulle kunna skriva under avsnittet: 4.2 Individuell kompetensutveckling Svara på frågorna utifrån din situationen i den verksamhet du idag befinner dig i. Använd de utdelade svarsalternativen 0 20 40 60 80 100 eller Vet inte

Processer

Strukturen Inrikta, samordna, stödja Information Plan Medarbetare HUR Resultat HUR gör vi För vem? gör vi

Varje process är perfekt utformad för det resultat den uppnår. Every system is perfectly designed to get the results it gets. Paul Batalden Grundare av IHI

Räkna antalet F FEDERAL FUSES ARE THE RESULTS OF YEARS OF SCIENTIFIC STUDY COMBINED WITH THE EXPERIENCE OF YEARS.

Hur många F finns det? Antal som hittade dessa 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2 3 4 5 6 7 8 Antal F

Slutsats Minutiös kontroll av ca 20 kontrollanter Motiverade, vakna, alerta, inte uttröttade, tävlingsmoment. Gör ert bästa, vill väl, utbildade och kloka människor Det räcker av allt att döma inte! Det behövs nåt mer för att F inte ska hamna i hos kunden!

3.2 Analysera processens utfall Vem skulle du satsa på i VM? Adam Bertil Cesar David Träffar 10 0 3 0 Missar 0 10 7 10

3.2 Analysera processens utfall Vem skulle du satsa på i VM? Adam Bertil Cesar David

Slutsatser Tillgång till fakta Gör ert bästa, vill väl, utbildade och kloka människor Det räcker av allt att döma inte! Inte ens siffror och tabeller är tillräckligt bra beslutsunderlag. Det behövs nåt mer!

Förbättringshjulet Fortsätt mäta & följa upp Definiera problemet Inför och sprid det nya arbetssättet Utvärdera resultatet Lär Studera Gör Genomför åtgärden i liten skala Planera Identifiera och analysera orsaker till problemet, föreslå åtgärd Beskriv Nuläget / Mät

Exempel från skola i USA

Exempel från skola PLAN Xxxx xxx xxxx xxxx PROBLEM Xxxx xxx xxxx xxxx xxx xxx xxx xxxx xxxx VAD VEM NÄR Planera för ständiga förbättringar Definiera systemet Standardisera Studera resultatet S A D P Analysera nuläget Pröva en förbättringsåtgärd Utred orsaker till problem VAD VEM NÄR TEORI

Fiskbens/Ichikawa/Orsak-verkan -diagram Ichikawa diagram för bakning Färsk Degvätska Mjölk Vatten Råg Mjöl RÅVAROR BEREDNING Mäta mjöl KNÅDNING Övr. Sort Färskt Värme Vete Förv. Kvalitet Jäst Socker Förvaring Färsk Diverse Salt Kryddor Degspad Värme Recept Lösa jäst Våg Mått Mått Metod Kalibrering Krydda Recept Kontroll Degens utseende Koncistens Maskinellt Inställning Kraft Manuellt Skål Redskap Bakbord GOTT BRÖD Tid Plats Placering Skål Låg Degstorlek Drag Fals Hög Plåt Bakduk Jäsning 1 Tidtagning Form Plåt Tidur Jäsning 2 Pensling Temp Termostat Riktning Ugnsvärme Kontroll Recept JÄSNING GRÄDDNING SVALNING Tid Recept På Bakduk Tid Under På galler

Problem?? Alla problem/fel i er verksamhet orsakas i grunden av två saker? Variation oönskad Kommunikation.. misslyckad

Vad är en process? Ett nätverk av aktiviteter som upprepas i tiden, vars syfte är att skapa värde för externa eller interna kunder Bergman & Klefsjö, 2003

Ett processorienterat synsätt Arbetsflöde / Aktiviteter Kundbehov/Krav Processuppföljning: Kund- interna och externa krav? Rätt Produkt i rätt Tid till rätt Kostnad? HUR? - gemensamt agerande och systematik Nöjdare kunder/ Uppfyllda krav Nöjdare: Medarbetare Leverantörer/Partners Samhälle Ägare/Huvudmän Resurser och Organisation

Processtyper Huvudprocesser huvudprocesser är de som skapar värde för verksamhetens kunder kraven på huvudprocesserna härleds ur krav på produkterna som i sin tur härleds ur kundkrav. Stödjande processer Stödjande processer har primärt interna kunder, ofta från huvudprocesserna. De ger indirekt mervärde för verksamhetens kunder genom att stödja andra processer. Ledningsprocesser Ledningsprocesser - hänförs ofta till de stödjande processerna. Ledningsprocesserna förser t ex verksamheten med mål, strategier, visioner och övergripande beslut i övrigt.

En generell processkarta Att förstå marknaden och kunderna Att utveckla vision, verksamhetsidé och Strategier Att utveckla och utforma produkten Att informera, marknadsföra och sälja Att producera/ leverera produkten Att ta betalt och ge service/ följa upp efter leverans Att hantera personalförsörjning och -utveckling Att hantera information/it Att hantera tillgångar och ekonomiadm. Att hantera kvalitetsoch miljösystem Att hantera externa relationer/intressenter Stöd- och ledningsprocesser

Ta reda på vad som En generell processkarta är viktigt och efterfrågat; vad som kommer att leda till framgång Formulera vad, hur, vem, på vilket sätt Kursplaner, läromedel, lärare, lokaler och andra resurser etc. Skolåret /-en Trycksaker, kommunikation, informatörer, mässor, utställningar mm Genomföra läsåret med allt vad det innebär av rätt saker i rätt ordning på ett rätt sätt Uppföljning, utvärdering, stöd, vidareutbildning? Att förstå marknaden och kunderna Att utveckla vision, verksamhetsidé och Strategier Att utveckla och utforma produkten Att informera, marknadsföra och sälja Att producera/ leverera produkten Att ta betalt och ge service/ följa upp efter leverans Att hantera personalförsörjning och -utveckling Att hantera information/it Att hantera tillgångar och ekonomiadm. Att hantera kvalitetsoch miljösystem Att hantera externa relationer/intressenter..och HUR går allt detta till?! Stöd- och ledningsprocesser

Huvudprocess: Att utveckla kompetens Att utveckla innehåll för kurs Att utveckla eleven (t.ex. Att utföra utv.samtal) Att utveckla pedagogiken Att utveckla och planera lärarresurs (t.ex. Att tillsätta vikarie) Att planera och genomföra kurs Att utveckla klassen Att göra individuell bedömning (t.ex. Att genomföra nationella prov Att kontinuerligt dokumentera prestation Jens Regnér

Processer? Att rekrytera ny medarbetare Att ta emot ny elev Att planera ett skolår Att planera, genomföra och följa upp studiedag Att hantera mobbinghändelser Att genomföra utvecklingssamtal Vad finns det mer för aktiviteter som upprepas i tiden och vars syfte är att skapa värde för externa eller interna kunder

SIQs modell för processledning Etablera och styr Definiera Utvärdera Förbättra 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 Formulera motiven för ett processorienterat arbetssätt Involvera och engagera Identifiera viktiga kunder och deras behov Identifiera övergripande krav Identifiera utfästelser Identifiera övergripande processtruktur Bestäm strategi för det fortsatta processarbetet Etablera organisation för processarbetet Följ upp, utvärdera och förbättra Ledningen 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 Klarlägg processens förutsättningar Utse processteam Definiera processen Kommunicera och förankra Fastställ krav och identifiera utfästelser Beskriv/kartlägg processen Genomför uppenbara förbättringar Definiera mått för processen Etablera mätning och uppföljning Sätt mål för processen Säkra berörda medarbetares kunskap om processen 3.1 3.2 3.3 Sammanställ och rapportera resultat Analysera processens utfall Genomför ev. benchmarking Processansvarig 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Prioritera processförbättringar Genomför processförbättringar Stäm av mått och mål samt utfästelser Säkra den förbättrade processen Uppmärksamma goda prestationer Nu vet vad vi gjorde för fel! Vi började direkt med 2.6 Sen kom vi aldrig längre Version: 20080107. SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling

SIQs ProcessIndex 10 Målen höjda och kontinuerligt förbättringsarbete bedrivs 9 Utvärdering och förbättringar genomförda 8 Berörda medarbetare har tillräcklig kunskap 7 Mål för processen är satta 6 Mätning och uppföljning etablerad 5 Mått är definierade 4 Processen är beskriven/kartlagd 3 Krav är fastställda och utfästelser identifierade 2 Processen är definierad 1 Processen är identifierad och processansvarig är utsedd SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling

Hur hårt skall vi styra processerna?

ibland är förutsägbarheten avgörande Exakta planer Fördefinierade roller Följa ett gemensamt avtal Väl samlade och inriktade Klart ledarskap

ibland förmågan att vara agile*. Innovativ och anpassningsbar Improviserar kring ett gemensamt tema Disciplinerade av vissa regler Införliva det oväntade Informellt ledarskap Team-arbete och respekt *) flexibel, anpassningsförmåga, framåtanda, dådkraft, smidig, vig

Processer Hur vi arbetar tillsammans för att bli bättre på att skapa värde för dem vi finns till för Förståelse Respekt Tillit Samarbeta Kommunicera Ifrågasätta Samla fakta Bli bättre och bättre Stödja

LEDNINGENS ANALYS EXEMPEL FRÅN EN DELTAGARE I KVALITETSUTMÄRKELSEN BÄTTRE SKOLA - KUNDORIENTERING RÖDA TRÅDEN

ÅTERFÖRINGSRAPPORT - Kommentarer enligt Utvärderingsmatrisens dimensioner Angreppssätt Skolan har en tydlig systematik när det gäller styrning och utveckling av verksamheten. Genom en dokumenterad årscykel klargörs viktiga processer samt uppföljning, revidering och utveckling av desamma. Ansvar för skolans aktiviteter och processer fördelas så att alla medarbetare varje år har ett personligt ansvarsområde. Både beskrivningar för roller och ansvarsområden finns nedtecknade. Information både till och ifrån skolledningen sker genom konferenser, möten samt e- post. Samtliga medarbetare har en egen e-postadress för att elever och föräldrar ska kunna föra en direkt dialog med dem. Tillämpning Genom den dokumenterade årscykeln, protokoll från konferenser och möten samt information via e-post har alla medarbetare tillgång till den information de behöver. Genom regelbundna och frekventa rollspecifika konferenser, rektors verksamhetsbesök, kundmöten som klass-, elev-, mat- och miljöråd samt kund- och medarbetarenkäter fångas förbättringsområden effektivt upp, och både kunder samt medarbetare känner sig delaktiga i utvecklingen av skolan.

ÅTERFÖRINGSRAPPORT - Kommentarer enligt Utvärderingsmatrisens dimensioner Resultat Resultaten visar på höga och stabila värden inom så gott som samtliga målområden. Alla resultat visar på en högre nivå än de kommunövergripande målen. Skolan har en tydlig systematik i att utvärdera och förbättra verksamheten och dess processer. Både kunder och medarbetare ges möjlighet till och är delaktiga i detta arbete. Resultatet från kund- och medarbetarenkäter sammanställs och jämförs mellan skolorna i kommunen. När det gäller kunskapsresultat jämförs de mot både skolorna i kommunen och nationella resultatsammanställningar. Utvärdering och förbättring Skolan har en tydlig systematik i att utvärdera och förbättra verksamheten och dess processer. Både kunder och medarbetare ges möjlighet till och är delaktiga i detta arbete. Resultatet från kund- och medarbetarenkäter sammanställs och jämförs mellan skolorna i kommunen. När det gäller kunskapsresultat jämförs de mot både skolorna i kommunen och nationella resultatsammanställningar. Utifrån resultaten kan t ex resurser omfördelas under innevarande läsår, och nya mål skapas för kommande läsår.

1. Ledarskap A++ Rektor engagerar sig och är synlig både på övergripande (i möten med andra chefer för att förhålla sig till vad som händer i omvärlden) och lokal (både bland medarbetare och elever) nivå i arbetet med att utveckla verksamheten utifrån kundernas behov. A+ Rektor deltar vid konferenser då elevernas/kundernas resultat presenteras, analyseras och diskuteras. Rektor följer upp och bearbetar personligen det samlade resultatunderlaget avseende elevernas individuella kunskapsutveckling tillsammans med elevhälsoteamet. U+ Det finns angreppssätt för fastställande av mål och aktivitetsplan, uppföljning, utvärdering, analys av angreppssätt, fastställande av nya mål samt genomförande av dessa. U+ Skolan redovisar att de regelbundet följer upp skolans verksamhet genom olika slags enkäter.

1.3 Processledning A++ Skolan beskriver tydliga och systematiska arbetssätt och metoder i arbetet med att utgå från elevers behov, krav, önskemål och förväntningar då man fastställer och beskriver processer och kraven på dem. Det är t.ex återkommande utvecklingssamtal, IUP:er, enkät, kartläggningar och förväntansdokument som återkopplas in i processerna och kraven på dem.

5.1 Styrning av verksamhetens processer B+ Skolan redovisar metoder för att mäta hur väl de lyckas med att styra processerna. Det sker genom kvalitetsredovisningar, utvärderingar, enkäter prov, tester, skriftliga omdömen och diagnoser. Skolan följer kontinuerligt upp måluppfyllelsen i huvudprocesserna utbildning och omsorg.

6. Verksamhetens resultat 6.1 Resultat - Processer A ++ Skolan använder resultat från nationella prov och läs- och skrivtester för att sammanställa och analysera elevernas måluppfyllelse. Kunskapsanalysen för åk 2 i läsning visar på mycket god måluppfyllelse (100%) och matematik (räkna med flyt). Det gäller även för åk 5 i kärnämnena (matematik, svenska och engelska).

7.4 Mätning av kundtillfredsställelse A ++ Skolan redovisar flera systematiska arbetssätt och metoder för att mäta hur nöjda resp. missnöjda elever och föräldrar är. Det sker genom att föräldrar och elever svarar på enkäter, elever deltar i klassråd, fritidsråd, utvärdering av elevrådet, skolråd, kontakt med föräldrar, skolvalet till förskoleklass.

7.5 Resultat - kundtillfredsställelse A ++ Skolan redovisar resultat som är stabila och på hög nivå för kundgruppen elever, i huvudsak i nivå med målen - att eleverna känner sig trygga - tar ansvar för sitt skolarbete och - att de får vara med och bestämma. B + I jämförelser med skolor i kommunen, samt andra kommuner, ligger skolans resultat väl i nivå med dem.

Röda tråden: Mål Ledarskap Processledning Styrning av verksamhetens processer Resultat

TACK FÖR IDAG! LYCKA TILL OCH VÄLKOMNA IN MED ERA ANSÖKNINGAR!!

Värdeinsikt

Här menas organisationens allmänna attityd/kultur och inte enbart ditt personliga förhållningssätt i utövandet av din profession. Kundorientering Kunder (externa såväl som interna) upplevs ofta som en störning i vårt arbete. Vi har inte klart för oss vad de förväntar sig och vad de egentligen tycker om oss. Vi har heller inte riktigt klart för oss vad vi lovat våra kunder ifråga om våra varor och tjänster, leveranstider och service i allmänhet. - 1 2 3 4 5 + Det viktigaste i vårt dagliga arbete är att ta reda på och möta förväntningarna från våra kunder (externa och interna). Vi har klart för oss vad de har för uttalade och outtalade förväntningar och vad vi lovat dem. Vi är måna om att noggrant ta reda på vad kunderna tycker om oss och är öppna för synpunkter och klagomål som ett led i vårt förbättringsarbete. 1 2 3 4 5