GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige 2007-2011 SAMMANFATTNING MAJ 2007
2 INNEHÅLL Bakgrund... 3 1. Studiens uppläggning och syfte... 4 2. Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning... 5 3. Sysselsättning... 7 4. Byggande och infrastrukturinvesteringar... 8 5. Tillväxtförutsättningar... 9 6. Tillväxtpåverkande faktorer och aktörer... 10 7. Hinder för regionens tillväxt och utveckling... 12 8. Göteborgs roll för regionens utveckling... 14 9. Sammanfattande slutsatser... 15
3 BAKGRUND Sveriges Byggindustrier genomför regelbundet marknadsundersökningar och upprättar prognoser över byggandets utveckling nationellt och regionalt. Hösten 2006 gjordes en prognos för åren 2007-2009. Vi gjorde samtidigt en jämförelse mellan några regioner i Sverige och faktiskt byggande 2003-2006 och fann då till vår förvåning, att trots en god byggmarknad regionalt i Göteborg, låg regionen, med avseende på bygginvesteringar per innevånare, inte bättre än riksgenomsnittet. Efter en kort förstudie som bekräftade våra betraktelser beslöt den lokala styrelsen inom Sveriges Byggindustrier och dess marknadsutskott med bistånd av Göteborgs Byggmästareförening, att under våren 2007 anlita Industrifakta för att djupare analysera tillväxtförutsättningarna för Göteborgsregionen och Västsverige. Undersökningen pekar på att Göteborgsregionen, trots regionens starka attraktionskraft och att en rad positiva förutsättningar finns för att förverkliga de politiska målen, inte minst ekonomiska och mentala, inte kommer att kunna bibehålla den goda tillväxten som rått under ett antal år. Inte heller kommer man att nå de uppsatta målen för regionens utveckling fram till år 2020. Orsaken är en rad hinder som kan beskrivas som strukturella obalanser. Detta leder till att regionen kommer att halka efter konkurrerande regioner såväl nationellt som internationellt. Vi hoppas att rapporten och dess innehåll väcker debatt och bidrar till att skapa insikt. Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till att nödvändiga beslut snarast fattas som eliminerar de strukturella obalanserna som hämmar en fortsatt stark och stabil tillväxt i regionen. Sveriges Byggindustrier tackar alla som medverkat i studien och som bidragit till att lyfta frågorna om tillväxtens betydelse och regionens utveckling. Vi ser fram emot en fortsatt vital och kreativ dialog kring tillväxten i vår region. Sveriges Byggindustrier i maj 2007 Andreas Brendinger Regionchef BI Väst Leif Flydén Chef BI Göteborg Copyright 2007 Sveriges Byggindustrier
4 1. STUDIENS UPPLÄGGNING OCH SYFTE Studien har genomförts av Industrifakta AB under våren 2007 på uppdrag av Sveriges Byggindustrier och utgångspunkten har varit fyra övergripande frågeställningar: Hur starka är de underliggande förutsättningarna för fortsatt ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning i Göteborgsregionen i tidsperspektivet 2007-2011? Vilka hinder finns för att bibehålla de senaste årens starka utveckling i regionen? Vilken roll spelar bostadsförsörjning och infrastruktur för regionens utveckling? Vilka åtgärder krävs för att regionen ska kunna realisera sina utvecklingsmöjligheter och bibehålla stark konkurrensförmåga gentemot andra tillväxtregioner i norra Europa? För att få en bred belysning av Göteborgsregionens förutsättningar har ett hundratal intervjuer, varav ca 40 personliga djupintervjuer, genomförts med följande kategorier: Större arbetsgivare inom industri och tjänstesektor Vård och utbildning Kommuner, politiker och tjänstemän Regionala organ och myndigheter Organisationer inom näringsliv och offentlig sektor Större byggherrar, byggföretag och konsultföretag Aktörer inom media, logistik, forskning m m Intervjuerna har kompletterats med en bred inventering av utredningar, rapporter, statistik och andra publicerade data. GEOGRAFISK OMFATTNING FOKUSKOMMUNER (A-REGION 33) Göteborg Kungälv Stenungsund Mölndal Kungsbacka Alingsås Lerum Partille Härryda Ale Öckerö Tjörn Vårgårda (exkl. Lilla Edet) STORSTADSREGIONER A-region 01, Stockholm x 25 A-region 33, Göteborg x 13 A-region 28, Malmö x9 Stockholms kommun Göteborgs kommun Malmö kommun ARBETSKRAFTSREGION Fyrstad Skövde Borås-Ulricehamn Varberg-Falkenberg VÄSTRA GÖTALAND
5 2. BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING 2000-2011 Befolkningsförändring per kommun i Stor-Göteborg 2000-2011 A-region 33, Ackumulerat, procent Stenungsund Kungälv Kungsbacka Härryda Ale Mölndal Göteborg Lerum Alingsås Tjörn Öckerö Partille Vårgårda TOTALT 3,1 5,3 7,0 11,6 11,5 9,3 9,0 8,9 8,6 10,5 13,6 14,9 16,0 26,8 0 5 10 15 20 25 30 Källa: SCB/Kommuner Totalt i a-regionen har befolkningen vuxit med 4,1 procent under femårsperioden 2000-2005. Prognosen för perioden 2006-2011 tyder på att befolkningstillväxten väntas att bli kraftigare. Ökningen under denna period väntas bli 5,1 procent. Under hela perioden 2000-2011 beräknas befolkningen växa med 10,5 procent. Bostadsbyggande per ny invånare per kommun i Stor-Göteborg 2000-2011 A-region 33 Partille Alingsås Öckerö Vårgårda Mölndal Lerum Göteborg Tjörn 0,57 0,55 0,61 0,70 0,70 0,80 0,88 0,92 Ale Kungälv Härryda Kungsbacka Stenungsund TOTALT 0,24 0,54 0,53 0,49 0,47 0,56 0,0 0,5 1,0 1,5 Källa: SCB/Kommuner Under perioden 2000-2005 färdigställdes knappt 0,5 (0,46) lägenheter i småhus och flerbostadshus per ny invånare i hela Stor-Göteborg (a-region 33). En kraftigt ökad produktionstakt behövs för att dämpa den bostadsbrist, som i stora delar av regionen är akut. Totalt var vakansgraden för hyresbostäder i regionen 2005 0,16 procent och i Göteborgs stad 0,3 procent, vilket tyder på att bostadsbeståndet är fullt utnyttjat.
6 Genomfört och planerat bostadsbyggande i A-region 33, Göteborg 2000-2011 Antal färdigställda lägenheter i tusental Färdigställa 2000-2005 16,1 Behov 2000-2005 24,2 Planerat 2006-2011 33,7 Behov 2006-2011 31,4 Totalt bostadsbyggande 2000-2011 Behov 2000-2011 enl. befolkningsökn. 49,8 62,0 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: SCB/kommuner Behov har baserats på 0,7 lägenheter per ny invånare Utfall jämfört med planer är normalt max 70-80 procent Den låga nivån för bostadsbyggandet 2000-2005 innebär att det krävs en kraftig ökning av produktionstakten de kommande fem åren för att kompensera ackumulerad brist och möjliggöra ytterligare inflyttning. Även om bostadsbyggnadsplanerna 2006-2011 förverkligas fullt ut, vilket är mycket ovanligt, kommer det att saknas ca 12.000 lägenheter i regionen med hänsyn till väntad befolkningsökning och ackumulerade behov sedan tidigare.
7 3. SYSSELSÄTTNING Förändring av antal sysselsatta per kommun i Stor-Göteborg, A-region 33, 2000-2005, procent Stenungsund 13,2 Göteborg 7,8 Tjörn 7,4 Kungsbacka 7,2 Alingsås 6,2 Öckerö 5,6 Härryda 5,5 Kungälv 5,5 Ale 5,2 Mölndal 4,5 Vårgårda 3,9 Partille 2,6 Lerum 2,5 TO TALT 6,8 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Källa: SCB Totalt i a-region 33 har sysselsättningen ökat med närmare 7 procent under perioden 2000-2005. Som jämförelse har sysselsättningen ökat med 4,9 procent i Västra Götalands län under perioden 2000-2005. Detta innebär att flertalet kommuner i a-region 33 samt a-regionen som helhet har haft en starkare tillväxt. Även jämfört med de båda andra storstadsregionerna har Stor-Göteborg haft stark tillväxt av sysselsättningen. Storstadsregioner Förändring av antal sysselsatta per storstadsregion 2000-2005, procent Förändring av antal sysselsatta per storstadskommun 2000-2005, procent Göteborg: A-region 33 6,8 Göteborg 7,8 Malmö: A-region 28 4,5 Malmö 6,5 Stockholm: A-region 01 1,0 Stockholm 2,2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källa: SCB/Kommuner
8 4. BYGGANDE OCH INFRASTRUKTURINVESTERINGAR Husbyggnadsinvesteringar exkl. bostäder 2005, Mkr, 2006 års priser, påbörjade projekt Region Husbyggnadsinvesteringar, Mkr Göteborgs kommun 3.162 A-region 33 Göteborg 4.494 Västra Götalands län 7.529 Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta Andelar av påbörjade husbyggnadsinvesteringar 2005 A-region 33: Stor-Göteborg Göteborgs Stad Kontor, handel m m: 38% Kontor, handel m m: 41% Industri: 20% Offentlig sektor: 42% Industri: 19% Offentlig sektor: 40% Källa: Industrifakta Ackumulerade husbyggnadsinvesteringar 2000-2005 per invånare A-region Tusen kr, per invånare 33 Göteborg 45,0 01 Stockholm/Södertälje 49,8 28 Malmö/Lund/Trelleborg 48,1 Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta En jämförelse mellan a-regionerna och storstädernas ackumulerade husbyggnadsinvesteringar för perioden 2000-2005 visar inte på några dramatiska skillnader. Investeringarna i Stockholms a-region var under perioden ca 10 procent större jämfört med Göteborgs a-region. Ackumulerat anläggningsbyggande 1992-2005 per invånare A-region Tusen kr, per invånare 33 Göteborg 24,5 01 Stockholm/Södertälje 24,9 28 Malmö/Lund/Trelleborg 60,0 Källa: Industrifakta Det ackumulerade anläggningsbyggandet för perioden 1992-2005, visar mer dramatiska skillnader mellan städerna jämfört med husbyggandet. Under perioden har Malmö-regionen haft ett betydligt mer omfattande anläggningsbyggande jämfört med både Stockholm och Göteborg.
9 5. TILLVÄXTFÖRUTSÄTTNINGAR En översikt av några olika tillväxtparametrars utveckling i de tre storstadsregionerna 2000-2005 kan ge en indikation på Göteborgsregionens förutsättningar att växa. Befolkningsförändring per storstadsregion, 2000-2005 Ackumulerat, procent Inflyttningnetto per storstadsregion, 2000-2005 Procent av befolkning Antal sysselsatta per storstadsregion, 2000-2005 Förändring, procent Malmö: A- region 28 4,2 Malmö: A- region 28 3,9 Göteborg: A- region 33 6,8 Göteborg: A- region 33 4,2 Göteborg: A- region 33 3,3 Malmö: A- region 28 4,5 Stockholm: A- region 01 3,7 Stockholm: A- region 01 1,9 Stockholm: A- region 01 1,0 3 4 5 0 2 4 6 0 2 4 6 8 BRP-ökning per storstadsregion, 2000-2005 Procent, löpande priser (2005=prognos) Förändring av medelinkomst per storstadsregion, 2000-2004 Ackumulerat, procent 1 Förändring av skatteunderlag per inv. i storstadsregionerna, 2000-2005 Procent Malmö: A- region 28 26,9 Göteborg: A- region 33 15,5 Göteborg: A- region 33 31,7 Göteborg: A- region 33 25,3 Malmö: A- region 28 13,9 Malmö: A- region 28 29,3 Stockholm: A- region 01 20,5 Stockholm: A- region 01 12,1 Stockholm: A- region 01 29,2 0 10 20 30 0 5 10 15 20 25 30 35 1. Medelvärde män och kvinnor A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källor: SCB, kommunernas årsredovisningar 2000-2005 Som framgår med stor tydlighet har Göteborgsregionen hävdat sig väl under den senaste femårsperioden gentemot de båda andra storstadsregionerna. I särskilt hög grad gäller detta antalet sysselsatta, som normalt ger en bra indikation på den ekonomiska strukturen och som ökade med nästan 7 procent från 2000 till 2005 i Göteborgsregionen. I Göteborgs Stad var ökningen 7,8 procent jämfört med 6,5 i Malmö och 2,2 i Stockholm. Den svaga sysselsättningsutvecklingen i Stockholmsregionen illustrerar risken med en stor andel nya tillväxtbranscher, där det ofta sker stora svängningar som inom IT- och telekomsektorn i början av 2000-talet. Göteborgsregionen hade även under den aktuella perioden större total ökning av både medelinkomster och skatteunderlag, men trots detta blev den samlade ökningen av bruttoregionalprodukten något mindre än i Malmöregionen, vilket kan bero på både produktivitetsskillnader och näringsstruktur. Sammantaget visar utvecklingen 2000-2005 att Göteborgsregionen har legat i den absoluta toppen när det gäller tillväxtförutsättningar under en längre period. Tillväxttrender i Göteborgsregionen 2000-2005 Område Placering bland storstadsregioner Befolkning Nr 1 (delad) Sysselsättning Nr 1 Bruttoregionprodukt Nr 2 Medelinkomst Nr 1 Skatteunderlag Nr 1
10 6. TILLVÄXTPÅVERKANDE FAKTORER OCH AKTÖRER (100 intervjuer med nyckelpersoner) Lokala faktorer bestämmer utvecklingen Ett stort antal faktorer har betydelse för hur Göteborgsregionen och Västsverige utvecklas under den kommande femårsperioden och intervjuerna visar att det i hög grad handlar om lokala och regionala förutsättningar. Kompetensförsörjning Liksom stora delar av övriga Europa befinner sig Sverige i en situation med snabbt åldrande befolkning, som i allt större antal lämnar arbetsmarknaden och måste ersättas med ny kompetens. En stor majoritet av de arbetsgivare som intervjuats i studien förutser ökade rekryteringsbehov på grund av åldersavgångar och i många fall även skärpta kompetenskrav. Mer än hälften av de större arbetsgivarna tror samtidigt inte att man kommer att kunna tillgodose sina rekryteringsbehov inom regionen och flera har redan idag svårigheter att göra detta. Kommunikationer Betydelsen av kommunikationer och infrastruktur betonas av nästan samtliga intervjuade i studien och framstår som den enskilda tillväxtpåverkande faktor, som har allra störst betydelse för Göteborgsregionens möjligheter att tillvarata sina goda strukturella förutsättningar. Enligt många bedömare är väl fungerande kommunikationer nyckeln till näringslivets möjligheter att verka och utvecklas i regionen. Detta förutsätter t ex de pendlingsmöjligheter, som gör det möjligt att expandera bostadsmarknaden och därmed kunna fortsätta att attrahera inflyttning av alla de grupper som behövs för regionens utveckling. Effektiva flöden av varor, människor och tjänster är också nödvändiga för expansionen inom logistiksektorn, besöksnäringen, detaljhandeln och en rad andra områden. Bostadsförsörjning Det område i studien som nämns med högst frekvens efter kommunikationer är utbudet av bostäder. Med ett snabbt växande behov av att attrahera kompetens utifrån och att motivera de unga som utbildar sig i regionen att stanna kvar blir bostadsförsörjningen helt avgörande för att bibehålla en hög tillväxtnivå. Inte minst gäller detta mot bakgrund av att det idag nästan helt saknas överkapacitet i bostadsbeståndet i samtliga 13 kommuner i regionen. En fördel i samband med bostadsförsörjning uppges vara att det finns god tillgång till mark, som kan bebyggas med nya bostäder. Detta gäller även i regionkärnan, där det finns möjlighet att tillföra omkring 100.000 nya bostäder. En stor del av den byggbara marken finns dock på Hisingesidan, där älvförbindelserna avgör möjligheterna till exploatering.
11 Regionalt inflytande och makt Den fjärde kategorin tillväxtpåverkande faktorer definieras som regionens möjligheter att påverka statliga och regionala resurser för infrastruktur samt att gemensamt få till stånd nödvändiga beslut för att upprätthålla en uthållig tillväxt. För att klara detta anser många intervjuade bedömare att det bl a krävs följande åtgärder: En bättre samordnad planering av bostadsförsörjning och lokal infrastruktur mellan regionens kommuner En samsyn inom hela Västra Götaland om strategiska investeringar och betydelsen av regionens kärna som motor för fortsatt tillväxt Fördjupat och utökat samarbete mellan alla eller de större kommunerna i kontakterna med regering och statliga organ samt i samband med opinionsbildning Överföring av statliga resurser för infrastruktur till regional nivå, som gör det möjligt att besluta, planera och genomföra de investeringar som behövs på ett konsekvent och målmedvetet sätt Andra påverkande faktorer Andra faktorer som har betydelse för hur Göteborgsregionen kan dra nytta av sina tillväxtförutsättningar är konkurrensförmågan gentemot andra regioner som Oslo, Stockholm, Köpenhamn/Malmö m fl samt effekter av det ökande internationella ägandet inom näringslivet, speciellt fordonsindustrin och läkemedelsindustrin, som är strategiskt viktiga.
12 7. HINDER FÖR REGIONENS TILLVÄXT OCH UTVECKLING Hinder för bostadsförsörjningen, förutom de överskuggande bristerna inom infrastrukturen, anses vara bl a följande: Hantering av planfrågor och förseningar p g a överklaganden Bristande samarbete och samsyn hos kommunerna Osäkerhet om framtida regler för hyressättning Snabbt tilltagande brist på vissa yrkesgrupper Osäkerhet om framtida villkor för allmännyttiga bostadsföretag Skärpta krav på geologiska undersökningar Hög personalomsättning på stadsbyggnadskontoren Hinder för investeringar inom infrastrukturen: Skärpt konkurrens mellan olika regioner om tillgängliga statliga resurser. Stora kostnader, som inte kan hanteras med endast regional finansiering. Politiska intressen och prioriteringar kan kollidera inom regionen Besluts- och planeringsprocesser är oftast både långa och komplicerade Oklarheter i samband med statliga beslut om finansiering. Besvärliga geologiska förutsättningar ökar kostnader Svårigheter att samordna politiska intressen på olika nivåer Avsaknad av möjligheter att skriva av investeringar Risk för att prioriteringar och mål förändras mellan politiska mandatperioder. Konsekvenser om man inte lyckas skapa ett tillräckligt bostadsutbud och fungerande flöden inom infrastrukturen: Växande svårigheter att rekrytera personal till näringslivet utanför regionen. Risk för överhettning och orealistisk prisnivå på attraktiva bostäder. Förskjutning av ansvaret för bostadsförsörjningen mot Göteborgs Stad. Risk för att befintliga företag väljer att flytta eller förlägga expansion utanför regionen. Minskad möjlighet att förverkliga planerad expansionen inom tjänster, logistik, besöksnäring, handel m m. Det finns en stor samstämmighet bland de intervjuade i studien om att tilltagande överbelastning av infrastruktur och bostadsmarknad kommer att leda till en begränsning av den ekonomiska tillväxten redan inom några år. Med ökande transport- och väntetider, svårighet att attrahera inflyttning och hårdare belastad kollektivtrafik hämmas näringslivets utveckling och därmed sysselsättningen. Diagrammet nedan visar en försiktig simulering av bruttoregionproduktens tillväxt i de tre storstadsregionerna fram till 2011 och från 2009 börjar Göteborgsregionen (a-region 33) visa en avmattning gentemot Stockholms- och Malmöregionerna. Enligt flera bedömare i den genomförda studien kan avmattningen bli betydligt kraftigare än vad simuleringen visar. Med samma tillväxtskillnad mot Stockholmsregionen som 2000-2005 innebär scenariet nedan upp emot 10 procentenheter lägre BRP-tillväxt för Göteborgsregionen i löpande priser.
13 Bruttoregionprodukt A-regioner Stockholm/Södertälje 01, Malmö/Lund/Trelleborg 28, Göteborg 33 Scenarier 2006-2011, förändring i löpande priser, procent 125 Index 2006=100 120 Stockholm/Södertälje (01) 115 Malmö/Lund/Trelleborg (28) Göteborg (33) 110 105 100 95 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB, Nordea, KI, Industrifakta Bakom tillväxtavmattningen ovan finns en dämpning av Göteborgsregionens tidigare starka sysselsättningsutveckling, som innebär att denna hamnar omkring nolltillväxt under nästa konjunkturnedgång omkring 2010. Antal sysselsatta 2005-2011, förändring, procent Scenarier 2006-2011 A-region Stockholm/Södertälje (01), Malmö/Lund/Trelleborg (28), Göteborg (33) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Stockholm/Södertälje (01) Göteborg (33) 0,5 Malmö/Lund/Trelleborg (28) 0,0-0,5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB, Nordea, KI, Industrifakta
14 8. GÖTEBORGS ROLL FÖR REGIONENS UTVECKLING En sammanställning av befolkningsförändringar i Stor-Göteborgs 13 kommuner visar att Göteborgs Stad ökade sin befolkning med 3,8 procent från 2000 till 2005, medan regionen totalt ökade med 4,1 procent. Befolkningsprognoserna för perioden 2006-2011 pekar på en tillväxt i Göteborgs Stad med ca 9,3 procent under hela perioden 2000-2011 och i regionen som helhet med ca 10,5 procent. Detta skulle innebära att Göteborgs andel av regionens befolkning ligger kvar på en stabil nivå med 55 procent från 2000 till 2011. Samtidigt kan man notera att sysselsättningen ökade snabbare i Göteborgs Stad än i övriga regionen 2000-2005 och denna utveckling består troligen de kommande fem åren. Därmed får Göteborg successivt en viktigare roll som centrum för arbetsmarknaden, samtidigt som befolkningsprognoserna tyder på att en allt större del av arbetskraften bor i andra delar av Stor-Göteborg. Utvecklingen ovan ligger i linje med planerna på att förstärka regionkärnan, d v s Göteborgs Stad, med ytterligare 40.000 arbetsplatser fram till 2020. Detta är av stor betydelse för att kärnan ska uppnå den kritiska massa, som krävs för att den ska fungera som drivmotor för hela regionen. Enligt ett flertal bedömare gäller detta inte idag och en förtätning av Göteborgs inre delar med arbetsplatser, bostäder och service är därför en central fråga för hela regionens utveckling. Enligt en aktuell rapport från Business Region Göteborg (Tillväxt i Göteborgsregionen) har kärnan i Göteborg endast ungefär hälften av antalet arbetsplatser per ytenhet jämfört med Stockholm. Man betonar också i rapporten att regionen måste expandera och skapa en bredare närmarknad för att kunna generera sin egen tillväxt. Attityder och konkurrens inom regionen De genomförda intervjuerna tyder på att övriga kommuner i regionen i stor utsträckning accepterar Göteborgs roll som central drivkraft för utvecklingen och att denna attityd har förstärkts under senare år. Många förutser dessutom att Göteborg under den kommande femårsperioden blir ännu viktigare som motor för den ekonomiska tillväxten och man betonar betydelsen av att regionkärnan förstärks med arbetsplatser, bostäder och serviceutbud. Samtidigt pekar flera kommuner på att det måste ske en parallell utveckling, där bostadsmarknaden starkare integreras med övriga regionen för att nå målet att skapa en större arbetsmarknadsregion. Avgörande för denna utveckling är hur infrastrukturen utvecklas och vilka möjligheter som finns att röra sig mellan kärnan och de olika kommunerna.
15 9. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - Göteborg och Västsverige tillväxtregion i obalans Ambitiösa mål för regionens utveckling Göteborgsregionens 13 kommuner har högt ställda mål för utvecklingen fram till 2020 och därmed även för den kommande femårsperioden fram till 2011, som den här studien fokuserar på: Regionen ska växa med minst 8.000 personer per år och prognoserna fram till 2011 ligger på ca 9.000 per år för regionen och ca 4.000 per år för Göteborgs Stad. Den lokala arbetsmarknaden ska expandera med mer än 50 procent före 2020 till ca 1,5 miljoner invånare. Det innebär en ökning på mer än 50 procent och förutsätter kraftigt ökad arbetspendling i hela regionen. Regionkärnan ska förstärkas med 30.000 boende och 40.000 arbetsplatser och övriga stråk och regiondelscentrum med 40.000 arbetsplatser och 90.000 boende till 2020. Kollektivtrafikens andel av resandet ska fördubblas från dagens dryga 20 procent till 40 procent före 2025. Regionen ska stärka sin ställning som Nordens logistikcentrum, vidareutveckla eventoch besöksnäringen samt bli ännu mer attraktiv att bo, leva och verka i. Finns då de underliggande strukturella, ekonomiska och mentala förutsättningarna för att förverkliga de politiska målen? Svaret är ja. Göteborgsregionen är en av landets mest attraktiva livsmiljöer för både unga och äldre. Näringsstrukturen är stark och varierad med en rad växande tjänstebranscher och allt högre teknologisk nivå inom industrin. Nästan 90 procent av de stora företagen i regionen förutser växande omsättning och investeringar och närmare hälften behöver öka antalet anställda. Besöksnäringen slår årligen nya rekord, nya köpcentra växer fram kontinuerligt och en allt större del av Sveriges utrikeshandel hanteras i regionen. Detta borde göra det möjligt att nå de uppsatta målen för regionens utveckling fram till 2020. Dessvärre finns det en rad hinder för detta, som kan beskrivas som ett antal strukturella obalanser: - Behoven av kompetens och arbetskraft är större än utbudet Kompetensförsörjning inom näringsliv och offentlig sektor beskrivs i Sveriges Byggindustriers studie som en av de viktigaste tillväxtfaktorerna för regionen. Behoven av att rekrytera utanför regionen ökar i snabb takt och detta måste ske i hård konkurrens med bl a andra storstadsregioner inom och utanför landet. Mer än hälften av de stora arbetsgivarna som intervjuats i studien klarar inte sin rekrytering i närregionen den kommande femårsperioden och flertalet yrkesgrupper inom hantverk och tekniska installationer blir snabbt allt svårare att rekrytera.
16 - Bostadsutbud i otakt med befolkningstillväxt Endast ca 0,4 lägenheter per ny invånare byggdes den senaste femårsperioden jämfört med det ungefär dubbla långsiktiga behovet. För att klara befolkningsprognoserna och inflyttningen av ny kompetens fram till 2011 krävs minst 2.800 nya lägenheter per år i Göteborgs Stad och ca 6.300 i regionen utöver tidigare ackumulerad bostadsbrist. Det motsvarar ca 0,7 nybyggda lägenheter per ny invånare och de genomsnittliga planerna i regionen ligger på ungefär denna nivå. Dessvärre brukar endast delar av det planerade bostadsbyggandet kunna genomföras inom uppställda tidsramar och med hänsyn tagen till tidigare ackumulerad bostadsbrist bör bostadsbyggandet helst nå upp till omkring 8.000 lägenheter per år i regionen som helhet. - Växande obalans mellan regionens kärna och övriga delar Med tilltagande överbelastning av vägar och annan infrastruktur blir det allt mindre attraktivt för människor att pendla inom regionen. För hushåll med två förvärvsarbetande och en bil blir situationen ofta omöjlig. Därmed blir det svårare att expandera bostadsmarknaden och skapa det utbud som krävs. 1992-2005 hade Göteborgsregionen mindre än hälften av infrastrukturinvesteringarna per capita jämfört med t ex Malmöregionen, som genomgått en liknande strukturomvandling. Utbyggnad av Europavägar och riksvägar, skapande av Västlänken och Götalandsbanan inklusive Landvetterförbindelse samt förstärkning av kollektivtrafiken behöver påbörjas omgående. - Obalans mellan stadsdelarna i regionkärnan Med Göta Älv som effektiv barriär i centrum ökar svårigheterna att utveckla boende och arbetsplatser i de inre delarna av Göteborg. För att kunna utnyttja befintliga markresurser krävs nya förbindelser över och under älven samt ökad kapacitet och samordning av kollektivtrafiken. En betydande riskfaktor utgörs av att befintliga älvförbindelser måste bytas ut eller rustas upp inom en nära framtid. Detta kan orsaka allvarliga störningar av trafikflödena under långa perioder och nya förbindelser kommer knappast hinna bli färdiga i tid för att ge avlastning. - Tilltagande konkurrens om resurser mellan tillväxtsektorer Växande detaljhandel, logistiksektor, besöksnäring och tjänstebranscher behöver alla effektiva flöden i regionkärnan. För att klara planerad tillväxt krävs utbyggnad av trafikleder, effektivare flöden i gatunätet, samordning av privat- och kollektivtrafik samt ny järnväg till hamnen. - Utbildning i otakt med näringslivets behov Universitet, högskolor och annan utbildning blir allt viktigare för regionens kompetensförsörjning. Med åldersavgångar och expansion ökar nu snabbt behoven av personal med kvalificerad teknisk yrkesutbildning, som kan bli svår att rekrytera utifrån. Även spetskompetens inom bioteknik, IT-området m m efterlyses inom näringslivet. - Politiska mål och visioner i otakt med konkreta investeringsbeslut och planer Den största och överskuggande obalansen i Göteborgsregionen handlar enligt många bedömare om bristen på investeringsbeslut för att skapa den regionförstoring, som är nödvändig för att nå de politiskt uppställda målen för regionens utveckling. Med 13 kommuners lokala politiska prioriteringar och olika ytterligare intressen på länsnivå verkar det vara svårt att samla den regionala kraft, som behövs för att få till stånd ett fungerande samarbete med staten om finansiering av investeringar inom infrastrukturen.
17 Några slutsatser Mot den här bakgrunden och baserat på de 100 genomförda intervjuerna med nyckelpersoner inom regionen är en rimlig slutsats att Göteborgsregionen inte kan bibehålla sin tidigare höga ekonomiska tillväxtnivå under den kommande femårsperioden, utan redan inom något år kommer att uppleva en avmattning jämfört med de båda andra storstadsregionerna. Det är inte heller troligt att regionen kan förverkliga sina befolkningsprognoser fram till 2011. Detta är främst ett resultat av att kapaciteten inom infrastruktur och bostadsbestånd inte tillräckligt snabbt kan förstärkas för att upprätthålla effektiva flöden av människor, varor och tjänster inom regionen och mot omvärlden. En rimlig bedömning är att befolkningen i regionen endast växer med ca 3,5 procent i stället för kommunernas prognoser på 5,1 procent. Samtidigt minskar troligen inflyttningsöverskottet med något tusental personer i stället för att öka med ca 5.000 enligt befolkningsprognoserna. Med ackumulerade underskott på bostadsmarknaden samt till stor del fullt utnyttjad kapacitet inom kollektivtrafik, järnvägar och vägnät är det svårt att se hur näringsliv och offentlig sektor ska klara sina växande rekryteringsbehov och kunna attrahera kompetens från andra delar av landet. Det finns också risk för att tilltagande trängsel och trafikstörningar negativt påverkar regionens attraktivitet när det gäller inflyttning av hushåll och verksamheter samt utveckling inom besöksnäringen. Med hänsyn till att det finns få beslut om tidpunkter för utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik samt att sådana kräver långa planeringsprocesser, är det inte heller troligt att regionen kan uppnå sina uppställda mål fram till 2020, eftersom detta skulle kräva en orealistiskt hög tillväxtnivå under den senare delen av perioden från omkring 2015. Troliga utvecklingsscenarier jämfört med politiska mål och planer, 2006-2011 A-region 33, ackumulerad procentuell förändring Bruttoregionalprodukt* -Troligt scenario +15% -Enligt mål/planer +20% Befolkningsutveckling -Troligt scenario +3,5% -Enligt mål/planer +5,1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Scenario: Industrifakta AB Mål/planer: Kommunerna i a-region 33 *Löpande priser
18 Möjliga åtgärder för att motverka stagnerande tillväxt Syftet med den genomförda studien har varit att kartlägga och fastställa hinder för att bibehålla en hög tillväxtnivå i Göteborgsregionen samt att belysa konsekvenser av dessa. Som ett komplement till redovisningen av dessa sammanfattas nedan några exempel på nödvändiga åtgärder för att motverka en stagnerande tillväxt, som framkommit i samband med intervjuerna. En kraftigt ökad bostadsproduktion jämfört med den senaste femårsperioden, som kan tillföra större variation i bostadsutbudet vad gäller upplåtelseformer, bostadstyper, lägen m m. Detta ställer även krav på mer flexibel hantering av markfrågor hos kommunerna samt att privata byggherrar får möjlighet att genomföra större projekt med olika upplåtelseformer. Utnyttjande av alternativa finansieringsformer för infrastrukturprojekt med bl a privat kapital för att klara den finansiering, som stat, region och kommuner inte kan få fram. I Göteborgsregionen finns intresse från lokalt näringsliv att medverka vid finansiering av vissa typer av projekt. Dessutom finns för närvarande god tillgång till internationellt kapital för långsiktiga investeringar. Ökad tillförsel av statliga resurser för investeringar i regionen mot bakgrund av Västsveriges betydelse för landets totala ekonomiska tillväxt, utrikeshandel m m. Man bör även från statens sida ta hänsyn till att besvärliga geologiska förhållanden i många fall innebär högre kostnader för infrastrukturprojekt än i andra delar av landet. Ökning av kapaciteten inom kollektivtrafiken med minst 10 procent per år för att inom rimlig tid nå upp till målsättningen att omfatta 40 procent av resandet i regionen, vilket redan idag gäller i t ex Stockholmsregionen. Politisk kraftsamling och fördjupat samarbete mellan kommunerna i regionen för att få till stånd nödvändiga investeringsbeslut. Konkretisering av handlingsplaner för att nå uppställda mål hos varje enskild kommun i regionen. Det är av stor betydelse att samtliga kommuner aktivt bidrar till att hitta de lösningar som behövs inom både bostadsförsörjning och förnyelse av infrastrukturen. Förändring av Plan- och Bygglagen, PBL, så att det sker en begränsning av möjligheterna att överklaga byggprojekt och att man underlättar behandling av överklaganden.
19 Projekt och åtgärder inom infrastruktur och kollektivtrafik Område Tidsperspektiv Spårbunden trafik - Västlänken Oviss - Götalandsbanan inkl Landvetter Oviss - 4-spårs utbyggnad Gbg-Alingsås Sträckan Floda-Aspen efter 2016 - Hamnbanan Beslut 2007 - Snabbspårväg gamla Säröbanan till Kungsbacka Oviss - Dubbelspår vid riksväg 45, Agnesberg-Trollhättan Klar 2012 - Borås-Jönköping Oviss - Höghastighetståg Gbg-Stockholm Oviss Vägar - E6 norrut 2012 (bedömn.) - Riksväg 40 Borås/Rågedala/Ulricehamn En del klart 2007. Resten oviss - E20 Tollered/Alingsås Oviss - E20 förbi Götene Klar 2009 - Riksväg 45 utbyggnad Gbg/Trollhättan Klar 2012 - Genomfart Alingsås Oviss - Partihandelsförbindelse E20/Riksväg 45 Klar 2010 - Ny Göta Älvförbindelse Oviss - Lundbyleden, utbyggnad Oviss - Ny Göta Älvbro Inom 15 år, finansiering saknas Lokaltrafik - Gång- och cykelbro Götaälv vid operan Start 2008 - Planskilda korsningar för fotgängare i centrala Gbg Oviss - Spårvägsutbyggnad på Hisingen Oviss - Nya busskörfält Delvis 2007 - Skapande av vattenvägar längs kusten/älven Oviss