DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992 KISELSMÄLTVERKET OCH KERAMINlmSTRIN LJlJNGAVERKSINIHJSTRIERNA Top socken Ange kommun 1,,'\1\SMlJSEET i\iljrberget IIjödis Ek SlJNDSVALI.s i\liiselji\1 Seth.Ia nsso n REFERENSEXEMPI.AR
INLEDNING Hösten 1990 stod det klat att kiselsmältveket oeh poduktionen av keame skulle läggas ne vid Ljungaveksindustiena. Detta föanledde en nödvändig industidokumentation av veksamheten innan den lades ne. Ett fletal fös ök att a dokumentationskostnadena täckta fån ledningen fö Nobclkoneenen gjodes utan något esultat. Länsmuseet, Mubeget och Sund svalls mu seum ställde medel till föfogande fo att utföa denna dokumentation. Industidokumentationen utfödes i näa samabete mellan dessa två musee. Detta ha esulteat i ett hundatal totonegativ som finns egisteade vid SundsvalIs museum som ha länsan sva vad gälle indu stidokumentation. Det ä endast en minde uval av dokumentationsmateialet som finns edovisat i denna appot. Seth Jansson
DOKUMENTATIONSRAPPORT I.JUNGAVERKSINDUSTRIERNA Top socken Ange kommun Ljungaveksindustiena ha en lång histoia vad gälle poduktion av kvävegödsel såsom Ljungasaltpete. kalkkväve, amoniumnitat och kiselmetalle samt en liten poduktion av magnetitkatode till kloatelektolys.,. Ljungavek med omgivande omåden såsom Öste- och V ästeh ångsta ha en lång tadition som genuin jodbuksbygd samt de senaste hunda åen också som indu stibygd. Fosfatbolagets guoda e va begsingenj öen och industimannen Osca Fedik Calsson, 1844 1916. Han va också initiativtagae till Sveiges kemiska industikonto. Bolagets fösta industie va supefosfatfa biken vid Gäddvik ulan fö Stockholm, anlagd 1871. Sveiges fösta stöe kaftslation anlades i Avestafosen 1893 och en kloatfabik vid Mån sbo samma å. Våen 1910 påböjades byggnadsabetet fö an läggaidet aven kväveindu sti vid Ljungavek. Den 24 septembe å 1912 kunde invigningen äga um. Ljungaveksindustins gundstena va vatten, Inft och elektisk kaft. Detta fök laa också läget vid I..jungaveksfosana dä bolaget uppföde ett kaftvek som invigdes å 1912. Tätoten ä uppföd efte eta bleingen av Stockholms Fosfatfabiks Aktiebolag. Byggandet av bostadshu s nnde 1920-50-lalet ha skett unde Fosfatbolagets insyn, dels som eget byggande, dels med bogenskap elle lån till egnahem. Fastighetena ha uteslutande uppföts fö den egna pesonalen. Sk ötseln av bolagets bostad sfastighete ha utföts genom egen fövaltning. Fosfatbolagets fastighete ha sedan 1950-lalets böjan sålts till pivatpesone av vilka de fl esta va anställda inom industin. Inom indu stiom ådet finns ett fletal välbevaade industibyggnade kva som minne om den tid man anlade industin. Dessa byggnade ä uppföda i tegel med spasam tegeldeko.,.
.. Byggnadenas fönste ä spöjsade och ä u kultuhistoisk synpunkt mycket vädefu lla. Vid tiden fö ind ustins an läggande va akitektena mycket måna om industibyggnades utseende. Det va dock medeltidens hyggnadsskiek som inspieade senae tides akitekte till denna sk enässansakitektu. Unde åen 1910-12 byggde Stockholms Supefosfat Fabiks AB ut Hängstafosen. Hä anlades en kaftstation med en kapacitet av 14000 kw. Hä anlade man ocks å Ljungaveks fabike. l böjan va tillvekningen hell iniktad p å kalciumkabid och kalkkväve. Råma teialet va kalk och kol. Kalksten fick man fån Gotland och Jämtland. Kalkstenen föädlade man själv på platsen. Genom bännin g av kalk sten fick man en kalk som användes till famställning av kabid och kalkkväve. Av kab id fick man acetylen. som använd s fö svetsning. Kalkkvävet användes i jodbuket som kv äveg ödning. Så smånin gom kom man att tillveka ammoniak som ä en podukt u en foening av kväve och väte. Av ammoniak och svavelsya fick man ammoniumsulfat. Av enbat ammoniak fick man ammoniumnitat som tillsammans med kalkstensmjö l gav den sk Ljungasaltpeten som användes som konstgödning. Unde det senaste väldskiget tillvekade man syntetiskt gummi. Kiscl tillvc kningcn A 1919 tillvekade man kiselaiumin iumjän. Det innehöll 28% aluminium och 50% kisel. Råvaan va slagg fån kalkugnana samt eldfast tegelskot. Tillvekningen skedde i en enfasig ngn på 500 Kw. Ugnen va inte speciellt sto, 1,8 m i yttediamete, 1,64 m i innediamete och 1,8 m hög. Detta å tillvekades ca 25 ton. Fösök att tillveka kiselalnminiumjän gjode man fam till 1960. Kisel A J926 b öjade kiseltillvekning med me än 97% kisel. Tillvekningen utfödes i kabidugnana. Det va ä 1928 man köde igång en kiselugn fö tillvekning uv 99% kisel. Kisel tillvekades dc föstu åen i ugnaun 3, 4. 5 och O. I böjan av 30-talet nyttjudes endast ugn n 4 och n 6. Ugn n 4 användes fam till å 1963 då den lades ne. Ugn n 5 användes fam till å 1971.
Å 1971 uppfödes en ny, sto kiselugn som ökade poduktionskapasiteten med me än 100%. Åen 1974-1977 byggde man stoa ökgaseningsanläggninga fö kiselugnana. Dessa byggdes fö atluppfylla miljökaven som kom unde 1970-talet. Det va ä 1980 som beslut togs om att stata fösök inom teknikomådet keame. En fösta minde poduktion sanläggning fö kise1nitid togs ibuk å 1983. En mån ga gånge stö e anläggning fö konmesielit buk stod fädig hösten 1986. Kiselsmältveket R åvaona kvats oeh kol blandas med flis i olika lage. De olika åvaona tan spoteas på band till ugnen. Om åvaan ej ha lämplig stolek kossas den innan tanspoten ske till ugnen. Banden tanspotea åvaan till ugnens kön dä mateialet tömmes j ö som lede ne till plan n 2 dä de utmynna i smältan. Ugnen: Plan n 5. Hä finns öve delana av de stoa elektodena. Nya elektode placeas eftehand som de utbända kontinueligt sj unke nedåt i ugnen. På detta plan tömmes åvaona ned i ö som tan spotea dessa till smältan. Plan n4. Hä finns öen som fö åvaona till smältan oeh elektodena som lede genom flea plan samt m an öveenheten till elektodena. Plan n 3. Elektodena gå även genom detta plan. Hä finns också manöveenheten fö kylanl äggningen till elektodena.,.. Plan n 2. Manöveum fö ugnen. På detta plan packa man mateialet i ugnen med hjälp aven tuck med lång packam. Hela ugnskansen ä vidba och manöveas genom adiosignale fån tucken. De l ä oc kså hä som mateialet smälts ge nom den väme so m alstas mellan elektodena.
Plan n I. Hä ske utappningen av fädigt matei al (kisel) fån ugnen till vagna som dages med tuck. I ugnshallen läggs det glöda nde kiselklumpen fö avsva lning vaefte den kossas till lämpligt stoa dela. Det kossade kislet tanspoteas däefte till en lagebyggnad dä det packeteas i föpackninga på 1000 kg. Fån ugnen lede kaftiga öledninga till en säski ld byggnad- filteanläggningen- dä ökgasena enas i olika filte. Restpodukten fån filteanläggni ngen ä i fom av ett finmalet pulve som säljs till betongindu stin. Den fädiga pod ukten kisel säljes till användning i bl a aluminiumveken fö tillvekni ng av olika aluminiumkvalitete. Det ä ca 90% av poduktionen som gå till detta. Beskivningen av kiselsmältveket behandla ugn n Il som installeades å 1971. Ugn n 12 ä nedlagd men stå kva på plats. Keame En minde del av kislet används till poduktion av kea me, vilket ä ett håt och eldfast matei al. Fö denna pocess måste kislet föädlas ytteligae. Kislet kossas och enas till ett yttest fint pulve. Reningen gös i ugna och kossningen ske i speciella kvana. Nä kislet komme f ån smältveket males det i en luftstålekvan till ett fint pulve (s icomill). Kvanen ä installead i en älde byggnad n 47 1. Pulvet tans poteas däefte till keamhallen dä man fylle ugnana "Beata" och "Ananda". Den minde ugnen "Amanda" ymme 200 kg pulve och den stöe, "Beata", ymme 500 kg. Båda ugnana ä tillvekade i yskland å 1983 och 1985. l ugnana ta man bot syet u kiselpulvet och tillsätt e kväve. Podukten bli kiselnitid (silicon nitide). Nä mateialet ha fädigbeha ndlats kossas det fö att sedan malas i en kulkvan till ett mycket fint pulve vaefte det behandlas i en mixe (skuv) fö att sedan siktas. Keame används bl a till tillvek ning av kvan kulo och tätning i pumpa samt kulo i kulventile. 90% expoteas, fämst till Tys kland, USA och Japan.
De anläg gninga som beö Kiselpodu ktionen ä mekeade med snedsteck. Avitnin g efte situationsplan. Ljungaveks akiv.
F Råvauupplag av hats och kol som blandas tillsammans med flis. Råvaupplag av tlis. [I ä syns tanspotöen som lede till Ili ssilon.
Kvatsupplag. Kvatsen lastas i en tanspotö fö att sedan blandas med kol och flis. I bakgunden syns filteanl äggningen. Efte att allt mateial ha blandats tan spoteas del upp till ugnens tan spotöe. Hä sy ns ugnsbyggnaden till höge.
Kontollummet fö ugn n Il, plan 2. Nils Eik Vestbeg sköte veksamheten. Plan 4. Ugnens topp. Hä syns de gova elektodena.
,. Plan 4. De kaftiga p åfyllningsöen till ugnens smälta.,. Elektodena käve ständig kylning. Hä syns ka na och ö som föse elektodena med kylvatten.
Ugn n Il, plan 2. Den öliga ugnskansen sköts genom adiosignale fån tucken som packa åvaamateialet. På bilden syns smältan och packamen fån tucken. Vid ugnens nede del, plan l, tappas smältan i vagna. vaefte smältan ta ligga att kallna.
,. Hå syns smältona ligga i ugnshallen IO avsvalning. Till höge syns dela av kossen.,. Kossen. plan I. Sm ältona kossas till minde bita fö att sedan malas.
,. Efte kossen lagas smältona i byggnad n 322.,. Kvanen dä de kossade smältona males till ett pulve. Kvan en inymmes i byggnad n 326 oeh 325.
Det kiselpulve som inte skall gå till keamtillvekning gå med tanspot ö till föpackningsbyggnaden n 328. Hä föpackas kiselpulvet i föpackni nga nm 1000 kg.
! Föpackningana faktas sedan till köpaen på godståg. Det kiselpulve som skall till keamhallen måste föädlas ytteligae genom att malas i en luftstålekvan.
,. Podukten efte malnin gen kallas fö Sicomill. - Keamfabiken vid Ljungaveksindustin. Byggnad n 362.
.,. Ugnana "Amanda" och "Beata" som ta bot syet u kiselpulvet och esätte detta med kväve.,. Göan Alund infomea om ugnens funktion.
Kulkvanen som male kislet till ett yttest fint pulve. Innan malningen skall kislet kossas. Göan Ålund visa ko ssen.
Det fädiga pulvet siktas och tappas på tunno.,. '.' Tunnona mcd den fädiga silicon nitiden ä klaa Ii) expot,