DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992"

Emma Magnusson
för 9 år sedan
Visningar:

1 ~--~ ~ DOKUMENTATIONSRAPPORT 1992 KVÄVEFABRlKEN LJUNGAVERK Torp socken Ångekommun LÄNSMUSEET MURBERGET Hjördis Ek 8eth Jansson REFERENSEXEMPLAR

2 r RAPPORT 1992 Hjördis Ek Seth.Jansson Lf\.NSMUSEET

$Jansson Lf\.$

3 DOKUMENTATIONSRAPPORT, LJUNGAVERKSINDUSTRIERNA Länsmuseet, Murbcrget fick i uppdrag genom Göran Hammarstedt att dokumentera kvävefabriken där maskinparken skulle rivas ut. Ljungaverksindustrierna har en lång historia vad gäller produktion av kvävegödsel såsom IJungasaltpcter, kalkkväve, amoniumnitrat och kiselmetaller samt en liten produktion av magnetitkatoder till kloratelektrolys. Ljungaverk med omgivande områden såsom Oster- och Våsterhångsta har en l!ng tradition som genuin jordbruksbygd samt de senaste hundra åren också som industri bygd. Fosfatbolagets grundare var bergsingenjören och industrimannen Oscar Fredrik Carlsson, Han var också initiativtagare till Sveriges kemiska industrikontor. Bolagcts /(jrsta industrier var superfosfutfabriken vid Gäddvik utanior Stockholm, anlagd Sveriges /(jrsta större kraftstation anlades i Avestaforsen 1893 och en Jcloratfabrik vid Månsbo samma år. Våren 1910 påbörjades byggnadsarbetet /(jr anläggandet aven kväveindustri vid Ljungaverk. Den 24 september år 1912 kunde invigningen äga rum. Ljungaverksindustrins grundstenar var vatten, luft och elektrisk kraft. Detta /(jrklarar också läget vid Ljungaverksforsarna där bolaget uppförde ett kraftverk som invigdes år Tätorten är upp/(jrd efter etableringen av Stockholms Fosfatfitbriks Aktiebolag. Byggandet av bostadshus under talet har skett under Fosfatbolagets insyn, dels som eget byggande, dels med borgenskap eller lån till egnahem. Fastigheterna har uteslutande upp/(jrts for den egna personalen. Skötseln av bolagets bostadsfustigheter har utforts genom egen /(jrvaitning. Fosfatbolagets fastigheter har sedan 1950-talets början sålts till privatpersoner av vilka de fl esta var anställda inom industrin. Inom industriområdet finns ett flertal välbevarade industribyggnader kvar som minner om den tid man anlade industrin. Dessa byggnader är upp/(jrda i tegel med sparsam tegeldekor.

kloratelektrolys. Ljungaverk med omgivande områden såsom Oster- och Våsterhångsta har en l!ng tradition som genuin jordbruksbygd samt de senaste hundra åren också som industri bygd.

4 Byggnadernas lonster är spröjsade och är ur kulturhistorisk synpunkt mycket värdefulla. Vid tiden wr industrins anläggande var arkitekterna mycket måna om industribyggnaders utseende. Det var dock medeltidens byggnadsskick som inspirerade senare tiders arkitekter till denna sk renässansarkitektur. Under åren byggdc Stockholms Supcrfosfat Fabriks AB ut Hångstaforsen. Här anlades en kraftstation med cn kapacitct av kw. Här anlade man också Ljungaverks fabriker. I böljan var tillverkningen helt inriktad på kalciumkarbid och kalkkväve. Råmaterialet var kalk och kol. Kalksten fick man från Gotland och låmtland. Falkstenen wrädlade man själv på platsen. Genom bränning av kalksten fick man ren kalk som användes till framställning av karbid och kalkkväve. Av karbid fick man acetylen, som används för svetsning. Kalkkvävet användcs i jordbruket som kvävegödning. Så småningom kom man att tillverka ammoniak som är en produl..1. ur en wrening av l..'väve och vätc. Av ammoniak och svavelsyra fick man ammoniumsulfat. Av enbart ammoniak fick man ammoniumnitrat som tillsammans med kalkstensmjöl gav den sk Ljungasaltpetcrn som användes som konstgödning. Under det senaste världskriget tillverkade man syntctiskt gummi.

Här anlades en kraftstation med cn kapacitct av 14000 kw. Här anlade man också Ljungaverks fabriker. I böljan var tillverkningen helt inriktad på kalciumkarbid och kalkkväve.

5 KV;ivcfabril{cn, Fabriksbyggnaden har en längd av 24,501 och är 23,501 bred. Byggnaden är upplord i rödtegel med fasader indelade i ralt som avgränsas av tegelkolonner. Byggnadens fonster är tätspröjsade med bågformade överstycken. Längs med takfoten löper en fris med snedställda tegelstenar i två varv. Fabriksbyggnaden vilar på ett kraftigt fundament av betong. Vid dokumentationstillrallet var fabriken helt intakt med kompressorer, expandermaskiner och kolonner for framställning av kvävgas och syrgas. Processen Det är en enkel process. Luften komprimeras i steg ett som be?tår av kompressorer. Därefter expanderas luften oerhört snabbt. Detta sker i sk expansionsolaskiner. Vid expansionen produceras en kraftig kyla r. Vid denna temperatur blir luften flytande. Efter detta steg leds den flytande luften in i en sk kolonn där den under upphettning forgasas. Eftersom luftens molekylära sammansättning i 21 % syre, 78% kväve och resten i form av ädla gaser kan dessa avledas på olika nivåer i denna kolonn. Därefter renas gasema- tidigare i lut- genom filter och avskiljare lor vatten och olja. Kvävegasen använde man i produktionen av konstgödsel.,.

Vid dokumentationstillrallet var fabriken helt intakt med kompressorer, expandermaskiner och kolonner for framställning av kvävgas och syrgas. Processen Det är en enkel process.

6 ~askinparkslista I. Kompressor ~aschinenfabrik Surth Zweigniederiassning der Gesellschaft fur Linde's Eismaschinen A-G Surth, b. Köln. nr: Drivmotor: Asea. 295Kw 6000 v. 150 r/min. Mg 203. nr: Kompressor Se nr l. nr: Drivmotor: se nr l. nr Kylare till kompressorer Surth b. Köln. l. Expandennaskin: Ste'Ame'L'air Liquide. Usines. de Champigny simarne. Seine. DC 1700 nr: Asea drivmotor. MRA24 nr: l. Kolonn. HM Kuhn Apparatebau. Allschwil-Basel. Ar Nr: s.s.6 2. Kolonn. Samma som ovan. Tillverkningsår Nr: Expandermaskin: Samma som ovan. Nr: Asea drivmotor. MRA 24 nr: De gamla lutkaren och lutpumparna är ersatta med Hamrintorkare och avoljningsfilter år Lutkaren och pumparna står kvar i en tillbyggnad men har tidigare varit placerade i fabriksbyggnaden. 3. Kolonn. Kolonnen är utriven. Endast fundamentet står kvar. r

Seine. DC 1700 nr: 10 1941. Asea drivmotor. MRA24 nr: 1574537. l. Kolonn. HM Kuhn Apparatebau. Allschwil-Basel. Ar 1942. Nr: s.s.6 2. Kolonn. Samma som ovan. Tillverkningsår 1943. Nr: 2112. 2. Expandermaskin: Samma som ovan.

7 4. Kolonn. Saknar beteckning och nummer. Samma typ som kolonn nr l. 3. Expandermaskin. (till kompressor 4) Samma typ som de övriga. Nr: l Kompressor. Stal. Typ PH 235b. Nr: Sluttryck 35kg. B. Nr Kompressar. Identisk med nr 3. Nr: Expandermaskin. Typ. Sa1l:nas.,.

Kompressor. Stal. Typ PH 235b. Nr: 5809. Sluttryck 35kg. B. Nr 3177. 1939.

8 ,.. Situationsplan över Ljungaverksindustrin. Kvävefabliken inlagd med snedstreck. Avritning efter blåkopia. Ljungaverks arkiv.

9 .. i i-o-!!!.. l i I I ----,,. =- :1;:-, I! i, i, j, I ; ~~ I I.,!,, rti-'r;t~ l! :;11' i'~ I! ; I, II, r:?;'~~i~~ l l.'i-0i~' l 1, ;, ir.~;z: ~.~, :!.;-:i'l~!n..".. ; Ii ~:''''7fi' ",~.:.', ;i;?'''':'.~,,,. ;';:/.i'_~ ~ '--..., --_... I - Kiining av fabriksbyggnaden som den såg ut iore om byggnationen. t i I!,,.1 l ~...,. Byggnadens gavel. Observera tegeldekorationen byggnadens fönster. frisen ovan

10 ..-::r-c.,'~ :.' o DI "1 (~ I.1JI '-, H O '" D 't-i.", ",".~'" L.r=» ~ '--',. ~ i. l~ i;', o la ~ Planritning över maskinparken i kvävefabjiken. Modifierad av länsmuseet.

11 r~ ~ _... ~ ~ _~ ~~"'-t""'" ::::. ~ :::,:,:-:-:.':: ;;'::::'~ ~~.., ;... I.r "'_,J","_ ""... -' -~ ~,..~ _. I-- I--, Ī-- I I I-- -, JI.., ~ '",- ~: r -, I,.,..-,.'.,- -.'-"-.. ~,._ JIL.V.. o'." -.., Maskinritning över funktionen hos kolonncrna som avdclar gaserna.

12 Kompressor av typ A-G Surlh b. Köln. Samma typ som återkommer i hela fabriken. Kolonner som avdelar gaser i olika nivåer från expandermaskinema.

13 Kylaren till kompressor nr l. Här kyls den heta komprimerade luften innan den filrs in till expandermaskinen. Expandermaskinen till kolonn nr I. Här expanderar luften och blir flytande vid en temp av -190 gr.

14 Kompressor nr 3. Observera den stor drivmotorn från ASEA. Den har ett varvtal av ISOr/min med en kraft av 29SKw. Expandermaskin av fransk typ med ASEA drivmotor. tillhor kompressor nr 3. Maskinen

15 Lutkaren i den gamla reningsanläggningen av gaserna som renas från vatten och olja. De sk bomberna tillhör den gamla avlagda reningsanläggningen. Genom dessa renades gaserna från olja och vatten.

16 De gamla lutkaren och lutpumparna ersattes av sk Hamrintorkare år Här syns hela reningsanläggningen med torkare och avoljningsfilter. r Lfings takfoten löper rfilsen till traversen.

17 r Anläggningens arbetare hade sitt lunch- och fikarum i den lilla hytten som syns till vänster på bilden. Hytten ligger centralt i byggnaden. Hyttens interiör med lelefon och skåp samt en uppmaning till rökare att städa bort fimparna. "Det blir ju en sån djävulens odör när de tar ligga kvarn.

Hyttens interiör med lelefon och skåp samt en uppmaning till rökare att

Relevanta dokument

DOKUMENT A TIONSRAPPORT SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 SOLLEFTEA BRUK SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENT A TIONSRAPPORT SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 SOLLEFTEA BRUK SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENT A TIONSRAPPORT ;."",." o SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 o SOLLEFTEA BRUK o SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KUL TURMILJOV ARD SETH JANSSON lansii\jseet " Box 2043 87102 HARr