IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74



Relevanta dokument
IT - STRATEGI. Hagfors skolområde Antagen av Ledningsgruppen

IKT-strategi för Lunds skolor Från förskola till vuxenutbildning

IKT-strategi

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

IT-strategi. Essviks skola 2015

Lokal IT-strategi. för skola och förskola. Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av KUN Reviderad

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Trippel Helix Lund

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde

IKT-strategi

Trippel Helix Göteborg

PLAN MED RIKTLINJER FÖR DIGITAL KOMPETENS

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

Plan över IKT som ett pedagogiskt verktyg för Östregårdskolan

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IT-plan för Förskolan Äventyret

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

IKT-strategi

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen Motala kommun

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

Lokal IT- och digitaliseringsstrategi

IKT-plan för Vellinge skolor

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2015/

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

IKT- och mediepedagogisk plan

Lgr 11 och digital kompetens

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT-strategi för Strängnäs kommun

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

IKT-plan Stocksunds RE

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Strategi för skolutveckling

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Plan med riktlinjer för digital kompetens, Höganäs kommun) Reviderad

IKT-Strategi BoU

IT-Handlingsplan Skönsmons skola

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Slutdatum:

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Digitalisering i skolan

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

ipad strategi i förskolan

Plan för matematikutvecklingen

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

IT-plan. Lärande- och kulturförvaltningen. Jag kan, jag vill, jag vågar.

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

IKT- strategi

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

E-Strategi för Knivsta Kommun s förskolor och skolor UN-2013/284

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

It-strategi för Väddöenheten

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

Transkript:

IT-STRATEGIPLAN för förskola och skola Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74

Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Nuläge... 2 Mål och riktlinjer... 3 Rekommendationer... 8

1 Inledning IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik (Skolverket, 2009.) För elever idag är digital teknik en livsstil. De använder digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag. Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet Mot denna bakgrund måste informationsteknologi ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. IT i skolan är med andra ord inte en fråga om teknik utan handlar om pedagogik/skolutveckling. Därför är det av yttersta vikt att personal som arbetar i skolan är väl insatt och känner trygghet i användandet av IT. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IT behövs för att skapa och behålla denna trygghet. Syfte Strategin syftar till att utveckla och säkerställa arbetet med IT i hela utbildningskedjans dagliga verksamhet. Den utgår ifrån nationella, kommunala och lokala styrdokument: En av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Definitionen digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Läroplan för förskola, Lpfö 98 Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmen, Lgr 11 Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga Ur kursplanen i svenska Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i

2 böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Gy11, Läroplan för gymnasiet Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Ovanstående kräver tillgång till dator och nätverk samt förmåga att hantera dessa hjälpmedel. Ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleven utifrån givna mål utformar sitt eget lärande skall råda. Kommunens Lednings- och styrdokument, IT 2007 2011 under IT inom undervisning. I utvecklingen av nya arbetssätt i skolan är IT ett av flera viktiga verktyg. IT är ett redskap för eleven i det vardagliga skolarbetet, för att öka elevens förmåga att söka, tolka, förstå, hantera och kritiskt granska information. IT-användningen i skolan bidrar till att alla elever får de kunskaper som behövs för att klara sig i dagens samhälle och en grund läggs för de ytterligare kunskaper som behöver inhämtas för ett gott liv i morgondagens samhälle. Ett utvecklingsområde är att möjliggöra för föräldrar att digitalt kommunicera med skolan för att följa sina barns skolgång. Vision formad av Bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Vi måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger. Nuläge 712 datorer i Skoldatanätet. (se bilaga 2) Användningen av datorer för elever, barn och personal begränsas idag främst av att det finns för få datorer. Datorparken är delvis föråldrad och det leder till stora problem. Användningen av IT som verktyg och kompetensen hos medarbetarna varierar inom varje förskola/skola och mellan förskolor/skolor Interaktiva skrivtavlor finns på flertalet skolor och används i varierande utsträckning. Skolorna har kommit olika långt när det gäller användandet av skoldatanätet som en intern lärplattform/portal. Detsamma gäller också utnyttjandet av e-mail för kontakt med hemmen.

3 Mål och riktlinjer Alla skolledare, pedagoger och barn/elever integrerar IT på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten. Det kommer ständigt nya verktyg som vänder upp och ner på synen på lärande och kunskap. För en ökad måluppfyllelse är förutom tillgång till tekniken, pedagogens förmåga och intresse avgörande för hur verktygen används för lärande i teoretiska ämnen och i skapande verksamheter viktiga. Tid till pedagogiska diskussioner kring möjligheter med IT är en förutsättning för att trygghet och experimentlusta ska finnas för såväl elever som medarbetare. Samarbete inom den egna verksamheten och med andra verksamheter i kommunen t.ex. skolbibliotek och skolbibliotekscentral, företag och organisationer i kommunen är av stor vikt. Kompetensutveckling Under år 2011 kommer majoriteten av Varas pedagoger att ha avslutat PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) nivå 3. Det är inte bara viktigt att förvalta kunskaperna och arbeta med dem konkret i vardagen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter. Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det gäller skolledarnas kompetensutveckling. Vid anställning ska IT-kompetens värderas och tillämpad ITkompetens värderas vid löneöversyn för våra medarbetare. Utforskande arbetsmiljöer Att vara i fronten för IT och lärande innebär att tid måste avsättas till utforskandet av ny teknologi, nya arbetsformer och deras relation till lärande. I takt med den digitala utvecklingen öppnar sig nya möjligheter att använda exempelvis mobiluppkoppling, gps, sms, mms o.s.v. i undervisningen. Pedagogerna ska ha tillgång till den forskning om de metoder som finns idag och som kommer att finnas i framtiden. SAMR-modellen Dr Ruben Puentedura är en amerikansk forskare som tagit fram SAMR- modellen. SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet, varav de två första stegen inte innebär något nytt i grunden. De fyra stegen är: 1. Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg, utan en betydande förändring av verktygets funktion. t ex man skriver en text på datorn. Under-

4 visningen har inte förändrats. 2. Augmentation: Datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar. T ex man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas. En liten förändring har skett. 3. Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras. T ex den skrivna texten delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten. 4. Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator. Undervisningen sker på ett nytt sätt. Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen. Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är denna omdefinieringsprocess gällande lärande. Att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Istället är det av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet och när och hur det sker Kommunikationsportal Varas kommunikationsportal ska vara en mötesplats där både elever, medarbetare och föräldrar på skolorna kommunicerar, informerar och samarbetar. Por-

5 talen ska också användas för att publicera pedagogiskt material och för att samla elevarbeten. Verktyget ska möjliggöra kommunikation mellan förälder, elev och pedagog där eleverna har hög delaktighet. En tydlig koppling till kursplaner, mål och kriterier ska finnas så att samtliga parter kan vara aktiva i processen med såväl formativ bedömning som IUP. Införande av kommunikationsportal i grundskola skall påbörjas 2011. Gymnasiet genomfört år 2010. Förskolan påbörjas 2012. Internet Internetanvändning ska ses som en naturlig del i undervisningen. För många elever är Internet och sociala medier en resurs de använder dagligen för att kommunicera och söka information men också för mediekonsumtion och publikation. Skolan ska möta eleverna på denna arena för kommunikation och samarbete med kunskap om säkerhet, etik, lagar och källkritik. Digitala läromedel och resurser Alla barn/elever vid Varas skolor ska ha tillgång till ett varierat utbud av digitala verktyg anpassat efter den enskilde elevens behov och förutsättningar. Detta kan omfatta olika programvaror som ordbehandling och bildredigering, programvaror för musik- och bildproduktion och publicering, interaktiva lärobjekt, multimediaresurser, lärspel och specialpedagogiska hjälpmedel. Alla barn/elever och pedagoger har tillgång till teknisk utrustning med relevanta, pedagogiska läromedel och programvaror som passar verksamheten Alla rum i skolan är rum för lärande. Det betyder att alla rum ska utrustas med lämplig infrastruktur som stöd för IK-lösningar (t ex trådlösa nätverk och internetåtkomst) och utrustning som stödjer olika former av lärande och skapande. Här nedan följer Varas mål för vilken digital utrustning som ska finnas. IT-verktyg Barn i behov av särskilt stöd (specialpedagogbedömning). Genomfört 2011 Personal i förskolan/fritidshem: En dator/pedagog. Genomfört 2012 Personal i skolan: En dator per pedagog i skolan Genomfört årsskiftet 2011/2012 Förskolan: Minst ett digitalt verktyg/avdelning (läsplatta, tablet-pc, dator eller liknande) Genomfört 2011 Gymnasiet: Ett digitalt verktyg/elev. Genomfört 2012 Ett digitalt verktyg/elev på 7-9 skolorna. Start ht 2012. Två testskolor med digitalt verktyg till varje elev i förskoleklass år 6. Genomfört ht 2013

6 Samtliga förskoleklass- år 6 skolor genomfört vt 2014 Övriga kommunikationsverktyg Alla elever och barn ska i sin dagliga verksamhet ha tillgång till utrustning med modern teknik för ljud och projektion av bilder och filmer. Projektor skall finnas i alla klassrum. Genomfört 2012. Alla förskolor och skolor ska utrustas med trådlösa nät. Genomfört 2011 Interaktiva skrivtavlor skall finnas tillgängliga på samtliga enheter. Genomfört 2012 Bildskärmar för information Teknik och programvaror som ger möjlighet till och underlättar direktkommunikation mellan skolor i kommunen, inom Sverige och med våra internationella kontakter. Alla barn/elever använder IT i sitt lärande genom att söka, granska, lagra, producera, redovisa och utbyta information och skapa för att kommunicera, d.v.s. ha den digitala kompetens som stämmer överens med den enskilde individens behov och förutsättningar. Följande avsnitt fungerar som ett stöd för skolorna när det gäller att konkretisera digital kompetens. Det är av yttersta vikt att tid finns att lyfta diskussionen kring IT, lärande och kunskapssyn. Konkreta handlingsplaner anpassade efter den egna verksamheten och med koppling till nationella och kommunala styrdokument ska utarbetas på varje enhet. Digital kompetens finns med som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IT. Digital kompetens innebär bl.a. förmågan till säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i såväl skola och arbetsliv som på fritiden. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, t.ex. att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via olika digitala kommunikationsverktyg. Definitionen information innefattar även konstnärliga uttryck som t ex film, musik och bildkonst för kunskapsbildning. Varje barn/elev i Vara kommun ska garanteras förutsättningar att erhålla digital kompetens. Tillgång till lärarkompetens och den tekniska utrustning som behövs ska vara en självklarhet. Den lokala pedagogiska planeringen bildar grunden för varje förskola och skola i arbetet med digital kompetens. För att konkretisera arbetet med digital kompetens finns följande rekommen-

7 dationer från förskola till gymnasieskola och vuxenutbildning. Grunden för den digitala kompetensen läggs i förskolan och är väsentlig för den samlade måluppfyllelsen i skolan. Stegen i rekommendationerna för de olika skolformerna bygger på varandra. Förskola Varje barn har en förmåga att. kunna sätta på och stänga av datorn kunna hantera mus och tangentbord kunna använda individanpassade pedagogiska program tillsammans med pedagog.. få möjlighet att använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder till datorn få möjlighet att använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande få möjlighet att använda enkla sökstrategier på Internet Grundskola Förskoleklass-3 Varje elev kan efter skolår 3. använda grundläggande ordbehandling utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter i matematik använda sökmotorer på Internet arbeta med källkritik, etik och säkerhet och vara medveten om hur texter påverkar mottagaren spara arbeten på olika enheter, t.ex. hemkatalog eller USB-minne använda Vara skolors kommunikationsportaler för kommunikation, publicering och information, samt använda den för formativ bedömning och digital IUP Grundskola 4-6 Varje elev kan efter skolår 6. producera skolarbeten i ett ordbehandlingsprogram med bilder och redigera text presentera skolarbeten i ett presentationsprogram använda e-post använda digitala verktyg för kreativt skapande använda enkla bild- och ljudredigeringsprogram hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras trovärdighet vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet

8 Grundskola 7-9. Varje elev kan efter skolår 9 använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och tolka data använda olika former av presentationsprogram använda digitala verktyg för att redigera fotografier, film och ljud sålla i stora informationsmängder kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet tillämpa och vara insatt i lagar som PUL och Upphovsrättslagen publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis, blogg, chatt och communities Gymnasieskola och vuxenutbildning Varje elev kan * arbeta fördjupat med programvaror relevanta för vald studieinriktning så som textbehandling, layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informationssökning * tillämpa den digitala teknik som används i arbetslivet för vald studieinriktning * förstå och använda lämplig digital teknik i en lärsituation * ha ett fördjupat etiskt och källkritiskt förhållningssätt till Internet * tillämpa relevanta lagar och regler i den egna digitala produktionen Särskola Varje elev kan utefter sina förutsättningar använda ordbehandlingsprogram för att skapa dokument som innehåller formaterad text och bilder använda presentationsprogram som stöd för muntlig framställning använda bildredigeringsprogram för bearbetning av bilder och vara medveten om frågor gällande bildmanipulation använda kommunikationsportalen i tillämpliga delar Rekommendationer Följande avsnitt innehåller rekommendationer för användning av IT och beskrivningar av olika ansvarsområden. Krav för lägsta nivå i användandet av Vara skolors kommunikationsportaler: Skolledare ska använda portalen som informationskanal gentemot personalen. Alla medarbetare ska använda portalens möjligheter för att informera och ta del av den information som publicerats av kollegor, elever, skolledare och ITsamordningen. All pedagogisk personal ska använda portalen i sitt pedagogiska arbete med eleverna anpassat efter elevernas ålder och behov. Den digitala IUP:n är en viktig del av detta arbete.

9 Rekommendationer för grundläggande IT-kunskaper för personal Genomgången PIM-utbildning, nivå 3, är en grundnivå och majoriteten av Varas pedagoger ska ha avslutat utbildningen under 2011. Vid nyanställning förutsätts att personen innehar en grundläggande digital kompetens och får vid anställningen en grundläggande introduktion i kommunikationsportalens användning och möjligheter. För att nå målen måste ytterligare tid till fortbildning i IT erbjudas och genomföras kontinuerligt. Tydliga planer för detta måste upprättas. Ansvarsfördelning För att kunna arbeta framgångsrikt mot mål och vision behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för att arbetet ska fungera och gå framåt. Personalresurser kan t.ex. vara en lokal portaladministratör, IT-ansvarig och ansvariga för olika IT-projekt. Styrgrupp En grupp bestående av förvaltningschef, ansvarig för IT-grupp samt bildningsnämndens arbetsutskott. Gruppens ansvar är utvärdering och utveckling av mål och riktlinjer gällande IT-utvecklingen inom bildningsnämnden.

Bilaga 1 Under uppbyggnadsfasen (3:år) skall IT pedagogen ansvara för att stötta och utmana verksamheterna Arbetsbeskrivning IT-Pedagog För att öka måluppfyllelsen i verksamheterna: utveckla och implementera datorn som undervisningsverktyg. ansvara för fortbildning av lärare inom datorbaserad undervisning via kurser eller nära samarbete. stötta lärare som vill jobba ämnesövergripande och processinriktat genom att underlätta arbetet och höja kvalitén på arbetsprocess och bedömning med hjälp av IT. föra diskussioner kring läroplan, kursplaner och betygskriterier med fokus på den roll IT spelar i arbetsprocessen. ta fram pedagogisk programvara som ökar kvalitén på undervisningen. Den huvudsakliga skillnaden mellan IT-ansvarig och IT-pedagog är ITpedagogens aktiva roll i den pedagogiska aspekten av datoranvändningen. IT-tekniker ansvarar för supportverksamhet för de tjänster skolan beställer av dem, t.ex. datorer och program som ligger i plattformen. De ansvarar också för att utföra de beställningar och stödja de utvecklingsönskemål som kommer från skolan och användarna. IT-grupp/samordningsgrupp för Varas skolor består av 3 skolledare och 1 pedagog/enhet. Den har ett utvecklingsansvar och uppdraget är att: sammanställa och arbeta övergripande och har ett uppföljningsansvar för att nå mål och visioner i IT-strategin för Varas skolor stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i kommunikationsportalen omvärldsbevaka när det gäller IT i skolan ge support i IT-pedagogiska frågor efter behov erbjuda workshops och fortbildning för pedagoger och skolledare, antingen själva eller via externa utbildare

Bilaga 1 samordna olika nätverk för IT-intresserade i Varas skolverksamhet representera skolans IT-behov gentemot andra verksamheter Skolan ansvarar för att: utarbeta en lokal konkret handlingsplan för arbetet med IT utveckla IT-pedagogiken i den egna verksamheten och att det avsätts tid och möjligheter till IT-pedagogisk kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner kring användandet av IT det finns tillgång till en IT-ansvarig IT-ansvariga har rättigheter att hämta programvaror för att installera dem på datorerna i verksamheterna. Köp av programvaror går genom Yvonne Carlsson på förvaltningen som ansvarar för diskussion med ansvar för IT i kommunen. Har skolan valt datorer utanför Vara kommuns plattform kan ansvarsområdet ändras eller utökas och omfatta andra delar som rör handhavande och support. Arbetsbeskrivning IT-Ansvarig Fungerar som en kontaktlänk mellan kommunens IT-avdelning och skolan. Åtgärdar själv alla problem som går att avhjälpa lokalt, samt vidarebefordrar övriga problem till IT-enhetens Helpdesk. Ansvarar för datasäkerhet på arbetsplatsen och för att lämplig utbildning givits alla som tar del av kommunens nätverk. Administrerar användare i kommunens nätverk och ger behörigheter för webbplatsen samt tar hand om supportfrågor från webbredaktoren. Ansvarar för fortbildning av lärare inom IT-lösningar och en datorbaserad arbetsgång via kurser eller nära samarbete. Implementerar Vara Kommuns IT-policy genom att upprätta, definiera och implementera strategier utifrån ett systemperspektiv.

Bilaga 1 Rekommendationer för lokal handlingsplan IT (Centralt ramverk eller lokalt utformade) Den lokala handlingsplanen kan med fördel utformas utifrån följande frågeställningar: Vilka visioner har vår verksamhet? Vilka pedagogiska mål har vi med IT? Var står vi nu och vart vill vi nå? Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens? Vilka pedagogiska och tekniska resurser har vi att tillgå? Vilka etappmål är aktuella? Vilka investeringar behöver göras? Vilken kompetensutveckling behöver vi? Vilka ansvarsområden har vi för utvecklingsarbetet? Hur samverkar och samarbetar vi med övriga verksamheter i IT-frågor?

Bilaga 2 Ekonomisk kalkyl (maj 2010) Vi har i dagsläget 712 datorer i skoldatanätet. Kostnaden per dator är 5975:- Total kostnad 4257 tkr Kostnad för leasad PC 2640:-/år Antal leasade PC-datorer för 4257 tkr/2640:- är 1613 st. Om vi går från att hyra datorer från IT till att leasa skulle datorantalet i skolorna kunna öka från 712 till 1613 dvs med 901 st. Detta till samma kostnad. Då är inte personaldatorerna medräknade, men där finns ytterligare besparing att göra