SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM

MANUAL 1(23) SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM GÖTEBORG CITY AIRPORT (ESGP)

MANUAL 2(23) SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM GÖTEBORG CITY AIRPORT Styrande och vägledande dokument Luftfartslagstiftningen Gällande EG-förordningar ISO 9001/2000 www.iso.org Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) www.transportstyrelsen.se IAIP www.lfv.se/ Flygplatsens lokala säkerhetsregler (Airport Regulations) INEX Flygbolagsbestämmelser ICAO Annex 13 och 14 www.icao.com QOMS QOMS Dokument information/ansvar Flygsäkerhetskoordinatorn är ansvarig för att de processer som krävs för säkerhetsledningssystemet upprättas, införs, underhålls och efterlevs. Flygsäkerhetskoordinatorn har även ansvar för att informera flygplatsens personal och aktörer om ändringar som görs/gjorts i säkerhetsledningssystemet.

MANUAL 3(23) Innehållsförteckning 1. Uppdatering av säkerhetsledningssystemet 2. Definitioner begrepp och förkortningar 3. Säkerhetsledning 3.1 Förord 3.2 Introduktion 3.3 Vision 3.4 Strategi 3.5 Uppdrag 4. Fokusområden 4.1 Runway/Taxiway incursion 4.2 FOD 4.3 Vilt- och fågelhantering 5. Flygsäkerhetsmål 5.1 Introduktion 5.2 Flygsäkerhetskategorier 5.3 Flygsäkerhetsmål 6. Organisation 6.1 Ledningens åtagande 6.2 Ledningskarta 6.3 Säkerställande av kompetens 7. Ansvar, befogenheter och kommunikation 7.1 Verksamhetsansvarig 7.2 Flygsäkerhetskoordinator 7.3 Operativt ansvarig 7.4 Tekniskt ansvarig 8. Kompetensprofiler 8.1 Personalresurser 8.2 Verksamhetsansvarig 8.3 Flygsäkerhetskoordinator 8.4 Operativt ansvarig 8.5 Tekniskt ansvarig 9. Mötesforum/Informationsspridning 9.1 Flygsäkerhetsgrupp 9.2 IAIP-forum 9.3 Safety Alert 10. Uppföljning och rapportering 10.1 Klassificeringsmall

MANUAL 4(23) 10.2 Process för interna och externa revisioner 10.2.1 Revisionsplan 2013-2014 11. Riskhantering 11.1 Krav på säkerhetsbevisning 12. Avvikelsehantering 12.1 Utredningsmetodik Bilaga 1. Revisionstidsplan 2015

MANUAL 5(23) 1. Uppdatering av säkerhetsledningssystemet Kap /Kommentar Sida Datum 3 6 2014-01-07 5 9-10 2014-01-07 Infört version/sidhuvud Samtliga 2014-03-13 Lagt in länkar 2 2014-08-15 Layout, typsnitt Samtliga 2014-08-15 Korrigerat stavfel 9 2014-08-15 4.1 Omformulering mening 10 2015-01-30 4.2 Tillägg åtgärd FOD 10 2015-01-30 5.3 Nyckeltal i rörelser istället för år 12 2015-01-30 9.2 Safety Alert 17 2015-01-30 Utfall 2014 nyckeltal 12-13 2015-01-30 Bilaga 1. Revisionstidsplan 2015 2015-01-30 Ny organisationskarta 14 2015-03-09

MANUAL 6(23)

MANUAL 7(23) 2. Definitioner begrepp och förkortningar IAIP Airport Regulations (AR) ALARP-principen FOD Incident LVP No blame-policy Plan, Do, Check and Act QOMS RESA-område Runway Excursion Runway Incursion SMS Tillbud TSFS En publikation som innehåller information om regler, förfaranden som är relevant för luftfarten i respektive land som den avser. Lokala säkerhetsregler på flygplatsen. As Low As Reasonably Practicable. Princip för riskreducering som innebär att risker reduceras till en nivå som anser vara rimlig. Foregin Object Debris ett ämne, skräp eller föremål som kan orsaka skador på flygplan. Mindre allvarlig händelse som kan bli en för flygsäkerheten. Low visible procedure. Tillämpas vid en flygplats för att säkerställa verksamheten vid dålig sikt. Ingen skuld strategi. Schema inom kvalitetsteknik för systematiskt förbättringsarbete. Kvalitets- och drifthandbok Säkerhetsområde vid rullbanans slut, som syftar till att minimera skadorna vid eventuell runway excursion. Händelse då luftfartyg avviker från banan vid start, landning eller taxning. Incident då luftfartygssäkerhet är utsatt för risk. Safety Management System. Händelse, incident som inte är ett haveri, i samband med användandet av ett luftfartyg och som påverkar eller kan påverka driftens säkerhet. Transportstyrelsens författningssamling.

MANUAL 8(23) 3. Säkerhetsledning 3.1 Förord Syftet med denna manual är att spegla hur säkerhetsledningssystemet vid Göteborg City Airport är utformat, säkerställa att alla berörda parter ges möjlighet till tillräcklig och uppdaterad information angående hur man efterlever gällande bestämmelser och lokala säkerhetsregler för att därigenom skapa ett aktivt flygsäkerhetstänkande. Ett säkerhetsledningssystem används för att hantera alla aspekter av flygsäkerheten i hela organisationen. Säkerhetsledningssystemet skall vara ett aktivt verktyg för alla som verkar inom flygplatsens område. Förutom Göteborg City Airports personal gäller det för exempelvis, entreprenörer, flygklubbar samt övriga personer/organisationer som getts tillfälligt tillstånd att vistas inom flygplatsområdet etc. Göteborg City Airports säkerhetsledningssystem är QOMS (www.qoms.se). 3.2 Introduktion Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut ska svensk flygsäkerhetsstandard lägst vara i den nivå med den som finns i övriga välutvecklande luftfartsnationer och det långsiktiga arbetet ska bedrivas mot riksdagens nollvision för transporter i Sverige. För att lyckas måste alla medarbetare på Göteborg City Airport, chefer såväl som personal, omfattas av ett tydligt förebyggande flygsäkerhetstänkande. Det förebyggande flygsäkerhetstänkandet kan enkelt uttryckas på följande sätt; Säg vad du tänker göra! - beskriv arbetsuppgiften, Gör vad du sagt! - arbeta med det som är beskrivet, Bevisa det! - genom den dokumentation som skall finnas för arbetsuppgiften kan bevisas att arbetsuppgiften blivit utförd på ett korrekt sätt. 3.3 Vision Flygsäkerhetsstandarden på Göteborg City Airport skall följa myndighetens och verksamhetens egna krav för att nå den övergripande målsättningen, en olycksfri flygplats. Med olycksfri flygplats avses här en säker luftfart där ingen avlider eller allvarligt skadas till följd av flygplatsens anläggningar och personal. Det övergripande flygsäkerhetsmålet förutsätter att inga händelser inträffar som medför osäker start, landning eller taxning.

MANUAL 9(23) 3.4 Strategi För att flygplatsen i det dagliga arbetet ska kunna verka för nollvisionen, behöver alla involverade ha ett långsiktigt och proaktivt flygsäkerhetstänkande. De riktlinjer som gäller på flygplatsen är bland annat följande; Flygsäkerheten ska alltid prioriteras. Samtliga aktörer på flygplatsen skapar tillsammans en miljö som gör att flygrelaterade olyckor och incidenter kontinuerligt minskar. Flygsäkerhetsarbetet ska genomsyra det ordinarie operativa som strategiska arbetet. Riskhantering ska bidra till att flygsäkerheten alltid prioriteras. 3.5 Uppdrag Enligt TSFS 2010:122 3 ska en godkänd flygplats ha ett system för säkerhetsledning. Systemet ska dokumenteras i flygplatsoperatörens verksamhetshandbok. I flygplatsledningens uppdrag ingår att aktivt delta i utvecklingen av säkerhetsledningssystemet. Detta system ska säkerställa genomförandet av flygsäkerhetshöjande aktiviteter, både på kort och på lång sikt.

MANUAL 10(23) 4. Fokusområden 4.1 Runway/Taxiway incursion För att uppnå flygplatsens flygsäkerhetsmål behöver man fastställa hur flygplatsen arbetar med intrång inom bansystemet. Intrång i den mening att det finns något på banan som kan orsaka person- eller materiella skador. Säkerhetshöjande åtgärder som flygplatsen vidtagit är bland annat följande; Introduktionsutbildning (radiokommunikation, fordonskörning, geografisk kännedom, lokala säkerhetsregler etc.) för nyanställd personal som är berörd. Vinterfälthållningsmöte inför varje vintersäsong. 4.2 FOD FOD (Foreign Object Debris) är en orsak till stora skador årligen på luftfartyg. Därför är det mycket viktigt att alla som vistas på airside vet hur FOD ska hanteras. Säkerhetshöjande åtgärder som flygplatsen vidtagit är bland annat följande; Då entreprenörer anlitas påpekas särskilt vikten av hantering av FOD. Flygplatsen följer upp entreprenörer via kontroller. Vid introduktions- och repetitionsutbildning för ramp/fältpersonal sätts fokus på FOD samt de riskzoner som finns kring flygplanen. Dagliga bankontroller. Vid inspektion av staket sker även FOD-kontroll 4.3 Vilt- och fågelhantering Omfattningen av vilt och/eller fågelförekomst beror på flygplatsens omgivning. Kollision mellan vilt/fågel och luftfartyg kan vålla stora ekonomiska och materiella skador. Säkerhetshöjande åtgärder som flygplatsen vidtagit är bland annat följande; Fågel och viltplan finns upprättad. Samtlig personal är medvetna om risker med vilt/fågel och agerar därmed omedelbart genom att meddela TWR om eventuell förekomst. Tätning av staket och grindar. Inspektion av staketet sker två gånger dagligen av flygplatsens säkerhetspersonal.

MANUAL 11(23) Flygplatsens ytor görs så ovänliga som möjligt, så att tillgång på mat och häckningsplatser minimeras. 2 st. skyddsjägare 5. Flygsäkerhetsmål 5.1 Introduktion Flygsäkerhet är ett vitt begrepp och för att exemplifiera bredden på flygsäkerhetshöjande åtgärder kan nämnas allt från att bra rutiner för att i möjligaste mån eliminera FOD på plattor och banor till att säkerställa kraftförsörjningen för inflygningsljussystemen. Denna spännvidd på förebyggande åtgärder gör givetvis flygsäkerhetsarbetet till en stor utmaning. Göteborg City Airports flygsäkerhetsmål strävar efter att det aldrig ska hända en luftfartsolycka där de ombordvarande i värsta fall skadas eller dödas. Göteborg City Airport skall upplevas som säker och trygg. 5.2 Flygsäkerhetskategorier Flygsäkerhetskategorierna klassificeras i fyra steg; A, B, C och D. A = B = C = D = Katastrof, mycket allvarlig händelse. Händelse/intrång på bana där extraordinära åtgärder måste vidtas för att undvika kollision eller som slutar i kollision Allvarlig händelse, mindre allvarlig händelse. Händelse/intrång på bana med stor risk för kollision Händelse/intrång på bana med tillräcklig separation för att undvika kollision utan större åtgärder Händelse/intrång på bana med obefintlig risk för kollision

MANUAL 12(23) 5.3 Flygsäkerhetsmål 1. Det inträffar inga händelser som innebär Runway Incursion. Nyckeltal Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2014 2014 2015 2016 A och B händelser 0 0 0 0 0 0 C händelser 0 1 0 1 1 1 D händelser 1 1 5 1 1 1 2. Det inträffar inga händelser som innebär Taxiway Incursion. Nyckeltal Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2014 Mål 2014 2015 2016 A och B händelser 0 0 0 0 0 0 C händelser 0 1 0 1 1 1 D händelser 1 1 3 1 1 1 3. På flygplatsens manöverområde orsakar inte flygplatsens anläggning/utrustning (som hanterats av flygplatsen), att en pilot p.g.a. FOD behöver göra en kraftig inbromsning och/eller en undanmanöver eller riskera skador på luftfartyget. Nyckeltal Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2014 Mål 2014 2015 2016 Antal händelser p.g.a FOD är 0.1/58000 rörelser på högfartsområdet Antal händelser p.g.a FOD är 0.1/29000 på lågfartsområdet 0 0.1/58000 0 0.1/58000 0.1/58000 0.1/58000 0 0.1/29000 0 0.1/29000 0.1/29000 0.1/29000

MANUAL 13(23) 4. Flygplatsen arbetar ständigt med att minska skadeutfall på parkerade flygplan, orsakade av flygplatsens personal, anläggningar eller utrustning. Nyckeltal Utfall Mål 2013 Utfall 2014 Mål 2014 2015 2016 2013 Flygplansskador 1 skada Max 1 skada 0 Max 1 skada Max 1 skada Max 1 skada 5. Flygplatsens system för hantering av vilt och fågel ska säkerställa att förekomst av dessa och risk för skador minimeras. Nyckeltal Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2014 Mål 2014 2015 2016 Antal viltkollisioner som orsakat haveri eller incident Antal viltkollisioner som inte orsakat haveri eller incident 0 0 0 0 0 0 13 15 15 5 5 5 6. Organisation 6.1 Ledningens åtaganden Ledningens åtagande är att försäkra sig om att flygplatsens medarbetare har högsta prioritet på flygsäkerhetsfrågor både strategiskt och i operativt arbete. Detta är också en av hörnstenarna för lyckade kommersiella intressen. Flygplatsledningen är medveten om att all personal med flygsäkerhetsrelaterade arbetsuppgifter har god utbildning om arbete på flygplats, men att det också är av yttersta vikt att medarbetarnas kunskaper dokumenteras. Vad som även är av högsta prioritet är att olyckor och incidenter rapporteras i flygplatsens avvikelsesystem QOMS. Att avvikelserna sedan utreds med syfte att inte samma avvikelse ska inträffa på nytt och att åtgärder vidtas är naturligt.

MANUAL 14(23) 6.2 Ledningskarta För att förtydliga vilka ansvariga nyckelpersoner som finns för flygsäkerheten inom de olika områdena är det viktigt med en ledningskarta som tydliggör detta på ett bra sätt. I nedan organisationskarta är Verksamhetsansvarig även Operativ Chef, Teknisk Chef är även Flygsäkerhetskoordinator. 6.3 Säkerställande av kompetens För att ha en väl fungerande flygplats behöver man säkerställa vilken kompetens de anställda har och behöver. Alla måste veta vilket ansvar, vilka rättigheter och skyldigheter man har i sin roll. Därför är det viktigt att hålla utbildningar för nyanställda, personer som har varit frånvarande under en längre period och repetitionsutbildningar som hålls kontinuerligt för att hålla sig uppdaterad. Säkerhetshöjande åtgärder som flygplatsen vidtagit är bland annat följande; All personal som kan komma att vistas på airside ska genomgå introduktionsutbildning. Utbildningsbevis utfärdas efter godkänd praktisk och teoretisk utbildning för de tjänster som så kräver. Kompetenshöjande åtgärder i form av utbildning eller motsvarande genomförs minst 1 gång/år för all personal. Personlig kompetensutvecklingsplan tas fram i samband med medarbetarsamtal. Flygplatsens ledning utbildas så att den uppfyller kompetenskraven i TSFS 2010:119 bilaga 1 samt TSFS 2010:122 bilaga 2. 7. Ansvar, befogenheter och kommunikation Med hänvisning till avsnitt 6.2 Ledningskarta, presenteras nedan; Ansvar, Befogenheter och Kommunikation, för följande nyckelpersoner; Verksamhetsansvarig

MANUAL 15(23) Flygsäkerhetskoordinator Operativt/Teknisk ansvarig 7.1 Verksamhetsansvarig Ansvar Övergripande ansvarig för flygsäkerheten på flygplatsen. Ansvarar för att avtal upprättas gentemot flygplatsens externa leverantörer. Befogenhet Befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa flygsäkerheten på flygplatsen. Kommunikation Är direktrapporterande till styrelsen gällande flygplatsdriften ifall planerad verksamhet ej kan genomföras samt till Transportstyrelsen i flygsäkerhetsfrågor. 7.2 Flygsäkerhetskoordinator Ansvar Säkerställa att de processer som krävs för säkerhetsledningssystemet upprättas, införs, underhålls, utvecklas och efterlevs. Rapportera om säkerhetsledningssystemets funktion och behov av förbättring till verksamhetsansvarig. Säkerställa att medvetenheten om säkerhetskraven främjas i hela organisationen. Säkerställa att revisioner för flygsäkerheten genomförs. Granska och godkänna flygsäkerhetsutredningar. Granska och godkänna utförda säkerhetsbevisningar/riskanalyser. Befogenhet Befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att flygplatsens säkerhetsledningssystem lever upp till TS krav. Kommunikation Är direktrapporterande till verksamhetsansvarig i flygsäkerhetsfrågor och samverkar med Operativt/Tekniskt ansvarig samt Fältkoordinatorn. 7.3 Operativt/Tekniskt ansvarig Ansvar Ansvarig för att tekniska system och det operativa arbetet sköts i enlighet med TSFS och flygplatsens lokala säkerhetsregler.

MANUAL 16(23) Befogenhet Befogenhet att vidta åtgärder för att det operativa arbetet sköts i enlighet med gällande regelverk. Kommunikation Är direktrapporterande till verksamhetsansvarig och samverkar med flygsäkerhetskoordinatorn i flygsäkerhetsrelaterade frågor. 8. Kompetensprofiler 8.1 Personalresurser Detta avsnitt beskriver de kompetenskrav som ställs för de personer i ansvarsfunktioner på flygplatsen enligt TSFS samt delegeringsordningen för dessa. Avsnittet beskriver; Funktion Kompetensprofil Delegering 8.2 Verksamhetsansvarig 8.3 Flygsäkerhetskoordinator Funktion Kompetensprofil Delegering Verksamhetsansvarig Kompetensprofil enligt Ansvar och befogenheter att uppfylla TSFS TSFS 2012:90 bilaga 1 föreskrifter AGA + SEC Funktion Kompetensprofil Delegering Flygsäkerhetskoordinator Kompetensprofil enligt TSFS 2010:122 bilaga 2 Utgör flygplatsledningens representant i strategiska flygsäkerhetsfrågor i flygplatsens mötesforum. 8.4 Operativt ansvarig Funktion Kompetensprofil Delegering Operativt/Tekniskt Kompetensprofil enligt Säkerställa att den operativa verksamheten ansvarig TSFS 2010:119 bilaga 1 sker enligt gällande lagar och regler

MANUAL 17(23) Kompetensprofil enligt TSFS 2012:90 bilaga 1 Säkerställa att flygplatsens tekniska system uppfyller gällande lagar och regler 9. Mötesforum/Informationsspridning För att flygplatsen skall ha en välfungerande informationsspridning skall alla möten dokumenteras och följa en förutbestämd struktur som ledningsgruppen fastställt. 9.1 Flygsäkerhetsgrupp Ansvarig: Frekvens: Deltagare: Verksamhetsansvarig Två gånger per år eller vid behov Flygsäkerhetskoordinator Flygoperatörer Flygtrafikledningstjänsten Flygbolagsrepresentanter Flygklubbsrepresentanter Teknisk/Operativ chef Syfte: Att föreslå och initiera åtgärder som främjar utökat säkerhetsmedvetande för anställda på flygplatsen, den lokala flygtrafikledningstjänsten och andra operatörer som använder flygplatsen. Följa upp avvikelser från avvikelsehanteringssystemet och att dessa omhändertas. Ömsesidig information om utveckling och av flygplatsen information om eventuella förändringar av regelverk. Uppgifter: Att föreslå och sprida information avseende flygsäkerhetshöjande åtgärder för trafik med fordon och luftfartyg på färdområdet. Insatserna skall riktas mot flygledningspersonal, flygbesättningar, entreprenörer och flygplatspersonal med avsikten att öka förståelsen för de olika roller och svårigheter som finns.

MANUAL 18(23) Befogenhet: Flygsäkerhetsgruppen är ett rådgivande organ till flygplatsledningen, och fungerar därigenom som viktig remissinstans vid förändringar vid flygplatsen. 9.2 IAIP-forum Ansvarig: Frekvens: Deltagare: Flygsäkerhetskoordinatorn En gång per år Operativt/Tekniskt ansvarig Flygtrafikledningstjänsten Syfte: Samordna och säkra att ändringar som ska in i IAIP håller utsatt deadline (AIRAC-datum). Att föreslå och initiera åtgärder som främjar utökat säkerhetsmedvetande för anställda på flygplatsen, den lokala flygtrafikledningstjänsten och andra operatörer som använder flygplatsen. Att föreslå flygsäkerhetshöjande åtgärder för trafik med fordon och luftfartyg på färdområdet. Uppgifter: Säkra att IAIP-ändringar ligger i fas med pågående och/eller driftsatta projekt samt andra infrastrukturella förändringar. Befogenhet: Genomföra IAIP-förändringar. 9.3 Safety Alert Safety Alert är ett kort och illustrativt nyhetsbrev med olika safetyrelaterade fokusområden. Ett slags tänk på Aktuella ämnen för Safety Alert tas fram utefter säsong, eventuella trender i händelserapporteringen eller annat som vi vill göra er uppmärksamma på gällande Safety. Ansvarig: Frekvens: Flygsäkerhetskoordinatorn Vid behov

MANUAL 19(23) 10. Uppföljning och rapportering Tillbud, händelser och avvikelser ska rapporteras/utredas enligt en No blame policy. Syftet med avvikelsesystemet är att man vill förhindra att en flygsäkerhetsrisk uppkommer. Flygplatsen har ett utarbetat och väl dokumenterat system för vilka rutiner som gäller vid hanteringen av en avvikelse. Syftet är att påvisa flygplatsens ständiga utvärderingsarbete och trendbevakning för att förhindra att incidenter inträffar. Flygplatsen använder sig av avvikelsehanteringssystem avikatorn, QOMS. Avvikatorn är ett enkelt avvikelsehanteringssystem som ger rapportören återkoppling tills ärendet är avslutat. 10.1 Klassificeringsmall De händelserapporter som inkommer till ansvarig handläggare klassificeras utifrån allvarlighetsgraden, Se nedan. Flygsäkerhetsstörning (Safety) Händelse som påverkat eller nära att påverka ett luftfartygs rörelse (start, landning eller taxning). Driftavvikelse Person, utrustning eller organisation som avviker från standard (regelverk). Driftstörning Störning i driften som inte på något sätt är reglerat i regelverk som exempelvis TSFS, Airport Regulation eller bolagets egna manualer etc. men som orsakat en störning av verksamheten. 10.2 Process för revisioner För att flygplatsen ska säkerställa att man uppfyller gällande författningar och föreskrifter och dess egna uppsatta mål ska det genomföras revisioner. Man ska genomföra revisioner både av eget arbete och hos de leverantörer som arbetar på flygplatsen. Detta görs för att säkerställa att alla aktörer på flygplatsen uppfyller flygplatsens uppsatta mål och visioner. För att flygplatsen ska ha ett fullgott och välfungerande revisionsarbete ska man följa en tydlig struktur. Detta ska bland annat innefatta kommunikation utav säkerhetsrelaterade risker som framkommit vid en revision. Man delar in alla aktörerna på flygplatsen beroende på dess verksamhet i olika klasser där det specificerar vilken flygsäkerhetspåverkan verksamheten har. Klassificeringen är indelad i:

MANUAL 20(23) Ingen flygsäkerhetspåverkan Mellanstor flygsäkerhetspåverkan Stor flygsäkerhetspåverkan - endast en tillträdesrevision. - revision vart annat år - revision varje år. Uppdrag: Revisionsplan (se bilaga 1) upprättas årligen och godkänns av verksamhetsansvarig. Avvikelser som uppmärksammats vid revision kommuniceras till verksamhetsansvarig. Vid återkommande avvikelser gör flygsäkerhetskoordinatorn en bedömning om riktade revisioner skall genomföras. 11. Riskhantering I arbetet med att hantera de eventuella risker som kan uppkomma i driften av flygplatsen ska man med stöd utav genomförda analyser och värderingar vidta förebyggande åtgärder. Säkerhetsbevisning ska genomföras för att säkerställa att säkerhetsstandarden är uppfylld på flygplatsen. För att säkerställa att en acceptabel risknivå uppnås ska flygplatsen använda sig utav riskvärderingsmatrisen (bild 1) för att få ledning i arbetet för säkerhetsledningsfunktionerna. Om man inte lyckas uppnå en acceptabel risknivå ska åtgärder vidtas enligt ALARP-principen. Flygplatsens säkerhetsbevisning ska innehålla en säkerhetsplan. Denna ska bestå av en riskkällelista som redovisar de identifierade riskkällor som upptäckts vid analyser och värderingar och även en kravkvittenslista som specificerar vilka krav som finns i gällande föreskrifter. Vid utformningen av dessa dokument bör man stämma av med Transportstyrelsen så tidigt som möjligt för att få bekräftat att analyserna och dess omfattning är tillräcklig.

MANUAL 21(23) 11.1 Krav på säkerhetsbevisning Inför följande tillfällen är det ett krav på att säkerhetsbevisning ska utföras och i vissa fall presenteras för TS när; (bild 1) Nya system sätts i drift Förändringar i existerande system införs System ersätts eller avvecklas Om specifikationer i flygplatsens certifikat påverkas Säkerhetsbevisningen ska minst innehålla ett utlåtande om att flygplatsens säkerhetsstandard är uppfylld. 12. Avvikelsehantering All rapportering på en flygplats fyller en mycket viktig funktion för att säkerställa att det finns en välfungerande organisation där flygsäkerheten i alla lägen är prioriterad och väl dokumenterad.

MANUAL 22(23) Flygplatsen har ett tydligt avvikelsesystem. Transportstyrelsen ställer krav på den verksamhetsansvarige att rapportering av oönskade trender som har en påverkan på flygsäkerheten ska omhändertas och åtgärdas omedelbart. Den säkerhetsrelaterade dokumentationen som finns på flygplatsen ska vara tillgänglig, uppdaterad och det skall finnas möjlighet att ta fram data och den version som gäller för en specifik tidpunkt. 12.1 Utredningsmetodik För att åstadkomma uppsatta mål gällande flygsäkerheten och säkerställandet av en No blame policy på flygplatsen bör utredningen av avvikelser följa ICAO:s Annex 13 rekommendationer med följande rubriksättningar: Sammanfattning Presentation av utredningen inklusive klassificering av händelsen Faktainsamling Under denna rubrik samlas fakta d.v.s. det är inte meningen att här föra diskussion/resonera om händelsen. Analys Utredaren resonerar här om orsak till händelsen och vilka faktorer som påverkat. Det är viktigt att analysen tar hänsyn till områdena M, T, O (Människa- Teknik- Organisation). Analysen ska leda fram till utredningens slutsats. Slutsats Under slutsats sammanfattas vilka brister som analyserats och bedömts ha bidragit till händelsen. Rekommendationer Rekommendationen är den slutliga produkten av utredningen. Rekommendationerna kan rikta sig till såväl det strategiska som det mer operativa arbetet. Bilagor Bilagor kan bestå av både bilder och dokument från inblandande. Beslut Godkännandet av utredningen ska framgå här.

MANUAL 23(23) Bilaga 1. Revisionstidplan 2015 Område Del av område Kommentar Planerad A-process Samtliga Q4 B-process B1, B3 Q4 B4 Q4 B5 Q4 B6, B7 Q4 B8 Q4 C-process C1 Q3 C2, C3 Q3 C4 Q3 C5 Q1 D-process D1, D2 Q2 D3 Q1-Q4 D4, D5, D6, D7 Q2 D8 14-15/10 Q3 D9 Q2 Externa leverantörer Fältelektriker Årsvis Vid avtalstecknande Tele, radio, met Årsvis Vid avtalstecknande ATS Var 3:e år Northern Helicopter Q1 Svensk Pilotutbildning Q2 Chalmers FK Q3 Aeroklubben Q4 Jivair Q4