Kortfakta om Hedemora kommun

Årsredovisning 2010

Kortfakta om Hedemora kommun Yta Hedemora kommun har en yta på 840 km 2. Invånare Antalet invånare i kommunen är 15 164 (31 dec 2010). I centrala Hedemora är antalet invånare cirka 7 500. Kommunikationer huvudvägar Rv 270, Rv 70 och Rv 266. Järnväg Restiden är mellan Hedemora och Stockholm 113 minuter Hedemora och Arlanda 90 minuter. Vänorter Bauska, Lettland Ishozi-Ishunju-Gera, Tanzania Engelsfors LÅNGSHYTTAN Rörshyttan STJÄRNSUND Myckelby HUSBY Kloster Nordansjö VÄSTERBY Olshyttan GARPENBERG VIKMANSHYTTAN HEDEMORA Garpenbergs gård Ingvallsbenning Jönvik Prästhyttan Grådö Nås Norn PRODUKTION: Fernemo Information&Grafik AB, Nora TEXTBEARBETNING: lennart mörner KORREKTUR: maud fryklöf LAYOUT: LAURA MALINOVSKA

Innehållsförteckning 4 En bygd med framtidstro 5 Alla är vi ambassadörer för Hedemora 7 Förvaltningsberättelse 14 Verksamheternas berättelser i korthet 14 Revisionen 16 Kommunledningskontor 18 Serviceförvaltningen 20 Kultur- och fritidsnämnden 22 Utbildningsnämnden 24 Omsorgsnämnden / Socialförvaltningen 26 Omsorgsnämnden / Vård- och omsorgsförvaltningen 28 Miljö- och byggnämnden 30 Hedemora Energi AB 31 AB Hedemorabostäder 32 Sammanställd redovisning 33 Barnbokslut 36 Räkenskaper 36 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Kassaflödesanalys 39 Noter 44 Fem år i sammandrag, kommunen 44 Fem år i sammandrag, koncernen 45 Drift kommunen 45 Investeringar kommunen 46 Ord och uttryck 47 Redovisningsprinciper 48 Revisionsberättelse

En bygd med framtidstro Hedemora kommun gjorde ett positivt resultat. Nu har de nyvalda kommunfullmäktige många uppgifter att ta tag i 2011. Året började med kyla och snö och slutade på samma vis. För kommunen medförde det högre kostnader. Detsamma gäller de kommunala bolagen Hedemorabostäder och Hedemora Energi. Kostnaderna för snöröjning och uppvärmning ökade och för Hedemora Energi steg kostnaderna för att framställa fjärrvärmen. Ett fortsatt problem var försörjningsstödet som under det första halvåret låg på en extremt hög nivå. Nu kan vi se fram emot en minskning av försörjningsstödet när konjunkturen har vänt och företagen anställer igen. Väsentliga händelser y Projektet Unga till arbete blev framgångsrikt. y Beslut om att fastighetsförvaltningen ska samordnas med Hedemorabostäder. y Skolan i Garpenberg flyttades till nyrenoverade lokaler i centrum. Skolan ligger idag mer trafiksäkert och har också fått ett tillagningskök. y I före detta Skogshögskolans lokaler ska olika verksamheter skapas och utvecklas. Lokalen köptes tillsammans med Hedemorabostäder. y Nya gymnasieutbildningar, anpassade till den växande gruvnäringen, togs fram i samarbete med Boliden AB. y Under hösten kom beskedet att den planerade bergarbetarutbildningen ska få riksintag. y Folkets Hus i Garpenberg installerade bergvärme, en av många åtgärder för att vara en ekokommun. Framtid Förutsättningarna för skatteintäkter 2011 2012 ser besvärliga ut eftersom staten minskar stödet till kommunerna. Tillsammans med att befolkningen i Hedemora också minskar medför det mindre pengar till kommunen. Verksamheterna måste hela tiden omprövas och prioriteras. Näringslivet utvecklades däremot bra. Den största kapitalsatsningen i Dalarna är Bolidens investeringar på 3,9 miljarder kronor i Garpenberg. Stort tack! Jag vill rikta ett stort tack till samtliga medarbetare för ett gott genomfört arbete under året. Såväl tillsammans som var och en är vi viktiga för att visa att Hedemora är en bra kommun att leva i. Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande 4

Alla är vi ambassadörer för Hedemora Vi kan nu summera det gångna året och jag konstaterar att kommunens resultat före avsättningar blev plus sju miljoner kronor. Det motsvarar visserligen lagens krav på en ekonomi i balans. Men vi uppfyllde inte fullmäktiges resultatmål som var två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Jag ska nämna några mycket angelägna områden som vi behöver satsa på. y Lyfta fram Hedemora som det goda boendet och det goda etablerings alternativet i konkurrens med andra regioner. Hedemora måste behålla sitt skatteunderlag och helst öka det. Samtidigt måste vi anpassa den kommunala servicen till rätt kostnadsnivå. y Fortsätta samordna planeringen av kollektiv trafiken och infrastrukturen för transporter. Det är krav som invånarna och näringslivet har. Förbättrade möjligheter till såväl arbets- som studiependling från kommunens huvudtätorter till regionala och lokala centra kommer att prioriteras högt. y Vi har stora ambitioner när det gäller hållbar utveckling och människors hälsa. Ett aktivt arbete med förebyggande och främjande arbete pågår. y Inom fem sex år behöver omkring femhundra medarbetare rekryteras till Hedemora kommun. Att tillgodose personalförsörjningen är grundläggande för framtiden. Därför ska vi jobba hårt med att göra Hedemora kommun till en attraktivare arbetsgivare. Vi vill erbjuda bra boende, utmärkta förskolor, skolor med hög kvalitet och förstklassig äldreomsorg. Vi måste marknadsföra allt detta intensivt. I höst är alla kommunens invånare inbjudna till Hedemora Helt och Hållet-veckor. Under dessa höstveckor kommer kommunen, landstinget, näringslivet, föreningar, frivilligorganisationer och andra att samarbeta runt sju landmärken: Mer kroppsrörelse i vardagen, Mer frukt och grönsaker i kosten, Plats för föräldraskapet, Plats för mänskliga möten, Balansera stressen, Närhet till naturen samt Närhet till kulturen. Vi ser över kommunens arbete med barn och ungas delaktighet. Målet är att utveckla demokrati arbetet bland barn och unga genom bättre samordning och tydlighet. Hedemora är med som en av fjorton modellkommuner i Sverige i ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller i barns och ungas psykiska hälsa. Under 2010 utbildade vi politiker och tjänstemän i jämställdhet (jämt i Hedemora) i samarbete med SKL. Arbetet med ökad jämställdhet fortsätter 2011. Vi arbetar aktivt med att utveckla och förbättra våra verksamheter. Vi vill göra det i dialog med medborgarna. En god medborgardialog och ett nära, öppet samhälle med lättillgänglig information om kommunens ansvar och verksamheter skapar engagemang och ger den enskilde inflytande att påverka sin framtid. Vi deltar i jämförande kvalitetsnätverk via SKL. Ett regionalt serviceprogram håller på att utarbetas. Länsstyrelsen och Region Dalarna håller i arbetet där Hedemora kommun deltar. En företagsenkät, Insikt genomförs 2011. Ett prioriterat område är arbetet med bilden av Hedemora. Ett inledande seminarium om varumärket Hedemora kommun har genomförts. Arbetet kommer att fortsätta under 2011 och involverar samtliga förvaltningar och bolag. Vår viktigaste resurs är medarbetarna. Att medarbetarna trivs och känner uppskattning är därför av högsta vikt. Endast då kan ett effektivt arbete utföras. Här spelar ledarskapet en stor roll, och det är viktigt att cheferna och medarbetarna får det stöd och den kompetensutveckling som de och verksamheten behöver. Bilden av Hedemora kommun skapas av de upplevelser som människor får av kommunens tjänster och service. Framförallt påverkas människor av hur de bemöts av kommunens medarbetare och hur kommunen refereras i media. Att aktivt arbeta med varumärket Hedemora kommun är därför ett prioriterat mål. Vi är alla ambassadörer för vår kommun. Bilden av Hedemora blir vad vi förmedlar! Vår kommun har mycket positivt att erbjuda låt oss alla hjälpas åt att förmedla bilden Hedemora välkomnar! Jag riktar ett stort tack till all personal för året som gått och med förhoppning om ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter! Lena Stoltz kommunchef Kommunchefens tankar 5

Förvaltningsberättelse Visionen för hedemora kommun En bygd med framtidstro där människor och näringsliv utvecklas. Det övergripande målet är att människor väljer att bo i Hedemora på grund av kommunens goda kvalitet och omsorg. Ekokommunen Ekokommunen Hedemora verkar för en långsiktigt hållbar utveckling genom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Hållbar utveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Omvärldsanalys Under 2010 gjordes ingen omvärldsanalys och förvaltningsberättelsen innehåller endast statistiska uppgifter. Inför budgetarbetet 2012 kommer en omvärldsanalys att göras så att verksamheterna kan pröva hur de övergripande strategierna påverkas. En övergripande analys och handlingsplan för hur förändringsarbetet ska ske presenteras i nästa årsredovisning. Demografi och näringsliv Folkmängden låg på ungefär samma nivå som året innan, främst beroende på en hög invandring och få avlidna. Inrikes flyttnetto visade ett betydande netto underskott beroende på en fortsatt hög arbets- och utbildningsrelaterad utflyttning men uppvägdes av motsvarande nettovinster i utrikes flyttningsrelationer. 2006 2007 2008 2009 2010 Födelsenetto 80 47 39 83 50 Flyttningsnetto 36 32 2 19 21 Män 3 1 3 2 49 Kvinnor 33 33 1 17 28 Totalförändring 114 79 42 64 31 Totalbefolkning 15 380 15 301 15 259 15 195 15 164 31/12 respektive år 2006 2007 2008 2009 2010 Invandring 287 170 119 153 190 Utvandring 39 18 37 25 52 Utrikesnetto 248 152 82 128 138 31/12 respektive år Orts- och områdesutveckling Hedemoras tätorter har under den senaste femårsperioden haft en relativt stabil befolkningsutveckling. Positivt är att bruksorterna Garpenberg och Långshyttan samt även Vikmanshyttan brutit en dyster stagnationsperiod genom påtagligt förbättrade flyttnings- och födelsetal de senaste åren. (antal invånare) 17 000 16 500 Tidigare trend 16 000 15 500 15 000 Nuvarande trend Framtida trend 14 500 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 Förvaltningsberättelse 7

Utveckling tätorter och landsbygd (31/12 respektive år) Område 2006 2007 2008 2009 2010 Differens 06 10 Differens % 06 10 Hedemora stad 7 392 7 371 7 322 7 344 7 372 20 0,0 Västerby 368 354 370 370 366 2 0.0 Vikmanshyttan 903 870 880 848 843 60 6.7 Garpenberg 543 511 511 512 500 43 7.9 Husby 264 258 253 261 263 1 0.0 Stjärnsund 210 208 209 217 215 + 5 + 2.3 Långshyttan 1 719 1 720 1 716 1 681 1 659 60 3.5 Landsbygd 3 955 3 984 3 981 3 947 3 927 28 0.7 Restförda 25 25 17 15 19 6 Summa 15 380 15 301 15 259 15 195 15 164 216 1.4 Tätorter definieras som orter med över 200 inv. i samlad bebyggelse. Näringsliv och arbetsmarknad Hedemoras näringsliv har en trygg bas av större internationella stål- och gruvföretag, men även ett stort antal framstående småföretag med ett brett branschomfång. Totalt fanns 2009 över tusen företag och arbetsställen i kommunen med sammanlagt 6 504 lokala arbetstillfällen. Tillverkningssektorerna hade en framträdande roll på den privata arbetsmarknaden med närmare 33 procent av det totala antalet sysselsatta, mot rikets 24 procent. Den privata tjänstesektorn uppgick till 26 procent av arbetsmarknaden, att jämföra med 39 procent på riksnivå. De offentliga tjänstesektorerna var 36 procent vilket är som för övriga Dalarna (36 procent) men något högre än riksnivån (33 procent). En framgångsrik utveckling av de privata tjänstesektorerna (företags- och hushållstjänster) är en mycket viktig förutsättning för att realisera en framtida lokal arbetsmarknadstillväxt. Under perioden 2004 2008 ökade Hedemoras närarbetsmarknad (Hedemora, Avesta, Säter, Falun-Borlänge) med 2 600 arbetstillfällen (+3,6 procent) vilket är lika med övriga svenska regioner. Perioden efter finanskrisen innebar påtagliga effekter på sysselsättningsnivån med en nedgång för närarbetsmarknaden på 3,8 procent och för Hedemoras lokala arbetsmarknad med 4,8 procent. I likhet med övriga landet är arbetsmarknaden könsuppdelad. I kommunen arbetar 41 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna med vård och omsorg jämfört med 28 procent i riket. Hedemora Säter Avesta Falun Borlänge (antal förvärvsarbetande) 75 000 74 000 73 000 72 000 71 000 70 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Hedemora kommun (antal förvärvsarbetande) 7 000 6 800 6 600 6 400 6 200 6 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 8 Förvaltningsberättelse

Arbetstillfällen och förvärvsarbetande kvinnor Näringsgren Antal % % kommunen kommunen Dalarna Jordbruk, % Riket skogsbruk, fiske 39 1 1 1 Tillverkning och utvinning 335 11 9 8 Energi och miljö 14 0 0 0 Byggverksamhet 47 1 1 1 Handel 243 8 10 12 Transport 41 1 2 2 Hotell och restaurang 152 5 4 3 Information och kommunikation 20 1 1 3 Kreditinstitut och försäkring 37 1 1 2 Fastighetsverksamhet 68 2 1 1 Företagstjänster 167 5 7 10 Civila myndigheter 67 2 6 6 Utbildning 491 16 15 16 Vård och omsorg 1 281 41 34 28 Personliga tjänster 111 4 5 5 Okänd bransch 48 2 1 1 Totalt 3 161 100 100 100 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande män Näringsgren Antal % % kommunen kommunen Dalarna % Riket Personal Frisktal Under de år som kommunen redovisat frisktal har skillnaderna mellan åren varit små. Frisktalet ligger stabilt kring 38 procent för tillsvidareanställda och kring 50 procent för visstidsanställda. För 2010 är frisktalet 37,8 procent för tillsvidareanställda (kvinnor 34,4 %, män 55 %). Ålders- och könsfördelning Andelen personer som arbetar deltid fortsatte att minska för både kvinnor och män. 1 november 2009 arbetade 35,4 procent av de anställda kvinnorna i kommunen deltid, och 2010 var siffran 32,9 procent. För männen var det också en minskning från 14 procent till 13,1 procent. Antalet anställda kvinnor över 50 år var 591 stycken (42 %) och antalet män över 50 år var 138 stycken (10 %). Andelen anställda kvinnor under 50 år ökade från 37,3 procent året innan till 40,3 procent 2010. Män under 50 år låg vid båda mättillfällena på 7,5 procent. Åldersstruktur deltidsanställda (antal) 80 60 40 Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk, fiske 192 5 4 3 Tillverkning och utvinning 1 372 37 29 22 Energi och miljö 71 2 2 1 Byggverksamhet 516 14 13 12 Handel 318 9 11 13 Transport 217 6 7 8 Hotell och restaurang 48 1 2 3 Information och kommunikation 29 1 2 5 Kreditinstitut och försäkring 24 1 1 2 Fastighetsverksamhet 48 1 2 2 Företagstjänster 262 7 7 11 Civila myndigheter 82 2 5 5 Utbildning 165 4 5 5 Vård och omsorg 247 7 6 5 Personliga tjänster 59 2 4 3 Okänd bransch 42 1 1 1 Totalt 3 672 100 100 100 20 0 24 25-29 30-34 35-39 40-45 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersstruktur heltidsanställda (antal) 180 Män 135 Kvinnor 90 45 0 24 25-29 30-34 35-39 40-45 45-49 50-54 55-59 60-64 65 65 Förvaltningsberättelse 9

Årsarbetare (omräknade till heltider) 1 november 2010 var 1 129 personer tillsvidareanställda (2009: 1 224) och 160 personer visstidsanställda (2009: 221) i kommunen. År 2008 var 1 228 tillsvidareanställda. Av de 1 129 tillsvidaretjänsterna innehades 928 stycken av kvinnor (82 procent) och 201 stycken av män (18 procent). Tabellen visar fördelningen mellan tillsvidare- och visstidsanställda uppdelade på kön. Årsarbetare (antal) 1 200 900 600 300 0 Totalt Kvinnor Män Visstid Tillsvid. Personalomsättning 1 januari fanns i Hedemora kommun 1 453 tillsvidare- och visstidsanställningar och vid årets slut 1 400 tillsvidare- och visstidsanställningar. Under året gjordes 338 nyanställningar. Den största delen av dessa var sommarvikarier på vård- och omsorgsförvaltningen (varje ny vikariatsperiod är en ny anställning). Under 2010 slutade 60 medarbetare med pension (2009: 36 st.). Pensionsavgångar (antal) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 5 10 15 20 25 30 Vård- och omsorgsf. Utbildningsn. Socialf. Miljö- och byggn. Kultur- och fritidsn. Kommunledningsk. Löner Medellönen för alla anställda var 23 397 kronor per månad (22 950 kr). För kvinnor var medellönen 22 982 kronor och för män 25 373 kronor (skillnad 2009: 2 295 kr, 2008: 2 715 kr). Löneskillnaderna varierade mellan åldersgrupperna och var lägst i gruppen 20 29 år (457 kr till männens fördel) och störst i åldersgruppen 60 år och över (5 165 kr). Lönekartläggningarna som görs uppmärksammar löneskillnaderna mellan könen, och lönerna analyseras. Diskrimineringslagen kräver att de osakliga löneskillnader som upptäcks ska åtgärdas inom tre år. Hälsobokslut 2010 Sjukdomsrelaterad frånvaro per åldersgrupp och kön Åldersgrupp Arbetstid Sjukfrånv Sjukfrånvaro i % av arbetstid Antal timmar 60 dagar eller mer % av total sjukfrånvaro 29 208 098 4 683 2,25 0 0 30 49 1 074 528 55 876 5,2 22 384 40,06 50 1 505 089 100 221 6,66 68 071 49,19 Totalt 2 787 715 160 780 5,77 71 685 44,59 Kön Kvinnor 2 255 860 143 286 6,35 65 506 45,72 Män 531 854 17 494 3,29 6 179 35,32 Totalt 2 787 714 160 780 5,77 71 685 44,59 Perioden 1 jan 31 dec 2010 Källa: Personec B02 1. Obligatorisk redovisning 10 Förvaltningsberättelse

Internkontroll Kommunfullmäktige antog 2007 ett reglemente för intern kontroll. Enligt det ska nämnderna varje år anta en internkontrollplan för sin verksamhet och rapportera uppföljningen till kommunstyrelsen och kommunrev isionen. Under 2009 har en internkontrollgrupp med representanter för samtliga förvaltningar påbörjat ett samarbete. Avsikten är att få till stånd kontroller som genomförs på samma vis och en samsyn i riskbedömningen. Under 2011 kommer en nyanställd controller vid kommunledningskontoret att ansvara för samordningen av nämndernas arbete med den interna kontrollen inför återrapportering till kommunstyrelsen i början av 2012. Organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 41 ledamöter. Kommunfullmäktige har tillsatt kommunstyrelsen med 13 ledamöter, utbildningsnämnden med 11 ledamöter, omsorgsnämnden med 11 ledamöter, miljö- och byggnämnden med 9 ledamöter och kultur- och fritidsnämnden med 9 ledamöter. Nytt för innevarande mandatperiod är att en överförmyndarnämnd har inrättats gemensamt med Avesta. I överförmyndarnämnden har Hedemora två ledamöter och Avesta en ledamot. Kommunstyrelsen har tre utskott, ett arbetsutskott, ett strategiutskott och en förhandlingsdelegation. Utbildningsnämnden har ett arbetsutskott. Omsorgsnämnden har ett vård- och omsorgsutskott samt ett socialutskott. Övriga nämnder har inga utskott. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2007 2010 2011 2014 Socialdemokraterna 17 14 Centerpartiet 8 8 Moderata samlingspartiet 6 7 Vänsterpartiet 3 2 Kristdemokraterna 2 1 Miljöpartiet 2 2 Folkpartiet liberalerna 1 1 Hedemorapartiet 1 0 Sverigedemokraterna 1 3 Långshyttepartiet 0 3 Totalt antal mandat 41 41 Årets resultat Kommunens resultat för 2010 blev något bättre än 2009, +7 024 tkr. En frivillig avsättning till pensioner har möjliggjorts med 6 958,5 tkr. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god följsamhet av verksamheterna till budgeten. Så var inte fallet 2010. Under året erhöll serviceförvaltningen samt utbildnings- och omsorgsnämnderna tilläggsanslag på grund av prognostiserade underskott vid årets slut. En något dämpad ökningstakt av skatteintäkter och statsbidrag bidrog till att kommunen redovisade ett resultat i balans. Budgetavvikelse nämnderna, tkr (exkl finansförv) Budget (inkl tilläggsanslag) Bokslut Differens Revisionen 700 696 + 4 Kommunstyrelsen 56 741 57 963 1 222 Räddningstjänsten 11 674 11 689 15 Servicenämnden 18 733 (inkl 1 500 tkr) 21 224 2 490 Kultur- och fritidsnämnden 21 792 21 238 + 554 Utbildningsnämnden 322 714 (inkl 1 700 tkr) 321 337 + 1 377 Omsorgsnämnden, socialförvaltningen 66 471 (inkl 6 000 tkr) 64 194 + 2 277 Omsorgsnämnden,vårdoch omsorgsförvaltningen 263 249 (inkl. 2 800 tkr) 262 262 + 987 Miljö- och byggnämnden 7 233 6 680 + 553 Balanskravet Kommunallagen kräver att kommuner och landsting har ekonomisk balans. Ett underskott ska återställas inom tre år. Hedemora kommun uppfyller balanskravet och har inget underskott att täcka från föregående år. Även efter frivillig avsättning till pensioner uppfyller resultatet balanskravet. Balanskravet 2009 2010 Årets resultat, mkr 6,4 7,0 avgår reavinster, kr 0 0 Resultat enligt balanskravet, mkr 6,4 7,0 Nettokostnadernas andel god ekonomisk hushållning En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. Kommunfullmäktiges mål är att kommunens resultat ska utgöra två procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag. Det redovisade resultatet uppgår till 0,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag. För att åstadkomma en god ekonomisk hushållning kan nettokostnaderna ställas i relation till skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto. Hedemora kommuns nettokostnader uppgår till 99,99 procent av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto. Förvaltningsberättelse 11

Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska ha ett positivt resultat på två procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag. Kommunens resultat uppgick till 7,0 mkr (före avsättningar till pensioner), vilket betyder att målet inte uppfylldes. Kommunen genomförde en frivillig avsättning till pensioner, inklusive löneskatt vilket uppfyllde målet. Under 2010 gjordes samtliga investeringar utan extern upplåning vilket uppfyllde målet. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelse (eget kapital/ tillgångar) ska långsiktigt vara 80 procent. 2010 var soliditeten 65,6 procent, vilket betyder att målet inte uppfylldes. Målavstämning för god ekonomisk hushållning (tkr) 2007 2008 2009 2010 Årets resultat, före avsättningar 151,0 400,0 6 351,0 7 024,2 Resultat i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, mål 2 procent 0,0% 0,0% 0,8% 0,9% Investeringar, utan upplåning ja ja ja ja Soliditet, mål 80 procent 71,0% 69,0% 66,0% 65,6% Under 2011 kommer de finansiella målen för god ekonomisk hushållning att ses över. Investeringar (tkr) Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Avvikelse 2010 Nämnd/förvaltning Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Revision Kommunledningskontoret 2 300 3 100 0 3 100 4 700 0 4 700 1 600 Räddningstjänsten 0 0 0 0 0 0 0 Serviceförvaltningen 27 800 18 600 2 000 16 600 24 200 0 24 200 7 600 Kultur- och fritidsförvaltning 1 000 400 0 400 300 0 300 100 Utbildningsförvaltningen Barnomsorg, grundskola 2 700 2 700 0 2 700 3 100 0 3 100 400 Gymnasiet 1 800 600 0 600 700 0 700 100 Socialförvaltning 100 100 0 100 200 0 200 100 Vård- och omsorgsförvaltning 1 100 2 000 100 1 900 3 100 0 3 100 1 200 Miljö- och byggförvaltning 0 200 0 200 400 0 400 200 Summa förvaltningar 36 800 27 700 2 100 25 600 36 700 0 36 700 11 100 2010 års investeringar uppgick netto till 25,6 mkr, vilket var 11,1 mkr lägre än investeringsbudgeten på 36,7 mkr. Den största avvikelsen fanns hos serviceförvaltningen (7,6 mkr). Övriga nämnder och förvaltningar redovisade sammantaget en avvikelse på 3,5 mkr. 12 Förvaltningsberättelse

Investeringssammanställning, större färdigställda projekt (tkr) Investeringsprojekt Total projektbudget Utfall 2010 Totalt utfall Ny modifierad telefonväxel 750,0 785,2 785,2 Datorer och nätverk 2 000,0 1 783,4 1 783,4 Lastmaskin 686,0 686,2 686,2 Ombyggnad, Kraftgatan 5 561,3 6 299,4 6 717,7 Vasaliden friidrottsanläggning 2 728,0 566,1 566,1 Martin Koch, ventilation 2 200,0 2 027,5 2 027,5 Reinvesteringsprogram, gata 2 000,0 1 999,7 1 999,7 Exploatering, Sandvika/Västkusten 2 042,0 2 402,1 2 402,1 Ombyggnad, Smultronstället 759,1 759,1 759,1 Larm, Vinstra/ Tyllingstrand 1 219,5 1 219,5 1 219,5 Bland de större investeringarna som färdigställdes under året var ombyggnaden av fastigheten vid Kraftgatan, ett nytt ventilationssystem i aulan vid Martin Koch-gymnasiet, exploatering av området Sandvika och Västkusten samt nyinvestering av datorer och nätverk. Investeringssammanställning, större pågående eller ej färdigställda investeringsprojekt (tkr) Investeringsprojekt Budget Utfall Ombudgeterat 2011 It, klientadministrativt verktyg 1 150,0 10,0 1 140,0 Ekonomisystem, portalen¹ 689,0 416,5 272,5 Gång- och cykelvägar enl trafikplan 500,0 284,9 215,1 Gatubelysning 104,3 50,1 54,2 Sveaparken 500,0 398,6 101,4 Kreosotbehandlad belysning 488,3 313,5 174,8 Resecentrum 5 600,0 241,7 5 358,3 Kemikalierum, Vasahallen 600,0 436,7 163,3 Inventarier, utbildningsförvaltningen 432,0 401,0 31,0 Inventarier, socialförvaltningen 80,0 58,3 15,0 Summa 7 525,6 Under året påbörjades ombyggnaden av utemiljön vid Resecentrum och merparten av arbetet kommer att ske under år 2011. It-avdelningen kartlade kommunens it-miljö och det stora arbetet med det klientadministrativa verktyget kommer att ske under nästa år. Ekonomiavdelningen installerade en ny leverantörsfakturamodul till ekonomisystemet. Det kvarstår att införa modulerna för kundfakturering och bokföringsorder. Andra projekt som påbörjades men ännu ej färdigställts är gång- och cykel vägar enligt trafikplan, gatubelysning, Sveaparken, kreosot behandlad belysning och kemikalierum i Vasahallen. Investeringssammanställning, ej påbörjade projekt som ombudgeterades till 2011 (tkr) Ombudgeterat Investeringsprojekt 2011 Intranät 22,0 Stationshus 2 000,0 Vasahallen, etapp 2 561,0 Gussarvsrondellen, belysning 48,0 Förråd, Ekorren 100,0 Lekutrustning, Jonsbo 200,0 Arbetskläder, VoO 610,0 Offentlig utsmyckning, Miljö o Bygg 200,0 Summa 3 741,0 Några av de större investeringsprojekt som inte påbörjades under 2010 och blivit ombudgeterade till 2011 är stationshuset där upphandling pågår, Vasahallen etapp 2, som avser införskaffandet av ett nytt larm- och inpasseringssystem, offentlig utsmyckning (Miljö och bygg) och arbetskläder till hemtjänsten och LSS. De ombudgeterade miljöinvesteringarna uppgick till 2 550 tkr och är ämnade för installation av värmepump i Stjärnsund, pelletsanläggning i Smedby och elhybridbilar till hemtjänsten. Väsentliga händelser efter balansdagen Beslut togs under 2010 att samordna fastighetsförvaltningen till AB Hedemorabostäder. Överlåtelsen av fastigheterna och anställda genomfördes den 1 januari 2011. Ett grundläggande bekymmer för kommunen är att det råder obalans mellan resurser och verksamhet. De ökande nettokostnaderna överstiger snart kommunens skatteintäkter och statsbidrag, vilket hotar ett resultat i balans enligt god ekonomisk hushållning. Behovet av framtida pensionsavgångar kvarstår och den demo grafiska utvecklingen med fler äldre invånare innebär att de kommande åren innehåller stora utmaningar för den kommunala ekonomin. Förvaltningsberättelse 13

Verksamheternas berättelser i korthet Revisionen Faktaruta (tkr) 2009 2010 Drift, netto 673 696 Revisorernas uppgift är att för fullmäktiges räkning övervaka och granska den kommunala verksamheten så att den utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Mål y Räkenskaperna ska vara rättvisande och kontrollen tillfredsställande. y Revisorernas avlämnade rapporter avseende granskningen ska innehålla konkret och framåtriktande rådgivning. Vid dessa granskningar biträddes kommunens revisorer av revisionsfirman KPMG. Utöver ovanstående granskningar följde kommunens revisorer styrelsens, nämndernas och de kommunala bolagens verksamheter löpande under året. Revisorerna sammanträdde en gång i månaden. 14 Revisionen

Kommunledningskontor Kommunstyrelsens ordförande: Ulf Hansson Kommunchef: Lena Stoltz Faktaruta (tkr) 2009 2010 Drift, netto* 57 602 69 652 Investering, netto 2 267 3 101 Antal årsarbetare** 42 41 Män, % 38 44 Kvinnor, % 62 56 * inkl räddningstjänst ** 1 november Verksamhet Kommunledningskontoret ansvarar för ärende hantering och beredning till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har tre arbetsutskott: kommunstyrelsens arbetsutskott, serviceutskottet och förhandlingsdelegationen. Kommunledningskontoret ansvarar för att initiera och driva övergripande strategiska frågor i samverkan med övriga förvaltningar. Inom kommunledningskontoret finns kommunövergripande personalfunktion, arbetsmarknadsenhet, hållbar utveckling, funktioner för ekonomi, trafik- och planering samt näringsliv, folkhälsoarbete, informationskontor samt överförmyndare och it-avdelning. Kunder Målgrupperna är kommunens invånare, tänkbara in flyttare, det lokala näringslivet och presumtiva etablerings företag samt samtliga förvaltningar och medarbetare i kommunens organisation. Processer Kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för den strategiska planeringen av personal, utveckling, näringsliv, kollektivtrafik, transport- och infrastruktur och informationsarbete samt ska vara den sammanhållande länken i det koncernövergripande arbetet i kommunen. Medarbetare Kommunchefstjänsten tillsattes den 15 augusti efter att ha varit vakant sedan mars 2009 och upprätthållen av en tillförordnad kommunchef. En av pa-konsulterna har varit tillförordnad som personalchef. Under året anställdes en ny ekonomichef. Dessutom rekryterades en controller och utredarfunktion som tillträder 1 mars 2011. En befattning som överförmyndar- och kommunjurist inrättades och rekryterades, liksom en befattning som handläggare vid överförmyndarenheten. På kommunledningskontoret anställdes en ny arkivarie och informatör på grund av pensions avgång. Tjänsten som näringslivssamordnare tillsattes också under året. Dessutom inrättades och tillsattes en ny befattning som jämställdhetsstrateg. Förvaltningens medarbetare erhöll under året nödvändig kompetensutveckling för respektive befattning. På kommunledningskontoret arbetade 26 kvinnor och 15 män. Ekonomi Kommunledningskontoret hade ett budgetunderskott på 1,2 mkr. Det negativa resultatet berodde främst på underskott inom ekonomiavdelningen, it-avdelningen samt inom trafik- och planeringsavdelningen. Ekonomi avdelningens underskott orsakades av utbetalningar i samband med avslut av anställning. För it-avdelningen berodde underskottet på att en tjänst varit obudgeterad under året. Förklaringen till trafik- och planerings avdelningens underskott är att kostnaden för omsorgsresor ökade markant liksom skolskjutskostnaden inom gymnasiet. Väsentliga händelser Rekrytering gjordes av kommunchef, ekonomichef, näringslivssamordnare, överförmyndar- och kommunjurist, informatör och arkivarie, jämställdhetsstrateg samt controller och utredare. Beslut togs om en gemensam överförmyndarnämnd med Avesta kommun. Verksamheten är lokaliserad till Hedemora. Inom verksamheten fanns 1,5 tjänster (0,5 jurist, 1,0 handläggare). Beslut fattades om att kommunens fastigheter ska överföras från serviceförvaltningen till Hedemorabostäder vilket sker 1 januari 2011. Vissa fastigheter kommer dock att finnas kvar inom kommunen. Serviceförvaltningens övriga verk 16 Kommunledningskontoret

samheter överfördes permanent eller tillfälligt till miljö- och byggförvaltningen respektive kommun ledningskontoret. Serviceförvaltningen upphör vid årsskiftet. Hedemora kommun har stora ambitioner när det gäller hälsa och hållbar utveckling. Ett aktivt arbete med förebyggande och främjande arbete pågick. Under två veckor (Hedemora helt-och-hållet-veckor) samverkade kommunen, landstinget, näringslivet, föreningar, frivilligorganisationer med flera runt de sju landmärkena: mer kroppsrörelse i vardagen, mer frukt och grönsaker i kosten, plats för föräldraskapet, plats för mänskliga möten, balansera stressen, närhet till naturen samt närhet till kulturen. En översyn av kommunens arbete med barn och ungas delaktighet pågick. Målet är att samordna och tydliggöra arbetet med demokrati och delaktighet. Ett nytt intranät är under införande. Intranätet ska stärka den interna informationen och underlätta för medarbetare att söka information. Ett prioriterat område är arbetet med bilden av Hedemora. Ett inledande seminarium om varumärket Hedemora kommun arrangerades. Arbetet fortsätter 2011 och involverar samtliga förvaltningar och bolag. Jämställdhetsutbildningen jämt i Hedemora genomfördes. I den deltog politiker och tjänstemän från kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) finansierade projektet. En extern projektledare och utbildare drev arbetet framåt tillsammans med kommunens genuspedagog. På personalkontoret anställdes en jämställdhetsstrateg. Ett regionalt serviceprogram håller på att utarbetas. Länsstyrelsen och Region Dalarna håller i arbetet där Hedemora kommun deltar. En företagsenkät (insikt) genomfördes i samarbete med SKL. 1 januari 2010 bildades enheten trafik och planering inom kommunledningskontoret. Enheten har ett samlat ansvar för planerings- och utvecklingsfrågor med inriktning på transportinfrastruktur, allmän och särskild kollektiv trafik, kommunal resesamordning och bilpool. Enheten ansvarar även för att ta fram gemensamma planerings förutsättningar, samhälls- och omvärldsanalyser, strategiska utvecklingsbedömningar och regional samverkan inom verksamhetsområdet. Planeringen för Hedemora Resecentrum fortsatte samtidigt med övrig planering av Dalabanan enligt ovan. Nya planeringsförutsättningar kom in sent från Trafikverket vilka innebar betydande förändringar av de ursprungliga detaljplanerna och en avsevärd försening av projektet. Förändringarna innebär bland annat en utbyggnad av den östra perrongen söderut samt en ny tillgänglighetsanpassad gångpassage som ersätter befintlig gångtunnel under jord. Bygget beräknas påbörjas under våren 2011. Under 2010 gjordes ett försök i Vikmanshyttan alla invånare över 75 år erbjöds skjuts en gång i veckan till sin lokala butik till samma avgift som för flextrafiken i centrala Hedemora. Försöket gjordes i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna. 1 januari 2010 återtog kommunen ansvaret för pensions administrationen som under ett par år hanterats av löneenheten i Norberg. Framtiden Den aktiva marknadsföringen av kommunen och arbetet med bilden av Hedemora fortsätter. Medelåldern hos kommunens anställda är femtio år. Det betyder att närmare 500 nya medarbetare ska rekryteras inom fem sex år. Hur blir kommunen en attraktiv arbetsgivare? Vad är det specifika med Hedemora? Vad ska lyftas fram? Några exempel: y marknadsföra de möjligheter som Vasaliden arena i centrala Hedemora erbjuder invånarna och besökare y utveckla formerna för medborgardialog y utveckla och förbättra processer och handläggningstider i kommunen y utveckla e-tjänster på kommunens hemsida. Utvidga försöket i Vikmanshyttan (se ovan) till Smedby. Under överskådlig tid kommer det lokala utvecklingsarbetet att vara starkt kopplat till Dalarnas tillväxtprogram (Dalastrategin), Dalarnas Landsbygdsprogram och EU:s strukturfondsprogram 2007 2013. Det samarbete som etablerats med kommuner i södra Dalarna och Bergslagen kommer att ytterligare utvecklas och fördjupas. Hedemora är vidare en av de nio kommuner som ingår i EU-programmet Leader Nedre Dalälven. Ett viktigt utvecklingsområde är att utforma en ny attraktiv kollektivtrafik på kommunens landsbygd. Målet är en fortsatt kostnadseffektiv trafiksamordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken och ett nytt totalintegrerat trafiksystem som omfattar allt resande. Tillsammans med förvaltningar och bolag ska konkreta handlingsplaner utarbetas för lokala miljömål för Hedemora kommun 2009 2015 och framåt. Energiplanen för Hedemora kommun 2006 2010 ska följas upp, revideras och utvecklas till en klimatstrategi som bland annat inkluderar konsumtionen. Ett förslag till livsmedelspolicy håller på att arbetas fram. Åtagandena avseende skärpta klimatmål kommer att återspeglas i den kommande energi planen och i klimatstrategin. En uppgradering av kommunens telefonväxel med ett nytt hänvisningssystem samt en uppdatering inom it-verksamheten kommer att genomföras under det närmaste året. Räddningstjänsten Räddningstjänsten ingår i ett räddningstjänstförbund i södra Dalarna. Årsbudgeten för 2010 var 11 674 tkr och redovisat utfall var 11 689 tkr, alltså ett underskott på 15 tkr. Dessa siffror ingår i kommunledningens totala kostnader. Räddningstjänstförbundet har redovisat sitt årsbokslut separat till kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret 17

Serviceförvaltningen Kommunstyrelsens ordförande: Anna-Karin Dahl, Ulf Hansson Tf förvaltningschef: Lars Thoréus Faktaruta (tkr) 2010 2009 Drift, netto 21 224 21 267 Investeringsnetto 16 600 27 803 Antal årsarbetare* 68,49 68,27 Män, % 31 32 Kvinnor, % 69 68 * 1 november Mål Byggklara tomter för småhus, antal 55 34 Byggklar mark för industri och handel, ha 27 29 Väsentliga händelser y Serviceutskottet upphörde i juni och verksamheten övergick till strategiutskottet. y Arbetet med ett resecentrum inleddes vid järnvägsstationen i Hedemora. Framtiden Förvaltningen upphör. Av överskottet på investeringarna föreslås 2,6 mkr överföras till 2011 för Stationshuset, Vasahallen och Gussarvsrondellen. Fastigheterna kommer att överlåtas till Tjäderhuset AB den 1 januari 2011. Antalet byggklara tomter steg; i huvudsak på grund av exploatering i Stjärnsund. Markytan för industri och handel minskade beroende på såld mark i Ivarshytteområdet. Medarbetare Antal årsarbetare var 68,49, varav 31 % män och 69 % kvinnor. Alla anställda övergår vid årsskiftet till det kommunala bolaget Hedemorabostäder. Årets resultat Nettokostnaderna var 21,2 mkr vilket innebar ett underskott på 2,5 mkr trots ett tilläggsanslag på 1,5 mkr. Orsaken var nedskrivningar av anläggnings tillgångar, vilket inte fanns budgeterat, lägre intäkter för skog än budgeterat, samt kostnader för gatubelysning, parker och lekplatser. Investeringar Nettoinvesteringarna var 16,6 mkr vilket var 7,6 mkr under budget. Investeringarna omfattade i huvudsak fastigheten Kraftgatan, Vasaliden, Martin Koch-gymnasiet, gator, Sandvika Stjärnsund, Västkusten och resecentrum. 18 Serviceförvaltningen

Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Anna-Karin Dahl Förvaltningschef: Kjell Rosén Faktaruta (tkr) 2009 2010 Drift, netto 21 991 21 238 Investering, netto 1 030 331 Antal årsarbetare* 14 14 Män, % 45 44 Kvinnor, % 55 56 * 1 november Mål y Kultur-, fritids- och turistaktivitet som är tillgänglig; barn och ungdom prioriteras. y Förutsättningar för rekreation och gemenskap i människors närmiljö. y Stödja och stimulera föreningslivets kultur- och fritidsaktiviteter. y En kulturprofil efter lokala förutsättningar. y Utveckla Hedemora som turist- och arrangemangskommun. Nyckeltal Utfall 2009 Mål 2010 Utfall 2010 Mål 2011 Antalet lokala kultur arrangemang per år 1 028 750 1 054 1 075 Antalet kommersiella gästnätter per år 19 575 20 500 20 939 22 100 Nöjdheten bland besökarna i Vasahallen 2008 baseras på omdömen 1 10 av öppettider, service/bemötande, kvaliteten på städning, utbud av aktiviteter, simhall, bastur, sporthallar, bowlinghall och cafeteria; medelvärde 7,8 8,2 Verksamhetsmått Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Antal besök på fritidsgårdar 6 242 6 479 6 700 Andel flickor på fritidsgårdar, % 45,6 40,5 46 Antal aktivitets- tillfällen, 4 20 år 90 974 78 638 80 000 Antal bad och gym i Vasahallen 79 407 82 850 85 000 Årets resultat Nettokostnaden var 21,3 mkr vilket var 0,5 mkr bättre än budget. Överskottet berodde på ej besatta tjänster, lägre aktivitet i föreningslivet, mindre planerat underhåll samt att de flesta verksamheterna gick med ett litet överskott. Ett stort problem var skadegörelse som kostade 400 tkr. Antalet kommersiella gästnätter ökade med 7 procent. Antalet lokala kulturarrangemang var 1 054 stycken. Investeringar Investeringsbudgeten var 0,3 mkr. En betydande del investerades i nya badbryggor. En större upprustning skedde i bowlinghallen. Väsentliga händelser y Vasaliden Arena utnyttjades tusen timmar under sitt första år. Föreningarna svarade för 60 procent och skolan för 40 procent. y Kulturnatt Hedemora och Folkmusikfesten i Stjärnsund arrangerades för sjunde respektive sjätte året i rad. y Martin Koch-sällskapet inrättade och delade ut ett Kerstin Hed-pris. y Hedemora bowlinghall fick en ny arrendator och hallen lockade fler användare. y Täby Basket ordnade för andra året i rad sommarläger med 250 ungdomar. Framtiden Två förstudier ska göras om besöksnäringens utveckling (platser för husbilar och eventuell camping på Brunnsjöliden). Husbyringen beviljades 100 tkr för att projektera ett besökscentrum i Stjärnsund. Solarieverksamheten i kommunal regi ska utvärderas under 2011. Marknadsföringen av Vasahallens sim- och sporthall och Vasaliden Arena som Södra Dalarnas Idrottscentrum ska intensifieras. Investeringar och åtgärder ska ske för att locka fler barn och ungdomar till Vasahallen. 20 Kultur- och fritidsnämnden