Kvalitetsuppföljning av Pilegården särskilt boende, kommunal resultatenhet

RAPPORT 1(18) 2011-05-31 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsuppföljning av Pilegården särskilt boende, kommunal resultatenhet Inledning Pilegårdens särskilda boende drivs i form av en kommunal resultatenhet. Pilegårdens särskilda boende kommer fortsättningsvis att benämnas Pilegården eller utföraren. Enligt avtal ska uppföljningar av verksamheten göras regelbundet av Staffanstorps kommun, fortsättningsvis benämnd beställaren. Denna kvalitetsuppföljning gjordes i huvudsak under våren 2011. Rapporten är uppdelad i tre delar. En hälso- och sjukvårdsdel, en social tillsynsdel och en del som fokuserar på de boendes och deras anhörigas nöjdhet med verksamheten och servicen på Pilegården. Rapporten summeras slutligen i en sammanfattande diskussion kring resultaten av kvalitetsuppföljningen i sin helhet. Verksamhetens omfattning Pilegårdens särskilda boende har totalt 32 lägenheter vilka är fördelade på enheterna Skolgatan 1 (23 lägenheter) samt den renodlade demensavdelningen Torget 7:1 (9 lägenheter). Vid tillfället för denna uppföljning var 31 av lägenheterna uthyrda. Metod Hälso- och sjukvårdsenkät till utförarens ledning Ett frågeformulär omfattande 14 olika områden inom hälso- och sjukvården skickades till verksamhetschefen. Frågorna skulle besvaras av hälso- och

2(18) sjukvårdspersonal. Frågeformuläret bestod av två delar. Första delen innehöll frågor från 7 områden som regleras enligt lagar och förordningar och andra delen innehöll frågor inom 7 områden som berör vård och behandling. Efter att frågeformuläret besvarats returnerades det till MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) som granskade svaren. Efter denna granskning gjordes en uppföljning och genomgång av formuläret tillsammans med ansvariga chefer och ansvarig sjuksköterska den 15 mars 2011. Även ett mindre antal slumpmässigt utvalda patientjournaler granskades. I uppföljningen ingick också intervjuer med undersköterskor som var representerade från de olika enheterna. Då ställdes frågor om hur man uppfattade att hälso- och sjukvårdsrutinerna fungerade i praktiken. Intervjuer med personal och stickprovskontroller av social dokumentation Den 17 och 21 mars 2011 genomfördes en intervju med tre undersköterskor från olika avdelningar på enheten Skolgatan. Under det andra besöket intervjuades två undersköterskor från personalgruppen på enheten Torget 7:1. Syftet med intervjuerna var att få en bild av personalens syn på vissa aktuella rutiner och riktlinjer enligt socialtjänstlagen (benämns fortsättningsvis SoL) och dess omsättning i det praktiska arbetet. Stickprovskontroller av de boendes genomförandeplaner och löpande sociala dokumentation har också genomförts under april 2011. Enkät till/intervju med boende Mellan den 6 och 16 juli 2010 genomfördes intervjuer med de boende på enheterna Skolgatan och Torget 7:1. Intervjuerna genomfördes enskilt i respektive boendes lägenhet och bestod av en strukturerad del (enkät) och en ostrukturerad del (öppen fråga). Någon enstaka respondent valde att fylla i frågeformuläret själv. Bland de boende var det 55% som hade förutsättningarna för att kunna delta (För detaljer se bilaga 1) Resultatet av undersökningen presenteras i del 3 i denna rapport.

3(18) Enkät till närstående För att fånga upp de närståendes uppfattning om vård- och omsorgskvaliteten på Pilegården genomfördes en enkätundersökning bland de boendes närmsta närstående under sommaren 2010. Bland de närstående svarade 84%. Resultatet av undersökningen presenteras i del 3 i denna rapport samt i bilaga 2. Del 1. Hälso- och sjukvård I del 1 presenteras resultaten av den utsända hälso- och sjukvårdsenkäten tillsammans med vad som framkommit i samband med MAS uppföljning och samtal med chefer och personal. Enkäten samt uppföljningen har omfattat följande delområden: 1.1 Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal Det finns rutin finns för hur kontakt skall tas med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Rutinen finns tillgänglig och är känd för berörd personal. Aktuella telefonnummer och faxnummer finns också synliga för personalen. Sjuksköterskorna tycker att de blir kontaktade när vårdtagarens hälsotillstånd förändras. De har emellertid inga fasta/planerade tider på boendena, men förutom när de blir tillkallade akut, besöker de ofta enheterna flera gånger under arbetspasset. Undersköterskorna tycker att det fungerar bra med att få kontakt när de behöver men saknar en gemensam träff med sjuksköterska under dagen för informationsutbyte och rapportering. Läkaransvaret fungerar bra. Undersköterskorna tycker att det hade varit bra om de i vissa fall kunde vara med vid läkarbesöken hos vårdtagarna. 1.2. Läkemedelshantering Det finns en skriftlig rutin för läkemedelshantering. Den är tillgänglig och känd för berörd personal. Läkemedelshanteringen genomgår minst en gång om året en extern granskning och eventuella anmärkningar åtgärdas inom tre månader. Läkemedelsordinationerna finns sammanställda i en ordinationslista som är signerad. Vårdtagarnas läkemedel förvaras i låsta skåp i lägenheterna och de

4(18) flesta vårdtagarna intar sina läkemedel i sin lägenhet. Undantag görs då man intar sina läkemedel i matsalen. 1.3. Delegeringar På Pilegården följer man det standardiserade konceptet för delegering som framtagits i kommunen. De flesta undersköterskorna har delegering på läkemedelsadministrering. Många har även delegering på insulingivning och andra specifika sjukvårdsuppgifter. Enligt svar i enkäten kan sjuksköterskan ansvara för mer än tjugo delegeringar. Enligt rutin skall originalbeslutet av delegering förvaras hos den som delegerar. Denna rutin följs inte så därför har uppföljning och granskning av delegeringarna inte kunnat genomföras. 1.4. Avvikelsehantering Sjuksköterskan skriver in hälso- och sjukvårdsavvikelser i journalsystemet Treserva. Sjuksköterskan uppger att händelser inte alltid skrivs in i avvikelsesystemet utan att man ibland endast talar med personalen direkt om det som blivit fel. Detta medför att det ibland kan vara svårt att se upprepningar och mönster och att bestående åtgärder kan utebli. Enligt uppgift diskuteras avvikelser på undersköterskornas arbetsplatsträffar men däremot inte på sjuksköterskornas. 1.5. Dokumentation och informationsöverföring Patientdokumentationen sker i ett elektroniskt journalsystem, Treserva. Pappersjournaler/dokument förvaras i ett brandsäkert, låst skåp. Riktlinjer finns för dokumentation, arkivering samt gallring av journalhandlingar. Uppgradering av journalsystemet skedde för ett år sedan. Tanken är att sjuksköterskan ska skriva vårdplaner på de hälso- och sjukvårdsinsatser som är planerade för vårdtagaren under en längre tid. Undersköterskan med delegering får dessa vårdplaner skickade till sig i dokumentationssystemet som ett uppdrag, för att sen kunna utföra insatsen. Undersköterskorna har inte tillgång till övrig hälso- och sjukvårdsdokumentation. Den sociala dokumentationen sker dock i samma system men i en annan modul. På Skolgatans tre avdelningar finns endast en dator på tredje våningen att dokumentera på vilket undersköterskorna där anser försvårar för arbetet med

5(18) dokumentation. Dokumentationen kan på grund av detta ibland ske flera dagar efter en händelse vilket bidrar till att detaljer kring det inträffade kan glömmas bort eller inte skrivas ned alls. De menar att det skulle behövas en dator på varje våning. Både sjuksköterskor och undersköterskor på samtliga enheter på Pilegården menar att det saknas tid för dokumentation. Ett mindre antal slumpmässigt utvalda hälso- och sjukvårdsjournaler har också granskats i undersökningen. Av dessa kan konstateras att kvaliteten på dokumentationen varierar. Journalerna på Skolgatan var mer fullständiga och följde i stort sett rutinen för dokumentation medan journalerna på Torget 7 hade brister och var mer ofullständiga. Det finns inga rutiner eller tid avsatt för informationsöverföring/rapportering mellan sjuksköterska och undersköterska eller mellan undersköterskorna. Enligt personalen fungerar det inte tillfredställande vid personalskifte. Personalbyten sker vid flera olika tidpunkter under dagen och brister i rutiner för rapportering medför att viktig information kan falla bort. 1.6 Medicinska produkter, MTP Det finns en MTP-pärm med beskrivning av produkter och hur de ska skötas. Enligt uppgift är ansvarig personal utsedd. Det finns avtal för service som ska göras en gång per år, men inventarielista över MTP saknas. 1.7 Hygien Personalhygien Det finns skriftliga hygienrutiner. Tillgång till skyddskläder finns för att användas vid orent arbete och enligt uppgift används dessa också. Man är också noggrann med att använda handsprit i samband med omvårdnadsarbete. Personalen använder arbetskläder. Livsmedelshygien Det är viktigt att personal som arbetar med mat/matlagning inte samtidigt utför omvårdnadsarbete. Men det finns inte personal som vid måltiderna enbart ägnar sig åt iordningställandet av mat/matlagning. Man använder inte heller särskilda förkläden i köket vid iordningställande av mat/matlagning.

6(18) Riskavfall Det finns rutiner för hantering av riskavfall Vårdrelaterade infektioner Utbrott av vårdrelaterade infektioner anmäls till MAS. 1.8 Palliativ vård/vård i livets slutskede Anhöriga har möjlighet att deltaga/närvara vid palliativ vård eller vård i livets slutskede och det finns också möjlighet att få extra personal när det behövs. Individuell vårdplan för dessa vårdtagare görs ibland vid behov. När läkaren beslutat om palliativ vård dokumenterar sjuksköterskan detta i omvårdnadsjournalen och individuell läkemedelsordination finns då. Man använder inte någon skattningsskala som visar eller försäkrar sjuksköterskan att symtom lindras utan utgår från klinisk bedömning. Vårdtagarens etniska och religiösa tillhörighet beaktas i samband med palliativ vård/vård i livets slutskede. För att kvalitetssäkra vården registrerar man i Palliativa registret. 1.9 Inkontinens Socialnämndens riktlinjer för inkontinensvård är känd för all personal. Det finns sjuksköterska som har förskrivningsrätt på inkontinensmedel. Vårdplaner är upprättade i journalen och hjälpmedlets produktnamn finns angivet. 1.10 Trycksår Sjuksköterskan gör riskbedömning av om det föreligger risk för trycksår. Man använder sig av riskbedömningsskala och antecknar i omvårdnadsjournalen. Uppkommer trycksår dokumenteras detta i en vårdplan i omvårdnadsjournalen. Det framgår då hur såret uppkommit, var det är lokaliserat, hur det ser ut och hur stort det är och hur det ska behandlas. 1.11 Nutrition Socialnämndens riktlinjer för kost och nutrition är kända för all personal. Enligt uppgift efterföljs riktlinjerna. Det finns lokala skriftliga rutiner för handläggning av nutritionsproblem. Sjuksköterskan skall då göra en

7(18) riskbedömning och upprätta en vårdplan. Vårdtagare skall erbjudas längd- och viktkontroll vid inflyttning. Vid nutritionsproblem skall BMI beräknas och följas. Enligt uppgift utreds ät- och sväljsvårigheter. Man uppger att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Vid granskning av journaler framkommer att vårdplaner finns. 1.12 Fall och fallskador Enligt rutin skall riskbedömning för fall göras vid inflyttning till Pilegården och vårdplan skall upprättas. Enligt enkätsvaret genomförs detta men enligt undersköterskorna görs det inte i praktiken 1.13 Demens Enligt uppgift är alla vårdtagare på demensenheten demensutredda. Det finns ingen omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har utbildning inom demens/geriatrik/öppen hälso- och sjukvård. En undersköterska på demensenheten har påbörjat en webbaserad utbildning i demensvård. Hon skall sedan leda utbildningen för sina kollegor. Enligt uppgift behärskar all personal på enheterna svenska språket. Det finns inte alltid omvårdnadspersonal på demensenheten under hela natten. Det förekommer att enheten inte är bemannad i perioder när personal gör insatser på enheter som ligger en bit bort i andra delar av byggnaden. 1.14 Rehabilitering Rehabpersonalen erbjuder vid behov träning och provar ut och ordinerar individuella hjälpmedel till vårdtagarna på det särskilda boendet. Vissa uppgifter delegeras till omvårdnadspersonalen. Vid behov deltar rehabpersonalen även vid vårdplaneringar. Var tredje vecka har man teamträffar. Då träffas omvårdnadspersonal, sjuksköterska och rehabpersonal för att diskutera uppkomna problem och behov hos vårdtagarna. Då skall även fallriskbedömning göras på nyinflyttade vårdtagare. På demensenheten leder personalen gruppgymnastik för vårdtagarna.

8(18) Del 2. Social tillsyn I del 2 presenteras en del av de iakttagelser som gjordes i intervjuerna med undersköterskor från verksamheten den 17 och 21 mars 2011 samt från granskningen av den sociala dokumentationen. 2.1 Social dokumentation Enligt socialtjänstlagen 11 kap. 5 ska verkställandet eller genomförandet av beslut om hjälp- och stödinsatser, vård och behandling, vilka åtgärder som vidtagits, andra faktiska omständigheter och händelser som har betydelse dokumenteras. Verkställighetsdokumentationen består av en upprättad genomförandeplan samt löpande anteckningar för varje boende. Genomförandeplanen är avsedd att fungera som en överenskommelse mellan den enskilde och personalen om hur den enskilde önskar att det beviljade biståndet ska konkretiseras. Den enskildes behov ska framgå i denna plan och det rör sig både om fysiska, sociala, psykiska och existentiella behov. Genomförandeplanen syftar också till att fungera som ett arbetsredskap för personalen för att på ett strukturerat vis kunna planera, genomföra, följa upp och utvärdera insatserna tillsammans med den enskilde. I den mån som den enskilde önskar och när behov föreligger ska också anhöriga vara delaktiga i upprättandet av genomförandeplanen. De granskade genomförandeplanerna för de boende på Pilegården innehåller varierande grad av uppgifter om vårdtagarens stödbehov, när och hur insatserna ska utföras, av vem samt målsättningar för dessa. I vissa planer finns dessa aspekter väl beskrivna medan det i andra endast finns mycket knapphändig information. Gemensamt för samtliga genomförandeplaner är att vårdtagarens egna önskemål, förmågor och delaktighet i vardagen inte framgår i någon större utsträckning. Uppgift om anhörigas eventuella delaktighet vid upprättandet av genomförandeplanerna saknas likaså. Även tidpunkt för uppföljning och utvärdering av genomförandeplanerna saknas i majoriteten av de granskade planerna. Vid granskning av de löpande anteckningarna framkommer att dessa förs i varierande grad, en del akter innehåller mycket få anteckningar under flera

9(18) månader medan det i andra kan finnas flera anteckningar per vecka. Det är främst händelser som rör vårdtagarens hälsotillstånd och välbefinnande som nedtecknas. Sociala behov som kan handla om de boendes utevistelser, sociala aktiviteter, kontakt med anhöriga samt eventuella synpunkter/klagomål dokumenteras ytterst sällan. Personalen på Pilegården uppger att de har relativt kort erfarenhet av att dokumentera på grund av att dokumentationssystemet Treserva togs i bruk vid slutet av år 2010. Samtliga personal har fått utbildning i systemet men det framkommer att personalen önskar få uppdatera sina kunskaper ytterligare, främst avseende social dokumentation. Det finns ingen känd rutin för hur personalen ska arbeta med den sociala dokumentationen. Liksom vid granskningen av dokumentationen avseende hälso- och sjukvård (se del 1, s. 4), framkommer att personalen anser att de har svårt att hinna med att dokumentera samt att läsa sina kollegors anteckningar. 2.2 Utevistelse Enligt överenskommelse med beställaren ska alla boende på Pilegården erbjudas promenad eller utevistelse två gånger per vecka. I praktiken kan dock de boende som mest erbjudas utevistelse cirka en gång per vecka. Anledningen till detta är enligt personalen avsaknad av tid och personalresurser. Personalen prioriterar att erbjuda utevistelse till de boende som har separat biståndsbeslut om detta eller till de boende som har ett stort behov av att få komma ut på grund av demenssjukdom. Personalen upplever att de boende har blivit tröttare och sjukare över tid vilket också bidrar till att många boende själva tackar nej till utevistelser. Personalen menar att utevistelser även är årstidsbundna då de boende inte är så pigga på att komma utomhus under vinterhalvåret samt vid dåligt väder generellt. Det saknas signeringslista eller veckoschema över vilka boende som har erbjudits utevistelser och vilka som har varit ute. Det saknas även ett strukturellt system för att fånga upp de boendes individuella önskemål om utevistelser.

10(18) 2.3 Aktiviteter Aktivitetsutbudet på Pilegården består exempelvis av bingo, musikunderhållning eller andra aktiviteter på träffpunkten Medelpunkten, café i trädgården (endast under sommarsäsong) samt besök av frivilliga från Röda korset en gång per månad. Inne på avdelningen Torget 7:1 erbjuds mer vardagliga aktiviteter som högläsning, kortspel, TV-tittande och viss musikunderhållning. Personalen på Skolgatan önskar också kunna erbjuda de boende mer vardagliga aktiviteter men på grund av att boendet saknar anpassade lokaler är detta inte möjligt att genomföra i någon större utsträckning. Avdelningarna på Skolgatan har inte några gemensamhetsutrymmen förutom ett mindre kök på varje våning. Köken saknar även nödvändig utrustning som ugn om man skulle vilja baka tillsammans med de boende. Pilegården har ett antal utsedda aktivitetsombud bland personalen som bildar en aktivitetsgrupp med syftet att planera nya aktiviteter för de boende. Enligt personalen är denna grupp dock något vilande i dagsläget. Ett nyinrättat initiativ är Skolgatans matvärd med uppdrag att uppmuntra och stötta de boende till att äta sin lunch nere i Pilegårdens restaurang. Liksom vid utevistelser prioriterar personalen att erbjuda aktiviteter till de boende som har separat biståndsbeslut avseende individuella aktiviteter. Samtliga intervjuad personal menar att det är svårt att få tid till aktiviteter då övrig omvårdnad och serviceinsatser för de boende prioriteras i första hand. Avdelningarna har inte några veckoscheman över aktiviteter mer än Medelpunktens månatliga program. Individuella önskemål om aktiviteter kartläggs vid ankomstsamtal men följs sedan inte upp på ett strukturerat vis genom till exempel regelbundna brukarenkäter/brukarråd. 2.4 Kontaktmannaskap Pilegårdens personal har god kännedom om rutinen för kontaktmannaskap. I kontaktmannaskapet ingår till exempel att huvudansvara för insatserna i den boendes biståndsbeslut, ha kontakt med anhöriga samt att vara med vid ankomstsamtal och upprättande av genomförandeplan. Kontaktpersonen

11(18) besöker också vårdtagare på korttiden som ska flytta in på boendet samt gör ibland även hembesök inför en inflyttning. Vid behov kan den boende få byta kontaktperson om en sådan önskan finns. 2.5 Anhöriga Det saknas känd rutin gällande kontakt med anhöriga. Anhöriga kontaktas vid behov när något särskilt uppstår och det är främst kontaktpersonen som håller i kommunikationen. Det pågår ett arbete med att utbilda och utse anhörigombud bland personalen på varje avdelning på Pilegården. Målet är att kunna skapa ett bättre samarbete med anhöriga. Satsningen välkomnas av personalen som menar att de ibland kan uppleva att anhöriga tycks vara rädda för att lägga sig i eller att stöta sig med personalen gällande vården och omvårdnaden. Ombudens roll blir att vara en länk mellan de boende, anhöriga, personal och chefer på boendet. Tanken är också att anhörigombuden ska bjuda in till anhörigträffar som ska fungera som ett positivt forum och en mötesplats för anhöriga. 2.6 Klagomål och synpunktshantering Får personalen kännedom om ett klagomål eller en synpunkt görs en bedömning om klagomålets allvarlighetsgrad. Ofta försöker personalen lösa problemet direkt. Om problemet kvarstår hänvisar de till sektionschefen, ibland hänvisas till en klagomålsblankett som finns i varje vårdtagares pärm inne i lägenheten. Klagomål och synpunkter dokumenteras sällan, endast vid problem som kvarstår och inte kan lösas omgående.

12(18) Del 3. Enkätundersökning bland boende och närstående I denna del av rapporten presenteras resultatet av den enkätundersökning som genomförts bland de boende på Pilegården och deras närstående. 3.1 Syfte Syftet med enkätundersökningen var framför allt: 1. att få en bild av de boendes och deras närståendes egen uppfattning om vård- och servicekvaliteten på Pilegården. 2. att med hjälp av standardiserade frågor och kärnområden kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika särskilda boenden i Staffanstorps kommun. 3. att samla in data som i ett långsiktigt perspektiv kan användas till att göra jämförelser och följa utvecklingen över tid. 3.2 Urval och svarsfrekvens Alla boende och deras respektive närmaste närstående erbjöds möjlighet att delta i undersökningen. Bland de boende var det 55% som hade förutsättningarna för att kunna delta. Bland de närstående svarade 84%. (För detaljer se bilaga 1 och 2.) 3.3 Resultat av enkätundersökningen Enkätundersökningens resultat presenteras med hjälp av indexmodellen NKI (Nöjd-Kund-Index). NKI är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst eller en vara. Högsta möjliga indexpoäng är 100 och betyder att alla respondenter gett toppbetyg. Lägsta möjliga indexpoäng är 0 och betyder att alla respondenter valt det lägsta betyget. 3.4 Kärnområden Enkäten är utformad så att påståendena representerar sex olika kärnområden inom verksamheten. Dessa kärnområden är: delaktighet och inflytande, vård och omsorg, hjälp i vardagen, personal och bemötande, trygghet och helhetsintryck. I tabell

13(18) 1 presenteras boendes och närståendes nöjdhet (NKI) inom respektive kärnområde. 3.5 Tabell 1. Boendes och närståendes nöjdhet inom resp. kärnområde Kärnområde: Boende Närstående Delaktighet och inflytande 77 64 Vård och omsorg 89 75 Hjälp i vardagen 77 62 Personal och bemötande 93 78 Trygghet 92 75 Helhetsintryck 82 69 Nedan följer en kortfattad genomgång av respektive kärnområde. (För detaljer se bilaga 1 och 2.) 3.6 Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande (NKI - boende: 77, närstående: 64) är ett av de kärnområden som fått en aning lägre betyg av respondenterna. De frågor som framför allt drar ner betyget bland de boende är känslan av att vara informerad om och delaktig i planeringen av sin vård med betyget NKI: 53 (Med vård avses här sjukvård och behandling och skall alltså inte förväxlas med planeringen av den dagliga omsorgen i vilken de boende, tvärtom, upplever en mycket hög grad av delaktighet, NKI: 90. Se vidare i avsnittet om Hjälp i vardagen). Ett annat område som har fått relativt lågt betyg bland de boende är upplevelsen av att framförda synpunkter uppskattas och tas tillvara (NKI: 69). Bland de närstående är det framför allt upplevda svårigheter att få tag i rätt person för att framföra synpunkter som drar ned betyget (NKI: 54), men de närstående upplever även att de boende inte alltid når fram med och får gehör för sina egna synpunkter gällande vårdens utformning (NKI: 62). Möjligheterna till delaktighet i utformningen av vården tycks alltså vara ett viktigt förbättringsområde.

14(18) 3.7 Vård och omsorg Vård och omsorg (NKI - boende: 89, närstående: 75) har, relativt sett fått ganska bra betyg av såväl de boende som deras närstående. Gällande vardagsomsorgen (tex hygien, klädsel, toalettbesök etc) är de boende mycket nöjda (NKI: 96). Denna bild delas dock inte helt av de närstående (NKI: 72). Bland de boende får maten lägst betyg i detta kärnområde (NKI: 80). Detta ämne figurerar även ett antal gånger i de övriga synpunkter som de boende lämnat (se bilaga 1, sid 4-5). Tillgången till sjuksköterska och läkare bedöms av de boende som mycket god (NKI: 90). 3.8 Hjälp i vardagen Hjälp i vardagen (NKI - boende: 77, närstående: 62) är det kärnområde som får lägst betyg av såväl de boende som de närstående. Detta kärnområde är baserat på påståenden som behandlar aktiviteter, lägenhetsskötsel, utomhusvistelse och socialt stöd. Både de boende och deras närstående sätter i detta kärnområde lägst betyg på utbudet av meningsfulla aktiviteter (NKI - boende: 57, närstående: 53). Utbudet av aktiviteter var också ett ämne som några av de boende tog upp i den ostrukturerade delen av intervjun (se bilaga 1, sid 4-5). Den dagliga kontakten med personalen kan ses som en viktig aspekt av vardagshjälpen. Notera att det inte är denna man är missnöjd med (se nästa stycke), varför det kan finnas anledning att misstänka att det är personalens förutsättningar snarare än personalen själv som brister. 3.9 Personal och bemötande Personal och bemötande (NKI - boende: 93, närstående: 78) får nära nog högsta betyg av de boende och är därtill det kärnområde som de närstående gett högst betyg. Vissa av de närstående upplever att det ibland finns mer att önska gällande personalens kompetens och professionalitet, men i övrigt är det idel höga eller mycket höga omdömen i detta kärnområde. Personalen tycks vara en av Pilegårdens viktigaste tillgångar. 3.10 Trygghet Att den boende och dennes närstående känner sig trygga med den vård och service som det särskilda boendet levererar är en närmast självklar

15(18) kvalitetsindikator. De boende på Pilegården känner sig i mycket hög grad trygga på boendet (NKI: 92). De närstående ger ett något lägre (om än inte lågt) omdöme gällande tryggheten. Påståendet gällande om man upplever att ens närstående känner sig trygg och trivs på boendet får 72 NKI-poäng, medan den egna känslan av trygghet får betyget 78. 3.11 Helhetsintryck Kärnområdet helhetsintryck baserar sig på påståenden om allmän trivsel med boendesituationen samt en samlad bedömning av huruvida utföraren levererar vård och omsorg av hög kvalitet. De boende ger trivselpåståendet 88 NKI-poäng och frågan om boendet levererar vård och omsorg av hög kvalitet får 76 poäng. Bland de närstående får påståendet om hög vård- och omsorgskvalitet 69 poäng. Del 4. Sammanfattning Beställarens samlade intryck efter genomgången kvalitetsuppföljning är att Pilegården levererar vård och omsorg av god kvalitet som de boende och deras närstående i hög utsträckning är nöjda med (Se genomförda NKIundersökningar, bilagor 1 och 2). Det är framförallt personalens trevliga och hjälpsamma bemötande samt engagemang och lyhördhet som lyfts fram av de boende. Exempelvis uppger 100 % av de boende som deltagit i undersökningen att de upplever sig ha en god relation till personalen som arbetar på deras avdelning samt att de känner sig trygga i sitt boende. Kvalitetsuppföljningen har dock identifierat vissa förbättrings- och utvecklingsområden gällande verksamheten. De områden som har hittats handlar till stor del om de förutsättningar som personalen ges av sin arbetsledning för att kunna leverera en god och säker vård och omsorg till de boende och deras anhöriga. Förutsättningarna består till exempel av tillgång till tydliga och kända rutiner/riktlinjer, tillräcklig utbildning samt resurser i form av exempelvis tillgängliga lokaler och verktyg för att kunna utföra sina

16(18) uppdrag. Beställaren anser att utföraren snarast bör se över personalens förutsättningar och åtgärda de brister som nu har kartlagts och som förtydligas i det följande. I NKI-undersökningen framkommer att ett kärnområde som fått ett lägre sammantaget betyg är det som berör Delaktighet och inflytande. Det framkommer exempelvis att de boende inte alltid upplever sig informerade och delaktiga i planeringen av sin hälso- och sjukvård (NKI: 53). Vidare upplever de närstående att de boende inte alltid når fram med och får gehör för sina egna synpunkter gällande vårdens utformning (NKI: 62). Vad gäller den dagliga omsorgen och hjälpen anser dock en hög andel (88 %) av de boende på Pilegården att de kan påverka sin vardag och själva bestämma över utformningen av hjälpen de får av personalen. Detta handlar exempelvis om hur hjälpen på morgonen ska gå till eller när de boende önskar äta. Beställaren menar att utföraren bör uppmärksamma resultatet kring delaktighet och inflytande och arbeta för att främja och stärka de boendes och anhörigas delaktighet inom samtliga områden i vardagen på Pilegården. Ett annat område som kräver förbättringar är verkställighetsdokumentationen. Både den sociala tillsynen och granskningen enligt HSL visar att dokumentationen brister och är av skiftande kvalitet i de slumpmässigt utvalda journalerna. Vid granskning av genomförandeplaner framkommer att majoriteten av dessa saknar uppgifter som belyser graden av de boendes delaktighet i sin vardag. Bristande verkställighetsdokumentation kan i förlängningen påverka de boendes möjlighet till inflytande över sin situation då risken finns att uppgifter om önskemål, behov och förmågor inte uppfattas och således inte heller tillgodoses. Det är även av vikt att fastställa och efterfölja tidpunkt för uppföljning och utvärdering av upprättade genomförandeplaner för att kunna säkerställa kvaliteten i omvårdnaden. För att kunna skapa en fullgod verkställighetsdokumentation krävs att personalen ges redskap för detta. Beställaren anser att utföraren snarast bör se över personalens förutsättningar och åtgärda de brister i dokumentationen som både personalen och de granskade journalerna vittnar om.

17(18) Vad gäller Pilegårdens hantering av synpunkter och klagomål ser beställaren att en förbättring bör ske. I NKI-undersökningen framkommer att 34% av de närstående upplever att det inte är enkelt att komma i kontakt med rätt person för att framföra sina synpunkter och klagomål. Synpunkter och klagomål dokumenteras dessutom ytterst sällan i de löpande anteckningarna för varje boende. Beställaren ser en fara med detta tillvägagångssätt eftersom möjligheten att kunna identifiera eventuella mönster i återkommande synpunkter och klagomål kan reduceras när sådana uppgifter inte nedtecknas. Ytterligare ett identifierat förbättringsområde är de sociala aktiviteter som de boende erbjuds. NKI-undersökningen visar att de boende (NKI: 57) och deras anhöriga (NKI: 53) anser att Pilegårdens utbud av trevliga och meningsfulla aktiviteter inte är helt tillfredsställande. Dessa resultat stämmer väl överens med personalens utsagor om att de inte hinner med att erbjuda sociala aktiviteter i någon större utsträckning. Avsaknaden av gemensamma utrymmen i boendet försvårar också för personalen att genomföra spontana aktiviteter. Personalen på Skolgatan berättar dock att de har framfört ett antal förslag till sin ledning gällande hur boendets lokaler bättre kan anpassas för att kunna användas till vardagliga sociala aktiviteter. Det är beställarens åsikt att utföraren kan behöva uppmärksamma och beakta sådana förslag. Slutligen kan man konstatera att helhetsintrycket av uppföljningen gällande hälso- och sjukvård är att denna fungerar bra. Det finns tillfredställande rutiner för hur sjukvården ska fungera. Uppföljningen gällande hälso- och sjukvård har dock inte omfattat någon närmare granskning av hur rutinerna fungerar i den dagliga verksamheten. Redovisningen baseras på svaren i enkäten, intervju med chefer, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och ett mindre antal vårdpersonal. Förslag till förbättringsåtgärder Avslutningsvis vill beställaren sammanfatta de viktigaste förslagen till förbättringsområden som framkommit i samband med kvalitetsuppföljningen:

18(18) - Förbättra de boendes och deras närståendes möjlighet till delaktighet i planeringen av den enskildes vård. - Ge personalen de verktyg och förutsättningar som är nödvändiga för att kunna dokumentera på ett säkert och lagstadgat sätt. - Förbättra informationen till boende och närstående om verksamhetens klagomål- och synpunktshantering. - Kartlägg de boendes önskemål och se över möjligheterna till ett förbättrat utbud av sociala aktiviteter, både på kort och lång sikt. - Säkerställ informationsöverföringen mellan personalen. - Följ rutin för fallriskbedömningar. - Följ rutin för förvaring av delegationsbeslut. Anita Enqvist myndighetschef Gustav Blohm kvalitetsutvecklare Gertrud Cato MAS Alexandra Emanuelsson utvecklare