Kvalitetsuppföljning Ordinärt boende

Transkript

1 - RAPPORT 1(19) HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsuppföljning Ordinärt boende Sammanfattning Kvalitetsuppföljning har gjorts i det ordinära boendet vecka 11, En enkät besvarades av utförarna. Dessa svar ligger till grund inför de intervjuer med personalgrupper och ledningsgrupp som gjordes. Personalgrupperna var tre stycken, omvårdnadspersonal från Hemvården, omvårdnadspersonal från Korttidsenheten (Korttiden) och sjuksköterskor. Resultatet av uppföljningen visar på brister i ledningssystem och rutiner. Mål och delmål saknas för verksamheten. Överenskommelse 2008 följs inte fullt ut. Beställaren fann att dokumentationen enligt socialtjänstlagen och patientdatalagen i Hemvården är bristfällig. På Korttiden uppfylls kraven på dokumentation enligt hälso- och sjukvårdsrutinen och det förs daganteckningar. Ledningsgruppen visade på en medvetenhet om en del av de brister som uppdagades och ett ledningssystem håller på att utformas. Positivt är den utveckling som sker med utbildning för personalen i palliativ vård och att samtliga vårdtagare har en utsedd kontaktman. Tillsvidareanställd personal i verksamheten har en god kompetens och ofta lång erfarenhet.

2 2(19) Sammanfattning...1 Syfte...3 Metod...3 Organisation...4 Uppdraget...4 Lokaler...5 Mål och inriktning...5 Kvalitet och utveckling...6 Synpunktshantering...7 Den enskildes personliga behov och önskemål...7 Verkställighet...7 Personalkontinuitet...8 Bemötande...10 Sekretess...10 Dokumentation...10 Informationsöverföring...12 Lex Sarah...13 Samverkan...13 Nyckelhantering...14 Hälso- och sjukvårds rutiner...14 HSL avvikelser...15 Inkontinens...15 Trycksår...15 Läkemedelshantering och delegering...16 Medicintekniska produkter...17 Vårdhygien...17 Palliativ vård...17 Nyckeltal...18 Förbättringsåtgärder...19

3 3(19) Syfte Denna kvalitetsuppföljning genomfördes på uppdrag av socialnämnden för att granska och följa upp kvaliteten av den vård och omsorg som bedrivs i Ordinärt boende. Metod Kvalitetsuppföljningen av Ordinärt boende, nedan benämnd utförare, genomfördes vecka 11, 2009 av nämndservice vård och omsorg, nedan kallad beställare. De av socialnämnden fastställda Riktlinjer för Kvalitetsuppföljning har använts. En enkät sändes till och besvarades av resultatenheten. Med stöd av de inkomna svaren utformades följdfrågor och diskussionsmaterial. Beställaren träffade därefter personalen i fyra olika grupper vid vars ett tillfälle. De grupper som bjöds in var omvårdnadspersonal från Hemvården (dag och natt); omvårdnadspersonal från Korttiden (dag och natt); sjuksköterskor(dag, kväll och natt) samt ledningen. De tre första grupperna benämns fortsättningsvis personalgrupper medan ledningen benämns ledningsgrupp. Antalet personal, i respektive personalgrupp, samt kravet på adekvat utbildning och tillsvidareanställning ställdes av beställaren. Utföraren valde vilka personer som skulle närvara. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har granskat tio patientjournaler inom ordinärt boende och kvalitetsutvecklare besökte verksamheten för att ta del av hur dokumentationen enligt socialtjänstlagen bedrivs och förvaras. Hembesök hos vårdtagare har inte genomförts. Via det webbaserade programmet TES har beställaren, med fokus på personalkontinuiteten, granskat hur insatserna för mars månad var planerade. TES används av utföraren till att planera och registrera utförda insatser. Utgångspunkterna för kvalitetsuppföljningen har varit Överenskommelse 2008, aktuell lagstiftning, riktlinjer, allmänna råd och föreskrifter aktuella för verksamhetsområdet samt kommunens lokala mål- och styrdokument. Redovisningen av det föreliggande materialet görs med fokus på mål och inriktning; kvalitet och utveckling; den enskildes personliga behov och önskemål; samverkan samt vissa utvalda av MAS fastställda hälso- och sjukvårdsrutiner och riktlinjer. Olika nyckeltal har tagits fram för att kunna användas vid nästkommande uppföljningar.

4 4(19) Organisation Nuvarande resultatenhetschef tog 2007 över ansvaret för Ordinärt boende. Ledningsgruppen består, förutom av resultatenhetschefen, av tre sektionschefer och en analys- och utvecklingsansvarig. En sektionschef ansvarar för Korttiden, en för Hemvården, Pilevallen och ledsagning enligt SOL samt en för sjusköterskor och nattpersonal. Under jourtid är det tjänstgörande sjuksköterska som har det övergripande arbetsledaransvaret. Omvårdnadspersonalen är organiserad till antingen hemvården dag/kväll; korttiden dag/kväll eller Pilevallen dag. I hemvården ingår hemsjukvården som en del. Nattpersonalen är en arbetsgrupp och sjuksköterskorna en grupp. Fyra sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret i hemsjukvården dagtid. Kvällstid arbetar en sjuksköterska och nattetid en med ansvar för hela kommunen inklusive Korttiden och det särskilda boendet vid Pilegården. Hemsjukvården ansvarar enligt ett avtal upprättat mellan Ordinärt boende och Klöverlyckan för sjuksköterskeinsatser på Klöverlyckan mellan 16:00-8:00 vardagar och 16:00 fredag till 08:00 måndag. En sjuksköterska har omvårdnadsansvaret för vårdtagare på Korttiden måndag - fredag. På helgerna ansvarar sjuksköterska från hemsjukvården för korttiden. Under ett nattpass tjänstgör en sjuksköterska och tre omvårdnadspersonal. I hemvården finns fyra koordinatorer, omvårdnadspersonal, vilka ska planera för samtliga insatser i hemvården. De tjänstgör även på helgen. Deras roll är inte arbetsledande. På korttiden sköter två av omvårdnadspersonalen beläggningsplaneringen. Uppdraget Bedriva hemvård inom ramen för Kundval mellan 07:00-22:00. Mellan 22:00-07:00 ansvara för all hemvård i Staffanstorps kommun, med undantag av Centrumgården i Hjärup. Hemsjukvård enligt gällande gränssnittsöverenskommelse i ordinärt boende och i bostad med särskild service som beviljats enligt LSS Ledsagare och avlösare enl SOL 19 korttidsplatser samt trygghetsplatser för stöd till närstående Dagvård för personer med demenssjukdom, Pilevallen ansvara för installation, besvara och åtgärda Trygghetslarm i det ordinära boende

5 5(19) Uppdrag, enligt socialtjänstlagen, kommer till utföraren från biståndshandläggare eller vårdplanerare. En ny patient kan komma till hemsjukvårdens kännedom från läkare i primärvården eller från vårdplanerare efter samordnad vårdplanering på sjukhuset. Ibland tar också patienten själv, anhöriga eller biståndshandläggare kontakt. Det som distriktssköterskan beaktar är det s.k gränssnittet. Detta är ett avtal mellan kommunen och regionen, som reglerar vilka patienten som har rätt till hemsjukvård. Efter att sjuksköterskan tagit emot ett uppdrag ska det om det kan delegeras till undersköterska registreras i TES. Koordinatorerna ska på så sätt kunna planera utförandet av insatsen. Utföraren ansvarar, enligt den skriftliga Överenskommelsen mellan Resultatenheten och Socialnämnden, för att den verksamhet som bedrivs ska vara av god kvalitet och tillgodose vårdtagarens behov av trygghet och säkerhet i vård, behandling och omsorg. Lokaler Hemvården har en samlingslokal på Pilegården. Här samlas även kvälls- och nattpersonal. Sjuksköterskorna i hemsjukvården har sina kontor i nära anslutning till Hemvården. Korttiden har vårdplatserna samlade på Pilegården på bottenplan och vid behov kan platser på andra plan utnyttjas. Pilevallens lokaler finns i samma byggnad som Pilegården men har en egen huvudingång. Mål och inriktning Kommunfullmäktige i Staffanstorp antog 2005 måldokumentet Sveriges bästa livskvalitet för äldre ofta benämnd Äldreomsorgsplan. Staffanstorps kommun kännetecknas även av de tre begreppen trygghet, engagemang och mod, i Staffanstorps vision. I enlighet med den skriftliga Överenskommelsen ska verksamheten bedrivas enligt de mål och riktlinjer som följer av lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd som gäller inom verksamhetsområdet. Dessutom ska beställarens mål och riktlinjer samt rutiner för verksamheten följas.

6 6(19) Resultatenheten ordinärt boende har inte upprättat egna mål och delmål inför de olika verksamheterna. Ledningsgruppen uttrycker att man saknar av socialnämnden fastställda och mätbara mål vilka man kan utgå ifrån för att forma verksamhetens mål. Personalgrupperna känner inte till alla de riktlinjer som är fastställda av socialnämnden. Äldreomsorgsplanen hålls inte levande i verksamheten. Den finns som ett dokument i en pärm och känns igen av personalen till utseendet men innehållet är till största delen okänt. Diskussioner förs aldrig på arbetsplatsträffar om vad den innehåller. Kvalitet och utveckling Den omsorg och vård som bedrivs ska hålla en god kvalitet och patientsäkerhet och utföraren ska ha ett väl fungerande kvalitetssystem i enlighet med SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12. Socialnämnden i Staffanstorp har inte fastställt ett övergripande ledningssystem. Ordinärt boende saknar ett ledningssystem för sin specifika verksamhet. Ett ledningssystem är under upparbetning. Utföraren följer det ledningssystem som utformats för det särskilda boendet. Detta ledningssystem finns i en pärm på Korttiden och en i Hemvården. Vid nyanställningen av personal går utföraren igenom en checklista över vad introduktionen ska innehålla. Ett exempel i checklistan kan vara att hitta i ledningssystemspärmen ett annat att känna till vad som gäller kring sekretess. Personalen ansvarar själv för att bocka av i checklistan. Sektionschefen har uppföljning av checklistan vid det årliga medarbetarsamtalet. I ledningssystemet ska säkerställas att personalen görs delaktig i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Utförarens intention är att göra personalen delaktiga i utvecklingsarbetet genom arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Vid dessa möten förs protokoll och all personal kan bidra till dagordningen. Personalen i Hemvården berättar att man ibland diskuterar kvalitetsarbete på arbetsplatsträffarna medan personalen från Korttiden inte upplever detta. Sjuksköterskegruppen anser att man känner sig delaktiga i kvalitetsutvecklingen. För att höja kvaliteten har ansvarsområden utformats.

7 7(19) En sjuksköterska har tillsammans med MAS utformat ett koncept för delegeringar. En sjuksköterska har ansvaret för hälso- och sjukvården i LSSboendena och en annan för att utbilda personal i Palliativ vård. Synpunktshantering En del av kvalitetsutveckling är att med utgångspunkt från inkomna klagomål och synpunkter se över lokala rutiner och arbetssätt för att förbättra och utveckla verksamheten. Inom ordinärt boende saknas rutin för att vid den initiala kontakten informera vårdtagare och anhöriga om möjligheten till att lämna synpunkter och klagomål. Vårdtagare och anhöriga i Hemvården hänvisas till att ta kontakt med berörda arbetsledare när de har klagomål/synpunkter att lämna. De informeras då om att det finns en synpunktsblankett i kontaktpärmen i hemmet vilken de kan fylla i och lämna till personalen. På Korttiden finns en blankett på expeditionen och en sådan lämnas ut till vårdtagare och anhöriga efter önskemål. När en synpunkt eller ett klagomål kommer in sker en utredning inklusive återkoppling till den som lämnat klagomålet. Det finns en pärm i vilken utföraren samlar inkomna synpunkter och klagomål. Men någon sammanställning eller statistik förs inte av utföraren över inkomna klagomål. I sjuksköterskegruppen diskuteras inkomna synpunkter och klagomål, enligt personalen i de övriga grupperna sker inga diskussioner på motsvarande sätt. Den enskildes personliga behov och önskemål Verkställighet Beställningen från biståndshandläggare till Hemvården skickas till sektionschefen som förmedlar vidare till en koordinator. Denne ansvarar för tidsplaneringen av insatsen. Det saknas skriftlig rutin för hur insatsplanering och uppföljning ska ske. Utförarens mål är att det ska vara kontaktmannen som ska ta första besöket och tillsammans med vårdtagaren planera insatserna. Vid förändringar av tidpunkten för besöket skall vårdtagaren informeras. Den personal som är inplanerad för besöket ansvarar för att ge denna information.

8 8(19) Till Korttiden kommer beställningen till sektionschefen. Här har redan tidigare skett en dialog mellan beställaren, sjuksköterska och platskoordinatorn om när insatsen kan börja. Pilevallen får en skriftlig beställning för uppdraget av demenshandläggare. Personalen har tillsammans med vårdtagare och anhöriga en introduktion vid insatsens början. Beställning av Ledsagar- och avlösarservice uppdrag skickas skriftligt till sektionschefen. Uppdragsbeskrivningarna upplevs som tillräckliga. Det är oklart i vilken utsträckning vårdtagarens önskemål beaktas avseende tidpunkten för ledsagningen. När det gäller avlösning väljer anhöriga oftast tiden. Det saknas skriftliga rutiner för hur uppdragen ska hanteras. Inga träffar sker med personalen regelbundet. Utföraren upplever svårigheter med att rekrytera personal till dessa uppdrag. Personalkontinuitet I utförarens uppdrag ingår att genom kontaktmannaskapet tillförsäkra vårdtagaren en god kontinuitet i omsorgsarbetet. Samtliga vårdtagare i Hemvården, Pilevallen och på Korttiden har en utsedd kontaktman. Personalen har fått utbildning i vad kontaktmannaskapet innebär och det finns en manual för kontaktmannaskapet. I Hemvården är det sektionschefen och på Korttiden en av omvårdnadspersonalen som utser vem som ska bli vårdtagarens kontaktman. Det är kontaktmannen själv som informerar vårdtagaren om att det är han/hon som är kontaktman. En personal i Hemvården uppger att det finns rutin för hur/när man ska kontakta koordinator om det inte fungerar med kontaktmannaskapet. Övriga representanter från Hemvården och Korttiden känner inte till denna rutin. I insatsplaneringen för Hemvården uppges koordinatorerna sträva efter att ha en god personalkontinuitet. Det som kan påverka att man inte alltid lyckas uppges vara akut frånvaro, avsaknad av delegeringar och att personal saknar körkort. Av samma anledning uppger utföraren att det är svårt att upprätthålla personalkontinuiteten under kvällar och nätter.

9 9(19) I de planeringslistor som granskats av beställaren för mars månad uppfylls tyvärr inte intentionen med god kontinuitet vid planeringen. Ett stickprov av fem vårdtagare med få beviljade insatser per månad har gjorts. Planeringen visar på följande: Vårdtagare beviljad hjälp med frukost varje morgon- 16 olika personal inplanerade för en månad. Vårdtagare beviljad dusch en gång per vecka - fyra personal inplanerade under månaden. Vårdtagare beviljad städ två gånger per månad - två olika personal inplanerade Vårdtagare beviljad städ två gånger per månad två olika personal inplanerade Vårdtagare beviljad dusch två gånger per vecka - åtta personal inplanerade. Personalgrupperna uppger att de upplever bristande personalkontinuitet och framförhållning i Hemvården. Personalen saknar ofta att man vid sitt besök hos vårdtagaren inte kan informera om vem det är som ska komma vid nästa besök. De kan nästan aldrig säga: -Jag kommer till dig i morgon. Det är inte heller alltid samma personal som återkommer även om det är flera besök inplanerade under samma arbetspass. Den bristande kontinuiteten av personal hos vårdtagaren i hemmet för med sig många olika konsekvenser. Det skapar otrygghet för vårdtagaren att dels inte veta vem som kommer och att dels i varje möte tvingas beskriva sina specifika behov och önskemål i omvårdnadssituationen. Andra konsekvenser är att det för sjuksköterskorna blir svårt att få en återrapportering om vårdtagarens hälsotillstånd och att delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter blir svårare att följa upp. Samtliga tre personalgrupper uppger vid intervjuerna att de upplever att det är för många koordinatorer som planerar. Inför varje nattpass gör den omvårdnadspersonal som då tjänstgör ett eget val om man vill arbeta i Hemvården eller på Korttiden. Ingen hänsyn tas till kontinuitet för vårdtagaren. Det enda beaktande som görs är om personalen har delegation för att kunna utföra delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser eller inte.

10 10(19) Bemötande I den Värdighetsgaranti som är fastställd av socialnämnden står att vårdtagaren ska bli bemött vänligt, korrekt och med respekt. Utföraren hänvisar till manualen för Kontaktmannaskap när det gäller innebörden av gott bemötande från personal till vårdtagare och närstående. Den personal som arbetar tillsvidaranställd omvårdnadspersonal har fått utbildning i bemötande via utbildningen till kontaktman. Timanställd personal ha inte fått denna utbildning. Nattpersonalen som är med vid intervjuerna uppger att man inte sett manualen. Handlingsplan saknas för hur personalen ska hantera personal som har ett dåligt bemötande. Den praxis man arbetar efter enligt personalen i Hemvården är att först tala med berörd personal och sedan meddela sin arbetsledare. Personalen från Korttiden och sjuksköterskorna arbetar efter att direkt informera arbetsledaren. Ledningsgruppen berättar att man har med information om gott bemötande vid introduktionen av nyanställd personal. Enligt de tre personalgrupperna diskuteras inte bemötande på arbetsplatsträffar. Sekretess Enligt utförarens rutin för introduktion får nyanställd få information om sekretess och underteckna en sekretessförbindelse. Dokumentation Kraven på dokumentation regleras i socialtjänstlagen och i patientdatalagen. Syftet med dokumentationen är att säkerställa en god och säker vård. Den är avsedd att vara ett stöd för de personer som ansvarar för den enskildes vård, ett arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon om inte tidigare träffat vårdtagaren. Dokumentationen kan även få en rättslig betydelse för att visa vad som verkligen utförts. Sjuksköterskorna använder Logicas datajournal. Tio slumpmässigt utvalda patientjournaler har granskats av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Granskningen visade att dokumentationen i några journaler uppfyllde kraven enligt MAS hälso- och sjukvårdsrutin för dokumentation, framförallt dokumentationen avseende de vårdtagare som vistats på Korttiden. Ett antal journaler innehöll emellertid allt för bristfällig dokumentation. Bristerna var tex notering om vem som var patientansvarig läkare/sjuksköterska, kontaktorsak,

11 11(19) aktuell sjukdom/vårdbehov, och planerade insatser. Dessa journaler uppfyllde inte kraven enligt hälso- och sjukvårdsrutinen för dokumentation. Det finns delade meningar om varför dokumentation för hälso- och sjukvården i hemsjukvården delvis är bristfällig. Sektionschefen för sjuksköterskorna menar att det finns tid för dokumentation medan sjuksköterskorna hävdar det motsatta. Enligt utföraren ska vårdtagare i Hemvården ha en kontaktpärm i hemmet där bl.a dokumentation enligt socialtjänstlagen ska föras. Det är dock oklart om samtliga vårdtagare har denna pärm. Det saknas rutiner för hur och vad som ska dokumenteras samt vem som ska dokumentera. Den kontaktpärm som förekommer är direkt överförd ifrån det särskilda boendet och är inte fullt anpassad för det ordinära boendet. Kontaktpärmen i Hemvården ska enligt rutin följa vårdtagare men Korttidens personal uppger att den ofta saknas när vårdtagaren kommer vid tex växelvård. Granskning av om det är aktuell information i de kontaktpärmar som förekommer har inte gjorts vid denna uppföljning. På Korttiden finns ett kardexsystem med dokumentation enligt socialtjänstlagen inklusive daganteckning. Dokumentationen är samlad i en gemensam pärm för samtliga vårdtagare. I kardex sätts in utskrift från tex vårdplanering på sjukhuset och en omvårdnadsepikris från sjukhuset om detta finns. Det är omvårdnadsansvarig sjuksköterska på Korttiden som sammanställer denna information. Nattpersonal i Hemvården för ingen dokumentation utan rapporterar till sjuksköterska som skriver in anteckningarna i hälso- och sjukvårdsjournalen. Däremot gör de daganteckningar i det kardex som finns på korttiden. Ingen av personalen i Hemvården eller på Korttiden har haft någon form av utbildning de senaste åren i dokumentation. Personalen på Pilevallen skriver fortlöpande daganteckningar, vilka förvaras i en pärm på enheten. För de vårdtagare som har en fastställd demenssjukdom pågår ett projekt där några av omvårdnadspersonalen i Hemvården, personalen på Pilevallen och demenssjuksköterskan gemensamt skriver bemötandeplaner vilket på sikt ska finnas för varje vårdtagare och ska förvaras i kontaktpärmen.

12 12(19) Informationsöverföring Informationsöverföring och kommunikation är ett område där en rad olika typer av fel och brister kan uppkomma och leda till risker och skador för vårdtagaren. Utföraren har till viss del rutiner gällande hur och när informationsöverföring, sk rapport, om vårdtagarna ska ske. Inga av dessa finns skriftligt och det förkommer en del brister. Den personal som ska arbeta i Hemvården under dagen samlas på morgonen i samlingslokalen för hemvården. De ska då få rapport av nattpersonalen samt av den/de sjuksköterskor som ska tjänstgöra under dagen. Varken personalgruppen från Hemvården eller sjuksköterskorna anser att detta är ett optimalt forum. Både nattpersonal och sjuksköterskor finns på plats och vill rapportera men vet inte vem man ska rapportera till och man upplever att dagpersonalen är splittrade och stressade. Rutinen för omvårdnadspersonalen i Hemvården är att när de börjar sitt arbetspass ska de skriva ut körschema från TES. Innan de gjort detta vet de inte vilka vårdtagare de ska besöka och därmed vet de inte vilka rapporter de ska lyssna på. En liknande stressituation förekommer ibland även på eftermiddagen enligt sjuksköterskorna som arbetar kvällstid. Samtidigt som dagpersonalen ska få rapport om de vårdtagare de ska besöka kan det vid sjukvakanser pågå en process där nattpersonalen har uppgiften att ringa in personal för att hitta ersättare. Personalen i Hemvården har ingen dokumentation om vårdtagaren att ta del av innan de ska besöka vårdtagaren men får med sig en utskrift från TES och på denna står en liten del av hur insatsen ska åtgärdas. Det finns möjlighet att ge omvårdnadspersonal läsbehörighet till Logicas hälso- och sjukvårdsjournal. I denna dokumenterar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Omvårdnadspersonalen dag och natt i Hemvården har ingen rutin att läsa datajournalen. Detta innebär att dessa personalgrupper inte alltid får ta del av den information som kan behövas för att ge en god vård. Personalen i Hemvården berättar att det även är svårt att få ta del av vad som har hänt hos vårdtagarna när man tex haft semester. Korttidens rutin är att den personal som börjar tidigast på morgonen deltar i hemvårdsgruppens morgon rapportering där nattpersonalen närvarar. Ibland händer det att ingen från Korttiden har möjlighet att ta del av denna rapport. Halv åtta samlas sedan all personal på Korttiden för rapport. Det innebär att

13 13(19) man då tar del av de daganteckningar som finns i kardex samt läser i datajournalen. Sjuksköterskorna i hemsjukvården upplever att deras kommunikation sinsemellan fungerar väl. Det finns en rutin att i en gemensam almanacka skriva in vilka åtgärder och uppföljningar som ska göras. Nattpersonalen upplever att man får en dålig rapport eller ingen alls. Det finns ingen avsatt tid för rapportering vare sig på morgonen för att lämna över eller på kvällen när man kommer. Det finns en rutin att i början av arbetspasset ringa till kvällspersonalen för att få information men det fungerar inte alltid, då kvällspersonalen ofta är upptagna när de ringer. Personalen från både Hemvården, Korttiden och sjuksköterskegruppen uppger samstämmigt att man saknar stöd under tidig morgon både i veckan och på helgdagar av någon personal som är behjälplig i att ringa in personal vid akut sjukfrånvaro. Mycket tid går åt som kunde komma vårdtagare till del och kunde öka möjlighet till informationsöverföring. Pilevallens personal upplever att rapporteringen fungerar väl på morgonen. De startar sin verksamhet något senare på morgonen. På eftermiddagen rapporterar de muntligt till kvällspersonalen. Lex Sarah Enligt 14 kap 2 i socialtjänstlagen har all personal anmälningsplikt om man uppdagar missförhållanden i omsorgen, Lex Sarah kom en förändring i denna paragraf och med anledning av detta fastställde Socialnämnden en ny Rutin för Lex Sara anmälan. Rutinen finns hos utföraren i ledningssystemspärmen. I pärmen finns även en blankett som kan användas för att fylla i vid en eventuell anmälan. Personalgrupperna uppger att man inte gått igenom rutinen muntligt med vilka förändringarna är utan personalen har själv läst och signerat att man tagit del. Samverkan Hemvårdens verksamhet bedrivs mycket i samverkan med både interna och externa kontakter. I Hemvården uppger utföraren att det saknas erfarenhet och

14 14(19) rutiner för samverkan med externa aktörer i kundvalet. Det saknas även interna rutiner för när vårdtagare ska mellan hemmet och Korttiden vid tex växelvård. Ett projekt pågår i samarbete mellan Hemvården och Rehabenheten som gäller att utveckla det fallförebyggande arbetet. Det sker i mötesform mellan personalen i Hemvården, distriktssköterskorna, arbetsterapeut och sjukgymnast regelbundet. Syftet med mötena är att diskutera enskilda vårdtagare. Sjuksköterskorna och Hemvårdens personal upplever att det är ett mycket bra och utvecklande projekt. Nattpersonalen uppger däremot att de inte känner sig delaktiga. Samstämmigt uppger sjuksköterskegruppen att rutinen med vårdplanerare fungerar bra. En god samverkan finns även med biståndshandläggare. Rutinen som gäller vid vårdplanerares längre frånvaro är att distriktssköterska tillsammans med biståndshandläggare genomför vårdplanering på sjukhuset. Denna uppges inte fungera fullt tillfredsställande och behöver ses över. Sjuksköterskorna uppger bla att de känner tidsbrist och önskar förstärkning vid planering främst sommartid. Nyckelhantering Alla nycklar till vårdtagarna finns i ett låst skåp. För att komma in i skåpet behövs en kod. Denna kod är personlig. Efteråt kan härledas vilken personal som öppnat skåpet och vid vilken tidpunkt detta gjordes. Det kan även härledas tidpunkt för uttag och insättning av en specifik nyckel. Nyckelhanteringen för trygghetslarmen uppger personalen fungerar väl. I Hemvården nämner personalen att det finns tydliga rutiner för ordinarie personal men det finns brister för de timanställda. Hälso- och sjukvårds rutiner MAS har det övergripande ansvaret för kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att säkerställa denna upprättar MAS rutiner och riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas och utifrån dessa ska utföraren, när det är aktuellt, upprätta lokala rutiner.

15 15(19) Hemvårdens personal känner alla till MAS-funktionen men vilka lokala rutiner som finns känner man inte till. När sjuksköterska ska kontaktas är tydligt för denna personalgrupp. För Korttidens personal är MAS funktion och riktlinjer kända. Personalen har varit med vid upprättandet av de lokala rutiner som finns. Diskussion brukar föras på arbetsplatsträffar. HSL avvikelser I enlighet med av MAS fastställda rutiner ska resultatenheten registrera, utreda och analysera avvikelser. De lokala rutinerna ska ses över efter händelse av avvikelse för att kvalitetssäkra verksamheten. I rutinen står att när en avvikelse upptäcks ska denna omedelbart rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska. Detta kan ske muntligt eller på en särskilt framtagen blankett. Registreringen av avvikelsen sker av tjänstgörande sjuksköterska via ett dataprogram. Personalen i Hemvården berättar att när de upptäcker en avvikelse skriver de aldrig ner den själv utan berättar för sjuksköterska som sedan skriver. Ingen av de tre personalgrupperna uppger att återkoppling sker av inträffade avvikelser på arbetsplatsträffar. Ledningsgruppen berättar att de på samverkansmöten presenterar avvikelser men man har ingen detaljerad genomgång. Inkontinens I den av socialnämnden fastställda rutinen står att adekvat utredning av den drabbades problem ska utföras samt att hjälpmedel ska utprovas individuellt. Denna rutin är väl känd och en sjuksköterska hos utföraren är särskilt avdelad för att utreda och förskriva inkontinens material. Detta fungerar mycket väl. För samtliga vårdtagare med inkontinens material har det gjorts en utredning och de har fått en fastställd diagnos, med orsaken till behovet av hjälpmedel. Trycksår Enligt av MAS fastställd rutin ska risktillstånd, risksituationer och riskbedömningar för samtliga vårdtagare göras. Frekvensen av riskbedömningar beror på vårdtagarens tillstånd. Om personal uppmärksammar riskfaktorer i samband med personlig vård skall detta rapporteras till berörd sjuksköterska.

16 16(19) Ett instrument för riskbedömning är t.ex den modifierade Nortonskalan som skall användas som ett komplement till den kliniska bedömningen. Endast hos en vårdtagare har trycksår utvecklats under det senaste året. Två vårdtagare har vårdats för trycksår vilka uppkommit inom slutenvården Enligt sjuksköterskegruppen är detta ett gott resultat och ett tecken på att det förebyggande arbetet fungerar mycket väl i samarbete med Rehabenheten. På Korttiden görs riskbedömning enligt MAS rutin men detta sker inte i Hemvården. Läkemedelshantering och delegering För att få delegering i läkemedelshantering ska man ha genomgått utbildning i läkemedel och läkemedelshantering enligt ett koncept. Detta är mycket uppskattat av personalen. Uppföljningar och omprövningar ska ske regelbundet, enl 1997:14. I det nya konceptet har enhetliga läkemedels- och signeringslistor tagits fram. All personal uppger att det nu är dessa listor som används. För att säkra läkemedelshanteringen i Hemvården finns det hos vårdtagare med kognitiv svikt låsbara läkemedelsskåp som utföraren placerar i bostaden. På Korttiden förvaras de uppdelade läkemedlen inne hos vårdtagaren på rummet medan övriga läkemedel fortfarande förvaras i ett gemensamt förråd. Distriktssköterskan åker sällan själv hem till vårdtagaren för att överlämna Apodospåsar(läkemedel) utan delegerar detta till undersköterska i Hemvården. Det förekommer även att undersköterskorna vid tex månadsskiften skiftar läkemedels- och signeringslistor hos vårdtagarna. För personal som ska få ny delegering har arbetsledare en dialog med ansvarig sjuksköterska. Ny personal som går bredvid ska kunna rutinerna på enheten samt ha erfarenhet för att få delegering.

17 17(19) Medicintekniska produkter Handbok för medicintekniska produkter och som beskriver skötsel och användning finns tillgänglig både i Hemvården och på Korttiden. På Korttiden finns en utsedd undersköterska som ansvarar för produkterna. Rutinen för underhåll följs. I Hemvården är det inte tydligt vem som har motsvarande ansvar och var signeringslistan för tex rengöring av hjälpmedel förvaras. Det finns rutin för hur man utbildar personalen i att hantera produkterna rätt. Vårdhygien Ökningen av vårdrelaterade infektioner i samhället har föranlett socialstyrelsen till skärpta krav på rutiner och i samband med detta kom SOSFS 2007:19. Det är väl känt att det är via händer och kläder den största smittoöverföringen sker. I Staffanstorp finns av MAS föreskrivna rutiner för hur basal vårdhygien skall bedrivas. Någon genomgång av dessa har inte skett för personalen det senaste året. Personalgrupperna berättar att både i Hemvården och på Korttiden följer inte all personal hygienrutinerna i det dagliga arbetet. Fortfarande förkommer långa naglar, klockor, ringar etc. Handsprit används frekvent av personalen. Lokala rutiner saknas för hur vårdhygien ska upprätthållas i Hemvården. Ofta saknas förkläde och handskar när man kommer hem till vårdtagare. I Hemvården finns arbetskläder för personal nattetid medan dagpersonalen har ett årligt klädbidrag. För personalen på Korttiden finns arbetskläder för cirkulation. Tyvärr finns det i otillräcklig mängd och då används ofta kläderna två arbetspass. Sjuksköterskorna i hemsjukvården har privata kläder. Palliativ vård Riktlinjerna för palliativ vård är väl kända i alla personalgrupper och ledningsgrupp. Arbetet bedrivs på alla enheter enligt delar av handlingsplanen. Samtliga personalgrupper uppger att alla vårdtagare i livets slut har någon hos sig om de så önskar och att personalkontinuiteten ofta är hög för dessa vårdtagare.

18 18(19) Handledning till personalen kan ges vid behov enligt ledningsgruppen men sjuksköterskorna uppger att det saknas rutiner för vid vilka tillfällen och efter vems önskemål detta kan ske. Utbildning i palliativ vård har under året getts till de flesta undersköterskor som arbetar dagtid på korttiden och till flera i hemvården med både dag- och nattjänstgöring. Denna utbildning planeras fortsätta under 2009 för all personal. Staffanstorps kommun är sedan årsskiftet ansluten till Palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister. Nyckeltal Bemanning Demensdagvården 1,9 årsarbetare Omvårdnadspersonal korttidsenheten dagtid är 8,5 årsarbetare Omvårdnadspersonal hemvårdens 30,48 årsarbetare Natten årsarbetare 5,43 Sjuksköterskorna 9,44 årsarbetare Kompetens Omvårdnadspersonal med formell omvårdnadsutbildning: Pilevallen 100% Hemvården 89% Korttiden 90% Tre sjuksköterskorna i hemsjukvården har vidareutbildning till distriktssköterska. Den fjärde saknar detta men har en lång erfarenhet.

19 19(19) Förbättringsåtgärder Vilka snara förändringar kommer utföraren att genomdriva för att uppfylla de krav som ställs i lagen på dokumentation enligt socialtjänstlagen och patientdatalagen? Vilka åtgärder kommer utföraren att vidta för att skapa en god personalkontinuitet hos vårdtagaren? Hur ska utföraren verka för att få de av socialnämnden fastställda styrdokumenten förankrade i verksamheten och att få dessa att bli en del av det dagliga arbetet? Hur ska utföraren agera för att skapa trygghet och öka säkerheten för vårdtagaren vid informationsöverföring? Vilka åtgärder kommer utföraren att vidta så att all personal i verksamheten arbetar efter de basala hygienrutinerna? Vilka åtgärder planerar utföraren att införa för att regelbundet ge en återkoppling och föra en diskussion om inträffade avvikelser med personalen i verksamheten? Hur ska utföraren verka för att den Överenskommelse som upprättas ligger till grund hur verksamheten bedrivs?