Margaretha Allen Minnesanteckningar från VO-collegerådet inom GR Datum: Onsdag 22 oktober Tid: kl. 13.00-16.00 Plats: At Work, Johan På Gårdas gata 5B, 412 50 Göteborg Deltagare: Arbetsliv: Utbildning: Gäster: Cecilia Hamilton Arbetsförmedlingen Margaretha Häggström ÄO Senior Göteborg (v.ordf.) Ulrika Sjövall Kommunal Ann Blomström SU Viktoria Stalfors, SU Karolina Naij, Kungsbacka kommun Barbro Carlsson, Kungälvs sjukhus Elisabeth Wärn, Lerums kommun Britta Hedén, Tjörns kommun Inga-Leena Lindenau Ale Martin Frejinger, Studium, Göteborg Agneta Wessman Alsin, Angeredsgymnasiet Göteborg Maria Lindholm Vux Härryda Monika Denbler, Vux Kungsbacka Annukka Johansson, Mimers hus Kungälv Kurt-Olof Sjöström, Vux Kungälv/GRs Vuxnätverk Ewa Berhof, Mölndals stad Jane Cervell Vuxenutbildningen Stenungsund Leila Berntsson GR Utbildning Margaretha Allen, GR Utbildning (processledare, sekr) Marja-Leena Lampinen, Västra Götalandsregionen Karin Harbe, Föreningen Vård- och omsorgscollege Marie Tibell, utvecklingsledare, Västra Göteborg Ann Karlsson, planeringsledare, GR Välfärd Anteckningar: 1. Föregående mötes anteckningar godkändes. 2. Gymnasiemässan rapport från montergruppen och Annons i GT Margaretha Häggström, Ewa Berhof m fl. 1
Annonsen om VO-College Göteborgsregionen syntes bra. Gymnasiebilagan i GP delades också ut till elever som besökte mässan. Håll skolornas webbsidor aktuella för ett gott resultat. Återkoppling från Gymnasiemässan: Några kommentarer från utvärderingen som medverkande i montern svarat på: Vad var bra? - Skönt att allt var förberett och att frukt och plåster fanns. - Rebusen var för svårt men det blev en positiv effekt för eleverna stannade till och det blev ett bra samtal. - Trevlig eftermiddag och kul att vara representant. - Bra att det var lagom långa pass, flera i montern och att det fanns en karta över mässan och skolorna. Bra också med broschyrer. Vad kan förbättras? - Mer info önskas om vad som förväntas av dem som står i montern och om VO-College. - Varför tre montrar? - Pennor med loggan skulle vara bra att ha. - Vad krävs för att komma in på programmet och på högskolan? Jag fick hänvisa till skolorna (bra). - Det var svårt att få ungdomarna att förstå vilka vi var och syftet. Lockbete i form av godis? (Nej, pga hälsopolicyn) Vad motiverar medverkan nästa år? - Behövs ingen motivation för att göra reklam för världens bästa jobb. - Andra forum för att informera ungdomar. - Bra att stå på kvällstid och att stå på mässan. - Jag älskar mitt jobb och vill göra det igen. - Att man står i samma bås som utbildarna kanske? Kommentarer till svaren: VO-College är ingen utbildning utan en kvalitetssäkrad samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Kontaktpersonerna fick vid särskilt tillfälle info om vad syftet var med en monter. Alla arbetsgivare måste jobba med att informera om vad VO-College står för. Rebus, roll-up och vepa finns på GR för utlåning vid fler tillfällen. Kommentarer från rådet: - Montrarna berikade varandra och konkurrerade inte. - Bemanningslistan bör vara klar tidigare så att alla kan få info om vad det 2
innebär. Chefspersonen var klar över det men inte övriga i teamen. - QR-koder borde användas nästa gång. Cecilia Hamilton berättade att AF också är med på mässan och då visualiserar arbeten, där det är lägst konkurrens om jobben. Sjuksköterska fanns med men inte undersköterska. AF tar med detta till nästa år. LÄRANDE PÅ ARBETSPLATS 2. Euro Skills 2016 i Göteborg Lena Sjöstrand projektledare, och Viveka? tävlings- och partneransvarig Göteborg & Co Euro Skills 2016 är ett slags europeiskt yrkesmästerskap för unga upp till 25 år. 500 ungdomar tävlar i 35 olika yrkesgrenar. Göteborg har försökt att få hit världsmästerskap/europamästerskap i många år och äntligen har det lyckats. Tävlingarna kommer att gå av stapeln mellan 30 november och 2 december 2016. Datum ligger väl till i förhållande till ungdomars valprocess inför gymnasievalet, eftersom den regionala gymnasiemässan arrangeras i mitten av oktober. Huvudprimärgrupper är elever i år 8 och 9 i grundskolan samt år 1 i gymnasiet (dessa elever väljer inriktning på sitt program inför år 2). Ytterligare en målgrupp är arbetssökande och ev. också arbetsbytare. Syftet är bland annat att öka intresset för yrkesprogram och yrkesutbildningar. World Skills Sweden står bakom med större finansiärer som t ex Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan, men många andra är med och bidrar. Tävlingarna har funnits i femtiotalet år och arrangerades för första gången i Spanien, då man behövde många yrkesutbildade efter andra världskriget. Tävlingarna går vartannat år. Just nu har det tävlats i Lille i Frankrike. Nästa år går VM i Brasilien. I stort sett hela Svenska mässan kommer att vara uppbokad. Detta är första gången tävlingar hålls i Sverige. Finland har haft världsmästerskapen. Status och intresse för yrkesutbildning är lågt i de flesta europeiska länder. Utbyte mellan skolor stimuleras också via tävlingen. I Sverige/Göteborg kallar vi det evenemang med ett mycket bredare syfte. Inom vård och omsorg tävlas det inom undersköterskeyrket. Tävlingsmomenten utgår från roll-spel och är mycket sevärda. Det är synd att det inte är fler yrken inom vård, men man kan prova på flera saker i anslutning till tävlingarna. Kompetensförsörjning, matchning och marknadsföring är tre viktiga ledord. Att gå in samverkan kring tävlingarna innebär ett samhällsengagemang. 3
Syftet är att öka kunskapen och att bygga en plattform, en katalysator. Hur kan vi med hjälp av tävlingarna skruva på något som behöver ändras? Hur når vi studie- och yrkesvägledare, förmedlare, lärare, rektorer och andra viktiga målgrupper? Arvet från dessa tävlingar ska vara något som går att ta med sig året därpå och konceptet är: Hållbara yrkestävlingar. Olika kluster bygger upp tävlingarna (ytmässig miljö). Där finns tävlingarna och en mix av prova på och information. Branschen borde kunna vara ansvarig via ungdomarna som går på utbildningarna. Arbetsgivarna bör finnas med på ytan. Vuxenstuderande likaså. Förmedlare, syv, YH-personal kan medverka och svara på frågor. Ytorna kan se väldigt olika ut. Vad tar vi med oss sedan? Gymnasiedagarna 2017 kanske? Jobbmässan som AF har. Vi testar och skruvar och grejar. Det finns också lite pengar i detta. Ta bort det som inte fungerar. Kommunikationsplanen utgår från Ungdomsbarometerns rapport Generation, Livsstil, Identitet. (Man känner inte alls igen sig själv.) Där konstateras att etableringsåldern är 29 år. Unga lever här och nu. Valfrihetsparadoxen innebär att man som förälder får panik för man vill ha alla dörrar öppna. Istället för att säga: Gå elprogrammet och så kan du gå vidare sen, resa och annat. Statusen är väldigt svår att ändra och rådande är akademikerparadigmet med fokus på högskola. Tonalitet: Äkta, lekfullt, enkelt och utgå från den primära målgruppen. I got skills är kommunikationsfrasen. För mera information se www.euroskills2016.se Kontaktuppgifter finns där. Work Shop supervisor är en titel för en till två yrkeslärare som hjälper till på själva ytan. Det är ett spännande jobb, då personerna är länkar mellan tävlingsorganisation och sponsorerna; en slags platschef. De måste behärska engelska språket och vara från regionen. Tävlingsarrangörerna kan inte bekosta lön utan intresserade måste diskutera frågan med sin rektor, då det är ganska tidskrävande. Filmen visades. 28 oktober är det infomöte kl. 10.00 på Göteborg & Company. Anmäl er. 4
3. Yrkesintroduktionsavtalen BUI och BAL Karin Harbe från föreningen Vård- och omsorgscollege informerade om yrkesintroduktionsavtalen BUI och BAL, samt gav exempel på hur de kan användas och vad man behöver tänka på. I politiken nämns nu 5000 nya traineeplatser och samtidigt nämns att det redan finns avtal kring detta mellan parterna så det kan vara samma sak man menar. När det gäller avtalen BUI och BAL så har dessa slutits mellan Sveriges kommuner och landsting, Kommunal och Pacta. BUI står för Bestämmelser för arbetstagare i utbildning och yrkesintroduktion. Personer som har gått vård- och omsorgsprogrammet är målgruppen. De får inte ha någon större yrkeserfarenhet inom sektorn om de ska omfattas av avtalet. Vad är då yrkeserfarenhet? Sommarjobb kan vara ok men de ska inte ha gått på ett regelbundet schema eller vikariat t ex. De ska inte ha kommit in i en verksamhet. Lägsta lön är utgångspunkten men om arbetsgivaren har en högre lön är det ok att gå på den. Vilka är poängerna med att använda BUI för dessa personer? Tendensen är att en väldigt stor andel nyexaminerade börjar som timanställda under kvällar och helger och roterar runt i systemet. Det kan också vara att de arbetar extra. Problemen föreligger för dem som inte har ett så flexibelt liv. För dessa kan BUI passa bra som en alternativ start. Avtalet innebär en ettårig anställning på 100 % med en lön på 75 % och med 25 % handledning/introduktion/utbildning. Anställningen övergår till en vidare anställning om den inte sägs upp. Kommunal brukar ha koll på detta. Avtalet har inga LAS-regler, vilket innebär att de går före dem som står i LAS-kön. Arbetsgivarna bestämmer vad de 25 % ska vara. Exempelvis skulle det kunna vara att utrusta medarbetaren med viss spetskompetens inom t ex äldreomsorg, geriatrik och psykiatri. Det kan vara utbildning på arbetsplatsen eller i skolmiljö. Även facklig utbildning kan ingå. Även vuxna kan ta del av detta avtal (om de inte har arbetat tidigare vill säga). Avtalet är en sak och de ekonomiska stöd som är (politiskt) kopplade till dem just nu är en annan sak. BAL Avtal för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning. De har då inte gått färdigt en vård- och omsorgsutbildning men kan kanske läsa upp vissa kurser via denna anställning. De kan också ha gått en annan 5
gymnasieutbildning. Motivet till avtalet ligger i att det behövs fler personer framöver i vård och omsorg än vad som utbildas inom vård- och omsorgsprogrammet. Önskan ligger i att fler ska intressera sig för branschen. Omfattningen är ett år och denna form leder inte till tillsvidareanställning. Det kan vara ett sätt att intressera personer för att studera vidare. Lägsta lön gäller och omfattningen är även här 75 % lön och 25 % utbildning. Tyvärr finns det en problematik i att många elever tidigare har gått igenom fullständiga gymnasieprogram och därför inte blir prioriterade inom vuxenutbildningen när de vill gå en vård- och omsorgsutbildning. Än så länge är det få som anställts med hjälp av avtalen. Cirka 70 personer just nu. Ljungby kommun har 20 stycken av dessa och satser på att få ny personal på detta sätt. De har ett baspaket om 400 poäng (t ex Vård och omsorgskursen, Hälsopedagogik och Etik) som erbjuds via vuxenutbildningen. Kommunal har deltagit i framtagningen av ett lokalt avtal. Det finns också möjlighet till validering efter ett år. Man har också utvecklat en variant som fortsätter under år två genom ett särskilt avtal. Det är vanligt att personer som har arbetat i vården ett tag nu söker sig till andra branscher på grund av den osäkerhet som kan finnas. Olika branscher har olika insatser i landet. Kommuner utvecklar också olika modeller. Värnamo har klämt in 500 poäng vilket innebär att individen studerar halvtid och arbetar halvtid med 75 % lön. En fråga kom om det går bra att använda avtalen vid internutbildning men svaret är nej eftersom man inte får ha en anställning redan. Processledaren berättade om en insats på Island där arbetsgivaren får en summa motsvarande arbetslivsunderstödet och därefter anställer personen med heltidslön enligt avtal. De nordiska länderna letar alla efter åtgärder för att möta de demografiska utmaningarna med en åldrande befolkning samtidigt om ungdomsarbetslösheten är hög. Karin Harbe fick frågor från publiken och berättade då att det ska till ett lokalt avtal och en partsgemensam överläggning. I detta kan det ingå att definiera vilka arbetsplatser som är lämpliga. I en del fall har hemtjänsten valts bort. Vidare bör man vara överens om vilka introduktionsinsatser som är aktuella och formerna för handledning. Förslag på utbildnings- och introduktionsinsatser kan vara t ex för BUI Fördjupning, BAL Grundläggande kunskaper och fackligt arbete. 6
Handledaren ska ha gått en handledarutbildning eller motsvarande. Den ska kunna förmedla yrkeskunskaper vidare och stötta och utveckla den anställde. En annan viktig framgångsfaktor är att handledaren har tid avsatt för uppdraget. Dessutom är en utbildnings- och introduktionsplan en viktig förutsättning för ett lyckat resultat. Just nu finns ett visst ekonomiskt stöd i form av handledarbidrag och lönesubventioner. För mera info se den nationella sidan. Stödet söks hos Arbetsförmedlingen. Hur ser det ut inom GR? Kungsbacka redovisade att avtal finns. I landet finns 70 stycken som går på BAL och 5 stycken som går på BUI (3 Arvika och 2 Ljusdal). Man har valt att börja i liten skala. I Region Skåne finns 30 stycken. Enligt medverkande gäst från VGR har regionen inlett arbetet med att få med andra verksamheter inom områdena kultur, naturbruk och folkhögskola i första skedet. AFs representant rekommenderade att kommunerna sätter sig ner och funderar om det ska gälla för hela kommunen eller delar. Red ut detta först. Undersök också hur många som behöver anställas. Se också vo-college.se 4. Fråga från vuxenutbildningen inom GR om platser för apl för vuxna inom t ex sjukvård och psykiatri. Kurt-Olof Sjöström Kungälv Det finns ett behov av att utbilda fler vuxna personer inom vård och omsorg. Medel för detta behövs. Apl-platser behövs förstås också, med det är svårt att få ut elever på apl trots det fantastiska arbete som görs. Mycket handlar om apl på sjukhusen där det hopar sig. Frågan går till utbildningsanordnarna i regionen om vad de kan göra åt detta. De måste tala om i god tid innan hur behovet ser ut. Det finns också ett regionalt avtal för platserna där ungdomarna har företräde. Psykiatrin och YH-utbildningarna ska också ha platser. Det är ingen ovilja kring detta men vi måste gemensamt organisera på ett bättre sätt. Därför lyfter GR vux-representanten nu denna fråga i VO- Colleget. 7
Hur ser samordningen ut nu och vad kan förbättras? Leila Berndtsson, GR hade sammanställt en bild över läget. Skolorna beställer platser och gör ofta en överbeställning. Vuxenutbildningen vet inte vad man behöver utan gissar, antar och uppskattar utifrån den flexibilitet som ska finnas. När alla så småningom avbokar platser uppstår ett överskott av platser. Ett exempel gäller psykiatriplatser där det beställdes 48 platser. Nu behövs bara 22 av dessa. Oron över att inte få platser gör också att en del utbildningsanordnare börjar leta efter platser på egen hand. Vad görs? En gång per termin samlas ansvariga för apl och syftet är att samordna och skapa framförhållning. Tyvärr byter skolorna sedan veckor utifrån överenskommelsen. Det skapar kaos för andra. Under kaffepausen diskuterades förslag till lösningar: I nya Praktikplatsen 2.0 kommer en del av problemen att ha lösningar. T ex kommer det att finnas orderstatistik. En annan lösning kan vara att PP kontaktar och engagerar fler sjukhus som Angered, Frölunda, Carlanderska och Lundby sjukhus. Beställningsperioderna behöver kanske ses över? Kan vi få till kortare ledtider? Införande av en spärr för hur många platser det finns att erbjuda och ett tak för hur många man kan få. Signaler om att det finns lediga platser. En planeringsöversikt som används Individanpassade lösningar Tydligare koppling till vilka kursmoment som är kopplade till vilken plats Förslag till hantering i närtid: En gemensam arbetsgrupp av rektorer med ansvar för apl. När gymnasiet har planerat in sina perioder bör vuxnätverket göra likadant. Rektorerna bör träffas. KVALITETSSÄKRING 8
Statsbidrag för app Processledaren sökte stöd för en ansökan från GR VO-College till Skolverket om statsbidrag för att utveckla en app som ska innehålla kursoch ämnesmål samt underlag för bedömning. Syftet med appen är att kvalitetssäkra bedömningen av lärandet på arbetsplats, att bidra till formativt lärande och att öka jämlikheten i bedömningen av lärande på arbetsplats inom gymnasieskola och vuxenutbildning. I ansökan anges att GR VO- College är referensgrupp vid framtagningen. Om medel beviljas ska appen tas fram under våren 2005. Beslut: GR VO-College fattade beslut om att ansöka om medel för att utveckla en sådan app. GR ansöker som organisationen där arbetslivets parter samverkar inom VO-College. INFRASTRUKTUR 5. Aktuella ansökningssiffror till vård- och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan i GR samt femårsperspektivet bakåt. Margaretha Allen, GR, redovisade siffrorna. Antalet ungdomar i gymnasieåldern har gått ner kraftigt under dessa år. Antalet antagna har också minskat i takt med den demografiska utvecklingen. Intresset för att erbjuda yrkesutbildning samt för att söka till en yrkesutbildning har minskat under samma tidn. Målbilden för det regionala VO-Colleget är att vi ska öka antalet ungdomar på Vård- och omsorgsprogrammet med 75 stycken under certifieringsperioden. Därför välkomnas särskilt den nya satsningen på VOprogrammet på Angeredsgymnasiet i Göteborg. Materialet bifogas. 6. Vad gör eleverna efter gymnasieskolan? Aktuell nationell och regional statistik över vad eleverna gör efter avslutad utbildning presenterades. I Skolverkets databas SIRIS är det möjligt att se vad ungdomarna gör efter gymnasieskolan 1, 3 och 5 år efter avslutade studier. Siffrorna redovisas endast om minst 10 elever gick ut en utbildning i en kommun. Vid en titt på Mölndals utbildning gick det till exempel att se att andelen som studerar efter Omvårdnadsprogrammet (som det hette då) är högre än i övriga landet. Det går också att se etableringsgraden. Ett observandum är dock att personen ska ha uppnått en viss lönesumma för att räknas som etablerad. Då det är vanligt med timanställningar och deltider i vård och omsorg kan siffrorna se dystra ut för branschen. Materialet bifogas. 9
7. Jämförelselista mellan olika examina inom vård- och omsorg Margaretha Häggström, Göteborg och Anna Danielsson syv på vuxenutbildningen i Göteborg medverkade och gick igenom ett arbetsgivarmaterial som används för att bedöma en individs anställningsbarhet när det gäller jämförelse mellan olika utbildningar över tid. I den nya gymnasieskolan ska eleven ha med sig 2500 poäng för en gymnasieexamen. Även i tidigare gymnasieskola gällde 2500 poäng. Sahlgrenska universitetssjukhuset ställer dessutom krav på vissa kurser. Göteborgs stad efterfrågar även elevers slutbetyg (enligt gamla gymnasieskolan), men kan ibland också acceptera ett samlat betygsdokument om det endast är någon enstaka kurs som inte finns med. Man bedömer också individens lämplighet. I Omvårdnadslyftet har en del insatser gjorts för att lyfta individers kunskaper. Det har funnits ett värderingsinstrument och ett skattningsschema. För vuxenstuderande finns motsvarande nivå. Socialstyrelsen kräver 1400 poäng. AF har numera 1500 poäng i sina krav. För att få diplom inom Vårdoch omsorgscollege krävs 1500 poäng och vissa kurser. Om man ska arbeta inom äldreomsorgen kan det krävas kurser som Äldres hälsa och livskvalitet mm. Skolverkets jämförelselista har också använts under övergången mellan system. Flera kommuner var intresserade av materialet som delades ut. Kungsbacka har gjort ett liknande schema. Enligt uppgift finns också särskilda krav i Mölndal för anställningsbarhet. Förslag: Att vid kommande möten ta upp och jämföra vilka krav som ställs i kommunerna och på sjukhusen för att skapa en överblick. Cecilia Hamilton önskade representant/er som kan medverka vid en information till AFs handläggare om vård- och omsorgsyrken och framtida behov vid möte den 13 november. Beslut: Anmäl intresse direkt till Cecilia om intresse finns. 10
8. Halvtidsutvärdering av utbildningar med språkstöd bland annat inom vård- och omsorg Anne-lie Drath, GRvux, var förhindrad. Frågan lyfts vid nästa möte 9. Socialstyrelsens allmänna råd inom funktionshinderområdet Kunskaper hos personal som ger stöd, service och omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Planeringsledarna Ann Karlsson GR och Marie Tibell, Västra Göteborg medverkade om yrkeskrav inom funktionshinderområdet. I SOSFS 2014:2 finns allmänna råd. Ursprunget kommer från ett nationellt kompetensråd som bildades i samband med ett projekt kallat Carpe. Där belystes utmaningarna och diskuterades också titulatur. VO-College föreningen är värdorganisation åt Carpe i ett år. De allmänna råden infördes i mars 2014. De är inte lika bindande som föreskrifter men ska följas om man inte kan visa att man kan göra det samma på ett likvärdigt sätt. Det finns dock inga sanktionsmöjligheter. Två lagar ligger i basen: SoL och LSS. Många tycker att det är bra att kompetenskraven har tydliggjorts för att säkra dokumentation, rättssäkerhet och uppföljning. Det innebär att man kan få utforma verksamheter på nytt sätt. Baspersonal som möter brukare har ibland låg utbildningsnivå och brister i t ex svenska språket. Råden gäller all personal utom äldreomsorg och blir de facto större i personalomfattning än ÄÖ. Kraven är något lägre om brukaren själv har utsett personalen. Utbildningar som lämpar sig är Vård och omsorgsprogrammet med inriktning mot funktionshinderområdet och psykiatri, Barn och fritidsprogrammet med inriktning mot socialt arbete och stöd och service inom funktionshinderområdet. Eller någon annan motsvarande utbildning. Utbildningar finns också inom YH och högskola. Materialet bifogas. 10. Förnyad personalbehovsprognos fram till 2023 GR har uppdaterat personalbehovsprognosen fram till 2023. Bilder som beskriver prognosen skickas ut och diskuteras vid decembermötet. Materialet bifogas. MARKNADSFÖRING 11
Se ovan punkt 2 LÄRANDEMILJÖER OCH ARBETSMILJÖER Aktuella statsbidrag, se nyhetsbrev 5 från VO-Collegeföreningen. http://www.vo-college.se/nyhetsbrev/2014/10/08/nyhetsbrev-nr-5-2014 ÖVRIGT 12