Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder

Luftvägsinfektioner hos barn Malin Rinder

Luftvägsinfektioner hos barn Hur ser flöden och epidemiologi ut. Vad är specifikt för barn Anatomi, fysiologi Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter, sinuit. Hur kan vi diagnosticera luftvägsinfektioner Etiologi Diagnostik Prover, rtg, Styrkor svagheter. Nya faktorer att beakta Vaccination

Lisa var ju sjuk nyss?! Parainfluensa Rhinovirus Influensa A Det finns MÅNGA virus!! Adenovirus RS virus Bocavirus Han hostar och har feber. Jag tror att han lunginflammation. Det går på dagis. Rota Metapneumovirus Corona virus Influensa B

Sökorsak på vår akutmottagning. 5000 Nästan hälften av alla 4500 barn söker för feber, 4000 3500 andningsbesvär och 3000 luftvägsinfektioner. 2500 2000 1500 1000 500 0

Epidemiologi Sachsska Barnsjukhuset Vanliga infektionsdiagnoser 2009-2010 140 120 100 J0 9 +11- IN F LU EN SA J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S J12 +2 1- R S J15B A KT PN EU M ON I A 0 8 GE Vi vårdar ffa barn med virusinfektioner på sjukhuset! 80 60 40 20 0 jan-09 maj-09 apr-09 mar-09 feb-09 jul-09 jun-09 sep-09 aug-09 okt-09 feb-10 jan-10 dec-09 nov-09 apr-10 mar-10 maj-10 Admitted patients

Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn under de senaste 15 åren förefaller allvarliga infektioner inte ha ökat.

Andning: Vad är annorlunda hos barn >12 15-20 Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn. Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation. Kort och mjuk trachea. Trånga luftrör Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd. Baby < 1år 30-40 1-2 25-35 2-5 25-30 5-12 20-25 Takypné 6-12 mån >50/min >12 mån >40/min Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg, trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.

Barn - immunsystem Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år Små barn har dåligt immunologiskt minne och immunförsvar. Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att svara vid infektion. Låg akproduktion. Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat immunologiskt minne.

Vinter=högssäsong!! RS VIRUS INFLUENSA A OCH B KRÄKSJUKA

Vad påverkar flöden och epidemiologin Vaccination mot pneumokocker. Klar minskning av invasiv pneumokocksjukdom Viss minskning av sjukhusvård för pneumonier Juli 2007start f vaccination mot pneumokocker i Sthlm Diagnostik, virus-pcr och snabbtester ökat markant senaste åren. Diagnosglidning? Serotypsreplacement? Bärarskap av andra bakterier? Naturlig serotypsvariation? Ökat antal empyem i Spanien innan och efter vaccination Ökat antal empyem i US e vaccination (x2) Ej vaccinserotyper. Ref:Fitzwater et al Ped Inf Dis 2012, Nelson et al Vaccine 2008, Lee Pediatrics 2011 Obando et al Emerg Inf Dis 2008, Grivalja et al Thorax 2011, Clin Inf Dis 2010, Burgos Curr Opin Pulm Med 2013, Li et al Pediatrics 2010

Influensa Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, Influensa A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.

Smittsamhet/Inkubation Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut) 1-3 dagar. Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.

Influensa- säsongsvariation

SYMPTOM Hög feber Huvudvärk Muskelsmärtor Torrhosta Smärtor bakom bröstbenet Uttalad sjukdomskänsla Buksmärtor Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos barn!) Rinnande klar snuva Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)

Komplikationer Bihåleinflammation, Öroninflammation Lunginflammation Viral eller bakteriell (lite senare i förloppet) Astma/bronkit Feberkramp Krupp Influensapneumonit Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet. Mortalitet!! Hjärninflammation sk encepahlit Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka! Sällsynt bland barn.

ALB H1N1 vs säsongsinfluensa Distribution of complications in previously healthy children admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza 100% 80% 60% ICU tracheitis/croup asthma/bronchitis 40% 20% 0% pandemic influenza H1N1 (53) seasonal influenza (306) pneumonia encefalitis seizures other without complications

Influensa hos barn orsakar vårdtopp Effekt av vaccinering dock osäker Läkartidningen 2006, 7, Bogdanovic, Lindencrantz, Bennet, Eriksson, Barn under 2 år sjukhusvårdas i samma utsträckning som >65år. Under influensaperioder sjukhusvårdas fler barn. Antalet besök i ÖV ökar, Antibiotikaförskrivning ökar Majoriteten av barn med influensa är tidigare friska barn < 2år. Topp mellan 6-24 mån. Komplikationsfrekvens och andel IVA vård lika stora hos tid friska barn som hos barn med riskfaktorer. Registerstudier i USA u 90 talet: Översjuklighet under influensasäsong. USA rek sedan 2003 att barn 6-23 mån vaccineras.

Pneumoni Vanligaste bakteriella infektionen Pneumonier dödar ca 1,3 miljoner barn i världen varje år. Årlig incidens sjukhusvård hos barn i Sverige 350-400/100 000 < 2år 150-200/100 000 < 5 år 30-50 /100 000 >5-18 år

PNEUMONIERNA

När ska man tänka nedre luftvägsinfektion? Sammanfattningsvis ospecifika symptom. Svårt att avgöra kliniskt! Feber Allmäntillstånd Andningspåverkan Hosta ospecifikt, dåligt med receptorer i alveoler. Kommer ofta senare i förloppet. Illamående, kräkning, buksmärta (retning basalt). ÖLI symptom. Läkemedelsverket Farmakologisk beh av nedre luftvägsinfektioenr, evidensgrad D. British Thoracic Guidelines for management of CAPin childhood, Thorax 2002, Leventhal Clin Pediatr 1992

WHO kriterier för andningspåverkan (resp distress) in children with pneumonia 0-2 mån >60 2-12 mån >50 1-5 år >40 >5 år >20 Dyspne Indragningar Grunting Näsvingespel Apne Påverkat AT/mental status Saturation <90% Adapted from WHO, Pediatric Community Pneumonia Guidelines CID 2011 Pedaitric Infectious Disease Society and The Infectious Disease Society America Nijman et al BMJ 2012, 2011

Hur kan man bedöma andning?? Titta!! KLÄ AV BARNET!!!! Räkna andetag Barn kan både ha tachypne eller normal AF vid pneumoni. Barnets färg Titta på hur mycket barnet arbetar med andningen Indragningar mellan och under revben och halsgrop Lyssna Pneumonier ofta tysta, dämpade andningsljud! Krepitationer, ronki och slembiljud också vanligt vid bronkioliter (små barn<1), obstruktiva bronkiter (< 2år)! Mät syresättning ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov eller transcutant.

Blodprover CRP, kan ge vägledning men ej specifikt. CRP<20 e 1 dygn med feber, bakteriell infektion ej sannolik. CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion. LPK ospecifikt tidigt i förloppet. variabelt men finns dock studier som pekar på högre medianvärde vid bakteriell infektion särskilt Pneumokocker eller Ecoli infektioner. Hjälper oss sällan akut. Av värde för att följa vid avvikande förlopp exempelvis empyemutveckling. Korppi et al Eur Resp J 1997, Peltola et al J Pediatrics 2006, J Scand Inf Dis 2007

LPK och CRP vid allvarliga infektioner WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 WBC<15 CRP<80 Severe bacterial type infection 110 (57%) 74 (18%) 38 (26%) 9 (5%) (UTI, Pneumoni Sepsis App Erysipelas Meningit Osteomyelit Other) 11 UTI 8 pn 7 sepsis 6 app 2 sepsis 2 pneumoni 3 app 2 UTI Peltola et al 2007Scand J Infect Dis (retrospektiv ED studie, 6000 barn.

Lungröntgen VAD KAN MAN SE? Flera studier visar att lungrtg ej säkert kan predicera etiologi Snarare ålderspecifika förändringar Mer interstitella infiltrat och hyperinflation hos små barn Mer alveolära infiltrat hos äldre barn Täta lobära och runda infiltrat ger indikation om bakteriell genes. Pleuravätska orsakas främst av bakteriella infektioner men kan också ha annan medicinsk genes. Ref : Wahlgren et al Acta Radiologica 2005, Swingler et al Cochrane Database Syst rev2005

När ska man röntga? NEJ: En öppenvårdspatient som bedöms kunna gå hem med per oral antibiotika behöver ej röntgas (strong rec, high quality evidence) JA Oklar diagnos Påverkad andning och behov av slutenvård syrgas, vätska, iv ab. (strong rec, high quality evidence) Avvikande förlopp/susp komplikation. Ett barn som försämras eller ej förbättras e 48-72 tim med antibiotika. (strong rec, moderate quality evidence) Misstanke/uppgift om tidigare pneumonier. Pediatric Community Pneumonia Guidelines CID 2011

Lungröntgen kontroller Behöver ej upprepas under okomplicerad vårdtid. Behöver sällan uppföljande kontrollröntgen Endast atelektaser Runda infiltrat Komplicerade pneumonier (empyem, pleuravätska) Recidiverande pneumonier (samma lob) Susp anomalier.

Diagnostik etiologi NPH odling Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Mkt vanligt med bärarskap unders småbarnsåren. Pneumokockantigen i urin. Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn. NPH aspirat -Virus PCR diagnostik Ffa bra inom sluten vård. Hjälper ej för avgöra behandling akut. Snabbtest RS/Influensa kan stödja diagnos exvis Influensa/RS Spec bra, (sens måttlig 50-60%). Mycoplasma serologi och PCR Sammanfattningsvis; Väg samman klinik, CRP, status, epidemiologi. dålig specificitet. Mkt vanligt med bärarskap hos friska barn. (Spuense et al PlosMed 2013)

Pneumonier Högst frekvens hos barn < 3år. 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella Spädbarn; Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker. Småbarn; Virus (RSV, Parainfluensa, Influensa, Adenovirus, Metapneumo. ) Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Chlamydia pneumonie Skolbarn; Mycoplasma Pneumokocker, Blandinfektioner Ovanliga agens: TB, Streptokocker

Komplikationer Empyem Ovanligt, ökat ngt men ej signifikant i Sverige senaste åren. 6-8 fall/100000 barn. Dränage ibland op. Agens: Streptokocker pyogenes vanligen. Pneumokocker, Staph aureus Abscess Sepsis Metastatiska infektioner osteomyelit Resp insufficinens

Han hostar och har jobbigt att andas! Är det lunginflammation? Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze! (30%) Obstruktiv bronkit/ Infektions astma Talar för virus genes!!! Ett barn med lindrig till måttlig wheeze och ingen eller låggradig feber behöver ej röntgas! Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt. Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma Om infektionsastma; Luftrörsvidgande Airomir /Bricanyl /Ventoline +Flutide el Singulaire (likvärdigt). Kan också kombineras. Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder

Genes bronkit/bronkiolit Akut bronkit+obstruktiva bronkiter; Rhino, Corona, RSV, Parainfluensa, Adenovirus. Ibland Mycoplasma. Influensa Bronkioliter; RSV vanligast hos spädbarn. Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca

Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!! Paramyxovirus Samma familj exvis metapneumovirus Ofta feber i början men inte alltid. Snuva, nästäppa och hosta! Segt trådigt sekret. Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Spädbarn, lung/hjärtsjuka barn, astma (lite äldre barn) Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta Om barnet följer förväntat förlopp behövs ej röntgen

RS Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta Äldre barn med astma kan också få besvärlig obstruktivitet, bronkiolitbild.

Hur smittar RS? Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och hostningar. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna exvis mun, näsa och ögon.. Inaktiveras av tvål och vatten och desinfektionsmedel.

Vad kan man ge för råd? Rent i näsan sk nästoalett Näsdroppar Koksalt Avsvällande Högläge För små barn; äta ofta och mindre varje gång

Vilka blir sjukast? De riktigt små barnen 0-3 månader Prematurfödda barn Prematurfödda barn med lungsjukdom Barn med känsliga luftvägar som astma Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis förlamningar, CP skador. Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt immunsystem.

Vad är det som gör att man hamnar på sjukhus Andning Svårt att syresätta sig Svårt att vädra ut koldioxid Nutrition Komplikationer

Öroninflammation -virus och bakterier -ibland ges antibiotika Lunginflammation - lungröntgenbild - både virus och bakterier - behövs sällan antibiotika Andningssvikt -sat+pco2 Komplikationer

Vad gör man på sjukhuset Andning: Nästoalett Inhalationer Koksalt, Adrenalin, Ventoline/Atrovent större barn Syrgas På grimma 2L På mask CPAP/Optiflow Respirator

Sammanfattning Pneumoni är en svår klinisk diagnos. Det är svårt att skilja bakterier från virus Blandinfektioner förekommer Sammanvägning av klinik, lab, epidemiologi och vid behov röntgen Röntga vid oklar diagnos, påverkad patient, atypiskt förlopp.

Stina 14 månader Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg. Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont någonstans?

Öroninflammation Mycket vanligt efter förkylning Vanligaste agens Pneumokocker, HI, Moraxella Strep gr A. Pneumokocke och ffa streptokocker ger svårare otiter. Moraxella och HI mer lågvirulenta. I de flesta fallen självläkande! Buktande trumhinna med eller utan perforation Störst risk för komplikationer hos små barn, men ovanligt. Kontroll om 3 mån på VC om bilat! Varför? Hörsel. Boka själva!

Behandling av öroninflammation BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus 2010) Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år. Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar AVVAKTA hos barn 1-12 år Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt sjukt. Uppföljning! Recept i Reserv

Sinuit/Ethmoidit/Periorbital cellulit Vilka agens skall man tänka på? Streptococcus pneumonie Haemophilus Influensa Stafylococcus aureus Moraxella Cattharalis Streptococcus Pyogenes Efter vaccin annat agens? Serotypsskifte? I USA finns studier som visar på skifte från pneumokocker till S. aureus (Pena et al. Jama Otolaryngol head neck surg/ vol 139(3)2013) Förekommer hos såväl små som stora barn. Vanligast i 1-3 års ålder (median i Stockholmsmaterial 20 mån). Lina Schollin Ask, Malin Ryd Rinder Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset Sofia Hultman Dennison ST läkare, Anna Granath,ÖL, Pär Stjärne, Professor ÖNH kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Ann Lindstrand, Barnläkare, tid Sachsska, nu Folkhälsomyndigheten (SMI) Margareta Eriksson, Överläkare, Astrid Lindgren Karolinska Universitetsjukshuset,

Symtom, Status och AT ; 78% duration 1-4 dgr Nästäppa 64% Hosta 27% Försämrat AT vid ankomst 42% Rodnad vid öga UNI 78% Svullnad vid öga UNI 82% Purulent snuva 20% Ref Schollin/Hultman et al, poster)

Resultat under vårdtiden Antibiotika Nästan alltid iv antibiotika. Bara 7 st per oral ab Totalt ab: 10 dagar (median) iv ab: 2 dagar (median) Inflammationsparametrar CRP max u vårdtid: 91 (median) (n=395) LPK max: 16 (median) (n=261) Allmäntillstånd Försämring: 10% Förbättring inom 2 dygn efter insatt behandling: 96% Komplikation Operation pga komplikation: 6 stycken =1,5%

RESULTAT: VACCINEFFEKT? Ref: Ann Lindstrand et al. Reduced hospitalization due to sinuisits and pneumonia after introduction of pvc7

Sammanfattning: Incidens sjunkande efter pneumokockvaccination, ffa 0-<2 år Barnen blir friska. Antibiotika. Frikostig med inläggning, följa förloppet. De flesta försämras första dygnet men vanligt kliniskt förlopp är förbättring inom 2 dygn efter insatt antibiotika. Om orbital påverkan: CT/MR. Sällsynt med allvarliga komplikationer som kräver op hos de små barnen. Vanligare med allvarliga komplikationer hos de äldre barnen.

Halsfluss, tonsillit Virus vanligaste orsaken! Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-30% av alla tonsilliter hos barn Streptococcus grupp C, G: 1-5 %, Andra bakterier < 5% Okänt agens: 20-40% Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga infektioner med sällsynt att de startar med halsont Droppsmitta, smittsam Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006

Streptokocktonsillit, barn Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår Ovanligt före 5 års ålder Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont Röda halsmandlar med beläggningar Ömma lymfkörtlar på halsen Smultrontunga, blekhet runt munnen Scharlakansfeber, utslag Associerade symptom buksmärta, kräkning

Halsont-Handläggning barn >3 år Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38 2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14 Barn<3år Barn>3år 0-2 kriterier 3-4 kriterier Trolig virusinfektion Möjlig S.p-infektion Ej nytta av ab Ingen Strep A Symptomatisk beh Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket 20121 Fördelar med ab överväger NEJ JA Ev odl NEG STREP A TEST POS BEH

Diagnostik Snabbtest är bra men fångar även symptomatiska bärare Snabbtest kan användas vid recidiv Odling är referensdiagnostik för GAS CRP och LPK saknar värde i diagnostik av tonsillit

LPK och CRP WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 Bakteriell tonsillit 4 9 9 3 WBC<15 CRP<80 Non-streptokock tonsillit 11 13 17 7 Peltola et al 2007Scand J Infect Dis

Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier. Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider rek ej.

Behandling Första hands behandling KÅVEPENIN Vuxna 1g x3 i 10 dgr Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr Allergi: Klindamycin (ffa typ 1 reaktion) Vuxen 300 mgx3 10 dagar Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar Recidiv (10%): KLINDAMYCIN/ CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2 Makrolider rekommenderas EJ. >3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi

Komplikationer Peritonsillit Vanligaste komplikationen Cochrane 2% Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad 1a) Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i smb med första vårdkontakt. Retrofaryngealabscess ovanligt ffa vuxna ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, 2010 180 fall (>35 år) Källa: Cochrane Del Mar,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012

Invasiva GAS infektioner ökar i Sverige Allvarliga infektioner orsakade av grupp A- streptokocker fortsätter att öka. Under mars anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har redan 307 personer drabbats. Under 2012 rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig www.smittskyddsinstitutet.se Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013 Rapid communications Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012 February 2013 J Darenberg () 1, B Henriques-Normark 1,2,3, T Lepp 1, K Tegmark-Wisell 1, A Tegnell 1, K Widgren 1

Forts komplikation Lemierres syndrom Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska embolier Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar förekomst. Streptokockal Toxic chock Föregås sällan av tonsillit Reumatisk feber Post streptokocknefrit

Invasiv GAS OBS Framförallt vuxna och äldre ovanligt hos barn!

Resistensutveckling Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV. Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin, Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7% 25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range 8.0-14.6%). De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år), 3.7% av isolaten från barn 0-9 år. Ingen resistensutveckling mot PCV!!! Swedresrapporten SMI 2012

Take home 1 ANAMNES!!! KLÄ AV BARNET! OPTIMERA! VISA FÖRÄLDRARNA HUR DE SKA HÅLLA. TITTA, LYSSNA OCH KÄNN! KOLLA VITALPARAMETRAR SAT+PULS+AF

Take home 2! Alla bakteriella infektioner hos barn behöver inte antibiotika! ex öroninflammation över 1 år Hosta snuva halsont feber = oftast virus! Vi ska inte ta halsprov (strep A) på alla förkylda barn, ca 30 % bärare utan att vara sjuka Slemibiljud, krepitationer, feber och hosta är inte samma som bakteriell pneumoni. De minsta barnen kan bli väldigt sjuka oavsett om det är virus eller bakterier!

Källor där inte annat angivits: www.strama.se www.lakemedelsverket.se (behandlingsriktlinger för tonsilliter, otiter) www.janusinfo.org (kloka listan) www.viss.sll.se www.smittskyddsinstitutet.se www.smittskyddet.se www.cdc.gov Infektioner hos barn M Eriksson R Bennet. Possible conflicts of interest: Investigator på ett av studiesjukhusen i den epidemiologiska studien lepi-rota edd av SMI men samsponsrad av GSK och Sanofi. Har föreläst om rota på GSK sponsrat symposium ESPID 2012 Deltagit i expertpanel om rota för GSK, Belgium. Föreläst om gastroenteriter för BVC personal (GSK sponsrat) Prövningsledare för rotavaccinprövning start vår-höst 2013 (MSD 2013)