Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus



Relevanta dokument
Effekter av skiftarbete

Maten jouren - sömnen

Skiftarbete, hälsa och säkerhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Skiftarbete, hälsa och säkerhet Stressforskningsinstitutet

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Värt att veta... Nattarbete

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

Visst påverkar ljuset hur vi mår

Ljus och hälsa i inomhusmiljö

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

SÖMN Fakta och praktiska tips

Tips från forskaren Arbete

Sömnhjälpen.

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet

Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web:

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tips från forskaren Hösten

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Faktorer som påverkar din sömn

Vissa måste vaka när andra måste sova

Hur vi hittar till bra sömn

Sova kan du göra när du är pensionär

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR

Arbeidstid, helse og sikkerhet

Jet-lag, sömn och trötthet. Temablad. Stressforskningsinstitutet

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

BVC-rådgivning om sömnproblem

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Sömn och stress.

Tips från forskaren Sömn

Sova kan du göra när du är pensionär

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Banta med Börje del 4 VILA

Innehåll. Om skiftarbete och bättre hälsa 2. Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka 3

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Sömnkartläggning. Bilaga 1

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

Skiftarbete,hälsa & säkerhet Kriterier för bra skiftschema och praktiska råd vid förändring av skiftschema

Rast och ro Om stress och återhämtning

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Självskattning av mental trötthet

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet

Sömn. Trädgårdsgatan 11, , Uppsala. Tfn: Prästgatan 38, Östersund. Tfn:

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Vikten av återhämtning vid skiftarbete

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum,

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Kostpåverkan vid narkolepsi?

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

K Hur ser de t ut för dig?

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Testa dina vanor Hälsotest

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Slutrapport. Avsaknad av ljus och ljusbehandling för att befrämja mental hälsa och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Transkript:

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1

Motmedel mot trötthet Rådgivning Scheman Sömn Ljus Koffein Tupplur Mat

Nattskift Sömnbrist Trötthet sen natt Äldre Störda rytmer Högst 3N i rad Permanent N Erbjuda dagtid Tupplur innan N

Förmiddagsskift Sömnbrist Dålig sömn Trötthet morgon Yngre Högst 3F i rad Senare starttid (07)

Sömn före tidigt uppstigande (Kecklund, opubl)

Eftermiddagsskift Social isolering Långsam nedvarv Högst 3E i rad Planera nedvarv

Rotationsordning NNxEEFFxx FFEENNxxx NNxxFFF EENNxxx xxxxxxx xxffnnn xxxxxxx FFEEExx

Skiftarbete med kort tid för återhämtning E-skift N-skift M-skift Pappersbruk Skift Timmar sömnlängd Natt 4:56 Eftermiddag 5:20 Morgon 8:31 2 dar ledigt 8-9 45 personer, sömnbehov=7,5tim (Axelsson et al., 2004)

Sprida ut ledigheten Om möjlighet till fullgod återhämtningen skjuts framåt flera dagar kommer kroppen att vara belastad och mer utsatt för risk för ohälsa och slitage. Onyttigt att komprimera arbetstid och samla ledighet till några få långledigheter. Ett luftigt schema med insprängda ledigheter uppfattas betydligt mindre ansträngande och man kan utnyttja fritiden bättre. Det känns inte som om jag arbetade skift.

Påverka arbetstiderna Påverka arbetstiden - mer engagemang i arbetet. Lockar nya medarbetare. Hållbara arbetstider. Ledighet, flextid, längd på arbetspassen, startid. Skräddarsytt schema efter individuella behov som uppfyller bemanningskrav, kvalitet och säkerhet. Datorstödda schemaläggningsprogram.

Arbetspassets längd 18% arbetar över 9 tim Förmågan sjunker snabbt vid kontinuerligt arbete (max 4-6 tim) utan vila Långa pass (>10-12 tim) ger ökad olycksrisk (Hamelin 1987)

0 5 1 0 1 5 2 0 Effekt av paus KSS 8 paus 3 7 paus 2 Nattskift 6 paus 1 5 Dagskift 4 3 08 23 10 01 12 03 14 05 16 07 Tid på dygnet (Gillberg, 2005)

Sömnråd Att ha mörkt i sovrummet. Att ha svalt i sovrummet. Att undvika all form av buller. Att utestänga bekymmer och oro i tankarna vid sänggående (avslappningstekniker rekommenderas). Att prioritera nedvarvning och sömn. Att söka hjälp vid kroniska besvär.

Ett dygn med nattskift Middag Mellis (kaffe) Frukt Frukost Lunch 18 20 22 24 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Lur L u r? Sömn Motion Ljus 14

Ljusråd Utomhusljus varje dag. 30 minuter räcker normalt. Vintertid: vistelse nära dagsljuslika lampor/ljusterapi. Utomhus på morgonen/förmiddagen gör oss kvällströtta och morgonpigga. Utomhus på eftermiddagen ger bara en måttlig effekt på dygnsrytmen. Att vistas utomhus under ljusa kvällar gör oss kvällspigga och morgontrötta.

Hur man kan använda ett ljusrum Två viktiga effekter av ljus: 1. Ljuset ger en omedelbar ökning av vakenheten. 2. Ljuset påverkar dygnsrytmen (speciellt om ljus tas på natten eller morgonen). På vilket sätt påverkar ljuset vår kropp? Ljusreceptorer i ögats näthinna är direkt kopplade till produktionen av hormonet melatonin. Melatonin produceras i tallkottkörteln vilket sen förmedlas till kroppscellerna. Melatonin styr dygnsrytmen och människan har normalt en topp under natten. Samtidigt är kroppstemperaturen som lägst och vi når botten i dygnsrytmen. När vi får starkt ljus dämpas omedelbart melatoninproduktionen, vilket gör oss för stunden piggare. Ju mer ljus och längre exposition man får, desto starkare blir effekten. Dessutom ger det ljus som ges nära dygnsrytmens botten mest förflyttning av rytmen enligt följande regler: - Ljus före kroppstemperaturminimum (ca kl 04) ger en senareläggning av rytmen, man blir nattmänniska. - Ljus efter minimum ger en tidigare-läggning av rytmen, man blir dagmänniska. Ljuspåverkan vid skiftarbete Det är viktigt att känna till att ljus som ges tidig morgon tidigarelägger dygnsrytmen och man blir dagmänniska, se figur. Ljuset vid hemfärd från nattskift förhindrar att man fullt ut blir nattmänniska vid nattskift, får en omvänd dygnsrytm. Morgonljuset är mycket viktigt för att man ska kunna tidigarelägga rytmen för att åter bli dagmänniska. Ljus på natten, ungefär fram till kl. 04, ger en senareläggning av rytmen och man blir mer nattmänniska. Detta kan vara en fördel vid nattarbete och för dagsömnen. Anpassningen till natt blir bättre om man använder starka solglasögon vid hemfärd efter nattarbete. Problemet är att återanpassning till dag efter nattarbete blir svårare. Det är dessutom alltid lättare att ställa om rytmen från dagmänniska till nattmänniska än tvärtom. För att lära sig konsten att flytta rytmen fram och åter som skiftgående oftast tvingas att göra kan ljustipsen nedan vara till hjälp. Figuren visar hur skiftarbetaren i sin dygnsrytm (kroppstemperatur) pendlar mellan ytterligheterna Dagmänniska och Nattmänniska. Denna information kommer från: Stressforskningsinstitutet 106 91 Stockholm (www.stressforskning.su.se) De första nattpassen: - Ta extraljus före kl. 04 enbart de första två nattpassen. - Använd starka solglasögon vid hemfärd efter natt. - Se till att ha ett mörkt sovrum. De sista nattpassen: - Avstå från ljus på natten och använd inte solglasögon vid hemfärd efter natt. Vid dagarbete: - Ljus på morgonen gör dig mer anpassad till morgonarbete (mer dagmänniska).

Kafferåd Förutom kaffe innehåller även the, energi- och coladrycker koffein (kaffe ger 60 milligram/dl, the 15 mg/dl, cola 12 mg/dl) Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv, därefter avtar effekten för varje ny kopp. Kaffe även innehåller många andra ämnen som kan irritera magen, speciellt nattetid. Koffein är beroendeframkallande (huvudvärk och längtan efter kaffe vanligt). Kaffe stör sömn.

Tupplursråd Tupplurar kan effektivt motverka sömnighet och öka funktionsförmågan under nattskiftet En tupplur på 30 minuter motsvarar ca: 2 timmars normal sömn Tupplurar gynnas av tillgång till ett mörkt, svalt och tyst rum med en riktig säng Sov gärna 20 min, lägg till 5-10 min för insomning (förhindrar djupsömn, lättare uppvaknande). Halvtimmesluren kan ge uppvaknande mitt i djupsömn (ger sömntröghet). Tänk på att en sömntröghet kan inträda upp till 30 min efter uppvaknandet För maximal pigghet, ta en kopp kaffe innan tupplur Sov så nära skiftet som möjligt Schemalägg tupplurarna Sömn i stol förutsätter 45 graders lutning Undvik tupplur på sennatten OBS - lurar smittar, undvik lur bland andra som måste vaka Spontana uppvaknanden är bäst, alarm ger stressreaktioner (kan vara skadligt för hjärta, spec. hos äldre)

Skiftarbete och måltider Undvik måltid mellan midnatt och 06.00. Undvik stora måltider (>20% dagligt energibehov) före sömn. Men ät frukost innan dagsömn. Erbjud variation i restaurangmenyer + hög kvalitet för mellanmål. Upprätthåll normal måltidsrytm så långt det är möjligt (frukost-lunch-middag). Försök erhålla minst tre mättande (20-35% energibehov) mål per dygn. Komplettera med mellanmål med hög kvalitet. Undvik snabbmat med högt energiinnehåll under skiftet. Välj istället tex vegetarisk soppa, sallad, fruktsallad, yoghurt, fullkornssmörgås, keso (med skivad frukt), kokt ägg, nötter, grönt te. Erbjud tillräcklig tid för måltidsuppehåll och tid för matlagning mellan arbetspass. Undvik sockerrika produkter som läsk, bakverk, godis, fiberfria alternativ med högt GI (tex vitt bröd). 19

Ljuspåverkan (Turner, Br J Ophthalmol 2008:1439-1444)

21 arne.lowden@stress.su.se

Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus d Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus N3 Måndag Tisdag Starkt blå/vitt d Gult ljus Svagt gult ljus F1 Onsdag Starkt blå/vitt d Gult ljus Svagt gult ljus F2 Torsdag Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus E1 Fredag Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus N1 Lördag Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus N2 Söndag

Hur minska risken för ohälsa? - - - - - -

Hur minska risken för ohälsa? Motion Näringsriktig kost Sunda livsvanor Hälsokontroller Undvik social isolering Återhämtning

När behöver du söka hjälp? Mindre och tillfälliga problem Återkommande problem Starka känslor (ilska, rädsla mm) Problem som upptar dina tankar Nya miljöer (ex. resor) Sjukdomar Matsmältningsproblem Smärta Kan ha olika fysiska eller psykologiska orsaker Ska främst diagnostiseras och botas av läkare Ingen anledning till oro