Skiftarbete,hälsa & säkerhet Kriterier för bra skiftschema och praktiska råd vid förändring av skiftschema
|
|
- Gunnel Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skiftarbete,hälsa & säkerhet Kriterier för skiftschema och praktiska råd vid förändring av skiftschema PUA konferens - Arlanda Sky City Michael Ingre () Göran Kecklund () Anne Lindqvist () Rolf Johansson () Torbjörn Åkerstedt (,) () Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) () Hyltehälsan AB, () StoraEnso Hylte AB () Karolinska Institutet Kopior på presentationsbilder Kommer att finnas på IPM:s hemsida: Klicka på Enheten för arbetsmiljö och hälsa Klicka på Publikationer Bilderna finns i två pdf-filer som kan laddas ned direkt Finansierat av RALF initierat av PUA i samarbete med StoraEnso Dagens program Skiftarbete och hjärt-/kärl sjukdom relativ risk för insjuknande kontrollerat för kön, ålder och rökning Skiftarbete, hälsa och säkerhet Dygnsrytm och ljus Kriterier för skiftschema Paus Effekter av ändrad skiftordning Praktiska råd vid förändring av skiftscheman - antal år i skiftarbete (Knutsson, 99) Personskador vid olika skift skiftarbetare under månader i tillverkningsindustri Antal personskador (lätta och svåra) Relativ risk - Monteringsband (svåra) Relativ risk - Övriga (svåra) Förmiddag Eftermiddag Natt,,,,,,,, Ofrivillig sömn under arbetet EEG registrering av en kontrollrumsoperatör under en natt och en dag Sömnstadier Sleep stages Nattarbete R - Work Non-work - Tid Time på dygnet of day R Fritid (Smith et al, 99) Åkerstedt & Torsvall - IPM/KI
2 Relative risk Tid på dygnet och trafikolyckor olyckor på svenska vägar kontrollerade för trafikintensitet Cars n=. all accidents alcohol excluded Relative risk 9 Single vehicle accidents - cars fatal minor Relative risk 9 Heavy trucks, n=. 9 Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur Dagtur kl :-: sömnighets spektra - Hz (theta-alpha) missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp Nattur kl :-: Åkerstedt & Kecklund - IPM/KI (Torsvall & Åkerstedt, 9) Mikrosömn under flygning EEG registrering - jämförelse mellan flygningar med och utan tupplur Tid på dygnet och felavläsningar felavlästa elmätarställningar fördelat över dygnets timmar Mikrosömner 9 t Landing No nap Nap Rosekind et al 9 errors night morning afternoon Bjerner et al 9 errors (Bjerner et al, 9) Dygnsrytmen effekter på sömnighet och prestation Dygnsrytmen melatonin och kroppstemperatur Prestationsförmåga Prestationsförmåga 9 EEGsömn 9 % av max prest alert lat Sömnigheten visar en tydlig dygnsrytm under kontinuerlig vakenhet i flera dygn Sömnigheten är som störst under senatten och lägst under eftermiddagen Prestationsförmågan sammanfaller väl med sömnigheten med en tydlig dygnsrytm Melatonin pm/min Låg Funkt, Sömn mel temp Max funktion, men Störd sömn..... Rectal temperature C Åkerstedt & Gillberg - IPM/KI Torbjörn Åkerstedt - IPM/KI
3 Den biologiska klockan Suprachiasmatic nucleus (SCN) Dygnsrytmen ljuset justerar klockan Pons Thalamus Tallkottkörteln Melatonin pm/min mel temp. Rectal temperature C... (Kalat, 99). Torbjörn Åkerstedt - IPM/KI Morgonljus hindrar anpassning melatoninrytmen hos anpassade och ej anpassade till nattarbete Anpassad till nattarbete (senarelagd) n=, % Effekter av ljusterapi på rasten ljus kl & - sömnighet under nattskiftet, dagar må-to Light/Night/Time, p=. Att utsätta sig för dagsljus under tidig morgon och dag motverkar anpassning till nattarbete KSS (-9) Dark Light (Koller et al, 99) N N N N Arne Lowden - IPM Effekter av Ljusterapi på rasten sömnlängd i samband med nattskiftet vecka, och Sleep length W W W Dark N N N N N N N N N9 N N N N N9 N Light p= n.s. Week p= n.s. Night p=. L/W p=. Light Arne Lowden - IPM TST hours 9 -. se max - h Bedtimes h h h h Dygnsrytmen effekter på sömnlängd 9 Sömnlängden beror på i vilken fas i dygnsrytmen man går och lägger sig Kortast blir den mitt på dagen eftersom vakenhetsnivån är så hög att man väcks i förtid Längst blir den vid tidig kväll eftersom den låga vakenhets nivån i botten på dygnsrytmen förlänger sömnen till morgonen Åkerstedt & Gillberg - IPM/KI
4 Arbetstidsrelaterad sömn Lokförare med oregelbundna arbetstider Sömnbrist och HPA-aktivitet kortisol kl - vid normal sömn, partiell och total sömnbrist 9 Sömnlängd (timmar) ledig dag dagturer morgon turer tidiga morgonturer natturer aldrig sällan ibland för det mesta Perioder med svår sömnighet Störd sömn Otillräcklig sömn ledig dag dagturer morgon turer tidiga morgonturer natturer Normal sömn Partiell sömnbrist Total sömnbrist (Van Cauter, 999) Effektiva motmedel mot sömnighet Tupplurar kan effektivt motverka sömnighet och öka funktionsförmågan under nattskiftet En tupplur på minuter motsvarar ca: timmars normal sömn Tupplurar gynnas av tillgång till ett mörkt, svalt och tyst rum med en riktig säng Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv En ljus arbetsplats är uppiggande - en mörk är sövande Skiftarbete hälsa & säkerhet sammanfattning Skiftarbete kan bidra till sämre hälsa samt en ökad risk för skador och olyckor Skiftarbete står i konflikt med en biologisk dygnsrytm som påverkar sömn, sömnighet och funktionsförmåga Nattskift och tidiga morgonskift är mest utsatta för sömnighet och nedsatt prestation Strategiskt användande av ljus och mörker kan kan minska sömnigheten och underlätta anpassning till nattarbete Vad är ett skiftschema? Produktivitet Kvalitet Säkerhet Hälsa Välbefinnande Sociala behov Hållbart på lång sikt ( år) Komprimerade scheman jämförelse mellan komprimerad NEF och medsolsschema Kortare sömner (ökad sömnbrist) Mindre utsövd Generellt något högre sömnighet under arbetet Tendens till ackumulering av sömnighet över skiftcykeln (framförallt bland negativa)
5 timmars skift + Möjlighet till fler och längre ledigheter + Kan tillämpas selektivt under helger för att öka helgledigheterna - Ökad trötthet under arbetet - Tolereras inte av alla - Kräver en bred (%) uppslutning - Höga krav på möjligheter till rast och paus Max tre dagar i följd därefter minst lediga dagar Bör undvikas vid: Säkerhetskänsliga arbetsuppgifter Högt arbetstempo eller monotona arbetsuppgifter Fysiskt eller psykiskt påfrestande arbete Analysera förutsättningarna Arbetskrav vid olika tider Fysisk eller psykisk belastning Säkerhetskrav Skiftarbetsgruppens sammansättning Ålder, kön, familjesituation Flera parallella skiftschema? + Kan tillgodose flera olika behov + Kan göra skiftarbete mer attraktivt + Undvika en dålig kompromiss Organisatoriska svårigheter Administrativa svårigheter Vid förändringar från ett till två (eller flera) parallella skiftschema kan det innebära att väl fungerande arbetslag splittras Kriterier för skiftschema Undvik komprimerade arbetsperioder Helst minst timmars vila mellan skiften Ej fler än nattskift i följd Medsolsrotation Undvik tidiga skiftbyten (helst kl ) Sprid ut lediga dagar Möjlighet till måltidsuppehåll, rast och paus Systematiskt och överblickbart Trivsel med arbetstiden jämförelse mellan några olika arbetstidsformer och yrken Varken eller dåligt Ganska Mycket h vecka (kontor/service) h skift (kem/teknisk) h skift (kem/teknisk) h (byggnadsarbete) h (byggnadsarbete) Time Care (butik) Timbank (vård) Hel/deltid schema (vård) Flextid (vård) Poängmodell (vård) Heltid schema (omsorg) h dag (omsorg) Turlista (lokförare 9) Turlista (lokförare 999) Sömnighet -9 (KSS) Trivsel och sömnighet pappersindustri med komprimerat skiftschema (NEF) Låg trivsel Hög trivsel Natt Eftermiddag Förmiddag Ledig John Axelsson - IPM
6 Effekter av ändrad skiftordning StoraEnso - Hyltebruk Metodbeskrivning Utvärdering av NEF (99) Enkät, dagbok, aktigrafi, blodprover, och prestationstest Skiftomläggning NEF-FNE 999 Utvärdering av skiftomläggningen () Enkät, dagbok, aktigrafi Skift Natt Eftermiddag Förmiddag Skift Förmiddag Natt Eftermiddag Hyltescheman NEF (99) tid på dygnet FNE () tid på dygnet skiftcykler följt av en x-vecka (ca: 9 dagar ledigt) Trivsel med arbetstiderna tvärsnittsjämförelse mellan 99 och Trivsel med arbetstiderna förändring över tid mellan NEF 99 och FNE mycket dåligt Trivsel med arbetstiderna alla skiftgående 99 & NEF 99 % FNE % dåligt varken eller mycket Alla skiftgående med NEF 99 (n=) pers (%) trivdes dåligt eller mycket dåligt 9 pers (%) trivdes eller mycket medelvärde,9±, Alla skiftgående med FNE (n=) pers (%) trivdes dåligt eller mycket dåligt pers (%) trivdes eller mycket medelvärde,±, mycket varken eller dåligt Trivsel med arbetstiden dag- och skiftgående G:p<, T:p=,9 I:p=, Skiftgående 99 (NEF) (FNE) Skiftgående med både NEF99 och FNE (n=) pers (%) har försämrats minst två skalsteg pers (%) var oförändrade (± skalsteg) pers (%) har förbättrats minst två skalsteg både 99 och (n=) pers (%) har försämrats och (%) har förbättrats med minst två skalsteg Förekomst av Insomni (%) Skift Alla 99 (NEF) Alla (FNE) Insomni Svårt att somna, upprepade uppvakningar, störd/orolig sömn ELLER för tidigt uppvaknande OCH besvär med sömnighet under dagtid Minst någon/några gånger per vecka de senaste sex månaderna I skiftgruppen var pers (%) insomniker år (OBS! endast insomniker i dagtidsgruppen) Bland skiftgående som var med vid båda mätningarna (n=): av insomniker (%) var nya för år av 9 (9%) gamla insomniker hade blivit friska till år 9 pers (%) var insomniker vid båda tillfällena eller byta till NEF Skulle du vilja byta tillbaka till det gamla schemat med NEF-skiftordning? (ja/nej) n= (9%) n= (%) Ej svar n= (%) De som ville byta tillbaka: Var äldre och hade längre erfarenhet av nattarbete Hade en tendens att vara mer kvällsmänniskor Tar mer sällan tupplur mellan F & N som är kortare och har sämre kvalitet Var i större utsträckning insomniker (% mot %) Inga tillfrisknade insomniker ville byta tillbaka men % av de nya insomnikerna vill byta tillbaka
7 Trivsel och socialt umgänge skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) och dagtidsgruppen Hälsa och sömn skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) och dagtidsgruppen mycket Trivsel med arbetstiden tillräckligt Tid till umgänge med familj och vänner mycket gott Allmänt hälsotillstånd Sömnkvalitet varken eller dåligt dåligt 99 (NEF) (FNE) I stort sett tillräckligt något för lite 99 (NEF) (FNE) gott någorlunda 99 (NEF) (FNE) Hög sömnkvalitet 99 (NEF) (FNE) Sömnighet under arbetspassen skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) Skiftrelaterad sömn skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) Karolinska Sleepiness Scale (KSS) Byta tillbaka till NEF aldrig Störd/ororlig sömn Mer sömnighet sällan ibland NEF 99 Tid på dygnet FNE KSS: = mycket pigg, 9= mycket sömnig, ansträngande vara vaken för det NEF 99 FNE mesta Före N Efter N Efter E Efter F Ledig Före F Efter N Efter E Ledig Avkoppling och olust skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) FNE Effekter av ändrad skiftordning sammanfattning aldrig sällan Svårt att koppla av (efter arbetet) Olustkänslor inför arbetet aldrig sällan Inga större entydiga effekter om man ser till skiftgruppen som helhet Skiftomläggningen har skapat en gynnad och en missgynnad grupp Den missgynnade gruppen har fått mer besvär med sömn, sömnighet, hälsa, trivsel och socialt liv ibland FM Natt EM Ledig ibland FM Natt EM Ledig
8 Att genomföra en förändring av skiftschema Utbildning och information Delaktighet och förankring Analys och bedömning Uppföljning Utbildning och information grundläggande kunskap om skiftarbete och sömn Skiftarbetets inverkan på hälsa och säkerhet Effekter av ökad ålder Skiftarbetarens ansvar för sin egen sömn och återhämtning Grundläggande sömnhygien Motmedel Kriterier för skiftscheman Delaktighet och förankring Inflytande är viktigt för tolerans av skiftarbete - se upp med ensidig prioritering av sociala faktorer Skapa rutiner för samverkan mellan företagsledning och skiftarbetare Engagera en skiftarbetare tidigt i central position - projektledare Projektledaren bör ges möjlighet att bli expert på arbetstider, hälsa och säkerhet Tänk på att omröstningar kan vara ett trubbigt verktyg - acceptera inte ett lågt deltagande Avsätt lång tid Analys och bedömning Fysisk/psykisk belastning och säkerhetskrav Skiftarbetarna - ålder, behov, önskemål Principer för acceptabla schema förslag - kriterier för skiftschema Konsekvensanalys påverkan på fritid och socialt liv effekter på sömn och trötthet behov och möjlighet till tupplurar skiftarbetarens ansvar långsiktigt hållbart? Utprovning av en mindre grupp? Uppföljning Planera hur uppföljningen skall gå till tidigt Tänk på att positiva effekter kan ta tid - skiftomläggningen är en stressfaktor i sig Engagera företagshälsovården Skapa en beredskap för att ta hand om de som kan få problem med störd sömn, stress, trötthet eller andra hälsobesvär Utvärdera vilka effekter skiftomläggningen hade på trivsel, sömn, hälsa, välbefinnande, stress och säkerhet? Finns det möjlighet till förbättringar i schemat som kan hjälpa de som fick problem? Tänk på! Att tuffa scheman blir ändå tuffare med ökad ålder Att det är lättare att lägga skiftschema om arbetstiden förkortas något Att en skiftomläggning är en stressfaktor i sig Att alla inte reagerar på samma sätt - förändringar skapar ofta grupper av gynnade och missgynnade Att ett majoritetsbeslut kan innebära att en stor minoritet inte får något att säga till om Att en dålig kompromiss är en dålig kompromiss Att flera parallella schema kan tillgodose flera behov Att negativa effekter kan minskas genom utbildning, information, uppföljning och riktade åtgärder
Arbeidstid, helse og sikkerhet
Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor?
Effekter av skiftarbete
Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Arbetstid & hälsa risker och lösningar
Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete
Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus
Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel
Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?
Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,
10-09-28. Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Stressforskningsinstitutet Vi är ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa vid
Effekter av ändrad skiftordning i pappersindustri
Stressforskningsrapport nr 306 Effekter av ändrad skiftordning i pappersindustri Michael Ingre, Göran Kecklund, Torbjörn Åkerstedt, Anne Lindqvist & Rolf Johansson Stressforskningsinstitutet Nr 306 2002
Visst påverkar ljuset hur vi mår
Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65
Värt att veta... Nattarbete
Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga
Tips från forskaren Arbete
Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare
Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet
Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,
Maten jouren - sömnen
Maten jouren - sömnen Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Arbetstider och hälsa 2 Relativ risk att insjukna i koronär hjärtsjukdom (Knutsson,
Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa
Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum
Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10
14-11- 1 Typer av oregelbundna arbets-der A3 Arbets-der, sova och vara vaken vid fel -d sömn, trö3het, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins-tutet säkerhet och mekanismer Stressforskningsins-tutet, Stockholms
Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?
Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Studiedagar 2017 Transformera ditt ledarskap, 171020 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare
Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt
Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör
Hållbara arbetstier vid skiftarbete
Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator
Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?
Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Gilla jobbet 2017, 171026 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare Stressforskningsinstitutet (e-post: goran.kecklund@su.se) Innehåll Risker Orsaker
aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?
Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet? Ett forskningsprojekt om arbetstider för sjukvårdspersonal vid Region Västerbottens Göran Kecklund 1,
oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?
Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter
Sömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN
SKIFTNYCKELN 24 18 6 12 OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 18 24 12 6 INNEhåLL om SkiFTarbeTe och bättre HÄlSa 4 DYGNSrYTMeN vår inbyggda klocka 5 kroppen påverkas
Tips från forskaren Sömn
Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste
Tips från forskaren Hösten
Tips från forskaren Hösten Stressforskningsinstitutet Hösten Här listas forskarnas tips kring hur man bäst hanterar höstens mörker. Expertens tips inför mörka hösten Forskare Göran Kecklund berättar hur
SÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken
Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress
Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman
Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Göran Kecklund, stf föreståndare Stressforskningsinstitutet 1 4 av 6 studier visar samband med Typ 2
Biologiska Rytmer och Sömn
Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet
Innehåll. Om skiftarbete och bättre hälsa 2. Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka 3
Innehåll Om skiftarbete och bättre hälsa 2 Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka 3 Kroppen påverkas när du jobbar skift 4 Så påverkas hälsan av skiftarbete 4 Sjukdomar som kan försämras vid skiftarbete 4 Så
Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste
Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj 2017 Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet 1 Upplägg Utbredning av sömnbesvär i arbetslivet Konsekvenser
Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?
Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsinstitutet 1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? En sammanfattning av rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på
Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag
Skiftarbete, hälsa och säkerhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Skiftarbete, hälsa och säkerhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella
Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005
Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt
Vissa måste vaka när andra måste sova
Vissa måste vaka när andra måste sova Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10
Sömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Melatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Sova kan du göra när du är pensionär
Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller
Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning
Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning En jämförande studie mellan en Medicinavdelning med EU-arbetstider och en med traditionellt arbetsschema 1 ABCD-schema, Ssk 100% A-tur 06:45 16:00 (rast 45
Rast och ro Om stress och återhämtning
Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: Web:
Ljusprojekt SU Arne Lowden, ljus- och sömnforskare Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet E-post: arne.lowden@su.se Web: www.stressforskning.su.se 1 Folkhälsomyndigheten Projekt Ljuset i Kiruna
BVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
känslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Skiftarbete, hälsa och säkerhet Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Skiftarbete, hälsa och säkerhet Stressforskningsinstitutet Skiftarbete, hälsa och säkerhet Att arbeta skift och natt kan innebära stora påfrestningar på hälsan och
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora
Lokförares arbetssituation med fokus på arbetstider, sömn, stress och säkerhet
Lokförares arbetssituation med fokus på arbetstider, sömn, stress och säkerhet Michael Ingre Marie Söderström Göran Kecklund Torbjörn Åkerstedt Lena Kecklund Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) Stressforskningsrapport
Göran Kecklund Torbjörn Åkerstedt Michael Ingre Marie Söderström. Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) Stressforskningsrapport nr 288
Lokförarens arbetssituation och konsekvenser för säkerhet, stress och sömnighet: litteraturöversikt, olycksanalys och turlisteanalys Göran Kecklund Torbjörn Åkerstedt Michael Ingre Marie Söderström Institutet
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm
Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller
Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn
Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover
Stress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning
Stressforskningsinstitutet Stressforskningsrapport nr 322 Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning Göran Kecklund, Michael Ingre och Torbjörn Åkerstedt Stockholm 2010 Arbetstider,
Metoder för att studera sömn. Martin Ulander
Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden
Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund
Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan
Arbetstider, sömn, trötthet, Arbetstid och hälsa. säkerhet och mekanismer. Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet
Arbetstider, sömn, trötthet, Arbetstid och hälsa säkerhet och mekanismer Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet Upplägg Bakgrund och hälsa Trötthet Sömn Säkerhet Mekanismen
Ljus och hälsa i inomhusmiljö
Ljus och hälsa i inomhusmiljö Arne Lowden, Docent Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet E-post: arne.lowden@su.se Webben: www.stressforskning.su.se 1 Innehåll Ny rapport: Folkhälsomyndigheten
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
SLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Dnr 150138 Projektledare Göran Kecklund Innehåll:
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola
SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?
Vikten av återhämtning vid skiftarbete
Tema: Arbetsmiljö, Säkerhet & Hälsa Nr 3 2013 Nyheter från Sirius finns också på www.industrisirius.se Vikten av återhämtning vid skiftarbete Skiftjobb behöver rätt färg på ljuset Ny ledarkonferens 1 KRÖNIKA:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Behandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika
Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika Arbets- och miljömedicin är ett samarbete mellan Region Örebro län och landstingen i Sörmland, Värmland och
SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?
! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1
! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor
Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet
Stressforskningsinstitutets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet 1 Jet-lag, sömn och trötthet Typiska jet-lagproblem är att sömnen blir avbruten, trötthet, hunger eller att toalettbehov
Trö+het, sömnighet, sömn, Karolinska sleepiness scale, Three- process model of alertness
- - 9 Trö+het, sömnighet, sömn, Karolinska sleepiness scale, Three- process model of alertness Sömnighet & trö+het, ofa men inte allad samma sak Torbjörn Åkerstedt Karolinska insatutet Stockholms universitet
Lokförarens arbetsbelastning påverkan på sömn, trötthet och prestation
Lokförarens arbetsbelastning påverkan på sömn, trötthet och prestation - en delstudie i TRAIN-projektet Marie Söderström Michael Ingre Göran Kecklund Torbjörn Åkerstedt Lena Kecklund Institutet för Psykosocial
Sjuksköterskors upplevelser av en arbetsschemaförändring vid sjukhuset i Torsby Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland
RAPPORT Datum: 2014-12-05 Id nr: AMM 6/2014 Sjuksköterskors upplevelser av en arbetsschemaförändring vid sjukhuset i Torsby Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland Anita Gidlöf-Gunnarsson,
Lokförarens psykosociala arbetssituation
Lokförarens psykosociala arbetssituation Ett av syftena med det s k TRAIN-projektet inom Banverket, som initierades efter en allvarlig järnvägsolycka 1994, var att beskriva och analysera lokförarens informationsmiljö
Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning Stressforskningsinstitutet Trötthet och återhämtning Alla klagar över trötthet och andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de
Att förebygga ohälsa i skiftarbete
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 30 Att förebygga ohälsa i skiftarbete - med tyngdpunkt på sömn och stress Författare: Sammanfattning
Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren
Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se
6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg
6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg Mom 1 Ordinarie arbetstid Mom 1:1 Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en
Arbetstider och återhämtning
Arbetstider och återhämtning - Ett systemperspektiv på arbetstider, återhämtning & säkerhet. - Anna Dahlgren - Avdelningen för Psykologi - Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet
Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.
Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05
Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd
Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?
Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer Definition
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Riskfaktorer vid nattarbete
Riskfaktorer vid nattarbete Författare: Lena Sahlin Boman Haluxa Bohushälsan Handledare: Ralph Nilsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och
Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella
Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner
Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor
1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att