RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 165, APRIL 2009

RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 165, APRIL 2009 Om ungdomars allt sämre välmående av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret

Om ungdomars allt sämre välmående Landstinget Dalarnas landstingsstyrelse hade sammanträde måndagen den 30 mars 2009. Under sammanträdet redovisades resultat från en postenkätundersökning riktad till niondeklassare (15-åringar) som styrelsen beslutat genomföra. Ett var de undersökningsresultat som redovisades gällde pojkars och flickors rapportering av förekommande besvärsupplevelser under senhösten 2008 (1). I fokus hamnade besvärsupplevelser med dragning åt det depressiva slaget, upplevelser som att under den senaste månaden ofta ha känt sig ledsen eller deppig, ofta ha känt sig irriterad eller på dåligt humör, ofta ha känt sig nervös eller osäker på Dig själv, ofta ha haft svårt att sova, ha känt sig trött för jämnan och/ eller att ha haft svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet. Andelen pojkar och flickor som dragits med minst fem av de uppräknade besvären kom enligt den rapportering som skedde att uppgå till 2 procent respektive 13 procent. I motsvarande undersökning bland niondeklassare senhösten 2002 blev andelarna 2 procent respektive 10 procent. Det skulle, inte minst, kunna betyda att förutsättningarna för flickor (som grupp) att lyckas väl med skolarbetet minskat något. I sammanhanget kan det dock beaktas att cirka 70% av de drabbade flickorna ansåg sig trots allt må åtminstone ganska bra för det mesta. Av samtliga pojkar och flickor som deltog i 2008 års undersökning uppgav 99 procent respektive 93 procent att man mår åtminstone ganska bra för det mesta. 0 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna uppgav att man ofta mår dåligt och 1 procent respektive 6 procent att man inte mår så bra. Niondeklassare med ett, i stort, åtminstone hyfsat gott välbefinnande är helt klart i en överväldigande majoritet, både bland pojkar och flickor. Det styrks också av att 87 procent trivs mycket eller ganska bra i Dala-skolorna och att endast 3 procent trivs ganska eller mycket dåligt samt att hela 99 procent trivs åtminstone "ganska bra" på sin fritid. (1) Trots att ett, i stort, åtminstone hyfsat gott välbefinnande rapporterats från de allra flesta av niondeklassarna, så rapporterade en majoritet (78 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna) att man dragits med ett eller flera besvär av psykologiskt eller psykosomatiskt slag (1). Ett hyfsat gott eller gott välbefinnande är således förenligt med en och annan besvärsupplevelse. Även om andelen niondeklassare som rapporterat besvärsupplevelser inte ökat (under de senaste 10-11 åren) totalt sett, så kan en ökning av några enskilda besvärsupplevelser, som problem med sömnen och trötthet samt huvudvärk, skönjas (1). Allt talar för att de som rapporterat besvärsupplevelser rapporterat fler sådana än tidigare. Ibland kan detta ha en högst naturlig förklaring. Om, till exempel, förekomsten av sömnbesvär ökar, så är det rimligt att förekomsten av trötthet och huvudvärk också ökar. Niondeklassares välmående kan, åtminstone delvis, hänga samman med levnadsvanorna och förändringar i dessa. Vad gäller förändrade levnadsvanor så har det kunnat konstateras att vissa förbättrats och andra försämrats. Till de förra kan minskad berusning med alkoholhaltiga drycker och ett minskat bruk av tobak och narkotika räknas, till de senare ett ökat slarv med frukosten (2). Fler och fler hoppar över frukosten, till exempel för att man inte hinner. Att fler och fler hoppar över 2

frukosten kan hänga samman med såväl den ökade förekomsten av sömnbesvär och trötthet som huvudvärk. Sena kvällsaktiviteter med svårigheter att mentalt kunna varva ned i tid kan vara roten till det onda. Senhösten 2008 uppgav 49 procent av niondeklassare i Dalarna, 51 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna, att man aldrig använt narkotika, aldrig varit berusad och aldrig ens provat på att vare sig att röka eller snusa. Sex år tidigare var andelarna i runda tal 34 procent, 36 procent respektive 33 procent. Var fjärde flicka och var femte pojke hoppar numera över frukosten flera dagar i vecka. Det är ungefär en fördubbling sedan 1997. (2) Huvudintrycken från det bedrivna utredningsarbetet kring niondeklassares rapportering av hälsotillstånd och levnadsvanor i Dalarna är att de allra flesta mår bra, åtminstone ganska bra för det mesta. Pojkar mår snarare bättre än sämre än tidigare. De allra flesta trivs bra i skolan och i stort sett alla trivs bra på sin fritid. Ibland kan man dock uppleva att det finns för lite att göra på fritiden. Beträffande det utbredda goda välmåendet skall det emellertid framhållas att en del, i huvudsak flickor, runt var tionde, dras med problem som gör att man säkert inte kan prestera sitt allra bästa i skolan. På senare år har det i massmedia då och då skickats ut signaler av typen unga mår dåligt och unga mår allt sämre. I mars månad 2009, i skrivande stund, redovisade Socialstyrelsen (4) sin återkommande folkhälsorapport. I ett pressmeddelande (2009-03-25) lät man från myndigheten meddela att det i folkhälsorapporten finns många varningssignaler och särskilt när det gäller ungdomars hälsoutveckling. Budskapet beträffande våra unga i landet var att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och barns och ungdomars psykiska ohälsa oroar. I mars månad 2009 aktualiserades ungas brist på välmående också i en artikelserie i en av landets största dagstidningar. En av rubrikerna i artiklarna hade lydelsen Ung, frisk, deppig en svensk gåta (5). (Av texten framgick det för övrigt att flickor mår sämst.) Unga mår dåligt, unga mår allt sämre, den psykiska ohälsan bland unga oroar och den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar varför? Ja, VARFÖR har vi en svensk gåta? Det har i massmedia och i andra sammanhang framförts uppfattningar om varför ungdomar mår dåligt och allt sämre. Redan för ett par år sedan (2005) kunde åhörare på den första Folkhälsostämma som anordnats i landet från dåvarande folkhälsoministern höra (6) att unga mår just allt sämre. Folkhälsoministern hade dessutom en förklaring till detta. Den framgår av innehållet i rutan på nästa sida: 3

Konkurrenssamhälle / armbåga sig fram till varje pris / alltid vara allra bäst Press varje dag Unga mår allt sämre! Morgan Johansson, april 2005 Projektledaren och redaktören för Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport (7) är inne på samma typ av huvudförklaring som vår tidigare folkhälsominister, det vill säga att det framför allt handlar om press och stress : Man kan inte förklara utvecklingen med att ungdomarna skulle vara gnälligare idag, säger Maria Danielsson, projektledare och redaktör för folkhälsorapporten Vad det handlar om är en ökad stress hos ungdomar. Socialstyrelsens generaldirektör (8) är med ett allt mer krävande samhälle också inne på samma spår: Jag tror att samhället blivit mer krävande. Man ska vara högpresterande och man ska ha en utbildning. Och har man inte det så är det mycket svårare att hitta sin plats. Stress-press-krav-spåret som huvudförklaring till ungdomars ohälsa signalerades även i ett par kommentarer till folkhälsorapporten som framfördes i radio. En kommentar kom från en av de drabbade. Den kommentaren (9) nyanserade stresspress-krav-spåret något genom att föra in ungdomars skiftande känslighet och förmåga att handskas med påfrestningar som en bidragande förklaring. En del unga vet inte hur man får en relation att fungera och vet inte hur man hanterar livet när det är svårt. Tankegången framgår av följande ruta: 4

Beror på förändringar i samhället Man har så mycket möjligheter idag, göra karriär, resa över världen, välja utbildningar och man kan ju bli allt bara man anstränger sig Fler val idag mer stress! Om man är känslig, så kan man börja må dåligt Sofie Åkerman, mars 2009 Press, stress och krav har framförts som förklaringar till ungas ohälsa också från överläkaren för skolhälsovården i Stockholms skolor (10): Baksidan av ett samhälle där valen är oändliga / krav på utseende, man skall se ut på ett speciellt sätt / man skall leva på ett speciellt sätt stress må dåligt Mikael Brönnegård, mars 2009 5

Överläkaren för skolhälsovården i Stockholms skolor (10) talar om vikten att lära ungdomarna att sänka kraven på sig själva och att ha en realistisk bild av sin egen kapacitet. Ungas ohälsa har alltså förknippats med såväl samhället (omgivningens krav) som individen själv (personliga egenskaper och förmågor). Nolltolerans mot ohälsa (11) och att det för ungdomar gäller att Må toppen jämt har presenterats som en lösning på den svenska gåtan. I ungefär samma anda har det även signalerats följande:.. Våra krockkuddar för livets törnar har blivit sämre..vi har fostrat våra ungdomar till att tro att vi alltid ska ha en medvindsseglats..... Det hör till det mänskliga predikamentet att livet är ibland upp och ibland ner. (12) Massmedias roll, deras ständiga rapporter av deprimerande slag om vad som händer runt om i världen, har lyfts fram som en annan orsak till dagens illabefinnande:... Mediernas ständiga rapportering av våld och elände lägger en mollton i våra liv. (13) Om mollton och framtidstro:.. Som världen ser ut idag finns det orsak att må illa. Krig och sociala orättvisor existerade visserligen för trettio år sedan också. Men då fanns en annan framtidstro. Nu lassas alla problem på individen. (14) Om mollton och meningslöshetskänsla:.. Framför allt ungdomen har det svårare idag, och jag upplever att många ungdomar saknar ett moraliskt och ideologiskt engagemang och ett innehåll som ligger utanför dem själva. Det finns en ny form av utbredd meningslöshetskänsla, en sorts etisk värdeförvirring och ett sökande efter mening som inte får något svar i dagens samhälle. pekar som jämförande kontrast på det mer utbredda, ofta mycket starka politiska engagemang som var vanligt bland unga på 1970-talet. (15) Barns och ungas hälsa och ohälsa har i forskarvärlden kopplats till föräldrars hälsa och till socioekonomiska förhållanden:.. Barnen har fått det materiellt bättre men samtidigt fått fler hälsoproblem. Barnen mår sämre än de har det, skulle man kunna säga.. Barns hälsa och välbefinnande är en mångfacetterad och komplex företeelse, där en rad olika bakgrundsfaktorer samspelar. Tydligast är kopplingen till föräldrarnas hälsa och allra mest mödrarnas. (16) Fortfarande kan familjer med hög formell utbildning och solid ekonomi samt familjer som är allmänt nöjda med sin livssituation erbjuda sina barn trygga och stimulerande uppväxtförhållanden, även i tider av ekonomisk nedgång. Och omvänt: De mest sårbara barnen finns bland dem som har de svagaste socioekonomiska förutsättningarna, såsom låg inkomst, låg utbildning, ensamstående föräldrar. (16) Rapporterna om (den ökande) ohälsan bland unga har mötts med stor skepsis från en del håll: Här följer några exempel på detta: 6

.. Nyligen publicerades en enkätundersökning som visar att ungdomar mår dåligt. Finns inte pubertet längre? Är inte processen att bli vuxen något som alltid är kaotiskt? Ibland finns det skäl att ingripa, men vi kan inte medikalisera alla livets naturliga existentiella trappsteg. (17) Det är inte normalt att må bra i tonåren. (14) Rapporterna om ökad psykisk ohälsa hos unga svenskar bör tas med en nypa salt, enligt professor Lars Dencik. Vår öppenhet och jämlikhet spelar stor roll i enkätsvaren, men också den svenska klagokulturen. Bara en grupp unga oroar honom särskilt de som upplevt flera separationer mår tydligt sämre än andra visar hans forskning.. Om öppenheten: Sverige är kanske världens mest öppna land. Vi kan tala om våra bekymmer.. Det är svårt att veta om barn sov bättre förr eller hade mindre ont i magen, eller om de inte bara talade om det, eller vilket är troligt att man inte brydde sig lika mycket om det.. Förr sopades även allvarliga saker under mattan som banala. Nu är det tvärtom.. Om jämlikheten: Vi är världens mest jämlika och jämställda land.. Det finns också en utbredd medvetenhet hos barn om barns rättigheter Därför kan man uppleva det som orättvisa när man inte har det lika bra som de som har det bäst. (18) I uppmärksamheten kring ungas ökande ohälsa har det framhållits att det kan handla om en ökad benägenhet att rapportera, vilket nyss berörts, och en ökad benägenhet att överdriva: Kanske är det så att förr bet man ihop och förträngde det onda. Idag känner man efter och släpper fram det. (19) X funderar över om svaren i hälsoenkäterna kan vara överdrivna Jag överdriver ofta hur jag mår. Jag säger att jag har jätteont i magen fast det inte riktigt är så illa. Det kommer automatiskt att man förstorar allt.. Och så vill alla vara värst. (20) Varför unga i Sverige mår dåligt och allt sämre är, som framgått, inte helt lätt att svara på. Projektledaren för Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport har betraktat frågans karaktär enligt följande: Det finns inget snabbt svar på detta och inte heller ett "rätt svar". Det finns bara mer eller mindre sannolika svar (21) Om de förklaringar till ungas ohälsa som refererats i texten bottnar i någon större grad av sannolikhet eller endast bör ses som möjliga eller tänkbara förklaringar är inte heller lätt att svara på. Att mediernas ständiga rapportering lägger en mollton i våra liv, att samhället blivit mer krävande, att behöva armbåga sig fram till varje pris, att vara högpresterande, att alltid behöva vara allra bäst, att alla problem lassas på individen, att många ungdomar saknar ett moraliskt och ideologiskt resonemang och ett engagemang som ligger utanför dem själva, att känna en press varje dag, att stressen hos ungdomar ökat, att en del unga inte vet hur man får en relation att fungera och att stå inför många och svåröverblickbara valmöjligheter torde utan undantag tillhöra de mer eller mindre sannolika förklaringarna. 7

Likaså ungdomars skiftande känslighet och förmåga att handskas med påfrestningar, för höga krav på sig själv, avsaknaden av en realistisk bild av sin egen kapacitet, krav på utseende och sätt att leva, nolltolerans mot ohälsa, försämrade krockkuddar för livets törnar, en övertro på att livet alltid är en medvindsseglats, föräldrars hälsa och allra mest mödrarnas, svaga socioekonomiska förutsättningar, pubertet, vår öppenhet och jämlikhet i landet, den svenska klagokulturen, många separationer och en ökad benägenhet att rapportera och överdriva. Utöver de förklaringar som nämnts finnas det andra som är mer eller mindre sannolika. En del sådana har redovisats i två tidigare framtagna utredningsrapporter (1, 3) kring niondeklassares egna uppfattningar om vad som orsakat de hälsoproblem man haft. Av niondeklassarnas rapportering framgår det att förekommande hälsoproblem (besvärsupplevelser) i allmänhet är kopplade till omständigheter i vardagslivet och inte till (allvarlig) kroppslig sjukdom. Problemen handlar alltså närmast om individens sätt att reagera på psykiska påfrestningar. De vanligaste orsakerna till de förekommande hälsoproblemen har rapporterats vara av typen osämja i familjen eller i kompiskretsen, för mycket skolarbete och sover för lite (på grund av sena kvällsaktiviteter), alltså besvärsupplevelser kopplade till familjen och kompisarna, skolan och fritiden. Cirka 75 procent av 15-åringarna i Dalarna (av de som rapporterat hälsoproblem och haft en uppfattning om orsaken) anger hälsoproblem med kopplingar till vardagslivet. Det kan vara lätt att betrakta besvärsupplevelser av det här slaget som, i likhet med den medicinske sociologen Aaron Antonovskys betraktelsesätt, normala reaktioner på livets förtretligheter (22). Om sådana reaktioner pågår under lång tid kan givetvis en för välbefinnandet och den psykiska hälsan allvarlig och destruktiv stressituation uppstå. Att känna en press varje dag och att stressen hos ungdomar ökat och kanske också det näraliggande att vara högpresterande och att alltid behöva vara allra bäst kan sägas rimma väl med vad flickor i nionde klass rapporterat om det som de själva uppfattat som orsaker till förekommande hälsoproblem. Andelen som känt obehag när man skall gå till skolan på grund av rädsla för att inte kunna klara skolarbetet vilket kan ses som prestationsångest har nästintill fördubblats (från cirka 17 procent till 29 procent) under den senaste tioårsperioden. (Samtidigt har fler och fler, både flickor och pojkar, uppgivit att man haft lätt att koncentrera sig på skolarbetet.) Att känna obehag när man skall gå till skolan på grund av rädsla för att bli retad, mobbad eller bli utsatt för våld under skoldagen är en annan form av press eller stress och en för ett demokratiskt samhälle mycket allvarlig sådan. 5 procent av flickorna har rapporterat problem av detta slag. (1) Ungdomars vardagsliv är ju i hög grad knutet till skolarbete. Det är därför inte överraskande att kunna konstatera (1) att niondeklassare oftast ansett skolmiljön eller skolarbetet (inklusive läxläsning) ligga bakom de besvärsupplevelser som man haft. Två niondeklassare har nog rätt träffande fångat den press eller stress som många kan känna i såväl skollivet som i vardagslivet i övrigt: "Jag behöver mer fritid, man blir HELT uttråkad av att sitta och glo i skolböcker HELA dagarna. Jag mår definitivt inte bra av det! Jag skulle må bättre om jag hade mindre läxor!" (1) 8

Att jag har det så stressigt i skolan, bla jättemycket läxor och prov. Man orkar inte! Sedan har jag haft så mycket fritidsaktiviteter så jag inte hunnit göra mina läxor + sova. (1) Det brukar angående välbefinnande och psykisk hälsa ibland sägas att det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det. Centralt för hur en ungdom tar till sig påfrestningar i vardagslivet såväl i det korta tidsperspektivet som i det långa blir hans eller hennes individuella känslighet och förmåga att hantera påfrestningar (coping-förmåga med Antonovskys term (22)). I ett samhälle där allt mer lassas över på individen när samhällsproblem mer och mer reduceras till individuella tillkortakommanden blir individen själv och dennes coping-förmåga allt betydelsefullare för hälsan och välbefinnandet. När samhället, så att säga, blir allt mer individualiserat och samhällsproblem reduceras till individuella tillkortakommanden hamnar det egna jaget, det egna tänkandet, den egna förmågan och de egna känslorna mer och mer i fokus i individens vardagsliv. Att individualiseringen för med sig att de egna känslorna och de egna tillkortakommandena hamnar i fokus kan mycket väl tänkas leda till en ökad benägenhet att rapportera besvärsupplevelser och illabefinnande, det vill säga någon form av psykisk ohälsa. Med individualiseringen följer alltså också en psykologisering. En samhällsutveckling åt det hållet med egot, de egna tillkortakommandena och de egna känslorna i fokus - kan sägas rimma väl med att många ungdomar saknar ett moraliskt och ideologiskt resonemang och ett engagemang som ligger utanför dem själva. Vad gäller ungdomars välbefinnande och illabefinnande kan det ha sin klara poäng att upprepa följande citat:.. Finns inte pubertet längre? Är inte processen att bli vuxen något som alltid är kaotiskt?.. (17). Några synpunkter framförda av niondeklassare kan också platsa i sammanhanget: "Jag anser att de besvär jag haft orsakats av att jag är en normal människa med känslor" "Jag anser att de besvär jag haft orsakats av att jag har problem med "kärleken", men det är förmodligen rätt vanligt i min ålder" Hur ungdomar mår går ju i perioder så jag tycker det verkar lite skumt att försöka mäta det.. Projektledaren för Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport har säkert helt rätt i det att det inte finns något snabbt svar och inte heller ett "rätt svar" (21) på frågan om varför unga i Sverige mår dåligt och allt sämre. Man får nöja sig med ett mer eller mindre sannolikt svar. (Som framgått kan det ifrågasättas om det ens är så att unga i Sverige mår dåligt och allt sämre.) Ett mer (?) eller mindre (?) sannolikt svar baserat på vad som framkommit i den allmänna debatten och i utredningsoch forskningssammanhang framgår, avslutningsvis, av innehållet i den ruta som följer: 9

Samhällsutvecklingen Konkurrenssamhälle/ alltid vara allra bäst Från tillverkningsindustrins tidevarv till upplevelseindustrins tidevarv! Jakt på upplevelsekickar! Individualisering!/Psykologisering! Egot i fokus!/ De egna känslorna i fokus! Samhällsproblem reduceras till individuella tillkortakommanden och känslor kring detta Fler och fler valsituationer! Stress! Sena kvällsaktiviteter/sömnbrist/slarv med frukosten Nolltolerans mot ohälsa/ Krockkuddar för livets törnar har blivit sämre! (?) Ökad öppenhet! Ökad benägenhet att rapportera! (Fler och fler) unga mår dåligt! (?) Med unga avses närmast tonåringar Mats Granvik, april 2009 10

REFERENSER 1 Granvik M. Hälsa och levnadsvanor bland niondeklassare i Dalarna höstterminen 2008. Utredningsrapport nr 163, Landstinget Dalarna, Huvudkontoret, Falun mars 2009. 2 Granvik M. 2008 års ungdomsenkät Niondeklassares rök- och snusvanor. Utredningsrapport nr 161, Landstinget Dalarna, Huvudkontoret, Falun januari 2009. 3 Granvik M. Niondeklassares rapportering av orsaker till besvärsupplevelser och villkor för välmående. Utredningsrapport nr 162, Landstinget Dalarna, Huvudkontoret, Falun februari 2009. 4 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Artikelnr 2009-126-71. 5 Svenska Dagbladet. Ung, frisk, deppig en svensk gåta. Artikelserie om ungas psykiska ohälsa. 2009-03-14. 6 Johansson M. Föredrag vid 2005 års Folkhälsostämma. Stockholm april 2005. 7 Dala-Demokraten (Intervju med Maria Danielsson). Unga mår allt sämre psykiskt. 2009-03-26. 8 Dala-Demokraten (Intervju med Lars-Erik Holm). Unga mår allt sämre psykiskt. 2009-03-26. 9 Sveriges Radio P3 (Intervju med Sofie Åkerman). P3-Nyheterna (kl 17). 2009-03-25. 10 Sveriges Radio P3 (Intervju med Mikael Brönnegård). P3-Nyheterna (kl 17). 2009-03-25. 11 Svenska Dagbladet. Nolltolerans mot ohälsa. Artikelserie om ungas psykiska ohälsa. 2009-03-19. 12 Simonson N, Dagens Medicin 2008-04-17. 13 Simonson N. Krönika. Medicinsk Access nr 8/9 2008. 14 Hedstrand S. Dagens Nyheter 2004-03-01. 15 Cullberg J. Läkartidningen nr 18 2006. 16 Köhler L. Dagens Medicin nr 25 2008. 17 Vingård E. Dagens Nyheter, DN-Debatt 2006-07-26. 18 Dencik L. SvD 2009-03-26. 11

19 Carling M. SvD 2009-03-20. 20 Carling M. SvD 2009-03-14. 21 Danielsson M. Mejl-kommunikation, 2009-03-27. 22 Antonovsky A. Hälsans mysterium. Natur&Kultur. 1991. 12

RAPPORTER FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS (HUVUDKONTORETS) EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Nr 1 Granvik, M, Den epidemiologiska strategin, juli 1981 Nr 9 Nr 90 Nr 92 Nr 99 Granvik, M, Ett lokalt hälsoarbete utifrån en epidemiologisk strategi (Förslag till slutrapport), september 1982 Granvik, M och Sandberg, B-M, Demografi, socioekonomiska förhållanden, vårdutnyttjande, sjuklighet och dödlighet - Vad kännetecknar länets sjukvårdsområden?, december 1995 Granvik, M, Blev grund- och gymnasieskolorna rök- och snusfria?, februari 1996 Fritzell, P och Granvik, M. 1996 års befolkningsenkät - resultatredovisning: Personer med värk i länd- och korsryggen, april 1997 Nr 112 Granvik, M, Hur gick det? En uppföljning av landstinget Dalarnas hälsopolitiska målsättningar för år 2000, december 2000. Nr 117 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning med fokus på frånvaro från arbetet på grund av egen sjukdom och långtidssjukskrivna (minst 90 dagar), juli 2001. Nr 120 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning avseende dalfolkets rapportering av utbrändhet, december 2001. Nr 122 Granvik, M och Hallberg, H, Hinner inte? Orkar inte? Allmänläkares uppfattningar om förebyggande och psykosocial problematik, augusti 2002. Nr 128 Granvik, M, Kommer levnadsvanor och social situation upp till diskussion då befolkningen besöker hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina hälsoproblem?, januari 2005. Nr 132 Granvik, M, Ungdomsenkäten höstterminen 2004, april 2005 Nr 134 Granvik, M, Patientenkäter och befolkningsenkäter som instrument för att mäta primärvårdens sätt att fungera, augusti 2005 Nr 136 Granvik, M, Vårdbarometern Resultat för åren 2003-2005, december 2005 Nr 138 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven, oktober 2006 Nr 139 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på sjukvårdsrådgivning per telefon och vårdcentralernas telefontillgänglighet, november 2006. Nr 140 Granvik, M och Sandberg, B-M, 2006 års postenkätundersökning Serviceprofiler för Landstinget Dalarnas vårdcentraler mm., november 2006. Nr 141 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med 13

fokus på bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för hälso- och sjukvården, januari 2007. Nr 142 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor, februari 2007. Nr 143 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus befolkningens levnadsvanor ur hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, april 2007. Nr 144 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på personer som på sin vårdcentral nekats sjukskrivning eller remiss till specialist och på personer som avstått från att kontakta sin vårdcentral trots ett upplevt kontaktbehov, juli 2007. Nr 145 Granvik, M, 2007 års äldreenkät, september 2007. Nr 148 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus på 20-64-åringars läkemedelsanvändning, november 2007. Nr 151 Granvik, M. Hälsosamt och ohälsosamt levnadssätt och hälsosammanbrott, januari 2008. Nr 152 Granvik, M, 2 237 besök på allmänläkarmottagningarna vid fyra vårdcentraler i Dalarna, september 2008. Nr 153 Granvik, M, Allmänläkares erfarenheter av att arbeta med en väntrumsenkät som arbetsinstrument, september 2008. Nr 158 Granvik, M, Nationella befolkningsenkäten Resultat 2008 och tillbakablickar mot åren 2004-2005, december 2008. Nr 159 Granvik, M, Föredragning i landstingsstyrelsen 15 december 2008, december 2008. Nr 160 Granvik, M, Dala-primärvårdens patientenkät, februari 2009 Nr 161 Granvik M. 2008 års ungdomsenkät Niondeklassares rök- och snusvanor, januari 2009. Nr 162 Granvik M. Niondeklassares rapportering av orsaker till besvärsupplevelser och villkor för välmående, februari 2009. Nr 163 Granvik, M, Hälsa och levnadsvanor bland niondeklassare i Dalarna hösterminen 2008, mars 2009. Nr 164 Granvik, M, Om folkhälsoproblematiken i Dalarna, urvalsundersökningar och Folkhälsoinstitutets nationella befolkningsenkät, februari 2009. Nr 165 Granvik, M, Om ungas allt sämre välmående, april 2009. Nr 166 Granvik, M, Vårdcentralerna får ogrundad kritik av barnombudsmannen och media, april 2009. 14

FÖRTECKNING ÖVER ARTIKLAR MM FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS (HUVUDKONTORETS) EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Granvik, M och Lindbom, G, Utveckling av hälsopolitisk verksamhet i Kopparbergs läns landsting, Sjukhuset, nr 2, s 68-70, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Att utreda och förebygga sjukdomar och skador - erfarenheter från Kopparberg, SFAM-Nytt, nr 6, s 206-210, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Dödlighet i cerebrovaskulära sjukdomar hos kvinnor i Älvdalens kommun, Allmänmedicin, nr 3, s 125-130, 1984 Granvik, M och Hallberg, H, För-tidigt-döda-män i Borlänge kommun, Allmänmedicin, nr 4, s 181-186. 1985 Granvik, M, Lundström, N och Nordbäck, B, Besök på en distriktsläkarmottag-ning i Dalarnas glesbygd, Allmänmedicin, nr 1, s 30-33, 1986 Granvik, M, Kommunprofiler - till vad nytta?, Allmänmedicin, nr 2, s 59-61, 1986 Granvik, M, Jerdén, L, Hjort, H, Näs-Persson, C och Öyen, B, Hälsoundersök-ning av medelålders män i Falun, Allmänmedicin, nr 5, s 229-231, 1986 Granvik, M, Karakterisering av patienter med många läkarkonsultationer ("storkonsumenterna") vid en vårdcentral i glesbygd med hjälp av AID-analys, Utkast till artikel, augusti 1986 Granvik, M, Att vilja men inte kunna planera behovsbaserat eller att kunna men inte vilja?, Socialmedicinsk tidskrift, nr 5-6, s 234-242, 1990 Granvik, M, Sandberg, B-M, Friberg, L, Lind, B, Nilsson, B, Låga halter av bly och kadmium i blod hos skolbarn i såväl tätbygds- som glesbygdsområden i Dalarna, Läkartidningen, Vol 85, nr 5, s 320-322, 1988 Granvik, M, Rökning bland skolbarn visar sig i förhöjda tungmetallhalter i blodet, Wårt landsting, Kopparbergs läns landsting, nr 1, s 11, 1988 Granvik, M, Jäverfalk, T och Wahlberg, S-E, Särskild hälsoundersökning av personer bosatta i vissa försurningsdrabbade områden i Dalarna, Projektplan, 1988-07-06 Granvik, M och Nilsson, L, Rökruta bara på två av grundskolorna, Debattartikel, Dala-Demokraten, 1993-02-17 Granvik, M, Länets äldre nöjda med sjukvården, men..., Debattartikel, Nya Ludvika Tidning, 1993-11-17 Granvik, M och v Schultz, M, Effekten av kostinformation för bättre blodfett-värden minskade på sikt, AllmänMedicin, nr 1, s 33-34, 1995 Granvik, M, Felaktig uppfattning om Dalarnas sjukvård, Debattartikel, Falu- Kuriren, 1995-01-14 Granvik, M, Läkares råd om rökstopp en potential i folkhälsoarbetet?, AllmänMedicin, nr 2, s 109-111, 1996 15

Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård?; Läkartidningen, Vol 95, nr 5, s 364-365, 1998 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård! inte alltid enbart en fråga om brist på pengar, AllmänMedicin, nr 1, s 17-19, 1998 Granvik, M, Sysselsättning, ekonomiska svårigheter och ohälsa i Dalarna, Socialmedicinsk tidskrift, nr 6, s 273-279, 1998 Granvik, M och Nilsson, L, 15-åringars rökvanor i Dalarna, Hälsa & Miljö i Skolan, nr 3/Läsåret 1998-99, s 18-19, Förlagshuset Gothia, Göteborg 1998. Granvik, M och Melander, A, Utreds alkohol- och motionsvanor vid oro, ångest och sömnsvårigheter? Medikament, nr 3, s 83-85, 1999. Granvik, M, Har det förebyggande fått vad det förtjänar?, AllmänMedicin, nr 3, s 176-180, 2002. Granvik, M, Hallberg, H, När tiden inte räcker till, AllmänMedicin, nr 6, s 332-9, 2002. Granvik, M och Hallberg, H. Marianne, 40 år, en fiktiv patient med symtom på utbrändhet - Allmänläkarna sjukskrev, men kom inte dialogen med patienten i skymundan?, Läkartidningen, Vol 100, nr 12, s 1036-41, 2003. Granvik, M, Få psykologiska effekter i Dalarna av Irakkriget, Medikament, nr 3, s 50-51, 2004. Granvik, M, Paperin, A. Hälso- och sjukvården är på rätt väg i Dalarna. Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren m fl). 2006-11-14. Granvik, M, Paperin, A. Måste lokalpressen alltid ha svarta rubriker om Landstinget Dalarna? www.ltdalarna.se/upload/5951/debattartikel.pdf. Granvik, M, Paperin, A. Orättvis rangordning i Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 45/2007 (s 35). Granvik, M, Paperin, A. Platt fall för SKL:s Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 48/2007 (s 43). Granvik, M. Reflektioner kring patienters rapportering av rök-, alkohol- och motionsvanor i en väntrumsenkät, AllmänMedicin, nr 6, s 5-7, 2008. Granvik, M, Paperin, A. Vilseledande slutsatser sprids dags att ge Öppna jämförelser rött ljus, Dagens Medicin, nr 1-3/2009 (s 30). Granvik, M. Nya perspektiv på frågan om det förebyggande fått vad det förtjänar, AllmänMedicin, nr 2, s x-x, 2009. 16

Utredningsrapporterna på nätet: 1) www.ltdalarna.se 2) Välj Vård och hälsa! 3) Välj Utredningsrapporter under rubriken För professionen! 4) Välj Verksamhetsuppföljning alt Folkhälsouppföljning under Utredningsrapporter! (alt Arkivet ) 5) Välj rapport nr XXX! 17