Grundskolornas arbete

Revisionsrapport Grundskolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Viktor Prytz

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier... 6 3.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling... 7 3.3.1. Enheterna... 7 3.3.2. Övergripande... 9 3.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 9 3.5. Rapportering till barn- och ungdomsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 10 4. Revisionell bedömning och slutsatser... 11 4.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling... 11 4.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier... 11 4.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling... 11 4.3.1. Enheterna... 11 4.3.2. Övergripande... 12 4.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 12 4.4.1. Enheterna... 12 4.5. Rapportering till barn- och ungdomsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering... 12 Halmstad kommuns revisorer

1. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer Barn- och ungdomsnämnden att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering? Vi bedömer att Barn- och ungdomsnämnden inte säkerställer att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Samtliga skolor som ingår i granskningen har likabehandlingsplaner som revideras varje år. Vi har noterat att alla skolor inte har förankrat likabehandlingsarbetet hos eleverna vilket gör att eleverna inte känner till planernas innehåll och betydelse. Lagens krav uppfylls inte i detta avseende. Slottsjordsskolan är dock ett gott exempel där elever blir delaktiga. Skolornas utvärderingar bygger främst på återkommande enkäter till elever. Skolorna utvärderar inte i samma utsträckning de insatser som genomförts enligt likabehandlingsplanen. Nämnd eller förvaltning följer inte upp enheternas arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Lagens krav uppfylls inte i detta avseende. Vi konstaterar vidare att de grundskolor som ingår i granskningen: Har anpassat de främjande, förebyggande och förhindrande insatserna efter skolornas lokala förutsättningar. Har skriftliga rutiner för att hantera situationer som har uppstått. I rutinerna anges ansvarsfördelning och tillvägagångssätt. Eleverna på samtliga skolor vet vart de ska vända sig om det inträffar någon kränkning eller diskriminering. Alla skolor i granskningen anmäler inte ärenden till förvaltningen och uppfyller därmed inte skollagens krav. På några skolor tar inte alla vuxna händelser på det allvar som eleverna anser att händelserna är. Halmstad kommuns revisorer 1 av 13

2. Inledning 2.1. Bakgrund Diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att huvudmannen åläggs att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande och förebyggande arbetet ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån revisorernas riskbedömning kan följande konsekvenser föreligga om arbetet mot kränkande behandling och diskriminering inte är ändamålsenligt: Barn och elever riskerar att fara illa i verksamheten Huvudmannen riskerar skadeståndskrav eller vite 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det bedrivs ett ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling och diskriminering? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Skollagen Diskrimineringslagen Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Varje enhet har plan mot diskriminering och kränkande behandling eller motsvarande. Barn och elevers lika rättigheter och möjligheter främjas samt trakasserier förebyggs och förhindras. På varje enhet samt övergripande finns rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling. På varje enhet samt övergripande sker uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Barn- och ungdomsnämnden får regelbunden rapportering av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Halmstad kommuns revisorer 2 av 13

2.3. Metod och avgränsning Granskningen är genomförd genom intervjuer. Vi har utifrån områdestillhörighet, storlek, årskurs och geografisk spridning valt ut följande skolor: Skavböke skola Österledsskolan Vallåsskolan Slottsjordsskolan På skolorna har vi intervjuat rektor, lärargrupp, eventuellt lokalt team för arbetet med likabehandling och kränkande behandling t.ex. elevhälsan samt grupp med elever. Vidare har vi intervjua förvaltningschefen tillsammans med ansvarig tjänsteman för dessa frågor. Totalt 17 intervjuer. Utöver intervjuerna har vi granskat planerna mot diskriminering och kränkande behandling på respektive skolan, rutiner, ansvarsfördelning, rapporter och uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling både på enhetsnivå och på övergripande nivå. I rapporten kommer vi genomgående att använda begreppet likabehandlingsplan när vi avser plan mot diskriminering och kränkande behandlings samt likabehandlingsplan. Halmstad kommuns revisorer 3 av 13

3. Iakttagelser 3.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och ungdomsnämnden har delegerat till rektor/förskolechef att svara för målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, upprättande av plan för kränkande behandling, skyndsamt utreda och vidta åtgärder om elev utsatt för kränkande behandling samt anmälan till huvudman om barn/elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektorerna anser att det har ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på den enhet som de är rektor för. Det uppges samtidigt att det inte finns något beslut från nämnden som anger detta ansvar utan de anser sig ha detta ansvar genom skollagen. Enheterna har upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling. Revidering av planerna sker vanligtvis under inledningen av höstterminen. En skola har under våren 2013 inlett arbetet med att revidera planen för innevarande läsår. Det finns ingen kommunövergripande mall eller stödmaterial för utformningen av planerna. Skolornas planer består av två delar. En del som är relativt oförändrad från år till år som bl.a. anger lagstiftningen, förklarar begrepp samt beskriver skolans agerande för att förebygga kränkningar och hantera ärenden. Den andra delen är en nulägesbeskrivning som uppdateras i samband med att planen revideras. Österledskolans likabehandlingsplan innehållet definitioner och förklaringar, främjande insatser, förebyggande åtgärder, skolans arbete med händelser och incidenter, utvärdering, revidering och förankring av planen samt utvärdering för senaste läsåret. I bilaga finns en mall för dokumentation av händelser. Skolan har tagit fram en elevversion av likabehandlingsplanen. Denna finns anslagen i alla klassrum tillsammans med skolans ordningsregler. En ny plan tas fram för respektive år och gäller från oktober månad. Underlaget till planen hämtas från enkät till elever, synpunkter från lärarna och LUPP-enkäten 1. Trygghetsvandring har genomförts med elever för att kartlägga otrygga platser på skolan. Resultatet från elevenkäten bearbetas av elevhälsoteamet och presenteras på Fronter. Eleverna deltar inte i diskussion om resultatet. Underlag från skolsköterskans hälsosamtal ingår in i arbetet med likabehandlingsplanen. Samtliga lärare informerar eleverna om likabehandlingsplanen. Elevversionen finns anslagen i klassrummen. 1 Ungdomsstyrelsen har utvecklat enkäten Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som handlar om hur ungas situation ser ut lokalt. Enkäten innehåller frågor till unga om arbete, skola, hälsa, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Halmstad kommuns revisorer 4 av 13

Slottsjordskolans likabehandlingsplan innehåller skolans vision med likabehandlingsarbetet, förväntansdokument, nulägesanalys, skolans kartläggning, rutin och arbetsgång vid händelser, skolans ordningsregler, främjande arbete och utvärdering. I bilaga till likabehandlingsplanen finns viktiga ord för att få en trygg skola som eleverna på skolan tagit fram. Skolans likabehandlingsplan gäller ett för ett kalenderår. Underlaget till planen har hämtats från kamratstödjare och arbete med Flugan, Husmodellen och sammanställning av rapporter om inträffade kränkningar. Flugan är ett arbetssätt där eleverna, om de får vara en anonym fluga på väggen, kan ange vilka kränkningar som förekommer. Husmodellen är platser och utrymmen på skolan och fritids där eleverna engageras i att ange var på skolan kränkningar kan förekomma. Skolsköterskans hälsokontroller ingår i underlaget. Tidigare har skolan låtit eleverna fylla i en enkät. Underlaget från kartläggningen ligger till grund för val av åtgärder i likabehandlingsplanen. För diskrimineringsgrunderna och för kränkningar anges mål, åtgärder, ansvar och utvärdering. Vart och ett av skolans tre spår samt fritids har fått i uppdrag från skolledningen att utformar sitt sätt att arbeta med likabehandlingsplanen. Eleverna har varit delaktiga i spårens arbete. Planen tas upp med eleverna i början på höstterminen och på föräldramöte. Likabehandlingsplanen för Skavböke skola reviderades under våren 2013. I planen beskrivs bakgrunden, syftet med planen och skolans målsättningar. Inledningsvis beskrivs att planen är utarbetad i samverkan mellan elevhälsoteamet, lärarna och elevrepresentanter samt att föräldrarna har lämnat synpunkter som beaktats. I intervjuerna framgår att den senaste revideringen genomfördes av framför allt kuratorn på rektors uppdrag. Årligen genomförs husmodellen med eleverna. Som bilaga till planen finns dels en beskrivning av elevernas rättigheter och skyldigheter samt läsårets ordningsregler. Eleverna och lärare anser att det årligen genomförs en husmodell där eleverna anger var de känner sig otrygga på skolan. Resultatet ligger till grund för åtgärder för att undanröja de otrygga platserna. Varje termin går lärarna igenom vissa delar av likabehandlingsplanen med eleverna men den delas inte ut till eleverna. Vallåsskolan har en likabehandlingsplan som gäller för läsåret 2012/13. Planen inleds med beskrivning av den rättsliga regleringen av skolans ansvar och definitioner. Enligt rektorn är de inledande kapitlen relativt oförändrade från år till år och det är framför allt nulägesbeskrivningen som uppdateras. Revideringen av planen inleds med att rektor och kurator tar fram förslag till ny plan som lärare och eleverna därefter har en möjlighet att kommentera. Eleverna involveras framför allt vid genomförandet av husmodellen och genom trygghetsenkät. Eleverna anser att de inte känner till likabehandlingsplanen så väl samt att de inte har någon större inverkan på utformningen av planen. Lärarna anser att de går igenom planen med eleverna årligen och att eleverna har fått ut planen. Vidare används planen som arbetsmaterial inom ramen för vissa värdegrundsövningar som genomförs på skolan. Halmstad kommuns revisorer 5 av 13

3.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier 3.2.1. Enheterna Östergårdsskolans främjande insatser består av läger för år 7 vid skolstarten med bland annat samarbetsövningar. Mentorn i klasserna har en halv dag om ordningsregler, moral och hur vi ska vara mot varandra. Under 2013 genomförs ett dramaprojekt med värderingsövningar tillsammans med Kulturskolan. Under året kommer man också att arbeta med en musical där många elever engageras. Skolledningen har ett tydligt fokus på eleven och samtal med eleven. Detta har påverkat de vuxnas sätt att vara på skolan i relation till eleverna och arbetsklimatet på skolan. De förebyggande insatserna består av rastvärdar, elevcoach, som är en länk mellan skolan och hemmen, samarbete med Kärnhuset, socialförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin och polisen, ett pilotprojekt med föräldrastöd i samarbete med Region Halland, och kamratstödjare. Elevrådet engageras i att ta fram förslag till aktiviteter och åtgärder. I Slottsjordsskolans likabehandlingsplan framgår organisationen (skolnivå, klassnivå och individnivå) för det främjande arbetet men inte vilka insatser som planeras. Det främjande arbetet sker främst i de tre spåren. Ett av spåren har arbetat med att förtydliga likabehandlingsplanen, ett annat har haft 20 minuter i veckan under 2 månader med aktiviteter i årskursblandade grupper och det tredje har haft 2 heldagar per termin med gemensamma aktiviteter, bland annat har elever filmat typiska kränkande situationer. Vidare har fritid valt att arbeta med elevernas språk, dels i spåren och dels i storting med samtliga elever. Skolan genomför också gemensamma aktiviteter som talangfestival, olympiad, kompissamtal och gemensam morgongympa för hela skolan. Grundsärskolan är integrerad i grundskolan, vilket bidrar till skolans arbete med likabehandling blir konkret. Enligt intervjuerna stärker detta toleransen på skolan. Vid behov genomför skolsköterskan eller kuratorn samarbetsövningar med eleverna. Det förebyggande arbetet sker av rastvärdar och ihop med idrottsföreningar genom rastaktiviteter. Skolsköterskan har bildad en tjejgrupp med elever. I likabehandlingsplanen för Skavböke skola beskrivs hur skolan ska arbeta främjande och förebyggande. De främjande insatserna ska handla om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Det förebyggande arbetet ska bygga på de risker som har identifierats i husmodellen. Som exempel på främjande arbete anges morgonprat mellan klasslärare och eleverna, etiska samtal och värdegrundsövningar, skolans kompisstödjargrupp, rastvärdarna och elevhälsoteamet. Lärarna anser att de dagliga samtalen med eleverna är viktiga. I samtalen kan de vuxna visa på gränser och förväntningar samt fånga upp eventuella problem hos eleverna. Lärarna anser att skolan är sårbar pga att de är så få lärare. Det senaste året har flera lärare slutat vilket resulterat i att flera delar i det förebyggande och främjande arbetet inte har fungerat enligt planen. Halmstad kommuns revisorer 6 av 13

Vallåsskolan beskriver i likabehandlingsplanen arbetet för att främja barns och elevers lika rättigheter och förebygga kränkande behandling. På skolan ska de bedrivas ett regelbundet värdegrundsarbete genom att bl.a. en lektion per vecka ska ägnas åt dessa frågor. Lärarna anser att de använder denna tid till att lyfta aktuella frågor, genomföra värdegrundsövningar eller använda tiden till nödvändig information. Eleverna anser att dessa lektioner ibland tar upp värdegrundsfrågor men även används som klassrådstid eller vanlig undervisning för att ta igen förloraden lektioner. På skolan finns ordningsregler, en gemensam värdegrund och ett kontrakt som elev och föräldrar skriver under. Reglerna ska gås igenom när läsåret börjar och kontraktet ska bekräfta att elever och vårdnadshavare har tagit del av reglerna och värdegrunden. Det finns trygghetsteam, klassråd, elevråd, proffskompisar (årskurs 3-6) och kamratstödjare (årskurs 7-9) som samtliga ska arbeta med det förebyggande och främjande arbetet. Grupperna ska på olika sätt uppmärksamma eleverna på värdegrundfrågor och likabehandling men även fungera som nätverk för att upptäcka elever som utsätts för diskriminering och kränkningar. Eleverna anser att elevrådet inte har någon roll i likabehandlingsarbetet men att kamratstödjarna har en viktig funktion. Personalen anser att grupperna bidrar till att förankra likabehandlingsarbetet och ökar möjligheterna att upptäcka diskrimineringar och kränkningar. 3.2.2. Övergripande Förvaltningens jämställdhetsutvecklare har nämndens uppdrag att bland annat arbeta med jämställdhet och kränkningar samt stödja förskolornas och skolornas arbete i likabehandlingsarbetet. Detta sker genom föreläsningar, utbildningar och handledning. 3.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling 3.3.1. Enheterna I skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling beskrivs rutinerna vid anmälan och utredningar. Att upptäcka barn och elever som kränker eller utsätts för kränkning är enligt intervjuerna det viktigaste momentet. Det finns ingen given rutin för detta då information och signaler om kränkningar och diskriminering kan komma från flera källor. Enligt lärare och rektorer är den viktigaste källan eleverna själva. Österledsskolan skolans arbetsgång vid händelser framgår av likabehandlingsplanen. Enligt intervju med elever vet de vart de ska vända sig. Eleverna har också möjlighet att anonymt lämna lappar till kurator. Kamratstödjare kan informera om kräkningar. Förekomsten av kränkningar uppges ha minskat de senaste åren. Vanliga kränkningar idag är verbala, det är sällan som fysiska kränkningar förekommer. Halmstad kommuns revisorer 7 av 13

Utfrysning och att elever lämnas ensamma förekommer. Nätmobbning förekommer oftast på fritiden men följer med in skolans arbete. De incidenter som inte är allvarliga och inte upphör efter ett direkt samtal dokumenteras och anmäls till rektor. Enligt intervjuerna reagerar vuxna snabbt på inträffade kränkningar. I de fall kränkningar förekommer har elevhälsoteamet initierat åtgärder, till exempel rollspel med dramapedagog eller om härskartekniker. I Slottsjordskolans likabehandlingsplan framgår arbetsgång och rutiner när händelser inträffar. Enligt intervjuer med elever är fotbollsplanen en otrygg plats där de äldre eleverna bråkar och vill demonstrera sin makt. Omklädningsrum kan också vara otrygga. Rastvärdarna är ibland på skolan innegård och inte vid fotbollsplanen vilket gör att elever får hämta rastvärdar om det uppstår bråk. Rastvärdarna kan ibland säga bry dig inte om dom när elever ber om hjälp. De vanligaste kränkningarna består av verbala uttryck, det är sällan som utfrysning förekommer. Bland flickorna kan det förekomma kränkningar som har med utseendet att göra. Enligt intervju med vuxna förekommer nätmobbning. Oftast inträffar händelserna på fritiden och får tas om hand av skolan. Händelser anmäls till rektor eller annan inom elevhälsoteamet. Om det uppstår oklarheter vad som ska anmälas diskuterar lärare och elevhälsoteam händelsen. Enligt intervjuerna är det inte lätt att avgöra vilka händelser som ska dokumenteras. Elevhälsoteamet försöker avgöra detta genom att diskutera exempel. Om en händelse leder till att åtgärder vidtas ska föräldrarna informeras och skriva under. Enligt intervjuerna har elever lätt för att vända sig till vuxna på skolan. Vuxna är i regel bra på att agera snabbt och att samarbeta om händelser. Skavböke skola har en rutin för att upptäcka kränkningar och diskriminering. Personalen ska vara uppmärksam på elevernas trygghet, kompisstödjarna ska meddela de vuxna om de upptäcker något, utvecklingssamtalen innehåller samtal om elevens sociala situation och i skolsköterskans hälsoenkät kan problem upptäckas. När en situation upptäcks ska detta, enligt likabehandlingsplanen, hanteras och redas ut omedelbart genom tillsägelse och samtal. Föräldrarna ska alltid informeras. Eleverna anser att de vuxna agerar men att de inte ser alla situationer. Vidare anser eleverna att de vuxna i flera sammanhang försöker lösa situationen genom att eleverna ska säga förlåt. Det är en person på skolan som hanterar samtliga ärenden. Eleverna uttrycker ett stort förtroende för denna person. Lärarna anser att det i vissa sammanhang är svårt att agera snabbt vilket innebär att åtgärderna sätts in för sent. Detta beror bl.a. på att de är få lärare på skolan och det därmed är svårt att uppmärksamma situationerna. Lärarna och elevhälsan anser att ärendena dokumenteras men att den avsedda blanketten inte används i samtliga ärenden. Vid allvarliga ärenden kopplas rektor in. Vallåsskolan har rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling som anger olika möjligheter att uppmärksamma och upptäcka diskriminering och kräkningar. Det handlar om att på lektionstid och på raster vara uppmärksam på olika situationer, att på konferenser och mötestider lyfta aktuella ärenden och situationer, att arbeta med de etablerade grupperna för lärare och elever samt nyttja de regelbundna samtalen inom skolans uppdrag som t.ex. utvecklingssamtal och med- Halmstad kommuns revisorer 8 av 13

arbetarsamtal. Lärare och elever anser att kränkningar och diskrimineringar upptäcks men att det ändå finns mörkertal genom situationer som de vuxna inte ser, upptäcker eller får information om. Rutinen vid upptäckt innebär att klassförståndaren/mentorn eller trygghetsteamet ska kontaktas i första hand. Den som kontaktas har ansvar för att utreda ärendet. I planen uttrycks att den som kontaktas gör övervägandet om hur situationen ska hanteras. En bagatellartad situation kan hanteras av den kontaktade med en enkel utredning. Allvarliga kränkningar ska alltid anmälas till rektor. Eleverna anser att de vet vem de ska kontakta om de behöver. Vidare anser eleverna att de vuxna agerar när de får reda på något men att det även förekommer kränkningar som de vuxna inte upptäcker. Personalen anser att de i första hand försöker utreda och lösa situationen genom samtal med eleverna och eventuellt föräldrarna. Nästa steg är att kontakta trygghetsteamet som då arbetar en variant av Farstamodellen med fördjupade samtal med involverade elever. Rutinen anger vikten av att dokumentera ärenden och utredning och det är framför allt trygghetsteamet som dokumenterar genom samtalsprotokoll och mötesprotokoll. Enligt trygghetsteamet finns det två dokumentationsalternativ. Ett lokalt system för mildare kränkningar som hanteras på skolan och ett system från förvaltningen som används vid allvarliga ärenden och som innebär att utredningar och anmälan skickas till förvaltningschefen. Det är trygghetsteamet som avgör vilket system som ska användas. 3.3.2. Övergripande Enligt nämndens delegationsordning ska rektor/förskolechef fortlöpande anmäla till huvudmannen om barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Detta ska enligt ett särskilt beslut i nämnden ske genom e-mail till förvaltningschefen. Det ska inte göras någon värdering av situationen innan det anmäls till förvaltningschefen. Enligt intervjuerna framgår att inte alla rektorerna är medvetna om att denna rutin fortfarande gäller. De situationer som uppstår hanteras inom ramen för skolans rutiner och anmäls sällan eller inte alls till förvaltningen. 3.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Österledskolan utvärderar likabehandlingsplanen varje år. Elevhälsoteamet arbetar med revidering under en dag per år i slutet av läsåret. Som underlag till utvärderingen finns elevenkäterna och utvärderingar av insatserna under året. Elever, föräldrar och personal engageras i utvärderingen. Slottsjordskolans likabehandlingsplan utvärderas årligen och revideras utifrån kartläggningen. Enligt planen ska elevernas göras delaktiga och ges tillfälle att föreslå åtgärder. Eleverna medverkar genom kartläggningarna, vilket är en del i utvärderingen. Utvärderingen och revideringen av likabehandlingsplanen på Skavböke skola har blivit försenad under läsåret 2012/13 och genomfördes i maj 2013. I planen anges att det är rektor som ansvarar för utvärdering och revidering. Utvärderingen ska ske Halmstad kommuns revisorer 9 av 13

i juni och eleverna ska vara delaktiga i arbetet. Därefter ska utvärderingen och revideringen behandlas på en arbetsplatsträff i september. Enligt lärarna sker uppföljning av enskilda ärenden genom observationer och samtal med eleverna i vardagen. Det sker dock ingen systematiskt utvärdering av likabehandlingsplanen eller arbetet under året då det inte finns tid till det. Vallåsskolans likabehandlingsplan utvärderas varje läsår av elever och personal. Elevernas utvärdering består av att svara på trygghetsenkäten och husmodellen. Personalen är delaktiga i den årliga nulägesbeskrivningen som finns i likabehandlingsplanen. Uppföljning av de ärenden som uppmärksammas sker inom ramen för utredningen genom samtal med eleverna och observationer från de vuxna. 3.5. Rapportering till barn- och ungdomsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Inom fullmäktiges målområde Trygghet, säkerhet och folkhälsa ingår arbetet för att motverka mobbning. Det anges att barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras och inte utsätts för mobbning. En förutsättning för att skapa en trygg vardag för barn och ungdomar är att kommunen arbetar systematiskt för att motverka mobbning. Ett konkretiserat mål är att andelen barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. 3.5.1. Enheterna Enligt rektorerna sker det ingen rapportering till förvaltningen eller nämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Förvaltningen har inte gjort någon utvärdering av skolornas arbete med likabehandlingsplanerna. Nämnden har delegerat till förvaltningschefen att ta emot anmälningarna om kränkande behandling och diskriminering från skolorna. Österledskolan lämnar idag ingen dokumentation eller sammanställning över inträffade kränkningar till förvaltningen. Samtliga dokumenterade händelser på Slottsjordsskolan lämnas till förvaltningen. Skavböke skola lämnar ingen rapportering till förvaltningen över enskilda händelser. Vallåsskolan rapporterar vissa ärenden till förvaltningen enligt den angivna mallen. Det är trygghetsteamet och rektor som avgör vilka ärenden som skickas till förvaltningen. Förvaltningen gör uppföljningar genom LUPP-enkäten och deltagande i SKL:s öppna jämförelse av mjuka värden. Dessa enkäter genomförs regelbundet och mäter elevernas trygghet på skolorna. Resultaten redovisas för nämnden. 3.5.2. Övergripande Jämställdhetsutvecklarna redovisar till nämnden bedömningar av förskolornas och skolornas arbete. Halmstad kommuns revisorer 10 av 13

4. Revisionell bedömning och slutsatser 4.1. Enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling Vi konstaterar att nämnden fattat beslut om ansvar enligt skollagen men att rektor ange sig ha ansvar enligt skollagen och diskrimineringslagen. Vi kan vidare konstatera att varje enhet har likabehandlingsplaner och att planerna revideras på de flesta skolor under hösten varje läsår. Vi konstaterar att alla skolor som ingår i granskningen inte har förankrat likabehandlingsplanerna tillräckligt hos eleverna, vilket gör att dessa inte känner till planernas innehåll och betydelse. I Skolverkets allmänna råd poängteras vikten av att barn och elever aktivt ska uppmuntras och ges verkliga möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Det är viktigt att i planerna åskådliggöra hur det ska gå till och att detta realiseras. 4.2. Främjas lika rättigheter och möjligheter samt förebyggs och förhindras trakasserier Vi kan konstatera att det på skolorna bedrivs främjande, förebyggande och förhindrande arbete som är anpassat efter lokala förutsättningar och möjligheter. Utifrån de likahandlingsplaner vi har tagit del av samt intervjuerna konstaterar vi att samtliga skolor inte fullt ut arbetar som de beskriver i planerna. Elevernas görs inte alltid delaktighet i den omfattning som det avses enligt de egna dokumenten och lagstiftningen. Slottsjordskolan är ett gott exempel där elever görs delaktiga. 4.3. Rutiner och system för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera uppgifter om samt åtgärda trakasserier och kränkande behandling 4.3.1. Enheterna Vi kan konstatera att samtliga skolor har rutiner för att anmäla, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Eleverna på samtliga skolor vet vart de ska vända sig om det inträffar någon kränkning eller diskriminering. Någon skola saknar tydliga rutiner eller metoder för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Samtliga skolor uppvisar att de strävar efter att upptäcka och hantera trakasserier och kränkande behandling på ett tidigt stadium. På två av skolorna har vi noterat att vuxna inte alltid tar händelser på det allvar som eleverna anser att händelsen är. Halmstad kommuns revisorer 11 av 13

4.3.2. Övergripande Det finns riktlinjer från förvaltningen att använda mallar för utredning och dokumentation. Dessa är dock inte fullt ut förankrade i verksamheterna. Samtliga skolor anmäler inte ärenden fortlöpande till förvaltningschefen varför samtliga skolor inte uppfyller lagens krav. 4.4. Uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering 4.4.1. Enheterna Samtliga skolor utom Skavböke utvärderar och reviderar årligen likabehandlingsplanerna. Utvärderingarna bygger främst på de återkommande elevenkäterna. Det är inte alla skolor som utvärder insatserna som genomförts enligt föregående års plan. Enligt vår uppfattning bör utvärderingen av årets arbete med likabehandling förbättras. 4.5. Rapportering till barn- och ungdomsnämnden av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Huvudmannen ska, enligt skollagen, se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Vi kan konstatera att huvudmannen genom bristande uppföljning av enheternas arbete mot kränkande behandling och diskriminering inte uppfyller detta krav. Halmstad kommuns revisorer 12 av 13

Bo Thörn Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstad kommuns revisorer 13 av 13