Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola
Innehållsförteckning Hjalmar Lundbohmsskolans verksamhet 3 Skolans vision...3 Lagstiftningen...3 Definitioner...3 Det främjande arbetet på skolan......4 Kön...4 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.........4 Sexuell läggning...4 Funktionshinder...5 Annan kränkande behandling...5 Det förebyggande arbetet...5 Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling......6 Utvärdering av föregående läsårs kartläggning.7 Bilagor..7 Referenslista..7 2
Lapplands Gymnasium, Hjalmar Lundbohmsskolans verksamhet 850 elever 110 personal Studieförberedande program Yrkesprogram Introduktionprogram Gymnasiesärskola Skolans vision Lapplands Gymnasium ska karaktäriseras av bra kommunikation, öppenhet och goda relationer. Vår skola präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola skall vara trygg för alla och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Lagstiftning Skollagen SFS 2010:800 kap 6 10 Diskrimineringslagen 2009:567 Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Arbetsmiljölagstiftningen Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling. Alla barn och elever på förskola/skola ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan/skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön. Exempelvis kan det vara så när en flicka nekas tillträde till ett visst program på gymnasiet med motivering att det går redan så många flickor på detta program. Med indirekt diskriminering menas att diskriminera genom att behandla alla lika. Exempelvis så kan skolan indirekt diskriminera genom att servera alla elever samma mat. Det kan finnas elever som p g a religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är även trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling (inkluderar begreppet mobbning) är ett uppträdande som 3
kränker ett barns eller en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till kränkande behandling. Exempel på detta kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Det främjande arbetet på skolan Det främjande arbetet på skolan utgår från de fem första diskrimineringsgrunderna. Kön Att arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Uppmärksamma och motverka normativa påståenden Stödja könsövergripande yrkesval Uppmärksamma olika värderingar hos varandra Uppmuntra elevers olika sätt att vilja ge uttryck för och föra dialog kring jämställdhetsfrågor Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning På vår skola skall alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skolarbetet skall leda till ökad förståelse för olika kulturer och religioner Studiebesök/föreläsare Att stötta eleverna till reflektioner vid/efter olika intryck av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Vår skola skall arbeta för ökad förståelse för olikheter i sexuell läggning. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Vår skola arbetar särskilt med att höja kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen för berörda lärare. Uppmuntrar elevgrupper till resonemang och diskussioner kring aktuella utbud i media rörande sexuell läggning. Nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk Hälsobesök med skolsköterska i åk 1 4
Funktionshinder På vår skola skall alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Skapa lösningar på individ- och gruppnivå Alla elever ska ha möjligheter att delta i skolans verksamhet Elever har tillgång till alternativa verktyg i lärandet Annan kränkande behandling (t.ex mobbning) Ingen elev på vår skola skall känna sig utsatt för annan kränkande behandling. Lyfta likabehandlingsarbete till dialog vid enheterna, dvs våga se, acceptera och reagera på det vi ser Påtala och minska klotter som kränker. Stödja utveckling av vår kamratstödjarverksamhet. Stödja våra elevskyddsombud. Cafeteria för elever och personal Hälsobesök/hälsoenkät Utvecklingssamtal Det förebyggande arbetet på skolan Kartläggning inför Plan 2015/2016 Inför kommande läsår 2015/2016 har skolan frågat upp eleverna, utifrån en enkät vad de önskar att skolan prioriterar i det förebyggande arbetet. Ca 300 elever valde att svara på enkäten och flest antal elever (37 %), ansåg att skolans ska fortsätta att fokuserar på arbetet mot Annan kränkande behandling/mobbning. Tätt följd av arbete mot kränkningar på grund av kultur, religion eller annan trosuppfattning. Ingen elev på vår skola skall känna sig utsatt för annan kränkande behandling. Åtgärd: Skolan planerar i arbetet mot kränkande behandling i samverkan med hela skolan, hur vi ska lägga upp arbetet mot kränkande behandling under läsåret 2015/2016 enligt följande; v. 34 PK. All personal får del i kommande arbetssätt med eleverna. v. 37 Arbetsgruppen träffas (torsdag 10/9 kl 15.30) v. 39-50 Eleverna får sin input gällande arbetet mot kränkande behandling i aulan i två - tre sittningar. Detta avslutas med gemensam reflektion med mentor, som delas med rektor och en kort enkät om arbetet. 5
V 42 Arbetsgruppen träffas (torsdag 15/10 kl. 15.30) för att planera föreläsningen och hur vi ska följa upp denna. v. 51 Samtliga mentorer återkopplar elevernas reflektioner på tidigare arbete, enligt beslutat förfarande. v. 5 Arbetsgruppen träffas (torsdag 4/2 kl. 15.30) för att besluta och gå ut med lämpligt frågesätt till eleverna inför arbetet läsåret 16/17. v. 6-9 Arbetet för att fånga upp elevernas synpunkter inför kommande läsårs arbete initieras. v. 14 Arbetsgruppen träffas (torsdag 7/4 kl. 15.30) för att besluta om på vilket sätt vi ska arbeta med personal och elever kommande läsår. v.22 Arbetsgruppen träffas (torsdag 2/6 kl 15.30) för att knyta ihop inför höstens PK och kommande läsårs arbete Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Upptäckande och utredning Lärare och annan personal har anmälningsplikt till rektor vid misstanke om kränkande behandling enligt skollagen 2010:800 Vid kännedom om en kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas skyndsamt. Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras, om anmälan till polismyndighet ska göras eller om skolan behöver ta hjälp av andra instanser. Skolan ska ha tydliga rutiner för hur skolan ska agera och vilka som ska agera när kränkning inträffat. Åtgärderna bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Skolan ska också överväga om åtgärder även behöver vidtas i system att förändra förhållande på grupp och skolnivå utifrån de enskilda fallen. Åtgärder Innan första samtal Mentor informerar sin rektor om att åtgärder kommer att startas. 1:a samtal 1. Mentor har samtal med den kränkta/kränkte, enskilt. 2. Mentor har samtal med den som kränkt, enskilt. 3. Mentor i samverkan med Elevhälsan har samtal med den kränktes/kränktas 6
föräldrar (gäller omyndig elev). 4. Mentor i samverkan med Elevhälsan har samtal med kränkarens föräldrar (gäller omyndig elev). 5. Uppföljningssamtal. Alla deltar tillsammans (vid samtycke) Föräldrar deltar vid behov. 6. Viktigt att Elevhälsan/mentor efter en tid har uppföljningssamtal med den kränkte eleven för att höra hur det går. Om detta inte hjälper: 1. Elevhälsan har i samråd med mentor samtal med kränkarens föräldrar (gäller omyndig elev). 2. Elevhälsan har i samråd med mentor samtal med den kränkte/kränkta och dennes föräldrar (gäller omyndig elev). Om detta inte heller hjälper: 1. Rektor, har i samråd med Elevhälsan och mentor, samtal med kränkaren och dennes föräldrar. 2. Rektor, har i samråd med Elevhälsan och mentor, samtal med den kränkte/kränkta och dennes föräldrar. 3. Elevhälsan tar, i samråd med rektor, kontakt med sociala myndigheten. 4. Rektor gör polisanmälan Varje anmälan skall delges skolans nämnd, med kort information om åtgärd. Utvärdering av föregående läsårs kartläggning Inför föregående läsår 14/15, har arbetsgruppen mot kränkande behandling under vårterminen 2014 fördjupat sig i alternativa sätt att verka för att lyfta och synliggöra arbete mot Annan kränkande behandling och kom fram till ett arbetsförslag som förankrades i skolledningen. Det ledde till att vi vid personalens arbetsårs start på höstterminen gemensamt med all personal tittade på en film (ca 15 min) om mobbning i aulan, och därefter fick all personal i specifika grupper reflektera utifrån specifika frågeställningar och lämna till sin rektor. Detta gjordes senare på hösten likvärdigt med alla elever i skolan med samling i aulan och reflektioner via googleenkät med hjälp av respektive mentor som förde dialoger i klassrummet. Den gemensamma uppgiften följde vi upp under läsåret på vårterminen, då mentorerna förde resonemang och tog in synpunkter från eleverna kring det vi gjort och hur det ser på bl.a nätmobbning och mobbning i allmänhet. Detta återkopplades till respektive rektorsenhet, så att rektor kan återkoppla en sammanfattad bild till medarbetarna om hur eleverna uppfattar och önskar fortsätta vårt arbete. Innan sommaruppehållet fick eleverna i åk 1 och 2 återkoppla enskilt vad de anser är viktigt att arbeta vidare med inför kommande läsår. Sammanfattningsvis så upplevde personalen att det var oerhört bra att vid arbetsårets start gemensamt bli initierad som personal kring skolans kommande arbete mot kränkande behandling, innan eleverna kom. Detta sätt att arbeta gjorde också att all personal blev delaktig i hur vi lämpligen behöver redigera i frågeställningar och tid, innan vi gemensamt går ut till eleverna. Och alla medarbetare var införstådda med, vad som skulle göras. Det gav förutom en tydlig inblick i hur vi ska fokusera i arbetet utifrån vad eleverna inför läsåret anser är viktigt att arbeta med, även för medarbetarna i sitt ledarskap i klassrummet, en 7
delaktighet och inflytande över hur vi utformade detta viktiga gemensamma arbete för alla elever, oavsett årskurs och program. Tillika upplevde eleverna att det fanns en ökad tydlighet av att vi som skola uppmärksammat detta gemensamt, men gav också goda synpunkter kring fortsatt utvecklingsarbete gällande vad de/eleverna ser som centralt i arbetet mot kränkande behandling i skolan/ vår skola. Inför kommande läsår uttrycker eleverna att det är viktigt och mycket centralt att fortsätta arbeta mot annan kränkande behandling/mobbning, och från skolans sida ser vi också att detta handlar framförallt om elevernas, men också vi alla i personalens självkänsla och självförtroende. Varför vi ser att vi ska fortsätta att i samverkan arbeta vidare med att stötta utvecklandet av förhållningssätt, självkänsla och självförtroende, för att på så sätt motverka mobbning och fokusera på god attityd. Bilagor Utredningsblankett Dokumentation sker med hjälp av Utredningsblankett Referenslista Skolverket: Allmänna råd och kommentarer 2009 DO, BO och skolinspektionen: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling: en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan, 2009. 8