Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk



Relevanta dokument
Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

något för framtidens lantbrukare?

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Varmt och gott eller.

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Så här fortsätter Greppa Näringen

Utveckling och hållbarhet på Åland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

LRFs WEBBINARIER

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Förtroendevald. För dig som är nyfiken och vill veta mer om uppdraget

Miljööverenskommelse

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Christl Kampa-Ohlsson

Landsbygdsprogrammet

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Alltid det svarta fåren!

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Inledning sid 3. Förslag till uppläggning sid 4-5. Förslag till bilagor sid 6

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Vegetation som föroreningsfilter

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Med miljömålen i fokus

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Naturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Landsbygdsprogrammet

Branschstatistik 2015

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Utveckling utan tillväxt?

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Vad är målbilder för LRF Skåne?

möjligheter, svårigheter och ett bidrag från

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Landsbygdsprogrammet

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Svenskmärkning AB

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

hållbar affärsmodell för framtiden

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Transkript:

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling? Ändrat klimat tre konsekvenser Minska utsläppen Leverera klimatsmarta produkter, bioenergi Anpassning Energieffektivisering Oberoende av fossil energi Om det snabbt blir oljekris? Eko Kött Inte tekniska utmaningar i första hand

LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna

LRF:s tre roller Intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna Bidra till ett mer hållbart samhälle Företags- och företagarutvecklare LRF vässar stödet till det enskilda företaget

Ekonomiskt viktiga produktionsgrenar i de gröna näringarna (2006) Animalieproduktion 20 miljarder Mjölk 9 Nötkött 4 Gris 3 Fågel 2 Växtodling 10 Skog (Jordbruk) 10 (5) Trädgård 5 Köksväxter, plantor 3 Potatis 1,5 Frukt o bär 0,5 Tjänster 3-6 Sammantaget 8-10 % av BNP och sysselsättning

LRFs vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Använda än mer av jorden och skogen

Vad är ett hållbart samhälle? Målet? Människor lever solidariskt med varandra inom de gränser som planetens ekosystemen sätter. (Bygger på Brundtland kommissionen och UNöverenskommelser) Solidaritet mellan människor, länder geografiskt och över generationer. Både sociala och ekonomiska faktorer. Vi lever av och inom ett ekosystem. Vi påverkar det och vi är beroende av det, dvs en integrerad del av det.

Vad är hållbar utveckling? Det är processen att komma till det hållbara samhället. Omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer De tre faktorerna är alla nödvändiga för en hållbar utveckling Ekonomiska och sociala faktorer medför ofta skador på ekosystemen. Varje situation analyseras för att se vilka faktorer som behöver ändras och hur målkonflikter kan lösas Tidsperspektivet är både långt och kort. Om något fungerar över 100-tals år är det sannolikt hållbart.

Principer för ökad ekologisk hållbarhet Förorena inte så att ekosystemen påverkas systematiskt eller irreversibelt Metaller och kemikalier Förstör inte fysiskt biotoper eller ekosystem systematiskt eller irreversibelt Asfaltering, markpackning Stödja ekosystemen Öka bördighet, öka bonitet, öka tålighet mot förändringar och därmed deras förmåga att producera mer ekosystemtjänster och varor från systemen. Det handlar mer om ekosystemens funktion och ryggradsarter än enstaka hotade arter, (även om de har ett egenvärde och kan vara indikatorer)

Mänsklighetens säkra utrymme Ecology and Society, In Press 14th September 2009. Planetary Boundaries. Johan Rockström et al.

Exempel på faktorer som påverkar social hållbarhet Frid och fred är grunder. De system vi skapar ska stödja mänsklig solidaritet och välfärd i ett hållbart samhälle. Vi har ett lärande samhälle För jordbrukare kan det vara Mindre ensamhet Mindre risk för olyckor Bra samarbete mellan olika aktörer, bönder och konsumenter Mer fritid För landsbygden kan det också vara Bättre infrastruktur (mobilnät, post, vägar, barnpassning) Bra samarbete mellan olika aktörer, bönder och konsumenter Säkrare ekonomi Kulturarv erfarenheter från tidigare praxis Integrera stad och land på många områden t ex mat, slam, turism

Exempel på faktorer/principer för ekonomisk hållbarhet Ekonomi är att hushålla med resurser Den lokala ekonomin är basen för en fungerande ekonomi, men de ekonomiska flödena är också globala. Transfereringar används för att stärka ekologiska och sociala faktorer. Miljöersättningar, koldioxidskatt Sjukförsäkringar, skolpeng etc För de gröna näringarna är det viktigt att Gården är lönsam och produkterna/tjänsterna konkurrenskraftiga Att företaget klarar prisvariationerna, har flera ben att stå på. Att det finns en förutsebarhet i den ekonomiska planeringen Infrastrukturen är både en ekonomisk och social faktor för företagandet på landsbygden

Hur arbetar LRF med hållbar utveckling? Hållbar utveckling finns med i grunddokument Utvecklar policyer som på kort och lång sikt styr mot en mer hållbar utveckling Identifiera nyckeltal som visar utvecklingen Genom åtgärder påverka utvecklingen Utbilda medarbetare och lantbrukare om vad hållbar utveckling innebär Forskning, demo Redovisa hur det går

Växtskydd Växtskydd behövs för höga, jämna skördar med god kvalitet Flera ämnen läcker till vatten eller är farliga för brukaren Alternativ krävs - ämnen kommer att förbjudas Strategier på kort sikt - Säkra tillgång och konkurrenskraft - Utbildning, utrustning för att minska risker Strategier på lång sikt - Integrerat växtskydd - Utveckla fler metoder med mindre risker

Slam från reningsverk Ett hållbart samhälle återför kväve, fosfor, svavel, kol mm Det tillför inte oönskade ämnen Kadmium m fl metaller Organiska gifter Smittämnen Två strategier På kort sikt Stöd att kontinuerligt förbättra slammet via kvalitetssäkringssystem REVAQ. Sätt upp långsiktiga mål för förbättringsarbetet/slamkvaliteten Skilj på förbättringsprocess och marknadsintresse för slammet. Stöd återföring av växtnäring från sorterande system och små system. På lång sikt: Peka på hur den storskaliga strukturen kan utvecklas/ändras för att växtnäringen ska kunna återföras utan föroreningar. Detta kräver sannolikt att staten stödjer till kommunerna.

Skördeutveckling sortförsök i höstvete, Skåne 14000 12000 10000 kg / ha 8000 6000 4000 2000 tre bästa sorterna alla sorter i försöken enbart kosack 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Öka bördigheten? Bygga upp kolhalter till minst 2 % Växtföljdfrågor Minska markpackningen Säkra vattentillgång Ta vara på hela solfångarperioden Vi får allt längre växtperiod Undersöka avkastningsskillnader mellan plusgårdar och medelgårdar