Konjunkturprognos. April 2002

Konjunkturprognos FöreningsSparbanken bedömer internationell och svensk konjunktur April 2002 Svensk ekonomi stärks gradvis i takt med att omvärldskonjunkturen förbättras: BNP växer med 1,6 % i år och 2,4 % nästa år * Återhämtningen i telekomsektorn fördröjs medför att konjunkturuppgången i Sverige blir mild med hushållen som främsta tillväxtmotor * Ett högre inhemskt inflationstryck talar för mer aggressiva räntehöjningar från Riksbankens sida

Försiktig vårkänning i konjunkturen Sammanfattning Nu sker en normalisering av konjunkturbilden Efter några år av god tillväxt 1997-2000 föll tillväxten skarpt i främst den inhemska efterfrågan under 2001. Efter denna berg och dalbana börjar konjunkturen långsamt återhämta sig och en normalisering sker. BNP väntas växa med 1,6 % i år och 2,4 % nästa år. Det är en upprevidering med 0,3 procentenheter för 2002 jämfört med vår novemberprognos. En viktig orsak till konjunkturuppgången står att finna i en starkare omvärldskonjunktur. Allt fler tecken på en ljusare amerikansk konjunktur spiller över i en global återhämtning. Sedan senhösten har osäkerheten efter terrordåden gradvis minskat. Fortfarande kvarstår risker för bakslag det gäller att den period av lageruppbyggnad som förutses under innevarande år även följs upp av en starkare inhemsk efterfrågan. Det handlar även om att oroligheterna i Mellanöstern inte bidrar till ökad osäkerhet samt ett kraftigt högre oljepris och ränteläge, en utveckling som vi inte räknat med i vår prognos. En annan orsak till en starkare svensk konjunktur är att hushållens framtidstro stärks, vilket medför att den goda inkomst- och förmögenhetsutveckling som hushållen gynnas av resulterar i ökade konsumtionsutgifter. Vi bedömer att förutsättningar finns för att hushållen skall komma att utgöra den främsta tillväxtmotorn under prognosperioden. Däremot är det inte en frågan om en återgång till de starka tillväxtsiffror som noterades för hushållen 1998-2000 det stora uppdämda konsumtionsbehov som fanns då saknas i denna konjunkturfas. Att vi förutser en relativt måttlig konjunkturförstärkning beror även på att vi inte räknar med någon större återhämtning inom IT och telekommunikationer. En starkare uppgång fördröjs till efter prognosperioden. Detta avspeglas i den svenska exporten, som i princip följer världsmarknadstillväxten men som inte förmår återta de marknadsandelar som gått förlorade under 2001-2002. Det märks även på investeringssidan, där privata investeringar fortsätter att växa relativt dämpat och där istället offentliga investeringar och bostadsinvesteringar står för huvuddelen av uppgången. Osäkerheten om konjunkturen har minskat något Sverige gynnas av en ljusare omvärldskonjunktur Starkare framtidstro medför att hushållen tar över som tillväxtmotor Vi förutser att uppgången i telekom fördröjs En svag produktivitetstillväxt och pressade vinstmarginaler dämpar efterfrågan på arbetskraft. Vi räknar med en mindre nedgång i sysselsättningen under 2002. Den ökar sedan något 2003 när den internationella konjunkturen gradvis stärks. Trots ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ett krympande arbetskraftsutbud uppnår regeringen inte arbetslöshetsmålet på 4 % under prognosperioden. Även målet om en sysselsättningsgrad på 80 % 2004 kommer att bli svårare att uppnå i och med att sysselsättningstillväxten dämpas. En fortsatt hög sjukfrånvaro förutses leda till att bristen på arbetskraft förvärras när arbetsmarknaden successivt förbättras under loppet av nästa år. Dessutom sätter det högre antalet långtidssjukskrivna hård press på de offentliga finanserna. Ohälsan inger oro om utvecklingen i svensk ekonomi främst arbetsmarknad och offentliga finanser på både kort och lång sikt 2

Sammanfattning Jämfört med vår novemberprognos har inflationen reviderats upp. Högre livsmedelspriser och mindre prisökningar på bred front inom tjänstesektorn bidrar till detta. Den högre inflationen är delvis tillfällig och förutses gradvis falla tillbaka. För både 2002 och 2003 förutses dock inflationen överstiga inflationsmålet på 2 % med i genomsnitt ett par tre tiondels procentenheter. Riksbankens räntehöjning i mars följs därför upp av fler och styrräntan förutses uppgå till 5 % i slutet av året. En period av lite högre långa marknadsräntor har redan inletts och denna beräknas fortsätta, även om det inte handlar om några dramatiska uppgångar. Även en starkare krona bidrar till att de monetära förhållandena stramas åt under prognosperioden. Här har allt större förväntningar om ett framtida medlemskap i EMU en avgörande betydelse. En starkare konjunktur i USA, Europa och Asien bidrar till att förutsättningarna för en mer varaktig förbättring på de globala börserna förbättras. Å andra sidan behövs först en period av mer realistiska förväntningar på vinstutvecklingen i företagen. Under tiden kan ytterligare börsbesvikelser mycket väl inträffa, inte minst inom de sektorer där återhämtningen låter dröja. Vi räknar med en högre inflationsbana vilket ger Riksbanken anledning att föra en mer aggressiv åtstramningspolitik Även om börsläget ljusnat saknas inte risk för nya börsbakslag Cecilia Hermansson Jörgen Kennemar 08-5859 1588 08-5859 1478 3

Prognostabell FöreningsSparbankens konjunkturprognos April 2002 Försörjningsbalans Procentuell volymförändring 2000 2001 2002P 2003P Hushållens konsumtionsutgifter 4,6 0,2 1,7 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter -0,9 1,4 1,0 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 5,0 1,5 1,7 4,3 - näringsliv inkl bostäder 7,3 1,6 1,3 4,5 - offentliga myndigheter -8,1 1,4 4,0 3,0 Lagrinvesteringar (1) 0,5-0,5-0,1 0,1 Export av varor och tjänster 10,3-1,4 2,1 5,9 Import av varor och tjänster 11,5-3,9 1,8 6,5 BNP 3,6 1,2 1,6 2,4 Inhemsk slutlig användning 3,5 0,3 1,3 2,2 Nettoexport 0,1 1,0 0,2 0,1 (1) Förändring i procent av föregående års BNP Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2000 2001 2002P 2003P Lönekostnader, totalt 3,7 4,2 4,0 4,0 Lönekostnader, industri 4,1 3,7 3,5 3,5 Industriproduktion 6,1-0,8 1,0 4,8 Konsumentpriser, årssnitt 1,3 2,6 2,3 2,2 Konsumentpriser, dec dec 1,4 2,9 2,2 2,2 Disponibel inkomst 2,9 3,0 4,3 2,5 Sparkvot, nivå 2,3 4,9 7,2 7,2 Öppen arbetslöshet (2) 4,7 4,0 4,5 4,3 Antalet sysselsatta 2,2 1,9-0,5 0,3 Handelsbalans (3) 6,5 6,4 5,5 4,8 Bytesbalans (3) 3,3 2,8 2,7 2,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor (3) 3,7 4,8 1,7 1,9 Statens nettoupplåningsbehov, mdr SEK -24,1-206,4-7,5 18,5 Konsoliderad offentlig skuld (3) 55,3 55,9 54,1 53,3 (2) Procent av arbetskraften (3) Andel av BNP 4

Uppgång i den amerikanska konjunkturen med risk för bakslag Internationell konjunktur Redan före terrorattacken den 11 september hade den amerikanska ekonomin försvagats, framför allt inom industrin. I vår novemberprognos konstaterade vi att en recession i USA inte längre kunde undvikas. Vi antog att hushållen inte skulle kunna understödja den amerikanska ekonomin eftersom den ökade osäkerheten skulle bidra till ett högre sparande. Efter vår prognos framkommer att den amerikanska ekonomin rent tekniskt aldrig var i recession eftersom bruttonationalprodukten (BNP) inte krympte två kvartal i rad, utan endast det tredje kvartalet. Enligt den amerikanska konjunkturinstitutet, NBER, som fastställer när USA:s ekonomi träder in och ut ur recessioner, befann sig den amerikanska ekonomin i recession redan i mars 2001. Denna bedömning görs utifrån ett bredare synsätt om aktiviteten i bl a industrin, handeln, sysselsättningen och realinkomstutvecklingen. Jämfört med tidigare recessioner har nedgången i industrin och i sysselsättningen varit djupare, medan den reala inkomstutvecklingen varit mer positiv. Vad signalerar en vändning? Flera faktorer bidrar till att den amerikanska ekonomin ser ut att ha nått sin konjunkturbotten för denna gång. Visserligen minskar fortfarande industriproduktionen. Även orderingången är svag, men samtidigt är trenden uppåtriktad. Sysselsättningen inom industrin fortsätter att minska, men i avtagande omfattning. Inköpschefsindex, ISM, visar att aktiviteten inom industrin tilltar. Index låg i mars på 55,6, d v s över den skiljelinje på 50 som signalerar tillväxt i industrin. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin har fallit sedan sommaren år 2000. Det är fortfarande lågt, men det har stigit i januari och februari i år. Sammantaget stärker dessa faktorer bilden av att botten inom industrin skulle ha nåtts. Företagen har dragit ned sina lager kraftigt. Relationen mellan lager och försäljning understiger den långsiktiga trenden. Lageruppbyggnad borgar för ökad orderingång och industriproduktion under de närmaste månaderna. Till skillnad från våra bedömningar i november är det framför allt hushållen som bidragit till att konjunkturnedgången blivit förhållandevis mild. De reala inkomsterna har utvecklats starkare än väntat. Detaljhandeln har stigit sedan oktober. Utvecklingen är till stora delar ett resultat av uppgången i bilförsäljningen som följt i spåren av bilproducenternas rabatter. Även husbyggnationen har börjat stiga snabbare igen, men i likhet med detaljhandeln är det oklart om utvecklingen är bärkraftig. USA-konjunkturen har utvecklats starkare än vår novemberprognos Botten i den amerikanska industrin ser ut att vara nådd Uppbyggnad av lagren driver upp tillväxten i år Den kraftiga uppgången i hushållens konsumtion kan vara tillfällig Fortfarande risker för bakslag Förra året steg amerikansk BNP med 1,2 %, vilket var 0,1 procentenheter mer än våra förväntningar. Under det fjärde kvartalet ökade BNP med 1,7 % i uppräknad årstakt, vilket skall jämföras med minskningen på 1,3 % under det tredje kvartalet. En djupare analys av tillväxtens sammansättning visar dock att risken för bakslag är stor: 5

Internationell konjunktur Hushållen konsumtion ökade med hela 6 % framför allt p g a en nära 40- procentig uppgång av konsumtionen av varaktiga varor. Kraftiga rabatter inom detaljhandeln och räntefria bilköp är stimulans av engångskaraktär. Offentlig konsumtion och investeringar ökade med drygt 10 %, både inom och utom försvaret. En så hög tillväxttakt är inte långsiktigt hållbar. De första två-tre kvartalens tillväxt riskerar att stjäla från de nästkommande två-tre kvartalen. Privata investeringar minskade på bred front med 23 % sista kvartalet. Det låga kapacitetsutnyttjandet och vinstläget bidrar till att behovet för expansionsinvesteringar är litet. Samtidigt som efterfrågan från näringslivet var svagt, har den internationella avmattningen fortsatt. Exporten minskade mer än importen, vilket gav ett negativt bidrag från nettoexporten. Hushållens bostadsbyggande har stärkts till följd av låga räntor, men i takt med att Federal Reserve behöver höja styrräntan för att normalisera penningpolitiken finns risk för att tillväxten av konsumtion och investeringar inom bostadssektorn avtar. Hushållens konsumtion har också stimulerats av de låga ränteläget och de förhållandevis goda realinkomsterna. Därmed har de inte konsoliderat sina balansräkningar sparandet har endast ökat marginellt och samtidigt byggs skulderna upp. Eftersom sysselsättningen agerar med viss fördröjning kommer den att fortsätta att minska ännu en tid. Därefter kommer inflationen att stiga något när resursutnyttjandet ökar. Marknadsräntorna stiger. Eftersom många hushåll redan är hårt belånade riskerar detta att dämpa återhämtningen. Lageruppbyggnad förutses addera ett par procentenheter till tillväxten de närmaste kvartalen i och med att produktionen ökar. Frågan är om den underliggande efterfrågan tagit sig så pass mycket att den kan ta över som tillväxtmotor när lageranpassningen avslutats. Tidigare recessioner har vanligen haft en andra nedgång eller avmattning efter att återhämtningen inletts. Utsikter för 2002-2003 Jämfört med novemberprognosen har vi reviderat upp BNP-tillväxten för 2002 från 0,9 till 2,0 %. Lageruppbyggnaden ökar industriproduktionen, men delar av uppgången ser ut att vara av mer tillfällig karaktär. Därför har vi reviderat ned tillväxten för 2003 från 3,0 till 2,5 %. Vi gör bedömningen att framför allt den inhemska, men även den utländska efterfrågan hämtar sig, men inte tillräckligt för att helt kunna överbrygga lageranpassningen. USA:s BNP-tillväxt har reviderats upp för 2002, och ned för 2003 6

Diagram: Amerikansk BNP-tillväxt (%) Internationell konjunktur 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 Källa: Ecowin, FöreningsSparbanken. 98kv1 98kv2 98kv3 98kv4 99kv1 99kv2 99kv3 99kv4 00kv1 00kv2 00kv3 00kv4 01kv1 01kv2 01kv3 01kv4 02kv1 02kv2 02kv3 02kv4 03kv1 Stödet från den ekonomiska politiken minskar Forecast y/y A.R Potential growth (3.5%) 03kv2 03kv3 03kv4 Den ekonomiska politiken har hittills givit stöd åt konjunkturen. Skattelättnader fortskrider enligt Bushadministrationens planer. Offentliga utgiftsökningar fortsätter, om än inte i samma utsträckning som under det fjärde kvartalet. Stimulansen från finanspolitiken innebär att överskotten i de offentliga finanserna elimineras under prognosperioden. Federal Reserve beräknas höja styrräntan från 1,75 % till 2 % till sommaren och 2,75 % i slutet av 2002. Med hänsyn till att inflationen bedöms hållas under kontroll, att vinstläget är fortsatt svagt inom industrin och risken för bakslag är förhållandevis stor kommer räntehöjningarna att göras långsamt. I december 2003 uppgår styrräntan till 5,25 %. Sammanfattningsvis förutser vi att den amerikanska konjunkturen stärks, men att tillväxten mattas något mot slutet av innevarande år och början av nästa år efter att effekterna av lageruppbyggnaden klingat av. I likhet med double-dipskolan (se nästa sida) antar vi en något långsammare återhämtning än konsensus av prognosmakare, men en viktig skillnad är att vi inte förutser något ny recession framför allt eftersom uppgången i konjunkturen får stöd av den högre produktivitetstillväxten. 7

Internationell konjunktur Två skolor om den amerikanska konjunkturen Den ena skolan hävdar att den nya ekonomin mildrat recessionen. Federal Reserves aggressiva räntesänkningar - t o m innan recessionen var ett faktum - har stimulerat framför allt hushållen. Företagen har reagerat snabbare till följd av information i realtid, vilket inneburit snabbare permittering av främst tillfälligt anställda och en snabbare neddragning av lagren. Flexibiliteten i ekonomin har medfört att produktivtetstillväxten hållits uppe på en högre nivå än vid tidigare recessioner. Samma skola menar att den nya ekonomin medför att den gamla sanningen om att milda recessioner genererar svaga uppgångar kommer på skam. Med en produktivitetstillväxt på 2,7 % sedan recessionen startade blir återhämtningen starkare. För företag med krympande vinstmarginaler är detta ett stort stöd. Starkare produktivitet innebär också högre löneökningar utan att inflationen tar fart, samtidigt som Federal Reserve inte behöver vara lika snabb med räntehöjningarna. Investeringar i ny teknologi görs inte för att expandera utan för att sänka kostnader och återupprätta vinstmarginalerna. Därmed kommer även utvecklingen inom IT och telekom att ljusna under prognosperioden. Den andra skolan menar att det finns en stor risk för double-dip, dvs en ny recession efter en kortare tids tillfällig uppgång. Fem av de senaste sju recessionerna sedan 1957 har haft ett sådant mönster. Recessionen 2001 var för mild för att minska obalanserna i ekonomin och skapa den effektivitet som krävs för en stark återhämtning. Här ligger fokus på att både hushåll och företag har överinvesterat och överkonsumerat under de senaste åren. Det stora bytesbalansunderskottet kring 4 % har inte minskat mer än marginellt och riskerar att börja öka igen när återhämtningen inleds, vilket kan ge allvarliga konsekvenser på lite längre sikt. Den inhemska efterfrågan är inte tillräckligt stark för att ta över som tillväxtmotor när lageranpassningen avslutats. Rabatter och ökad skuldsättning har endast tillfälligt ökat tillväxten och är inte bestående något som företagen kommer att bli påminda om när väl lagren börjat byggas upp. Double-dip skolan menar också att börsen fortfarande är högt värderad, speciellt om värderingen görs utifrån förra årets vinster och inte förväntade vinster i år. Med hänsyn till denna skolas konjunkturbedömning är vinstförväntningarna alltför optimistiska och detta riskerar att slå tillbaka på konjunkturen när avmattningen sätter in. Signaler om återhämtning i euro-området BNP i euroområdet föll under det fjärde kvartalet, framför allt till följd av en svagare omvärldsefterfrågan. Vår novemberprognos för BNP-tillväxten 2001 överskreds med en tiondels procent och blev 1,5 %. Sedan novemberprognosen har den ekonomiska utvecklingen i Tyskland blivit något mer dämpad än förväntat. Vi har reviderat ned den tyska BNP-tillväxten från 1,3 till 0,8 % för 2002. Inköpscheferna signalerar att en vändning är nära förestående, men till skillnad från USA och Sverige har index nätt och jämnt nått in i tillväxtzonen. En vändning av industrikonjunkturen är dock inom räckhåll, vilket innebär att eftersläpningen gentemot USA inte längre handlar om något halvår, vilket varit brukligt tidigare, utan snarare om ett kvartal. Till skillnad från USA har kapaci- Svagare BNP- tillväxt i Tyskland i år jämfört med november prognosen En uppgång är att vänta i euro-området 8

tetsutnyttjandet fortsatt att ligga kvar på en förhållandevis hög nivå, vilket innebär att när konjunkturen väl börjat stärkas kan investeringarna komma igång lite snabbare. I detta sammanhang framstår även Europa som mindre belastat av överinvesteringar och överkonsumtion, samtidigt som bytesbalansen och hushållens sparande inte uppvisar några för konjunkturen hämmande obalanser. Vi bedömer därför det rimligt att BNP-tillväxten når upp mot potentiell tillväxt redan i slutet av detta året. Internationell konjunktur Vilka är drivkrafterna bakom en gradvis starkare konjunktur? Förtroendet i industrin har börjat stiga, efterfrågan stärks i omvärlden och företagens vinstläge förbättras. Förhållandevis låga realräntor ger stöd åt konjunkturen. Även om räntesänkningarna inte varit lika aggressiva från ECB:s sida har heller inte inflationen fallit i samma utsträckning. Under 2002 kommer dock inflationen att gradvis sjunka tillbaka och nå ett årsgenomsnitt på 1,8 %. Lägre energipriser och en normalisering av livsmedelspriserna, som stigit till följd av kallare väderlek, bedöms ligga bakom nedgången i prisökningstakten. Även om tillväxten i ekonomin förblir svag under årets första halvår, tilltar konjunkturen under andra halvåret. Trots detta förutses tillväxten i BNP bli lägre 2002 än 2001 på grund av ett statistiskt underhäng, vilket gjorde att fallet i BNP under förra årets sista kvartal påverkar tillväxttalen för innevarande år negativt. Vi reviderar ned BNP-tillväxten för 2002 från 1,8 till 1,4 %, men helårssiffran för 2003 kvarstår på 2,4%. Kapacitetsutnyttjandet, framtidstron och lägre inflation är drivkrafter Bakom nedgången i BNP-tillväxt 2002 döljer sig en stark uppgång under andra halvåret Diagram: BNP-tillväxten i Euroområdet (%) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Euro-zonen Y/Y Euro-zonen AR Prognos 97q1 97q3 98q1 98q3 99q1 99q3 00q1 00q3 01q1 01q3 02q1 02q3 03q1 03q3 Källa: Ecowin och FöreningsSparbanken. 9

Internationell konjunktur Arbetsmarknaden i euroområdet När 100 ekonomer i FöreningsSparbankens EMU-panel nyligen tillfrågades om de mest betydande riskerna för konjunkturen i euroområdet kom utvecklingen på arbetsmarknaden, inklusive avtalsrörelsen, på tredje plats. På första och andra plats kom konjunkturen i USA respektive inflationsutvecklingen i EMU-länderna. Tidigare har inte arbetsmarknaden spelat en så framträdande roll bland riskerna. Hushållen i euroområdet har påverkats negativt av att inflationen överstigit ECB:s inflationsmål eftersom realinkomsterna därmed utvecklats sämre än väntat. På senare tid har nu även oron för ökad arbetslöshet börjat stiga, vilket avspeglas i hushållens förtroende. Högre lönekrav till följd av en högre inflationsbana kan få arbetslösheten att öka än mer, samtidigt som konjunkturåterhämtningen fördröjs. Hittills har arbetslösheten huvudsakligen ökat i Tyskland och Frankrike, men i och med att sysselsättningen agerar med fördröjning torde arbetslösheten komma att stiga för euroområdet som helhet under innevarande år. Eftersom Tyskland ligger besvärande nära 3- procentsgränsen för underskottet i de offentliga finanserna i tillväxt och stabilitetspakten finns inte något större utrymme i finanspolitiken för att underlätta utvecklingen på den tyska arbetsmarknaden. IG Metall - Tysklands andra största fackförening - förhandlar löner för 3,6 miljoner arbetare inom tillverkningsindustrin. Utfallet av dessa löneförhandlingar spelar även roll för grannländerna eftersom jämförelser ofta görs med tysk lönestandard. Lönekravet på 6,5 % för en tolvmånadersperiod bör ses i ljuset av att utfallet brukar hamna kring 40 % av det ursprungliga kravet därmed snarare 2,6 %. Ett annat krav från IG Metalls sida är att arbetarlönerna skall närma sig tjänstemannasidan. Man kan även tänka sig att göra uppoffringar på lönesidan om arbetstider och arbetssätt görs mer flexibla. Fortfarande kvartstår problem med att göra förändringarna kostnadsneutrala. Om arbetsmarknadernas parter i Tyskland lyckas genomdriva dessa reformer kan det vara gynnsamt för produktiviteten, enhetsarbetskostnaderna, inflationen, ränteläget och så småningom även sysselsättningen. I Japan blir det sämre innan det vänder Den japanska ekonomin fortsätter att utmärkas av en krympande ekonomi, deflation, osunda offentliga finanser, insolventa banker och skuldsatta företag samt en expansiv penningpolitik. I vår novemberprognos bedömde vi att Japans ekonomi skulle krympa med 1 % i fjol, några tiondelar i år och en uppgång mot den potentiella tillväxten kring 1 % under 2003. Att nedgången förra året blev något mildare, 0,4 %, beror bl a på att den offentliga ekonomin expanderade mer än väntat. Däremot påverkades även Japan av avmattningen i världsekonomin. Exporten föll kraftigt, likaså industriproduktionen. Japans industri och export dämpades i fjol 10

Konsumentpriserna har fallit varje månad i över två år. Hushållens förtroende är fortsatt lågt, även om det stigit något sedan botten nåddes efter den 11 september i fjol. Detaljhandeln föll i fjol för tredje året i rad. Företagen drabbas av det svaga efterfrågan och den hårdare priskonkurrensen. Därmed har vinstmarginalerna krympt, vilket medfört att det blivit svårare att betala av på skulderna som dessutom stiger i värde när priserna sjunker. Förra året gick mer än 19 000 företag i konkurs, de flesta var små- och medelstora företag. Det försämrade vinstläget för företagen har bidragit till att arbetslösheten stigit. I år bedöms den nå 6 %, vilket är den högsta nivån sedan andra världskriget. Internationell konjunktur Deflation bidrar till svag inhemsk efterfrågan Försämrade vinstmarginaler och konkurser präglar företagssektorn Den andra sidan av myntet av skuldtyngda och olönsamma företag är att banksektorn omgärdas av dåliga lån. Den 1 april påbörjades ett nytt budgetår med vissa förändringar för banksektorn. Bl a finns inte längre en full insättningsgaranti, vilket medför att hushållen sprider ut sina besparingar på flera banker. Bankerna måste också värdera sina tillgångar efter marknadsvärde, vilket innebär att förlusterna blir mer synliga. Den japanska regeringen har ännu inte lyckats städa upp i det japanska banksystemet, vilket agerar som en hämsko på hela ekonomin. Genom striktare redovisningsregler finns dock en möjlighet att det blir svårare att fortsätta att låna ut till redan olönsamma och skuldtyngda företag. Den japanska regeringen, och det styrande partiet LDP, har satt all sin tilltro till åtgärder som skall öka den inhemska efterfrågan. Efter kraftiga budgetunderskott år från år har statsskulden som andel av BNP nu nått 135 %. Även utan nya offentliga utgifter kommer denna andel att öka till följd av att nominell BNP minskar. Sannolikt fortsätter dock regeringen att öka de offentliga utgifterna, i stället för andra åtgärder som får aktörerna i ekonomin att återfå förtroendet. Att överta bankernas dåliga lån kommer också att öka de offentliga utgifterna. Sänkt kreditvärdighet följer i spåren av sämre skötta offentliga finanser, men en förmildrande omständighet är att skulden i liten utsträckning ägs av utländska aktörer, vilket minskar risken för panik på obligationsmarknaden. Ett annat sätt att skjuta upp reformarbetet är att låta yenen försvagas, vilket i viss utsträckning skett. Detta är rimligt med hänsyn till att en svagare yen både skulle stimulera exporten och driva upp det inhemska pristrycket (även om en importandel på 8 % av BNP innebär att deprecieringen måste fortgå en längre tid för att ge utslag på konsumentpriserna). Det finns emellertid ett starkt motstånd mot en svagare yen från både amerikanskt och asiatiskt håll. Vår bedömning är att även om botten i denna recessionsfas kan vara nådd inom en inte alltför lång framtid, kommer inte den inhemska efterfrågan via privat konsumtion och investeringar att ge något bidrag till tillväxten i år. Priserna kommer att fortsätta att falla och det låga förtroendet för ekonomin och politiken består. Konsumtionsbenägenheten uppgår till strax över 70 %, vilket också innebär att det privata sparandet är mycket stort och som i stor utsträckning används till att finansiera statens improduktiva investeringar. Under innevarande år förutser vi inga avgörande reformåtgärder som väsentligt skulle öka efterfrågan i ekonomin. Utrymmet för att stimulera ekonomin via finanspolitiken är inte heller stort. Penningpolitiken fortsätter att vara starkt expansiv, men samtidigt som räntenivån är låg är det privata lånebehovet inte omfattande. Den svagare yenen och en mild uppgång i världsekonomin kan ge en skjuts åt konjunkturen, men å andra sidan försvagas efterfrågan ytterligare av den allt högre arbetslösheten och de fortsatt många företagskonkurserna i spåren av banksektorns problem och det svaga efterfrågeläget. Banksektorn fortsätter att dämpa tillväxten i den reala ekonomin Politikerna fäster stor tilltro till offentliga åtgärder som ökar efterfrågan En svagare yen ger visst andrum i reformprocessen När konjunkturbotten nås inleds en period av exportdriven tillväxt men den inhemska efterfrågan haltar 11

Internationell konjunktur Vi har därför valt att revidera ned BNP-tillväxten för i år från 0,3 till 0,8 % och nästa år från 1 % till 0,7 %. Uppgången under 2003 drivs av framför allt en ökad nettoexport, medan den inhemska efterfrågan fortsätter att vara svag. Sammanfattande omvärldsförutsättningar Den amerikanska konjunkturen har vänt, men risken för bakslag finns bl a om den inhemska efterfrågan inte hinner hämta sig innan lageranpassningen är avslutad. Dessutom kan hushållens skuldsituation komma att agera hämsko på den inhemska efterfrågan. Japans BNPtillväxt har reviderats ned jämfört med novemberprognosen Tillväxten i euroområdet når upp mot den potentiella tillväxten (2,5 %) i slutet av året efter ett negativt sista kvartal i fjol och ett svagt första halvår i år. Frånvaron av kraftiga obalanser medför att utsikterna på investeringssidan är något bättre än i USA, samtidigt som den förhållandevis svaga euron ger exporten lite draghjälp. Vi har reviderat ned tillväxten i Japan för 2002, bl a till följd av att den inhemska efterfrågan fortsätter att ge besvikelser. Ökad arbetslöshet följer i spåren av företagskonkurser, vilket håller tillbaka både privat konsumtion och investeringar. Inga större förändringar har gjorts i förhållande till novemberprognosen avseende världsmarknadstillväxten för svensk export. Nedrevideringarna i Europa och Japan kompenseras av en starkare tillväxt i USA för 2002, medan en något starkare utveckling i emerging markets bibehåller världsmarknadstillväxten för 2003, trots lägre tillväxtutsikter i USA och Japan. Tabell: Omvärldsförutsättningar BNP-tillväxt (%) 2001 2002 2003 USA 1,2 (1,1) 2,0 (0,9) 2,5 (3,0) Japan -0,4(-1,0) -0,8 (-0,3) 0,7 (1,0) EMU-området 1,5 (1,4) 1,4 (1,8) 2,4 (2,4) Världsmarknadstillväxt (%) 3,1 (2,8) 4,2 (3,8) 5,8 (5,7) Novemberprognosen inom parentes. Källa: FöreningsSparbanken. 12

De internationella finansmarknaderna Internationell konjunktur Mer realistiska vinstförväntningar innan börserna stabiliseras Sedan mars 2000 har Nasdaq fallit med drygt 60 %, medan Dow Jones har stigit med 6 %. I november förutsåg vi ytterligare börsbesvikelser efter den uppgång som noterats sedan slutet av september förra året. Börsuppgången styrdes av god likviditet samtidigt som vinstförväntningarna var optimistiska med hänsyn till det lägre vinstläget. Vi förutser att börserna kommer att fortsätta att utmärkas av tvära kast mellan nedoch uppgång. Tillväxten på börserna kommer dock inte att anta samma höga nivåer som under den senare delen av 1990-talet. Fortfarande är den amerikanska börsen relativt högt värderad, speciellt om värderingen görs utifrån förra årets vinster och inte de förväntade vinsterna för i år. En uppgång i den amerikanska konjunkturen som huvudsakligen baseras på en lageranpassning, och en privat konsumtion som inte avspeglas i en bättre inkomst- och förmögenhetsutveckling, kan riskera att ge bakslag, både i konjunkturen och på börserna. Först när förväntningarna om vinstutvecklingen i företagen motsvarar en mer realistisk bedömning om konjunkturen finns förutsättningar för en varaktigt bättre börsutveckling. Vi bedömer det mest troligt att detta inträffar efter att konjunkturen åter börjar mattas. Jämfört med vår novemberprognos har vi förskjutit framåt i tiden när börsutvecklingen stabiliseras, från halvårsskiftet i år till någon gång under 2003. Under tiden kommer börserna att präglas av både upp- och nedgångar utan någon tydlig riktning. Ränteläget har bottnat Federal Reserve beräknas höja den amerikanska styrräntan inför sommaren och sedan långsamt strama åt penningpolitiken under prognosperioden. Vi räknar med att styrräntan är 2,75 % i slutet av 2002 och 5,25 % i slutet av nästa år. ECB bedöms avvakta till slutet av året innan styrräntan i euro-området höjs till 3,50 %. I slutet av 2003 har styrräntan nått upp till 4,75 %. De långa marknadsräntorna bedöms stiga gradvis och nå upp kring 6 % i slutet av nästa år. Uppgången bör ses mot en starkare konjunktur som i sin tur tar ökade resurser i anspråk. Börserna har stärkts sedan hösten i fjol men fortfarande är den amerikanska börsen i vissa fall högt värderad Mer realistiska vinstförväntningar krävs innan stabil uppgång uppnås Centralbankerna börjar snart höja styrräntorna Diagram: Styrränteutveckling i USA, EMU och Sverige Pr oc en t 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 USA EMU Sverige Jul 00 Jul 01 Jul 02 Jul 03 Jul Källa: Ecowin och FöreningsSparbanken. 13

Internationell konjunktur Ingen större valutadramatik Den amerikanska dollarn har visat en påtaglig styrka under senare år. En rad speciella faktorer bidrar till utvecklingen: I takt med den starkare USAkonjunkturen, och den svaga eller måttliga utvecklingen i Japan och Europa, ökade fokus på USA som draglok i konjunkturen. Dessutom har USA gynnats av stora kapitalflöden i takt med att placeringar sökt god och säker avkastning (flight to quality) under en period av ökad osäkerhet. Vidare har den amerikanska policymixen i den ekonomiska politiken varit positiv för dollarn till skillnad från marknadens syn på Euroområdet med osäkerheten kring den nya centralbanken och andra politiska risker inom valutaunionen. I takt med den globala återhämtningen bedömer vi att konjunkturskillnaderna minskar mellan USA å ena sidan och resten av OECD-länderna å den andra. Behovet att söka sig till säkra placeringar minskar. Därmed avtar de faktorer som stärkt dollarn och i stället inleds en period mot normalisering, d v s euron stärks något mot dollarn som når 0,95 nästa sommar. I denna valutabild kvarstår det faktum att dollarn fortsätter att vara stark. Den amerikanska produktivitetstillväxten förväntas överstiga andra OECD-länders och oron för ökade bytesbalansunderskott gör sig inte så gällande att valutamarknadens syn på dollarn förändras märkbart. Dollarns styrka bör ses i ljuset av speciella faktorer Minskade konjunkturskillnader mellan länder ger en normalisering av dollar/euro relationen Diagram: Valutakursutveckling 1999-2003 1,20 135 1,15 USD/YEN, h-skala 130 1,10 125 EUR/USD 1,05 1,00 0,95 120 115 USD/YEN 0,90 110 0,85 0,80 EUR/USD, v-skala May Sep 00 May Sep 01 May Sep 02 May Sep 03 May Sep 105 100 Källor: Ecowin och FöreninsgsSparbanken. 14

Svensk konjunktur Svensk ekonomi BNP-tillväxten för 2001 utvecklades i linje med vår novemberprognos. BNP ökade med 1,2 %, jämfört med prognosticerade 1,4 %. Vår prognos över tillväxtens sammansättning skiljde sig dock från utfallet. Den privata konsumtionen och industrins investeringar utvecklades svagare, medan den offentliga konsumtionen blev något starkare än förväntat. Samtidigt sjönk importen mer än i vår prognos, vilket medför att nettoexporten utvecklades starkare. Svagare inhemsk efterfrågan och starkare nettoexport än vår höstprognos Tabell: Bidrag till svensk BNP-tillväxt, procentenheter 2000 2001 2002p 2003p Hushållens konsumtion 2,3 0,1 0,8 1,2 Offentlig konsumtion -0,2 0,4 0,3 0,2 Fasta investeringar 0,8 0,2 0,3 0,8 Lagerinvesteringar 0,5-0,5-0,1 0,1 Total inhemsk efterfrågan 3,5 0,2 1,3 2,3 Export 4,6-0,6 1,0 2,7 Import 4,5-1,6 0,7 2,6 Nettoexport 0,1 1,0 0,2 0,1 BNP 3,6 1,2 1,6 2,4 För prognosperioden 2002-2003 förutser vi en mild konjunkturuppgång driven huvudsakligen av hushållens konsumtion. Nettoexporten förutses ge ett litet, men positivt bidrag till BNP-tillväxten. Svag investeringskonjunktur begränsar svensk export Den svenska varuexporten försvagades påtagligt under 2001. Förutom en svagare världshandel är det en ofördelaktig varusammansättning i exporten som förklarar fjolårets kraftiga exportfall på 4,4 % i volym. Det är den största exportminskningen sedan början av 1990-talet. Tillbakagången i exporten förklaras till stor del av nedgången inom telekom- och fordonsindustrin. Varugrupper som läkemedel, skogsvaror, järn och stål uppvisade däremot en ökad export. Fallet i varuexporten kompenserades delvis av att exporten av tjänster steg kraftigt, vilket bidrog till att den totala exporten sjönk med 1,4 %. Det var i linje med vår höstprognos på 1,2 %. En ofördelaktig varusammansättning bidrog till att exporten föll med drygt 4 % under 2001 15

Återhämtningen inom telekomsektorn dröjer Exportutsikterna för svenska företag är begränsade även i år, vilket vi även påpekade i höstprognosen förra året. Enligt våra beräkningar kommer världsmarknadstillväxten att bli marginellt starkare under 2002, 4,2 % jämfört med 3,8 % i höstprognosen. En fortsatt svag investeringskonjunktur både i USA och Europa innebär att efterfrågan på insats- och investeringsvaror alltjämt kommer att vara dämpad under prognosperioden vilket begränsar den svenska exporten. En ofördelaktig varusammansättning torde leda till att den svenska varuexporten kommer att växa långsammare än marknadstillväxten. Vi räknar dock med en viss återhämtning i varuexporten under loppet av 2002 när nedgången inom telekomsektorn förväntas avta. Fjolårets starka ökning i tjänstexporten, främst på grund av den svaga kronkursen och ökade transporttjänster, kommer inte att ge ett lika starkt tillväxtbidrag till den totala exporten under 2002. Vi räknar med att den samlade exporten stiger med drygt 2 % i år. Svensk konjunktur En svag global investeringskonjunktur begränsar de svenska exportmöjligheterna även under 2002 Det är först 2003 som förutsättningar för en starkare svensk export finns när omvärldskonjunkturen stärks ytterligare. Exportökningen kommer emellertid inte upp till de höga tillväxttal som rådde under år 2000, delvis på grund av att återhämtningen inom telekomsektorn dröjer. Ännu finns det inga entydiga signaler om att en vändning inom telekomsektorn är nära förestående. Även en förväntad och gradvis kronförstärkning inför ett framtida medlemskap i ERM2 torde begränsa ökningen i exporten. En exportökning på knappt 6,0 % förväntas 2003, vilket är något lägre än vad vi räknade med i höstas. En fördröjd återhämtning i telekomsektorn dämpar Sveriges exportuppgång Diagram: Telekomsektorns bidrag till varuexporten 1995-2003 12 10 Procentenheter 8 6 Teleprodukter Övrig export 4 2 0-2 -4-6 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källor: SCB och FöreningsSparbanken. 16

Importefterfrågan ökar nästa år Svensk konjunktur Importen blev svagare än vad vi räknade med i höstas. Den totala importen föll med närmare 4 % i volym under 2001, vilket är en avspegling av den lägre inhemska efterfrågan och det kraftiga fallet i exporten. Även företagens lagerneddragningar under tredje och fjärde kvartalet bidrog till den svaga importen. Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten blev 1 % vilket var mer än vad vi prognosticerade i höstas. Vi förutser en ökad import under 2002 delvis på grund av att företagens lageranpassning i stort sett torde vara avslutad. En förväntad återhämtning i varuexporten och en ökad privat konsumtion ger sammantaget en importökning på närmare 2 % i år. Vi räknar med att denna trend förstärks under nästa år när exporttillväxten och industriproduktionen ökar. Men en fördröjd återhämtning inom telekomsektorn torde leda till att ökningen i importen blir lägre än vad vi förväntades oss i höstas. Det innebär att nettoexporten även under nästa år ger ett litet positivt bidrag till BNP-tillväxten. Nettoexporten ger ett mindre positivt bidrag till BNP-tillväxten även under 2003 Måttligt ökande investeringar Den globala konjunkturavmattningen har lett till ett minskat investeringsbehov. I FöreningsSparbankens konjunkturprognos från november 2001 räknade vi med en investeringstillväxt på 3 % under 2001 och 1,5 % för 2002. En starkare ökning förutsågs först under 2003 i kölvattnet av en gradvis förstärkning av den internationella konjunkturen och tidigare uppskjutna investeringar. Utfallet för 2001 visar att företagen drog ned sina investeringar snabbare än förväntat. Det bidrog till att de totala investeringarna ökade med måttliga 1,5 % under förra året. Orsaken till den svagare uppgången är en kraftigare nedgång i industrins investeringar, framför allt inom elektronik-, kemi- och metallindustrin. Terrorattackerna den 11 september och risken för en långvarig internationell lågkonjunktur präglade sannolikt industriföretagens investeringsplaner under fjolårets två sista kvartal. I SCB:s investeringsenkäter reviderade industriföretagen successivt ned sina investeringar för 2001 från plus 5 % i februarienkäten till minus 6 % i oktoberenkäten. Den globala konjunkturavmattningen drabbade även tjänstsektorn negativt och då särskilt transportsektorn där investeringarna minskade kraftigt. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka, med drygt 8 % under 2001. Tidigareläggningen av offentliga infrastrukturinvesteringar vägar och järnvägar bidrog till att statens investeringar ökade kraftigt under årets sista kvartal. En trend som väntas bestå under prognosperioden. Investeringarna dämpades mer än förväntat under 2001 17

Svensk konjunktur Diagram: Fasta bruttoinvesteringar, procentuell förändring och milj kr 100000 20 90000 Årlig procentuell förändring, h-axel Miljoner kronor, v axel 15 80000 10 70000 5 60000 0 50000-5 40000 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källor: SCB och FöreningsSparbanken. -10 Investeringar i tredje generationens mobilnät är en tillväxtjoker Investeringarna i privata näringslivet blir fortsatt svag under 2002. Pressade vinstmarginaler och ett lågt kapacitetsutnyttjande framför allt inom teleproduktindustrin begränsar industriföretagens investeringar vilket också framkommer i SCB:s investeringsenkät från februari i år. Det är först under 2003 när den internationella konjunkturen stärks och kapacitetsutnyttjandet stiger som industriinvesteringarna förväntas öka. Även återhållsamma investeringar inom övrigt näringsliv förutses efter flera år med stark kapacitetsutbyggnad. Stigande enhetsarbetskraftskostnader och en svag produktivitetsutveckling håller tillbaka företagens investeringar. Istället räknar vi med att ökade offentliga investeringar och bostadsinvesteringar kommer att svara för en större del av årets investeringsuppgång på knappt 2 %. Även investeringarna i tredje generationens mobilnät ger ett visst positivt bidrag. Pressade vinstmarginaler och ett lågt kapacitetsutnyttjande håller tillbaka investeringarna under 2002 En gradvis förstärkning av den internationella konjunkturen och ett ökat kapacitetsutnyttjande bidrar till ett större investeringsbehov under 2003. Tidigare uppskjutna investeringar, framför allt inom tredje generationens mobilsystem torde öka investeringsvolymen ytterligare. Vi räknar med att investeringarna stiger med 4,3 % under nästa år vilket är något svagare än i novemberprognosen. En viktig orsak till den lägre tillväxttakten för investeringarna beror på utvecklingen inom telekomsektorn. Investeringsvolymerna har blivit betydligt lägre än vad tidigare beräkningar visade, samtidigt som investeringarna förskjutits framåt i tiden. Uppskattningsvis är det en investeringsvolym på omkring 20 miljarder kronor som avses under prognosperioden. Osäkerheten om teleoperatörernas finansiella ställning, och frågetecken om efterfrågan på den tredje generationens mobiltelefoner, kan dock leda till att 3G-investeringarna inte genomförs enligt planerna. Vi bedömer att en del av dessa sker efter 2003, vilket leder till att de samlade investeringarna för 2003 blir lägre än vad vi räknar med i höstprognosen. Finansieringen av tredje generationens mobiltelefoninät är behäftad med stor osäkerhet 18

Arbetsmarknaden dämpas tillfälligt under 2002 Svensk konjunktur Arbetsmarknaden uppvisade en överraskande stark utveckling under 2001, trots en global konjunkturnedgång. Antalet sysselsatta steg med närmare 2 % i genomsnitt, vilket var i linje med vad vi räknade med höstas. Antalet arbetade timmar uppvisade däremot en betydligt svagare utveckling, en ökning med 0,5 %. (Även antalet anställda uppvisade en måttligare utveckling på 1,1 %). Det innebär att medelarbetstiden sjönk för andra året i rad. En stigande sjukfrånvaro är en viktig förklaring till varför antalet sysselsatta ökade snabbare än antalet arbetade timmar. Ökad sjukfrånvaro har blåst upp sysselsättningen Samtidigt har företagens möjligheter att variera arbetstiden ökat. De ingångna löneavtalen har inneburit att arbetsgivarna har fått ett inflytande över arbetstidernas förläggning. Det är framför allt personer med temporära anställningar som företagen dragit ned på. Istället behålls den permanenta arbetsstyrkan i större utsträckning än vid tidigare konjunkturnedgångar, framför allt på grund av förväntade svårigheter att finna kvalificerad arbetskraft vid en kommande konjunkturuppgång. Ett arbetskraftsutbud som ökade mindre än antalet sysselsatta samt fler personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder medförde att arbetslösheten sjönk under 4 %-strecket i slutet av 2001, vilket var lägre än förväntat. Minskat nyanställningsbehov bland tjänsteföretagen I november förra året räknade vi med en försämrad svensk arbetsmarknad på grund av den svaga konjunkturen och det ökade antalet varsel som redovisades under hösten. Vi räknade med en minskad sysselsättning på 0,5 % för helåret 2002. I år har utsikterna förbättrats något samtidigt som risken för en långvarigare internationell konjunkturnedgång har minskat. Under de senaste månaderna har antalet nyanmälda lediga platser åter ökat samtidigt som antalet varsel har minskat. Det kan leda till att återhämtningen på arbetsmarknaden kan komma snabbare än vad vi förväntade i novemberprognosen. Utvecklingen på arbetsmarknaden agerar med fördröjning Fjolårets kraftiga ökning i antalet varsel och färre nyanmälda lediga platser kommer dock att fortsätta att prägla den svenska arbetsmarknaden under 2002. Vi räknar med att en svagare sysselsättningsutveckling inte bara avser industrin, utan även sprider sig till andra delar av det privata näringslivet. En övervägande andel av industriföretagen vart tredje företag räknar med ytterligare personalnedskärningar under de närmaste månaderna. Anställningsbehovet inom den privata tjänstesektorn, som tidigare svarat för en stor del av den svenska sysselsättningsökningen, kommer med stor sannolikhet att vara begränsat under 2002. 19

Svensk konjunktur Diagram: Den svenska arbetsmarknadsutvecklingen 1990-2003 4600 4500 4400 Arbetskraften Tusentals personer 4300 4200 4100 Sysselsättningen 4000 3900 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källor: SCB och FöreningsSparbanken. En svag produktivitetsutveckling och pressade vinstmarginaler, samtidigt som efterfrågan på företagstjänster alltjämt är svag, ökar kraven på rationaliseringsåtgärder. En minskad arbetskraftsbrist både inom industrin och tjänstesektorn är ett ytterligare tecken på att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara dämpad under 2002. Nyrekryteringsbehovet inom den offentliga sektorn väntas dock bestå under prognosperioden. Sammantaget bibehåller vi vår bedömning från i höstas och räknar vi med att sysselsättningen kommer att minska med i genomsnitt 0,5 % i år. En lägre sysselsättning, hög sjukfrånvaro och arbetstidsförkortningar väntas leda till färre arbetade timmar än i fjol. En gradvis förstärkning av den internationella konjunkturen och en ökad arbetskraftsbrist torde leda till att antalet sysselsatta stiger något under 2003. Ökningen väntas dock bli beskedlig, eftersom vi räknar med att antalet arbetade timmar ökar inledningsvis innan nyrekryteringarna tar fart. Företagen utnyttjar den befintliga personalstyrkan i första hand vid en konjunkturuppgång i form av ett ökat övertidsuttag. Pressade vinstmarginaler är en ytterligare faktor som torde begränsa företagens nyanställningar. Medelarbetstiden kommer därmed att öka. Vi räknar med att antalet sysselsatta ökar med 0,3 % 2003, vilket motsvarar omkring 20 000 personer. Överkapacitet och pressade vinstmarginaler begränsar tjänsteföretagens nyanställningsbehov Antalet arbetade timmar förväntas öka snabbare än antalet sysselsatta när konjunkturen stärks Produktiviteten förbättras Fjolårets svaga produktivitetstillväxt på knappt 1 % orsakades av en svag produktionsutveckling samtidigt som effekterna på arbetsmarknaden blev förhållandevis milda. Vi räknar med att företagen kommer att agera kraftfullt under prognosperioden för att återställa vinstmarginalerna, framför allt bland tjänsteföretagen där enhetsarbetskraftskostnaderna ökat förhållandevis snabbt det senaste året. En anpassning av företagens personalstyrka och därmed färre arbetade timmar kommer att leda till en högre produktivitet under 2002-2003. Vi räknar med att produktivitetstillväxten stiger med drygt 2 % i genomsnitt under prognosperioden vilket är något högre jämfört med 20

vår bedömning i november. Det innebär att ökningstakten i enhetsarbetskraftskostnaderna kommer att dämpas. Trots ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppnås inte arbetslöshetsmålet Den öppna arbetslösheten, som sjönk mer än förväntat under fjolåret, kommer sannolikt att stiga något under loppet av 2002 när syselsättningen ökar mindre än arbetskraftsutbudet. Ökningen i arbetslösheten blir dock lägre än vad vi räknade med i höstas delvis till följd av ökade arbetsmarknads-politiska insatser. Vi räknar med att den genomsnittliga öppna arbetslösheten hamnar på 4,5 % istället för 4,7 % i höstprognosen. Det innebär att andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger till drygt 2,5 % av arbetsstyrkan. För 2003 räknar vi med att arbetslösheten sjunker under loppet av året när sysselsättningen beräknas öka snabbare än arbetskraftsutbudet, men den överstiger regeringens arbetslöshetsmål på 4 %. En period med svag sysselsättningstillväxt medför även att regeringens mål om en sysselsättningsgrad på 80 % 2004 blir svårare att nå. Svensk konjunktur Högre löneökningar under 2002-2003 Konjunkturnedgången i svensk ekonomi har inte avspeglats i löneutvecklingen. Preliminära siffror för 2001 visar en genomsnittlig löneökning på 4,2 %, vilket är högre än förväntat. I EMU-länderna ökar lönerna med i genomsnitt 3 procent. Det är framför allt inom tjänstesektorerna i Sverige som löneökningarna varit störst på grund av att efterfrågan på arbetskraft varit stor. Men även anställda inom den kommunala sektorn har drivit upp lönerna. En stigande inflation har sannolikt också bidragit till att löneglidningen blivit högre än förväntat. Tjänstesektorerna uppvisar de största löneökningarna En förväntad ökning i arbetslösheten och en minskad arbetskraftsbrist både i industrin och den privata tjänstesektorn torde leda till att löneökningstakten håller sig kring 4 % per år under 2002-2003. Även en lägre inflationstakt kan bidra till att löneökningarna dämpas. Fjolårets stigande enhetsarbetskraftskostnader framför allt inom tjänstesektorn och krympande vinst-marginaler kommer dessutom att verka återhållande på löneutvecklingen. Arbetsmarknaden är fortsatt förhållandevis stram inom vissa delar av den privata tjänstesektorn samtidigt som det råder en strukturell arbetskraftsbrist inom den kommunala sektorn. Arbetslösheten inom tjänstemannayrkerna utgör drygt 2 % i genomsnitt vilket i stort sett är en oförändrad nivå jämfört med för ett år sedan. Sammantaget kan det därför vara risk för att lönerna ökar mer än förväntat, främst under 2003 när arbetsmarknaden förbättras. Risken för högre löneökningar skall inte underskattas Hushållen driver tillväxten Svagare konsumtionstillväxt i fjol än väntat I vår novemberprognos räknade vi med en tillväxt av hushållens konsumtion på knappt 1 % för helåret 2001, men utfallet blev endast 0,2 %. Under det tredje kvartalet sjönk t o m konsumtionsutgifterna i årstakt. Det finns flera viktiga orsaker till den svaga konsumtionsutvecklingen: Vår novemberprognos för hushållen var för optimistisk 21

Svensk konjunktur Hushållens oro inför framtiden ökade, speciellt efter terrordåden och nedgången i den amerikanska ekonomin, men även till följd av ökade varsel på den svenska arbetsmarknaden. Den finansiella nettoförmögenheten föll, vilket dämpade köplusten av framför allt varaktiga varor inkl. bilar. Dessutom hade hushållen en period av stark konsumtion av varaktiga varor bakom sig. Hushållens konsumtion i utlandet avtog, både vad gäller turism och köp av begagnade bilar utomlands, medan utlänningars konsumtion i Sverige steg. Den svaga kronan, men även den ökade osäkerheten om konjunkturen, bidrog sannolikt till denna utveckling. Konsumtionen av bank- och försäkringstjänster mattades betydligt och bör bl.a. ses mot bakgrund av börsnedgången. I vår bedömning från november underskattade vi framför allt det negativa bidraget från turistnettot. I och med att hushållens disponibla inkomster ökade med 3 % i reala termer (jämfört med 3,3 % i vår novemberprognos) noterades en kraftig uppgång i hushållens sparande som andel av disponibelinkomsten, från 2,3 % 2000 till 4,9 % 2001. Den största skillnaden mellan utfall och prognos var turistnettot En god inkomst- och förmögenhetsutveckling Mellan 1998 och 2001 växte hushållens reala disponibla inkomster med 2,7 % i genomsnitt. Tillväxten bedöms fortsätta i år och även nästa år, om än i avtagande takt. Måttliga löneökningar, inkomstskattesänkningar, lägre reavinstskatter efter börsnedgången i fjol är de huvudsakliga förklaringarna till den goda inkomstutvecklingen. För 2002 förutser vi en ökning med 4,3 % och för 2003 2,5 %. Den lägre ökningstakten för 2003 förklaras främst av att vi bedömer det troligast att den sista etappen av kompensationen för egenavgifterna realiseras först efter prognosperioden. Ett skäl är att budgetöverskottet inte är lika stort som tidigare år. Ett annat skäl är att konjunkturen stärks och det finns risk att finanspolitiken blir procyklisk, d v s expansiv i ett läge där konjunkturen stärks. Ett tredje skäl är att det finns krav på större buffert i de offentliga finanserna inför ett eventuellt framtida medlemskap i EMU. Samtidigt som skattesidan normaliseras förbättras arbetsmarknaden under 2003, vilket ändå ger hushållen hyggliga inkomstökningar. Hushållens finansiella nettoförmögenhet sjönk under förra året, dels till följd av en svagare börsutveckling, dels till följd av ökad skuldsättning bland hushållen framför allt av bostadslån. Det förhållandevis låga ränteläget och stigande huspriser har medfört att hushållen lånat mer, men samtidigt har även den reala nettoförmögenheten stärkts. Hushållens goda inkomstutveckling fortsätter Vi förutser att regeringen gör finanspolitiken mindre expansiv 2003 Svagare finansiell, men starkare real nettoförmögenhet 22