Epilepsi och kognition



Relevanta dokument
Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

Lindrig utvecklingsstörning

Epilepsi Kognition, känslor och beteende. Tomas Adolfsson, leg. Psykolog, NU-teamet

Agenda. Samverkansgruppen,

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3:

VISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

NEUROPSYKOLOGI vid epilepsi och epilepsikirurgi

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Kognitiv ergonomi i arbetet

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Utvecklingsstörning 2

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt

Om autism information för föräldrar

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Autism en introduktion

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Barn och ungdomar med adhd

Epilepsi symtom, utredning och behandling ur ett barnöppenvårdsperspektiv

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Selektiv mutism och dess behandling

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Politiska viljeinriktning Psoriasis

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Perceptuell Störning

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Om intellektuell funktionsnedsättning

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Råd till skolan om sena komplikationer

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Grundkurs om NPF för skolan

Stroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

MS och kognitiv påverkan

Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Neuropsykiatri och diabetes

Omhändertagande Epilepsi

Transkript:

Epilepsi och kognition Göran Carlsson, docent, leg.psykolog Universitetskliniken Schleswig-Holstein, Campus Kiel, Tyskland & Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Problem vi ofta möter Låg begåvningsnivå Ojämn begåvningsprofil Koncentrationssvårigheter Inlärnings- och minnesproblem Svårigheter att utföra dagliga aktiviteter Beteendestörningar med sociala samspelssvårigheter Starka bindningar/beroendeförhållanden mellan barn och vårdare (mor, far eller annan betydelsefull person)

Kognitiva funktioner Intelligens/Utvecklingsnivå Verbala funktioner språkligt receptiva och expressiva funktioner Icke-språkliga funktioner visuospatiala, visuokonstruktiva Inlärning och minne Koncentration och uppmärksamhet Exekutiva funktioner planering och organisation av utförande

Motorik (kontr.lat.) V: Expressivt språk H: Prosodi (statsmelodi) B: Initiativ B: Excitation-Inhibition (motorik, språk, tankar, ideer, känslor) B: Plan och organisation Symptomatologi vid fokal epilepsi Frontallob Parietallob Taktila funktioner (kontr.lat.) 2-pkt diskrimination Stereognosi Visuell perception Spatial orientering Topografiskt minne Temporallob B: Hörsel V: Receptivt språk V: Minne verbalt mtrl H: Rytm H: Musik H: Minne figurativt mtrl Occipitallob B: Syn B: Visuell perception V: Läsa, räkna

Målsättningen med den neuropsykologiska undersökningen 1. Grundlig kartläggning av kognitiva, motoriska funktioner, samt beteende 2. Klarlägga språkdominans 3. Lokalisera störningen/skadan

Dikotiskt lyssningstest versus Wada test Hugdahl, Carlsson, Uvebrant and Lundervold, Arch Neurol 1997; 54:1494-1500 80 RIGHTvs. LEFTEARCORECTSCORES ANDSPECHDOMINANCE 70 60 50 40 LEFTEARCORECTSCORES 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0 10 20 30 40 50 60 70 80 DOMINANCE: RIGHT DOMINANCE: LEFT RIGHTEARCORECTSCORES

Preoperativ bedömning av 15-årig flicka högerhänt föredrar höger fot oklar ögondominans Finger-tapping R/L (T= 33 vs. 45) Dynamometer R/L (T= 53 vs. 54) Grooved Pegboard Test R/L (T= 45 vs. 43)

% Lateralitetsindex = + 30,8%; Right-Ear-Advantage = vänsterhemisfärisk språkdominans Dichotischer Hörtest 60 50 40 30 20 10 0 R Ohr L Ohr

Orsaker till kognitiva störningar Neurobiologiska orsaker Förvärvade eller medfödda strukturella förändringar Epileptiska funktionsstörningar Anfallens inverkan Medikament Sekundära hjärnskador Som följd av trauma eller cellskador pga. ischemi Psykosociala faktorer

Epilepsiformer Ideopatisk Ofta ingen, ringa eller ospecifika kognitiva inskränkningar (i.e. tempoproblem) Symptomatisk Lokalisationsspecifika kognitiva störningar 1. Generaliserade anfall Kan medföra mental retardation 2. Fokala anfall Epilepsisyndrom Kan medföra specifika (del-) funktionsstörningar (t.ex. läsa, skriva, räkna, minne, tal och språkförståelse) T.ex. West-, Lennox-Gastaut- och Dravet syndrom Ofta associerade med grava kognitiva störningar

Antiepileptika (AED) De huvudsakliga negativa kognitiva effekterna av antiepileptika är försämrad uppmärksamhet, vigilans och arbetstempo Sekundära effekter på andra kognitiva funktioner kan ibland ses De negativa kognitiva effekterna ses ofta vid snabb initiering av höga doser och vid polyterapi. För de flesta AED är omfattningen av kognitiva effekter emellertid relativt blygsamma Nyare AED är delvis associerade med olika grader av beteendeförändringar (Loring & Meador, 2004)

Reducerad IQ är associerad med tidig debutålder strukturella skador > två antiepileptiska medikament frekventa anfall Samsjuklighet: ADD/ADHD IQ (WISC) epilepsi + ADD ADD t p VIQ 96,0 + 2,5 102,0 + 1,5-1,67 P < 0,10 PIQ 88,2 + 5,1 101,7 + 1,5-2,53 P < 0,05 GIQ 92,4 + 3,7 102,3 + 1,4-2,71 P < 0,01 Duration Bjorneas er al, 2001, Bourgeois et al, 1983; Glosser et al, 1997, Vassconcellos et al., 2001 Kinney et al., 1990

GIQ Intelligensutveckling hos barn med aktiv epilepsi (Dodrill & Farew ell) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Duration

Intelligens Tvärsnittsstudie: IQ > 80 74 % IQ 70-79 5 % IQ < 70 18 % Skandinaviska fynd: Genomsnittlig IQ ca 1/3 MR (IQ <70) 30-40 % (Berg et al., 2008) (Sillanpää, 1992; Sidenvall et al, 1996, Waaler et al, 2000) 19% av mentalt retarderade 10 åringar har epilepsi (Airaksinen et al., 2000)

Kognitiva funktioner Intelligens/Utvecklingsnivå Verbala funktioner språkligt receptiva och expressiva funktioner Icke-språkliga funktioner visuospatiala, visuokonstruktiva Inlärning och minne Koncentration och uppmärksamhet Exekutiva funktioner planering och organisation av utförande

Gemensamma drag hos barn med benigna fokalepilepsier Diagnos Ålder Lokalisation Kognitiva dysfunktioner BFCE fr. 3-14 till15-16 F. sylvii Verbala, visuokonstruktiva, minne LKS fr. 4-7 till 15 Poster. Operculum Språk ESES fr. 4-7 till pubertet F.sylvii + Språk, minne, demens

ESES Typiskt för ESES är att det föreligger ett bioelektiskt status epilepticus under non-rem sömn Vissa är helt opåverkade fram till debut Andra visar entydiga neurologiska symptom En tredje grupp uppvisar enbart en psykomotorisk utvecklingsförsening innan debut

lder Fre medicin 2 veckor med 1M med 6:8 Vigabatrin Vigabatrin Total-IQ 85 Verbal-IQ 95 Perform.-IQ 78 104 Dif f. V-P-IQ 17 CPM (IQ) 114 Sr (WISC) SS 7 9 11 Luria (max10) 6 10 10 Minne (1h) 3 8 8 Persev. >7 6 1 Konfab. 3 1 2 DLT- RE 23,3 26,7 30 DLT- LE 31,7 21,7 20 Lat.index -15,2 10,3 20 Fig -Ground +1,7 +0,5 Pos.in space -2,7 +0,1

Kognitiva funktioner Intelligens/Utvecklingsnivå Verbala funktioner språkligt receptiva och expressiva funktioner Icke-språkliga funktioner visuospatiala, visuokonstruktiva Inlärning och minne Koncentration och uppmärksamhet Exekutiva funktioner planering och organisation av utförande

Kognitiva funktioner Intelligens/Utvecklingsnivå Verbala funktioner språkligt receptiva och expressiva funktioner Icke-språkliga funktioner visuospatiala, visuokonstruktiva Inlärning och minne Koncentration och uppmärksamhet Exekutiva funktioner planering och organisation av utförande

Samsjuklighet: epilepsi och ADD/ADHD Prevalens ADHD: 1 5% (American Psychiatric Association, 1994) Källa: Urval: ADD/ADHD & EP Rutter et al., 1970 Population 11% McDermott et al., 1995 Epilepsiklinik 28% Davies et al., 2003 Epilepsiklinik 12% Ferrie et al., 1997 Epileptisk encefalopatie 77% Dunn & Kronenberger, 2006 Review 30-40% Reilly, 2011 Review 12-17 %

Kognitiva funktioner Intelligens/Utvecklingsnivå Verbala funktioner språkligt receptiva och expressiva funktioner Icke-språkliga funktioner visuospatiala, visuokonstruktiva Inlärning och minne Koncentration och uppmärksamhet Exekutiva funktioner planering och organisation av utförande

Avslutande kommentar Epilepsi hos barn kan associeras med 1. sorglig förlust av funktioner 2. förlångsammad eller stagnerad utveckling 3. specifika kognitiva funktionsnedsättningar 4. kognitiva inskränkningar av övergående natur a. pga. anfallens störning av hjärnfunktioner b. och/eller effekter av AED c. eller annan påverkan. 5. miljömässiga faktorer - inklusive samhällets sociala attityder och familjens coping-förmåga