Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng)

2008-03-25 Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng) Teaching and learning in physical education II ( 15 ECTS credits) VT-2008 Inriktning idrott och hälsa Hälsoakademin Örebro universitet 1

Inriktning idrott och hälsa, vt-08 Studiehandledning Idrott och hälsas didaktik Teaching and learning in physical education (15ECTS credits) Lärandemål Den studerande skall efter avslutad delkurs - kunna tillämpa olika didaktiska teorier och modeller inom skolämnet idrott och hälsa, - kritiskt bearbeta bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa i grund- och gymnasieskolan, - använda sin metodiska kompetens i de fysiska aktiviteter som ingår i kursen - använda ett perspektivtänkande på ämnet idrott och hälsa vid planering av undervisning i grundskolans senare skolår samt gymnasiet, - ha deltagit i en instruktörsutbildning i HLR, - kunna tillämpa färdigheter och kunskaper i de fysiska aktiviteter som ingår i kursen. Innehåll Delkursen syftar till att fördjupa och utveckla kunskaperna kring skolämnet idrott och hälsas didaktik. Denna delkurs inriktar sig mot undervisning och verksamhet vad gäller äldre åldersgrupper dvs. skolår 7-9 i grundskolan samt gymnasieskolan. Delkursen fokuserar bedömning och betygsättning samt lokal arbetsplan i ämnet idrott och hälsa. Skolämnets historiska utveckling i Sverige samt genusperspektivet behandlas och ger en bakgrund till diskussioner om ämnets innehåll och arbetsformer idag. Delkursen belyser också hur man i skolan kan planera och genomföra undervisning utifrån olika sätt att perspektivera ämnet. Slutligen problematiseras undervisningsmetoder utifrån behavioristiska, sociokulturella och kognitivistiska kunskapsteorier. Delkursens praktiska moment belyser faktorer som kan vara av vikt för att skapa en god lärande miljö, som att kunna organisera och hantera individuella, sociala och kulturella möten för lärande. 2

Studieformer I delkursen ingår föreläsningar, seminarier och praktiskt inriktade moment. De praktiska momenten sker i form av lärar- resp. studentledda lektioner. Delkursen innehåller också en friluftsfärd på vatten med två övernattningar som planeras av studenterna. Seminarieförberedelser omfattar litteraturstudier. Vid de praktiska momenten skall studenten ha ombyte som lämpar sig för fysisk aktivitet eftersom både teori och praktiska moment varvas i undervisningen. Seminarier I delkursen ingår fyra seminarier samt en s.k. workshop. Seminariernas syfte är att dels samtala om angelägna didaktiska och metodiska frågor, reflektera över färden, samt diskutera frågor/problem kring bedömning och betygsättning inom ämnet idrott och hälsa. Workshopens syfte är att ge studenterna möjlighet att pröva bedömning/betygsättning utifrån fiktiva elevresultat/prestationer. Seminarium 1: Didaktiska perspektiv på idrott och hälsa Syftet med detta seminarium är att diskutera olika didaktiska perspektiv i ämnet idrott och hälsa. Seminariet är öppet vilket innebär att det finns möjlighet att diskutera det som känns angeläget utifrån litteraturen. Uppgift Till seminariet förväntas du ha tagit del av all litteratur nedan, detta för att få ett så bra seminarium som möjligt. Du förbereder 2-3 frågeställningar som berör olika didaktiska perspektiv och är väl förankrade i litteraturen med olika artiklar som belyser detta perspektiv. I samband med att frågan presenteras ges en liten bakgrundsbeskrivning samt egna tankar och funderingar kring möjliga lösningar. Litteratur Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning ämnet idrott och hälsas didaktik. Kap. 10, 12. Bergström, Ylva (1997). Skilda sätt att se på kunskapen om kropp och kroppsövningar. I Svensk idrottsforskning nr 3/97. * Skolverket (2005). Nationella utvärderingar av grundskolan 2003 - Idrott och hälsa Stockholm: Skolverket Karlefors, Inger (1998). Idrottsläraren i samverkan. I Tidskrift i Gymnastik & Idrott nr 5/98.* Kirk, David (2002). The social construction of the the body in physical education and sport. I Laker, Anthony (Eds) The sociology of sport and physical education.* Quennerstedt, Mikael (1999). HÄLSA i skolämnet idrott och hälsa. I Tidskrift i Gymnastik & Idrott nr 3/99.* Läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan. 3

Seminarium 2, v. 16. Bedömning och betygssättning i idrott och hälsa Syftet med seminariet är att behandla den problematik som finns vid bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa. Studenternas frågeställningar samt formulerade lokala betygskriterier utgör grunden för seminariets innehåll. Uppgift Den studerande skall till seminariet dels formulera några egna förslag på lokala betygskriterier, dels några frågeställningar kring bedömning och betygssättning i idrott och hälsa som är väl förankrade i litteraturen nedan. De lokala betygskriterierna skall ta sin utgångspunkt i de nationella betygskriterierna för skolår 9 i grundskolan eller gymnasieskolans kurser (idrott och hälsa A och B). Litteratur Annerstedt,Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Kap. 18. Skolverket (2005). Nationella utvärderingar av grundskolan 2003 - Idrott och hälsa Stockholm: Skolverket Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Del 1 Kommentarer. Larsson, Håkan (2004). Lokala arbetsplaner i idrott och hälsa en ny typ av styrning. I Larsson, Håkan & Redelius, Karin (red) Mellan nytta och nöje Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm. Läroplaner, kursplaner och betygskriterier för grundskolan och gymnasieskolan. Seminarium 3 Seminarium 3, v.21. Lärande av fysiska aktiviteter. Seminariet behandlar lärandet av fysiska aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Uppgift Den studerande ska utifrån delkursens föreläsningar, praktiska lektioner och litteratur fundera på och skriftligt utforma (ca 2 A4 sidor) hur man skulle vilja arbeta för att skapa en god lärandemiljö för fysiska aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Arbetet bör innehålla reflektioner kring undervisningsmetoder, organisation, individualisering, feedback och ledarskap. Studenternas skriftligt formulerade tankar ligger till grund för seminariets samtal. Litteratur Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare. Kretschmer, Jürgen (2002). Handleda och instruera. I Annerstedt, Claes (red.). Idrottsämnets didaktik tyska bidrag. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. IPDrapport 2002:13, 19 sidor. 4

Seminarium 4, v.23. Reflektion efter färd. Seminariet ska ge möjlighet till reflektion över upplevelser under färden för att på detta sätt befästa och konkretisera den kunskap, färdighet och erfarenhet som färden gett. Uppgift Till seminariet ska den studerande ha funderat på och skrivit ned reflektioner utifrån upplevelser och erfarenheter av färden och även ställa detta i relation till delkursens syfte, kurslitteratur eller annan relevant litteratur. Referens litteratur: Brügge m.fl. (1999). Friluftslivetspedagogik. Stockholm. Liber. Workshop, v. 16. Bedömning och betygssättning i idrott och hälsa Syftet med denna workshop är att ge de studerande möjlighet att prova på bedömning/betygsättning utifrån föregående föreläsning och seminarium med samma inriktning. Utgångspunkt för detta kommer vara ett antal fiktiva elevers resultat/prestationer i ämnet idrott och hälsa (skolår 9 samt gymnasieskolan, Idrott och hälsa A). Uppgift De studerande skall i mindre grupper skriva fram fiktiva elevers prestationer i ämnet utifrån de anvisningar som ges under föreläsningen vecka 14. Detta skall skrivas ner och medtages i 7 ex. till workshopen. Färd Planering av färden ska göras av hela kursen tillsammans i samverkan med en vägledare. Vägledare för de två kurserna är: IL3A Anita Cierzniewski IL3B Pelle Sundberg - Färdsätt ska vara paddling med kanadensare. - Färden ska planeras och genomföras på ett sätt som är realistiskt för en skolsituation. - Varje kurs disponerar en viss summa till färdens genomförande. Alla utlägg ska redovisas med kvitton. Detta ska också inkludera kostnader för medföljande vägledare. - Kursen delar in sig i grupper och varje grupp väljer ett perspektiv som de planerar utifrån. De olika perspektiven är: färdigheter, upplevelser/estetik, samarbete och hälsa. 5

- Följande punkter ska förberedas gruppvis utifrån det tilldelade perspektivet: - målsättning - innehåll - organisation - utrustning - Varje grupp skriver ett gemensamt PM där ovanstående punkter behandlas. PM et ska läsas av samtliga grupper innan färden. - Redovisningar ska ske under färdens genomförande där grupperna ansvarar för färden halvdagsvis: må em, ti fm, ti em samt on fm. Examination Delkursen examineras genom tre olika uppgifter som löses parvis. För att blir godkänd på delkursen krävs vidare genomförda praktiska moment samt medverkan vid seminarier. Examinationsuppgift 1: Studentledda lektioner utifrån olika perspektiv Förutsättningar och riktlinjer De studerande lottas parvis och ansvarar för att planera och genomföra en lektion med den tänkta målgruppen, grundskolans skolår 7-9 alternativt gymnasieskolan (idrott A eller B). Till varje grupp lottas även ett perspektiv som studenterna skall utgå ifrån vid planeringen. De studerande får genomföra lektionerna på valfri undervisningsplats. Under lektionen skall endast en ledare i taget vara aktiv. Varje grupp ansvarar även för att i god tid boka undervisningsmateriel hos vaktmästeriet. Varje lektion omfattar 60 minuter och därefter följer en reflektion kring lektionen med övriga studenter och examinerande lärare. Varje kurs skall utse en samordnare som ansvarar för att koordinera lokaler m.m. för dessa lektioner, som redovisas i en gemensam planering. Denna planering sätts upp på kursens anslagstavla och läggs också i Karin Anderssons fack, senast onsdag 9/4 kl. 15.00. Samordnaren kontaktar även Hans-Ove Nyqvist för bokning av lokaler. Uppgift Utifrån grundskolans eller gymnasieskolans styrdokument utforma en lektion för en specifik målgrupp (se ovan). Lektionen ska utgå ifrån det perspektiv som tilldelats er, vilket ger innehållet sin specifika mening. Lektionens planering ska vara så tydlig att en annan lärare ska kunna genomföra samma lektion. I samband med lektionen ska en dokumentation lämnas in där följande delar ska ingå: VAD: vilket stoff och undervisningsinnehåll ska ingå? Utveckla det givna perspektivet. För VEM eller VILKA ska planeringen ske? Vilka är eleverna? VARFÖR: vad säger styrdokumenten? 6

NÄR: hur placeras lektionen in i ett större sammanhang? Vad har eleverna t.ex. för tidigare erfarenheter? HUR: vilka arbetssätt och arbetsformer används? Examinationsuppgift 2: Lokal arbetsplan i idrott och hälsa Inledning Detta är en uppgift som löses parvis. Paren lottas och meddelas i samband med introduktionen. Er uppgift är att med Lpo-94 (1998) alt. Lpf-94 samt de nationella kursplanerna för grundskolan (2000) resp. gymnasieskolan (SKOLFS 2000:6) som utgångspunkt formulera en Lokal arbetsplan för en fiktiv skola i ämnet idrott och hälsa. Lokal arbetsplan innebär ett arbete på den så kallade mellannivån, dvs. mellan de nationella styrdokumenten och den konkreta undervisningen. På vilka sätt ska ni på er skola nå de utstakade målen och hur konkretiserar ni innehåll och form i ämnet idrott och hälsa utifrån era tolkningar av styrdokumenten, lokala förutsättningar, gemensamma synsätt på ämnet idrott och hälsa etc? Förutsättningar och riktlinjer Ni som lärare i ämnet idrott och hälsa har fått i uppdrag av rektor på er skola att utforma en Lokal arbetsplan i idrott och hälsa. Ni väljer antingen grundskolan skolår 7 9 eller gymnasieskolan, idrott och hälsa A och B (notera de skillnader som detta innebär för uppgiften). Språket skall vara enkelt och lättbegripligt, tänk på att den lokala arbetsplanen är ett verktyg som skall användas i mötet med elever, föräldrar m.fl. Ni har frihet att utforma er lokala arbetsplan på det sätt ni finner lämpligt (layout etc.). Dock skall följande uppgifter finnas med, och nedanstående disposition kan användas som en mall: En mycket kort beskrivning av den fiktiva skolans resurser: Lokaler, ekonomi, antal lärare, tim etc. (verklighetstrogen) En inledning/ingress för ämnet idrott och hälsa där ni beskriver hur ni ser på ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten. En tydlig värdegrund för ämnet idrott och hälsa ska ingå i denna del. Mål (strävansmål som uppnåendemål). Hur ni konkret vill arbeta för att ge eleverna möjlighet att nå målen i kursplanen. Ni skall även redogöra för era tankar kring arbetssätt och progression i ämnet (skolår 7 till 9 för grundskolan alt. Idrott och hälsa A och B för gymnasieskolan). Hur skolan eventuellt arbetar med frilufts-/idrottsdagar. Betygskriterier. Hur tolkar ni de nationella betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa och hur överför ni dessa till lokala betygskriterier. För grundskolan formulerar ni lokala betygskriterier för skolår 9 och för gymnasieskolan idrott och hälsa A resp. B. Kriterier för Godkänd, Väl Godkänd samt Mycket Väl Godkänd. 7

Opponeringsseminarium Seminariets uppgift är att kritiskt granska varandras lokala arbetsplaner och reflektera över innehållet och ev. konsekvenser för undervisningen. Indelningen i seminariegrupper med respondenter och opponenter görs av ansvariga lärare. Inlämningen av uppgiften inför opponeringsseminariet sker senast tisdag 6/5 kl. 15.00. Den skall tryckas upp och delas ut till examinerande lärare samt övriga i seminariegruppen. Varje par opponerar på ett annat par i gruppen, enligt schema. Samtliga förväntas ha läst alla arbeten för att kunna ge synpunkter och kommentarer i samband med seminariet. Till varje ventilering anslås 30 minuter. Tidsdispositionen och gången är sedan följande: 1. Författargruppen gör ev. korrigeringar som tillkommit efter tryckningen. 2. Därefter sker ett samtal mellan opponenterna och respondenterna där arbetet granskas och belyses från olika håll och styrkor och svagheter lyfts fram. 3. Övriga i seminariegruppen inkl. seminarieledaren får ställa frågor och kommentera arbetet. Slutgiltig inlämning av examinationsuppgiften till examinerande lärare skall se senast fredag 16/5 kl 15.00. Examinationsuppgift 3: Studentledd lektion med elever, inriktning mot lärande av färdigheter. Förutsättningar och riktlinjer De studerande delas in i par och ansvarar för att planera, genomföra och utvärdera en lektion med tänkt målgrupp, grundskolan, alternativt gymnasieskolan. De studerade blir tilldelade, genom lottning, ett område inom vilken lektionen skall hållas. De aktuella områdena är: bollspel, friidrott och dans. Lektionen skall genomföras ute på den aktuella skolan som studenterna blir tilldelade, eventuellt på universitetets område. Vid ev. dåligt väder skall de grupper som tänker vara utomhus ha en reservplanering för att kunna vara inomhus. Varje grupp ansvara att i god tid ta kontakt med aktuell lärare för den klass man blir tilldelad. Lektionen omfattar 45-60 min. I examinationen ingår också att opponera och utvärdera en annan grupps lektion. Opponeringen sker i direkt anslutning till genomförd lektion och skall genomföras både skriftlig och muntlig. Lektionsplaneringen skall tryckas upp i 2 exemplar och lämnas senast kl. 13.00 dagen innan examinationen till examinerande lärare och opponentgrupp. Uppgift Lektionen ska utgå ifrån det moment som tilldelats med inriktning mot lärande av färdigheter. Lektionsplaneringen ska vara så tydlig att en annan lärare ska kunna genomföra samma lektion. Lektionen skall dokumenteras och innehålla följande delar: - VAD: vilket stoff och undervisningsinnehåll ska ingå? - MÅL: vilket/vilka resultat avses med lektionen 8

- För VEM eller VILKA ska planeringen ske? Vilka är eleverna och vad är deras förutsättningar? - VARFÖR: vad säger styrdokumenten? - NÄR: Hur placeras lektionen in i ett större sammanhang? - HUR: Resonera kring val av undervisningsmetoder, undervisningsinnehåll, ledarskap, individualisering samt feedback. Undervisande lärare Karin Andersson (KA), univ. adjunkt i idrott Kia Bringert (KB), univ. adjunkt i idrott Anita Cierzniewski (AC), univ. adjunkt i idrott Håkan Larsson (HL), univ. lektor i pedagogik Jan Mustell (JM), univ. adjunkt i idrott Stewe Persson (SP), univ. adjunkt i idrott Pelle Sundberg (PS), univ. adjunkt i idrott Johan Tranquist (JT), informatör NCFF Johan Öhman (JÖ), univ. lektor i pedagogik Marie Öhman (MÖ), univ.lektor i sociologi karin.andersson@hi.oru.se anita.cierzniewski@hi.oru.se anita.cierzniewski@hi.oru.se hakan.larsson@lhs.se jan.mustell@hi.oru.se stewe.persson@hi.oru.se per.sundberg@hi.oru.se johan.tranquist@adm.oru.se johan.ohman@hi.oru.se marie.ohman@hi.oru.se Kursadministration Delkursansvariga Karin Andersson (KA), univ. adjunkt i idrott och hälsa Anita Cierzniewski (AC), univ. adjunkt i idrott Administration Pernilla Holmquist, utbildningsadministratör karin.andersson@hi.oru.se 019-303923 anita.cierzniewski@hi.oru.se 019-301165 pernilla.holmquist@oru.se 019 30 3580 Bedömning Examinationen är individuell. Betygsgraderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) tillämpas. Vid frånvaro vid seminarier och/eller praktiska moment sker komplettering enligt anvisningar från examinerande lärare. Bedömning av examinationsuppgift 1 (studentledd lektion och dokumentation) görs utifrån: - textens stöd i styrdokumenten, - tydlighet vad gäller lektionens syfte och perspektiv, - relevant val av innehåll i relation till syfte, perspektiv och målgrupp, 9

- genomförandet (organisation och ledarskap). Bedömningen av examinationsuppgift 2 (arbetsplan i idrott och hälsa) görs utifrån: - textens stöd i styrdokumenten, - disposition och att texten framstår som en helhet där de olika delarna hänger ihop, - relevant val av innehåll och indelning i områden samt tydlig progression, - väl formulerade lokala betygskriterier, - studenternas förmåga att arbeta självständigt, - studenternas förmåga att argumentera för sin arbetsplan vid seminarietillfället, - studenternas förmåga att kritiskt granska och belysa en annan grupps arbetsplan vid seminarietillfället. Bedömning av examinationsuppgift 3 (Studentledd lektion med elever) görs utifrån: - textens stöd i styrdokumenten, - tydlighet vad gäller lektionens syfte och perspektiv, - genomtänkt planering där disposition av tid, organisation och innehåll anges och motiveras med tanke på vald målgrupp, - undervisningens genomförande, med fokus på förmågan att möta och hantera elevgruppen, - studenternas att kritiskt granska och belysa en annan grupps lektion. För godkänt på delkursen krävs: - närvaro och deltagande på seminarierna och praktisk moment, - godkänt på de tre examinationsuppgifterna. För väl godkänt på delkursen krävs: - att kriterierna för godkänt är väl uppfyllda, - att både examinationsuppgift 1, 2 och 3 väl uppfyller bedömningskriterierna. Utvärdering Delkursen utvärderas muntligt helkursvis torsdag 5 juni 13.00. Litteraturlista Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning ämnet idrott och hälsas didaktik. Kap. 1, 2, 3, 6, 7, 10, 12, 18, Göteborg: Multicare. 170 s. Bergström, Ylva (1997). Skilda sätt att se på kunskapen om kropp och kroppsövningar. I Svensk idrottsforskning nr 3/97 s. 32-37. * 6 s. Carli, Barbro (1994). Idrotten i skolan - en manlig kultur. Högskolan i Örebro, Institutionen för idrott och hälsa. * 12 s. Karlefors, Inger (1998). Idrottsläraren i samverkan. I Tidskrift i Gymnastik & Idrott nr 5/98 (15-22). * 8 s. Kirk, David (2002). The social construction of the the body in physical education and sport, in Laker, Anthony (Eds) The sociology of sport and physical education. London: Routledge. * 13 s. Larsson, Håkan (2002). Bortom sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa. 10

I SVEBI:s årsbok 2002.* 20 s. Larsson, Håkan & Redelius, Karin red. (2004). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. 22 s. Quennerstedt, Mikael (1999). HÄLSA i skolämnet idrott och hälsa. I Tidskrift i Gymnastik & Idrott nr 3/99 (12-18). * 7 s. Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000. Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes. 4 s. Skolverket (2000). SKOLFS 2000:6. Kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. 6 s. Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Kommentarer med frågor och svar. Del 1 Kommentarer. Stockholm: Liber. * 21 s. Skolverket (2005). Nationella utvärderingar av grundskolan 2003 Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). 18 s. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). 19 s. Referenslitteratur: Brügge m.fl. (1999). Friluftslivetspedagogik. Stockholm. Liber. Kretschmer, Jürgen (2002). Handleda och instruera. I Annerstedt, Claes (red.). Idrottsämnets didaktik tyska bidrag. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. IPDrapport 2002:13, 19 sidor. * Larsson, Håkan (2003). Idrottens genus. www.idrottsforum.org Larsson, Håkan; Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (2005). Kön-Idrott-Skola. www.idrottsforum.org Quennerstedt, Mikael (2007). Idrott och hälsa En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. www.skolverket.se Bl.a. skolverkets allmänna råd 2004; Likvärdig bedömning och betygsättning * Ett kopieringsexemplar delas ut till respektive kurs. Föreläsning 1, v. 13. Fysisk fostran Föreläsningen behandlar skolämnets historiska utveckling i Sverige och ger ett historiskt perspektiv till diskussioner om ämnets innehåll och arbetsformer idag. Relevant litteratur: Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning ämnet idrott och hälsas didaktik. Kap. 6, 7. Göteborg: Multicare. 11

Bergström, Ylva (1997). Skilda sätt att se på kunskapen om kropp och kroppsövningar. I Svensk idrottsforskning nr 3/97 s. 32-37. * 12

Föreläsning 2, v. 13. Bedömning och arbetsplaner. Föreläsningen hanterar aktuella anvisningar gällande bedömning av elever i grund- som gymnasieskolan samt lokala arbetsplaner. Relevant litteratur: Larsson, Håkan (2004). Lokala arbetsplaner i idrott och hälsa en ny typ av styrning. I Larsson, Håkan & Redelius, Karin (red) Mellan nytta och nöje Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm. Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Kommentarer med frågor och svar. Del 1 Kommentarer. Stockholm: Liber.* Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000. Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2000). SKOLFS 2000:6. Kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Utbildningsdepartementet (1998). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Relevanta referenser: www.skolverket.se Bl.a. skolverkets allmänna råd 2004; Likvärdig bedömning och betygsättning Quennerstedt, Mikael (2007)Idrott och hälsa En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Föreläsning 3, v 13. Skolan och folkhälsoarbete. Föreläsningen tar upp samspelet mellan goda matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och lärande i skolan. Föreläsning 4, v. 14. Genusperspektiv. Föreläsningen introducerar begrepp som genus, genusordning, heteronormativitet och genusperspektiv. Begreppen används sedan i en analys av idrottskulturen, med exempel från såväl tävlings- och motionsidrott som skolans ämne idrott och hälsa. I centrum står hur olika rörelser och idrotter uttrycker olika normer, värden och föreställningar kring manlighet och kvinnlighet. Relevant litteratur: Carli, Barbro (1994). Idrotten i skolan - en manlig kultur. Högskolan i Örebro, Inst. för idrott och hälsa. * Larsson, Håkan (2002). Bortom sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa. I SVEBI:s årsbok 2002.* Larsson, Håkan (2003). Idrottens genus. www.idrottsforum.org Larsson, Håkan; Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin (2005). Kön-Idrott-Skola. www.idrottsforum.org 13

Föreläsning 5, v. 14. Didaktiska perspektiv. Föreläsningen behandlar olika perspektiv på ämnets innehåll i relation till bland annat läroplaner och kursplaner för ämnet. Relevant litteratur: Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning ämnet idrott och hälsas didaktik. Kap. (1, 2, 3) 12. Göteborg: Multicare. Bergström, Ylva (1997). Skilda sätt att se på kunskapen om kropp och kroppsövningar. I Svensk idrottsforskning nr 3/97 s. 32-37.* Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000. Idrott och hälsa. Stockholm: Frizes. Skolverket (2000). SKOLFS 2000:6. Kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Relevanta referenser: Quennerstedt, Mikael (2007)Idrott och hälsa En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Föreläsning 6 Kroppsliga kunskapskvaliteter eller vad finns med i Kropp och rörelse Föreläsning 7 Skapa planera och hantera möten för lärande samt problematisera undervisningsmetoder Artikel från Johan 14