Natur och Hälsa (5 poäng)

Transkript

1 Natur och Hälsa (5 poäng) Nature and Health (7,5 ECTS credits) VT-2007 Idrott och hälsa Hälsovetenskapliga institutionen Örebro universitet

2 ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Idrott och hälsa, vt-07 Delkurs 4, Natur och Hälsa Karin Andersson DELKURS 4, v. 11, (5p) NATUR OCH HÄLSA Nature and Health (7,5 ECTS credits) Syfte och innehåll Friluftsliv och andra naturmöten spelar en viktig roll för många människors hälsa och livskvalitet. Det finns även en lång tradition av att använda friluftsliv i pedagogisk verksamhet, inte minst inom skolämnet idrott och hälsa, i syfte att skapa miljöengagemang, främja samarbetsförmåga, etc. Utanför skolan har friluftsliv också använts i mer samhällskritiska syften, där friluftslivet framställts som en motpol till samhällslivet. Denna delkurs behandlar friluftsliv och naturmöte både som samhällsfenomen och pedagogisk verksamhet. I delkursen ingår teoretiska moment i form av föreläsningar, seminarier och litteraturstudier. I dessa teoretiska moment är naturmötets betydelse i ett senmodernt samhälle en central utgångspunkt. Delkursen avser att belysa och kritiskt granska ideologiska utgångspunkter samt vanligt förekommande motiv och legitimeringar för pedagogiskt friluftsliv. Vidare behandlas friluftslivets pedagogik med särskild inriktning på friluftslivets möjligheter i skolan, i synnerhet i relation till ämnet idrott och hälsa. Delkursen innehåller även upplevelsebaserade moment i form av utepass i närmiljön, orientering, friluftsdagar med en övernattning samt en veckas vinterutbildning med skidåkning och vinterfriluftsliv. Avsikten med de upplevelsebaserade moment är att öka den studerandes egna friluftspraktiska färdigheter, att utveckla kunskaper om hur friluftsliv kan ledas och organiseras, samt hur förutsättningar för berikande naturupplevelser kan skapas. Orienteringmomentets specifika syfte är att träna den personliga färdigheten i att ta sig fram i okänd terräng med hjälp av karta och kompass, samt att ge kunskaper i grundläggande orienteringsmetodik. MÅL Efter genomgången delkurs skall den studerande: - ha kunskap om naturkontaktens och friluftslivets roll och betydelse i det senmoderna samhället, - ha kunskap om friluftslivets möjligheter i hälsoundervisning, - kunna skapa förutsättningar för positiva naturupplevelser hos andra människor, - kunna använda friluftsliv som en utgångspunkt för att utveckla människors relation till naturen,

3 - känna till viktiga legitimeringar för friluftsliv och kunna förhålla sig kritiskt till dessa, - ha utvecklat ett personligt förhållningssätt till naturen, - ha utvecklat förmågan att uppleva naturens mångfald och skiftningar, - ha kunskap om några olika forskningsresultat som har med friluftsliv och naturkontakt att göra, - kunna planera en fjällvandring, - ha förståelse för vägledning som metod i friluftsliv, - ha grundläggande friluftsfärdigheter beträffande klädsel, matlagning, eldning och övernattning, - kunna skapa relevanta och positiva lärandesituationer för nybörjare i orientering, - kunna orientera i okänd terräng. - kunna skapa situationer utifrån skidåkning som ett sätt att främja barns och ungdomars utveckling, - ha kunskaper om och färdigheter i skidåkning som kan utnyttjas vid undervisning i grundoch gymnasieskolan, - kunna använda skidåkning som en väg till livslång hälsa; skidåkning som rekreation och motionsform, - ha förståelse för skidåkning som ett sätt att möta naturen, - kunna skapa situationer som ger förutsättningar för upplevelser av skidåkningens egenvärde, Arbetssätt I delkursen ingår såväl teoretiska moment med föreläsningar och seminarier som praktiska moment vilka till största delen äger rum ute i naturen. I delkursen ingår också en veckas vinterutbildning med skidåkning och friluftsliv, en övernattning i tält i Stenbäcken. Vårutflykter Två halvdagar under kursen kommer vi att halvkursvis bege oss till Markaskogen och Hjälmarsbergs ekängar. Syftet med dessa dagar är att fördjupa vår egen naturupplevelse samt att utveckla förmågan att skapa berikande naturmöten hos andra människor. Friluftspraktik 1 Hjälmarsberg: Samling med välpumpade cyklar utanför vaktmästarexpeditionen.

4 Viktigt att ha med sig är: Matsäck, anteckningsmateriel och varmare kläder än vad man kan tro(om det inte regnar behövs inte stövlar). Friluftspraktik 2 Markaskogen: Samling utanför vaktmästarexpeditionen. Viktigt att ha med sig är: Matsäck, anteckningsmateriel och varmare kläder än vad man kan tro (om det inte regnar behövs inte stövlar). Stenbäcken Vid vårt besök i Stenbäcken kommer ni ha stort eget ansvar och arbeta tämligen självständigt i grupper om sex personer. Grupperna meddelas vid introduktionen av delkursen. Uppgiften är att välja ut ett antal av de praktiska uppgifter som finns i boken Friluftslivets pedagogik och prova på och reflektera över under dessa två dagar. Det material som ni behöver beställer ni hos vaktmästaren i god tid. Mat tillagas av respektive grupp på valfritt sätt. Övernattning sker i tält eller vindskydd beroende på vad gruppen vill. Karin, Stewe och Stephan ställer upp med handledning om ni behöver under ert planerande. Examination Examination sker i form av seminarier, skidutbildning i Idre, övernattning i Stenbäcken och en skriftlig inlämningsuppgift som löses parvis. Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande gäller på seminarierna och på de praktiskt orienterade undervisningstillfällena. Vinterutbildningen I vecka 11 ligger ett examinerande seminarium. Detta blir ett tillfälle att kommunicera de funderingar, reflektioner mm. kopplat till värdet av skidåkning i allmänhet men i synnerhet till skidåkning inom ramen för skolans verksamhet. Genom att på detta sätt ta del av andra människors uppfattningar kan förståelsen öka för hur olika människor upplever, tolkar och drar slutsatser utifrån liknande upplevelser. Seminarieuppgift-vinterutbildningen Under Idreveckan ska ni gruppvis planera undervisning för en friluftsdag på skidor. Ni får en utförlig beskrivning av uppgiften under ditresan. Med hjälp av litteraturen, egna erfarenheter, tidigare undervisning och undervisningen i Idre ska ni planera och skriva/rita ner en så fullständig plan som möjligt. En annan grupp lärare ska kunna ta över er planering och genomföra dagen enligt er beskrivning. Ni redogör sedan för era seminariekamrater hur ni tänkt er respektive pass. En grupp för längdåkningen, den andra för den alpina delen. Lottdragning sker vid seminariet. Tid c:a 30 min./arbete, inklusive diskussion. Ni behöver inte lämna in det skrivna arbetet men ska visa upp det under seminariet för övriga deltagare i läsbart skick. Litteratur Friluftsfrämjandet mfl. (1993) Svensk utförsåkning, Barn och ungdom Stockholm. Friluftsfrämjandet. (kompendium) Friluftsfrämjandet mfl. (1993) Svensk utförsåkning, Teknik och metodik. Stockholm. Friluftsfrämjandet. (kompendium) Svenska skidförbundet, SISU idrottsböcker. (2005). Klassisk teknik i längdåkning Stockholm. SISU idrottsböcker. Svenska skidförbundet, SISU idrottsböcker. (2003). Skidor för barn.

5 Stockholm. SISU idrottsböcker. Kompendium Perspektiv på Skidåkning * Aktuell forskning-seminarie Uppgiften är att varje student via bibliotekets databaser ska söka reda på en vetenskaplig artikel alternativt en reviewartikel (sammanställning av vetenskapliga artiklar) som redovisar intressant forskning om människors naturkontakt. För pedagogiskt inriktade artiklar rekommenderas fulltextdatabasen EBSCO. Sök där gärna i tidskrifter som Journal of Environmental Education och Environmental Education Research. Se till att ni inte har samma artiklar till seminarietillfället. Vid seminarietillfället i vecka 21 ska varje student muntligt redovisa sin artikel enligt följande: - artikelns författare, publicering, - sammanfattning av artikelns innehåll, - på vilket sätt den här typen av forskningsresultat skulle kunna tänkas påverka din framtida arbetssituation och ditt sätt att arbeta. Fällvandring-planering (genomförs i början av höstterminen) Utgångspunkter för planering: * Syftet med Fjällvandringen är att den studerande ska skaffa sig kunskap om och i friluftsliv genom egna erfarenheter och upplevelser utifrån de situationer som uppstår vid planering och genomförande. * Planering, uppläggning och förberedelse av Fjällvandringen ska göras av hela kursen tillsammans i samverkan med en vägledare. * Friluftsliv ses här som ett sätt att genom ett liv i en nära kontakt med fri natur skapa upplevelser och erfarenheter av sig själv, andra människor och naturen. * Följande punkter ska förberedas kursvis med utgångspunkt från aktuellt naturområde och färdsätt: - Färdigheter och utrustning - Kulturhistoria - Djur-och växtliv - Färdens uppläggning, organisation och målsättning * Ett gemensamt PM där ovanstående punkter behandlas ska skrivas inom kursens ram och läsas av samtliga innan Fjällvandringen. Under kursen kommer vi att göra en övernattning i Stenbäcken som kan ses som en förberedelse för Fjällvandringen. Skriftlig uppgift Er uppgift är att skriva en problematiserande text på ca 5 sidor. Uppgiften handlar om att utifrån delkursens litteratur och föreläsningar samt egna erfarenheter kritiskt reflektera över friluftslivets pedagogiska värden samt möjligheter och problem med att bedriva friluftsliv i skolan. Resonemangen ska behandla olika nivåer (individ, grupp, samhälle) i friluftsverksamheten utifrån de didaktiska frågeställningarna:

6 - Varför? Det pedagogiska friluftslivets legitimeringar, - Vad? Friluftslivets innehåll, - Hur? Det sätt på vilket friluftslivet bedrivs. Texten ska tryckas upp och fördelas till samtliga i seminariegruppen samt seminarieledaren senast onsdag v. 22, klockan Seminarium Det examinerande seminariet äger rum, fredag v. 22 (1/6). I examinationen ingår ett opponeringsförfarande där varje text ska kommenteras utifrån dess brister och förtjänster i samband med seminariet. Det betyder att varje par granskar och kommenterar ett annat pars text. Vid varje seminarietillfälle behandlas fyra eller fem texter. Behandlingen av resp. text inleds av kommentatorerna som delger sina synpunkter och ställer frågor till författarna därefter sker ett öppet samtal där alla förväntas delta aktivt. Det betyder att samtliga texter ska vara väl inlästa och behandlade av alla i seminariegruppen. Indelningen i de par som löser examinationsuppgiften, seminariegrupper och kommenteringsförfarandet kommer att meddelas på särskilt papper som utdelas i ett ex. per kurs i samband med introduktionen v. 19. Komplettering av seminariet sker genom skriftlig kommentering av samtliga arbeten i seminariegruppen. Undervisande lärare Anita Cierzniewski (AC), univ-adj. Karin Andersson, (KA), univ-adj. Stephan Svenning, (SSv), univ-adj. Stewe Persson, (SP), univ-adj. Johan Öhman, (JÖ), univ-lektor. anita.cierzniewski@hi.oru.se karin.andersson@hi.oru.se stephan.svenning@hi.oru.se stewe.persson@hi.oru.se johan.ohman@hi.oru.se Kursadministration Delkursansvarig Karin Andersson (KA), univ-adj. Administration Pernilla Holmquist, institutionssekreterare karin.andersson@hi.oru.se pernilla.holmquist@hi.oru.se Bedömning/Utvärdering Betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U) tillämpas. För godkänt på kursen krävs: - närvaro på praktiskt orienterade moment, - närvaro och ett aktivt deltagande på seminarier, - godkänt på den skriftliga examinationsuppgiften, - godkänt på vinterutbildningen, - godkänt på övernattningen i Stenbäcken, - godkänt på planeringen av fjällvandringen

7 Bedömning av den skriftliga examinationen görs utifrån textens: - stöd i litteraturen och andra referenser, - tydligheten i resonemangens underbyggnad, - djupet och klarheten i tankeinnehållet, - formalia vad gäller skrivsätt, referenser och litteraturlista. Bedömning av vinterutbildningen görs utifrån studentens: - förmåga att ta ansvar för sig själv och andra under alla praktiska delar - förmåga att reflektera och diskutera delkursens mål kopplat till litteratur och färdigheter i skidåkning, Bedömningen av Stenbäcken görs utifrån den studerandes: - förmåga att ta ansvar för sig själv och andra - förmåga att använda sig av olika friluftsfärdigheter - förmåga att delta i planeringen inför fjällvandringen För väl godkänt på kursen krävs: - att kriterierna för godkänt till övervägande del är väl uppfyllda, Bedömning för väl godkänt av den skriftliga examinationsuppgiften görs utifrån: - att texten i examinationsuppgiften kritiskt granskar/har ett kritiskt förhållningssätt samt att texten är problematiserande, - att kommentarer till granskad text är väl underbyggda, nyanserade och sakliga. Utvärdering Utvärdering av delkursen görs vid examinationen, v. 22. Litteraturlista Brügge, Britta, Glantz, Mats & Sandell, Klas (red.) (2003). Friluftslivets pedagogik kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber (Valda delar) Johansson, Christin, Wesley Per-Åke (1999) Friluftsliv spelar ingen central roll. Tidskrift i Gymnastik och Idrott 9/1999. sid * Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur Sandell, Klas (1995) Ekostrategier, humanekologi och friluftsliv. Humanekologi: Meddelande från Nordisk förening för humanekologi, Vol. 14, No. 3/4, s * Sandell, Klas (1996) Själens friluftsskog. Nordisk samhällsgeografisk tidskrift. 22/1996, sid * Sandell, Klas (1999) Friluftsmotiv förr och nu. Tidskrift i Gymnastik och Idrott 9/1999. sid * Sundberg, Marie (1999). Den kontrollerade kroppen och den vilda naturen. Tidskrift i Gymnastik och Idrott 9/1999. sid *

8 Svenning, Stephan (1999). Handlingsburen och praktikgrundad kunskap. Tidskrift i Gymnastik och Idrott 9/1999. sid * Svenning, Stephan (2001). Iskunskap och säkerhet. Institutionen för Idrott och hälsa, Örebro universitet (ej publicerat material), finns att hämta på institutionens hemsida. Tordsson, Björn (1999): Perspektiv på friluftslivets pedagogik. Örebro: Friluftsprofilen Natur och hälsa, institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.** Öhman, Johan (1999). Idéer om människans relation till naturen. Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.* Öhman, Johan (1999). Världsbilder i ett humanbiologiskt perspektiv. Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.* Öhman, Johan (1999): Friluftsliv som livskvalitet. Tidskrift i Gymnastik och Idrott 9/1999. sid * SKIDLITTERATUR 2006 Friluftsfrämjandet mfl. (1993) Svensk utförsåkning, Barn och ungdom Stockholm. Friluftsfrämjandet. (kompendium) Friluftsfrämjandet mfl. (1993) Svensk utförsåkning, Teknik och metodik. Stockholm. Friluftsfrämjandet. (kompendium) Svenska skidförbundet, SISU idrottsböcker. (2005). Klassisk teknik i längdåkning Stockholm. SISU idrottsböcker. Svenska skidförbundet, SISU idrottsböcker. (2003). Skidor för barn. Stockholm. SISU idrottsböcker. Kompendium Perspektiv på Skidåkning * Buchar, Peter (1996). Tai Ski, söker du guldåket? Dra in anden! I Sveriges alpina tränarorganisation 2/ (s 21-22) Flemmen, Asbjörn (1994). SKILEIK, grundtankar och ideologi. I Kroppsövning 1/1994 (s 4-7) Flemmen, Asbjörn (1996). Mot en ny tid i skidupplärning. I Sveriges alpina tränarorganisation 1/ (s 13-22) Marklund, Sören (1998). Hitta skidglädjen i vinter. I Utemagasinet 1/1998 (28-30) Svenning, Stephan (2004). Vinterfriluftsliv. Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet. Dessutom kan ytterligare artiklar tillkomma * Dessa artiklar finns i en artikelsammanställning som går att köpa i studentexpeditionen i Prismahuset

9 ** Finns att köpa i studentexpeditionen i Prismahuset.