LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 7 2007 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Alligatorns förkrympta penis Givetvis är det viktigt att vi använder effektiva läkemedel, men det är hög tid att spridningen av läkemedelsrester i naturen minskas och att vi sätter press på läkemedelsindustrin så att den producerar så miljövänliga och lätt nedbrytbara läkemedel som möjligt. Sannolikt på grund av östrogenläckage i vattendrag föds en del alligatorhanar i Florida numera med förkrympt penis och östrogen från kvinnors hormonterapi har visats feminisera hanfiskar i svenska sjöar. Vidare kan östrogentillförsel leda till att sångfågelhonor märkligt nog sjunger som hanar och att deras reproduktionsförmåga minskar. Eftersom heliga kor i Indien får diklofenac mot sina ledbesvär har vissa gamarter i Indien minskat med 95 procent. Orsaken till minskningen är att gamarna äter avlidna kors kött och dör därefter eftersom gamarna är mycket känsliga mot diklofenac. Hundar sprider numera därför köttrester från döda kor som gamarna tidigare åt upp och dessa köttrester sprider smitta till människor. Obetänksamt kan vi möjligen dra lite på munnen åt alligatorns förkrympta penis och rödhakshonan som sjunger som en hane, men det är naturligtvis tragiskt för de djurarter som drabbas och risken är överhängande att vi själva också kommer att drabbas alltmer. Innehåll Förvärrad hypertoni av bisfosfonat går inte att utesluta... 3 Ny medlem i redaktionskommittén för LäkemedelsNytt... 4 Läkemedelsdistribution med ApoDos väcker debatt!... 4 Pfizer slutar att tillhandahålla inhalerbart insulin... 5 Det (mesta) som är bra vid KOL är bra för alla... 6 Kalendarium för NÖLK och NVLK... 8 1
Att förskriva provförpackningar vid det första förskrivningstillfället, att arbeta för att överblivna läkemedel tas om hand och förbränns på ett korrekt sätt och att välja miljövänliga läkemedel när det är möjligt är några saker som vi kan göra redan i dag. Tyvärr finns för närvarande ofta väldigt bristfälliga underlag för de miljövänliga alternativen, men LÄKSAK:s expertgrupper kommer att väga in miljöaspekter i den mån det går, när exempelvis Kloka Listan tas fram. Våra kvarvarande läkemedelsfabriker i Europa står under en mer eller mindre strikt utsläppskontroll. Numera producerar dock Indien och Kina tillsammans nästan hälften av världens generikasubstanser. Under hösten har det framgått av tidningsartiklar, att generikaföretag i Indien och Kina samt i andra länder släpper ut mycket stora mängder aktiva läkemedelssubstanser i vattendragen. Därtill har särskilt stora koncentrationer av antibiotikumet ciprofloxacin konstaterats i de indiska vattendragen. Även om utsläppsproblemen i stor utsträckning har flyttats från vår närmiljö finns ändå mycket att göra ur ett globalt perspektiv. Läkemedelsindustriföreningen föreslår, att myndigheterna ska lägga till miljökrav i de globala inspektionsprotokollen och framöver avser LäkemedelsNytt att fortlöpande publicera artiklar om miljö och läkemedel. I detta nummer finns en påminnelse om hur överblivna läkemedel ska hanteras för att minska riskerna för att de påverkar djur och natur. Rolf Tryselius, ordf NVLK Miljö och Läkemedel Varför bör allmänheten lämna sina överblivna läkemedel till Apoteket? Varför rekommendera att lägga ner tid och kraft på att skaffa den speciella gula påsen för riskavfall som delas ut på apoteket, samla ihop läkemedelsavfallet, allt från icke förbrukade tabletter till använda läkemedel som astmainhalatorer och östrogenplåster som fortfarande innehåller läkemedelsrester, och bege sig till apoteket för inlämning av läkemedelsavfallet? Att slänga allt i hushållssoporna framstår ju som så mycket lättare. Svaret är enkelt. Det handlar om att värna om vår miljö. Läkemedelsavfall som lämnas in på apoteket kommer att förpackas direkt i slutna system, transporteras till och förbrännas i någon av tre särskilda förbränningsanläggningar som finns i Sverige. Förbränningsanläggningarna är för- sedda med modern reningsteknik, till exempel är förbränningstemperaturen extra hög och hanteringen följer direktiven i miljöskyddslagen. Askan hanteras som riskavfall och hamnar till exexmpel inte på odlad mark. Tömmer man ut läkemedlen i hushållsavfallet eller lägger till exempel de använda östrogenplåstren där, finns dels risk för att läkemedel kan komma ut i miljön om soporna utsätts för regn under transport eller i väntan på förbränning, dels för att förbränningen av läkemedlen och hanteringen av askan inte sker på bästa sätt. Cytostatika och cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall. Apoteket tar inte emot farligt avfall utan det är kommunen som ansvarar för den hanteringen. Farligt avfall lämnas in på bemannad miljöstation. Maija Fredrikson Värna om miljön! Uppmana allmänheten att lämna in överblivna läkemedel och läkemedelsrester till Apoteket! Läkemedelsavfall bör inte hamna i hushållssoporna, toaletten eller avloppet. 2
Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, 08-517 71 608, fax: 08-3313 43, e-post: karolic.solna@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: 08-517 753 42, fax: 08-307346 e-post: karoline.ka@apoteket.se Förvärrad hypertoni av bisfosfonat går inte att utesluta Kan alendronsyra (Fosamax) orsaka förvärrad hypertoni? Två patienter med tidigare välreglerad hypertoni har 2-3 veckor efter insättning av alendronsyra (Fosamax) fått blodtrycksstegring från cirka 140 systoliskt till 200 mmhg med behov av justering av blodtrycksmedicinering. Övriga läkemedel hos respektive patient kunde inte anges av frågeställaren, men har varit oförändrade under denna tid. Hypertension finns varken listat för alendronsyra eller andra perorala bisfosfonater i Fass. Däremot är hypertension listat som vanlig eller mindre vanlig biverkan för intravenösa beredningar av flera olika bisfosfonater. I den svenska biverkningsdatabasen återfanns i slutet av 2006 en rapport på etidronat (Didronate) angående blodtrycksstegring av totalt 455 rapporter för gruppen bisfosfonater. I detta fall rörde det sig om en 72-årig kvinna med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt samt en tidigare hjärtinfarkt som efter cirka 10 dagar efter insättning av etidronat (tablett) fick en blodtrycksstegring på 195/105 mmhg. Blodtrycket hade dessförinnan legat stabilt och välreglerat i fem år. Dock hade patientens diuretikados minskats månaden före insättning av etidronat. Sambandet mellan blodtrycksstegringen och behandlingen bedömdes som möjligt. I WHO:s internationella biverkningsdatabas fanns i slutet av 2006 av totalt över 14 700 rapporter på alendronic acid, 42 rapporter på "blood pressure increased", varav tre var sambandsbedömda. 171 Sammanfattning Blodtrycksstegring, som biverkan av perorala bisfosfonater, återfinns i biverkningsdatabaser, men finns inte listat i Fass eller omnämnt i medicinska databaser och referenslitteratur. Däremot är hypertension listat i Fass som vanlig eller mindre vanlig biverkan för ett antal intravenösa beredningar av olika bisfosfonater. Att alendronsyra, i det aktuella fallet, orsakat förvärrad hypertoni går inte att utesluta. rapporter fanns på "hypertension" och 5 rapporter på "hypertension aggravated" som alla fem var bedömda med samband. Den farmakokinetiska interaktionsrisken bedöms som liten. Bisfosfonater har mycket låg biotillgänglighet (0.64 %) och utsöndras oförändrade i urinen utan att metaboliseras. Sökning i medicinska databaser och referenslitteratur har inte givit någon ytterligare information. Mot bakgrund av ovanstående kan det inte uteslutas att blodtrycksstegringen orsakats av alendronsyrabehandlingen trots att data är sparsamma vad gäller perorala beredningar av bisfosfonater. Utsättning av alendronsyra med monitorering av blodtrycket rekommenderas samt att biverkningsanmälan skickas. Diana Rydberg, Birgitta Norstedt Wikner Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Referenslista kan erhållas av författarna 3
Ny medlem i redaktionskommittén för LäkemedelsNytt Jag, Mia Granberg- Stånge, ersätter nu Kerstin Lindkvist som ny allmänläkarrepresentant i redaktionen för LäkemedelsNytt Jag har arbetat som läkare i drygt 25 år, är specialist i allmänmedicin och efter många år som husläkare har jag nu sedan några år verkat som privat allmänläkare. 1996 kom jag med i ett projekt som handlade om läkemedel och förskrivarstöd för Janus. Och detta med läkemedel har jag kommit att arbeta en hel del med, bland annat med Kloka Listan och i Läksaks kommunikationsutskott. Jag är informationsläkare och medlem i Nordöstra Läkemedelskommittén sedan våren 2004. Arbetet som informationsläkare bygger mycket på att vi, i kollegial samverkan, ökar medvetenheten och diskuterar läkemedelsfrågor i allmänhet och Kloka Listans rekommendationer och de Kloka Råden i synnerhet. Jag anordnar också utbildningar för distriktsjuksköterskor varje månad i en mängd skiftande ämnen och frågor. Nästan allt som vi inom vården arbetar med berör på något sätt läkemedelsanvändning. Under min yrkesutövning har jag fått mer och mer insikt i läkemedelsanvändnings för- och nackdelar samt en kostnadsmedvetenhet. Nyligen hörde jag en person som med bitterhet uttalade sig om Kloka Listan: Det är bara landstinget som vill spara pengar då känner jag att den personen alls inte har förstått vad det handlar om. Självklart skall landstinget som all annan verksamhet hushålla rätt med sina resurser och se till att uppnå största patientnytta. Informationsläkararbetet är lite av att vara som en spindel i nätet, inte olikt att arbeta som allmänläkare. Utifrån detta kontakt- och informationsnät hoppas jag kunna bidra till i arbetet med redaktionen på LäkemedelsNytt. Mia Granberg-Stånge Nu kan du anmäla dig till Läksaks och Stockholms Läkemedelskommittéers fortbildningar direkt på webben! Den 15 oktober lanserade vi vår nya tjänst anmälan på webben. Därmed blir det ännu enklare att anmäla sig till Läksaks och Stockholms Läkemedelskommittéers fortbildningar. Gå in på www.janusinfo.se för ett snabbt och enkelt anmälningsförfarande där du omgående får bekräftelse om plats. Under en övergångsperiod kommer det även fortsättningsvis att vara möjligt att faxa in sina anmälningar. E-posta: Dolores Persson, dolores.persson@sll.se om du har några frågor. Läkemedelsdistribution med ApoDos väcker debatt! I föregående nummer av LäkemedelsNytt (nr 6, 2007) efterlyser Cathérine Viotti, geriatriker vid Äldrevårdscentralen i Solna, kvalitetssäkring av hela ApoDos processen. Med anledning av denna artikel vill jag i min egenskap av medicinsk ansvarig sjuksköterska i Solna kommun göra följande kommentarer. ApoDos infördes för patienter med stabil läkemedelsbehandling I artikeln påtalar Cathérine Viotti att om en patient uppsöker flera olika läkare, är dessa i regel ovetande om att patienten har ApoDos. Vid utskrivning från sjukhus får aktuell vårdcentral alternativt äldreboendets läkare en läkemedelslista. Denna avviker ofta från ApoDos-receptet. Detta medför, enligt Viotti, i sin tur inte bara extra arbete och tidsåtgång för läkaren, utan är också en risk att patienten inte får sina ordinerade läkemedel. 4
ApoDos är inte en behandling utan ett sätt att distribuera läkemedel Dessa problem och risker skulle enligt min uppfattning kunna minskas om alla förskrivare ordinerade i E-dos. Då skulle aktuell läkemedelslista alltid finnas för förskrivare och sjuksköterskor och även jourläkare skulle snabbt få fram aktuell läkemedelslista. Man måste ställa sig frågan om det verkligen är ApoDos som gör att patientens läkemedelslistor inte stämmer överens? Är det inte avsaknad av rutiner för utskrivning av patienter från slutenvård till öppenvård? Återigen använd E-dos vid förskrivning av läkemedel! ApoDos följer Kloka Listan Att boende på äldreboende för det mesta har ApoDos, och att apoteket har möjlighet att byta mellan olika generiska preparat, medför också att sjuksköterskornas kunskap om läkemedlen försämrats, skriver Cathérine Viotti. Detta kan vara sant, men läkemedel som dispenseras som ApoDos byts inte ut lika ofta som läkemedel som dispenseras i veckodosett. ApoDos följer Kloka Listan och under innevarande år byts inte läkemedlen ut. Läkemedel ordinerade på gula recept däremot, kan bytas ut vid varje uttag. Vidbehovsmedicinering är inte lika med egenvård Vidare påtalas i artikeln problemen vid vidbehovsmedicinering kontra egenvård. Egenvård betyder att patienten ger instruktioner till personalen, det vill säga personalen är patientens förlängda arm. Det är läkarens ansvar att dokumentera om en behandling är egenvård eller om läkemedel skall ges med delegering. Hemtjänstpersonalen är inte hälso- och sjukvårdspersonal. Inför rutiner Genom att införa rutiner som är förankrade hos personalen och som kan följas upp, kan läkemedelshanteringen kvalitetssäkras. Det finns landsting som har väl fungerande rutiner för inoch utskrivning från slutenvården till öppenvården. Annette Arnkil Kloka Listan Forum Torsdagen 17 jan 2008 kl. 8.00 16.45 Norra Latin, Drottninggatan 71B Presentation av Kloka Listan 2008 Föreläsningar och diskussioner om HPV och cervixcancer hjärtkärlsjukdomar, statinbehandling och allergispecifik immunoterapi Gästföreläsning av Peter Rost Peter Rost, läkare, journalist/författare, fd vice vd för Pfizer, har blivit uppmärksammad som en whistle-blower sanningssägare då han i media i USA, bland annat i 60 Minutes, samt inför den amerikanska kongressen vittnat om organiserad brottslighet i läkemedelsbranschen. Avgiftsfritt. För program och anmälan se www.janusinfo.se/fortbildning Pfizer slutar att tillhandahålla inhalerbart insulin Pfizer lägger ner sin satsning på Exhubera, världens första inhalerbara insulin. Syftet med produkten var att erbjuda ett alternativt sätt att administrera insulin. Förskrivningen har dock varit liten och detta med sjukvårdens tveksamhet, anger företaget som orsak till att man nu väljer att dra in produkten. Under en tre månadersperiod kommer man från företagets sida att samarbeta med sjukvården och myndigheter så att de patienter som behandlas med Exhubera skall få ett lämpligt behandlingsalternativ. Källa Pfizer Nyhet 2007-10-18 5
Det (mesta) som är bra vid KOL är bra för alla ett referat från Nordvästra läkemedelskommitténs temakväll KOL som systemsjukdom 22 november 2007 Att sluta röka den viktigaste insatsen för att bromsa sjukdomen Distriktssköterska Lena Lundh, som arbetar med tobaksprevention inom Centrum för Folkhälsa, berättade om hur man kan göra för att stimulera till och stötta rökstopp. Enligt WHOs riktlinjer talar man om fem A:n : Ask, Advice, Assess, Assist och Arrange follow-up. Våga fråga! Vid varje besök bör man fråga om patienten fortfarande röker och gärna dokumentera detta med hjälp av diagnoskod F17 eller en åtgärdskod. Ge råd om att sluta Det är viktigt att ge ett tydligt, kraftfullt och personligt råd, även om man kan känna sig tjatig och uppleva att patienten har det svårt nog ändå. För KOL-patienten finns så många potentiella hälsovinster att framhålla. Att uppskatta motivationen Fortsätta fråga den rökande patienten Hur viktigt är det för dig att sluta röka? Uppföljningsfrågor är Hur säker är du på att du kommer att lyckas? och Hur beredd är du att sluta röka just nu? Samtliga svar skattas från 0-10 som en VAS-skala och svaren kan användas som en utgångspunkt för diskussion varför blev det just 1 och inte 0 osv. Om patienten inte är motiverad är det meningslöst att gå vidare med ett stopp-försök, men kanske har motivationen ökat till nästa besök. Ge stöd Stöd patientens plan att sluta röka. Man bör besluta om ett stoppdatum inom två veckor. I detta sammanhang kan det vara bra med praktiska råd om tillvägagångssätt, inklusive eventuellt läkemedelsstöd mot abstinensbesvär, samt en diskussion kring förändringen av vanor. Broschyrer om att sluta röka och sluta snusa samt en kortfattad sammanställning över läkemedel för rökavvänjning kan hittas på www.folkhalsoguiden.se Uppföljning Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har utarbetat en 4-besöks behandlingsmodell, som kan användas. Den finns publicerad i den nyutkomna skriften Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvård. Om patienten är ointresserad bör man ta reda på varför. Saknas kunskap? För dem som lyckats sluta är det, för att förhindra återfall, viktigt att få möjlighet att diskutera sin motivation och identifiera problem. Så småningom kanske stöd önskas för att trappa ut nikotinläkemedel. Om det inte är praktiskt möjligt att ordna den önskvärda uppfölj-ningen på den egna vårdenheten kan patienten ringa till Sluta-röka-linjen (www.slutarokalinjen.org, 020-84 00 00, en rikstäckande tjänst som finansieras av statliga medel från socialdepartementet). Studier har visat att 33 procent av Sluta-röka-linjeanvändarna är rökfria efter ett år. Linjens kunniga och erfarna personal kan även bistå med personalhandledning i rökavvänjningfrågor. För den som är intresserad av att lära sig mer om motiverande samtal om tobak kan länken www.somt.se vara av intresse. KOL-patienter har många riskfaktorer för osteoporos Överläkare Maria Sääf, från Endokrinologi och Diabetologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om osteoporos och osteoporosprofylax. KOL utgör i sig en riskfaktor för osteoporos, och många KOL-patienter har ju också rökning, systemiska kortisonkurer och malnutrition som riskfaktorer. Dessutom är osteoporos vanligt hos kvinnor i Sverige även om de inte har KOL. Kotfrakturer, som ofta inträffar i 60-70 årsåldern kan i sig medföra ytterligare lungfunktionsnedsättning i form av restriktivitet, på grund av thorakal kyfos. Två starka riskfaktorer för osteoporos utgörs av lågenergifrakturer efter 50 års ålder samt peroral glukokortikoidbehandling under minst tre månader. Den största bentäthetsförlusten under peroral glukokortikoidbehandling inträffar under de första 3-6 månadernas behandling. Däremot förefaller det enligt Maria Sääf inte som om höga doser inhalationssteroider skulle leda till någon dramatisk riskökning. Bisfosfonater förstahandsval vid osteoporosprofylax till KOL-patienter Maria Sääf berättade att det finns några korta studier på kortisoninducerad osteoporos eller osteoporos vid KOL, som inte varit tillräckligt långa och omfattande för tillförlitliga frakturdata, men där effekten av bisfosfonater på bentätheten har varit god. Bisfosfonaterna utgör förstahandsval till såväl kvinnor som män med hög fraktur- 6
risk. Det finns mer att läsa om osteoporosbehandling under behandlingsrekommendationer på www.lakemedelsverket.se, där nya behandlingsriktlinjer publicerats under 2007. Hjärt-kärlsjukdom vid KOL Distriktsläkare Anette Allhammar, verksam vid Edsbergs vårdcentral och också medlem i LÄKSAK:s expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar, berättade om sina erfarenheter av behandling KOL-patienter med hjärt-kärlsjukdom. Av de patienter med KOL som dör, är hjärt-kärlsjukdom en vanlig dödsorsak. Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt förekommer både var och en för sig och tillsammans hos dessa patienter. Det diskuteras allt mer om att systemisk inflammation är en gemensam nämnare för KOL och ischemisk hjärtsjukdom. Foto Johanna Almén Grundtanken vid behandling av hjärt-kärlsjukdom hos KOL-patienter är att de skall ha samma behandling som hjärt-kärlsjuka som inte har KOL. Även i detta sammanhang är det förstås angeläget att motivera till rökstopp. Rökningen utgör en starkare riskfaktor för hjärtdöd än hypertoni eller förhöjt kolesterol (se t.ex. SCORE). Oftast går det bra med beta1-selektiva betablockerare såsom bisoprolol eller metoprolol om man uppdoserar försiktigt. Vid hjärtsvikt är det angeläget också för KOL-patienter att få behandling med ACE-hämmare, men om problem med hosta uppstår kan det bli aktuellt att byta till en angiotensinreceptorblockerare. Fysisk aktivitet för att lindra andnöd Leg. sjukgymnast Gun Faager, som bland annat arbetar med KOL-skolan vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om hur viktigt det är att KOL-patienterna tränar. Andnöd är ett kardinalsymtom, som ofta inte upplevs förrän nära hälften av lungfunktionen gått förlorad. Det kan exempelvis yttra sig som att inte kunna gå och prata samtidigt. Sjukgymnaster kan hjälpa till med instruktioner i andningsteknik (t.ex. sluten läppandning ), sekreteliminationsteknik samt hur man ökar den fysiska prestationsförmågan och hur man kan stärka bäckenbottenmuskulaturen. Inkontinens är ett vanligt problem framför allt hos kvinnor som hostar mycket. Rörelse i minst 30 minuter dagligen har visats minska graden av dyspné, öka den hälsorelaterade livskvaliteten samt öka kondition och styrka hos KOL-patienter. Dessutom rekommenderas konditionsträning 20-30 minuter åt gången 2-3 gånger i veckan. Det är förstås viktigt att försöka hitta en träningsform patienten tycker om. Olika träningsformer som kan fungera och som ger effekt kan vara lättare motionsgymnastik, för dem som har en mindre svår KOL, promenader (eventuellt med stöd av rullator eller på gåband), stavgång, motionscykling på låg belastning (5-25 W), eller bassängträning. Tips för att det skall gå lättare att träna för just KOL-patienter kan vara att ta inhalationsläkemedel före träningen (om patienten upplever effekt av dem), starta långsamt och ta långa återhämtningspauser samt att inte prata under träningen. Muskelträning två till tre gånger i veckan är också viktigt. Individualiserade kostråd av största vikt Leg. dietist Kerstin Pettersson, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om särskilda nutritionsproblem för KOL-patienter. Såväl övervikt som svårigheter att hålla vikten förekommer. För KOL-patienter med metabola syndromet och överviktsproblematik är det viktigt att inte gå ner mer än 0,5 kg per vecka för att bibehålla muskelmassan. För KOL-patienter som har tendens att magra gäller istället att sätta in stöd för att försöka undvika viktsförlust. Råd om regelbundna måltider var 3:e timme, bland annat direkt efter träning rekommenderas. Näringsdrycker och till och med parenteral nutrition i hemmet kan bli aktuellt. Många av de aspekter som behandlades under temakvällen berörs i det KOL-program för patienter som brukar ordnas vid Karolinska Solna. Liknande KOL-skolor finns även vid andra vårdenheter. I Karolinska Solnas program ingår två träffar per vecka i sex veckor. Såväl kostråd som fysisk träning och information om läkemedelsbehandling ingår. Eva Wikström Jonsson 7
Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se eller kontakta nolksolna@karolinska.se Updates om läkemedel Updates tar juluppehåll, men återkommer 16/1 Onsdagar kl 12-13 (ej vecka 9 och 13) Lokal Bofinken, DS Lunch ingår. Målgrupp: Läkare Olika teman vid varje tillfälle Temamöten En torsdag i månaden kl 17-18.30 Svenska Läkaresällskapet Möjlighet till middag efteråt. Målgrupp: Läkare 17/1 Rökavvänjning 7/2 Tema meddelas senare 6/3 Tema meddelas senare 3/4 Tema meddelas senare 8/5 Tema meddelas senare Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, Se www.janusinfo.se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Varannan tisdag kl 12-13, Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 5/2 Nyheter i Kloka Listan 2008 19/2 Tema meddelas senare 4/3 Tema meddelas senare Torsdagsseminarium Sista torsdagen i månaden kl 18-20 Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från 17.15 serveras buffé 31/1 Tema diabetes 28/2 Kloka Listan 2008 27/3 Tema meddelas senare 24/4 Läkemedelsöverkänslighet 29/5 Tema meddelas senare Distriktsläkarnas fortbildning Kl 8.30-16.30 Rehabsalen, Norrbacka, Karolinska, Solna Målgrupp: Distriktsläkare Nordväst 12/2 Februaridagarna 21/2 Februadidagarna LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, 171 76 Stockholm tel: 08 517 75 986 maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: 08 36 38 32 margareta.lindborg@comhem.se Foto MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution LÄKEMEDELSCENTRUM, Magnus Ladulåsg 63A, 118 27 Stockholm LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Stockholms läns landsting 8