LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. På gång inom läkemedelsområdet. Nr

Transkript

1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar På gång inom läkemedelsområdet Kostnadsökningstakten för läkemedel fortsätter att öka snabbare än vad som skett de senaste fyra åren. Under 2007 uppgick den totala försäljningen av läkemedel i Stockholms län till drygt 7 miljarder kronor, en ökning med 7,1 procent. Prognoser tyder på en kostnadsökning för rekvisitions- och receptläkemedel exklusive vacciner på totalt 8,2 procent för Det är framför allt terapiområdena infektion, onkologi men också mage-tarm som visar stora kostnadsökningar. Inom onkologin kan detta förklaras av introduktion av många nya dyra specialläkemedel medan det inom terapiområdena mage-tarm och infektion också sker betydande volymökningar. Man kan aktualisera den gamla frågan igen: vilka patienter får egentligen de stora volymerna protonpumpshämmare? Dessa medel ska ju bara användas vid syrarelaterade sjukdomar och inte vid till exempel funktionell dyspepsi där de inte har något värde. På uppdrag av landstingsledningen pågår en genomlysning av läkemedelsarbetet i SLL. Det är konsultfirman McKinsey som bland annat ser över läkemedelskommittéorganisationen. Det är min förhoppning att man efter utredningen behåller läkemedelskommittéorganisationen med fem lokala kommittéer. Nätverksarbete och lokal förankring är viktig för att få gehör och genomslag för producentoberoende rekommendationer och råd. Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har i dagarna publicerat genomgången av ett femtiotal läkemedelssubstanser som används vid högt blodtryck. Totalt behåller 46 läkemedelssubstanser sin subvention och för 23 substanser begränsas subventionen. Bland de tre läkemedelssubstanser som helt förlorar subvention kan nämnas ACEhämmaren cilazipril (Inhibace, Inhibace Comp). Samtliga angiotensinreceptorblockerare (ARB) får begränsad subvention, vilket här betyder att subvention bara gäller om patienten först provat men inte kan använda ACE-hämmare eller som tillägg till ACE-hämmare. Samtliga betablockerare får också begränsad subvention. Begränsningen innebär här att man vid nyinsatt behandling av högt blodtryck ska ha provat andra läkemedelsklasser. Fyra kalciumflödeshämmare får begränsad subvention. Långverkande isradipin (Lomir SRO) och nifedipin (Adalat) subventioneras bara till gravida (Adalat också vid Mb Raynaud) medan verapamil (Isoptin, Isoptin retard) och diltiazem (Cardizem, Cardizem retard, Coramil, Unotard) begränsas för behandling av hypertoni bara om patienten inte kan använda kärlselektiva kalciumflödeshämmare. Torasemid (Torem) subventioneras endast för patienter som behöver Innehåll Nedsatt leverfunktion inget hinder för behandling med Campral...2 Januvia ger sällan hypoglykemi men har oklara långtidseffekter...3 Rökavvänjning en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder...4 Miljö och Läkemedel...6 Sjuksköterskor visar stort intresse för läkemedelsbiverkningar...6 Kloka Listan en smart lista!...7 Kalendarium NÖLK och NVLK...8

2 loop-diuretikum, men inte kan använda furosemid. Metyldopa subventioneras bara hos gravida och monoxidin och doxazozin (Alfadil) bara hos patienter som provat andra läkemedelsklasser. Den totala försäljningen av de genomgångna hjärt-kärl läkemedlen inom förmånen uppgick 2007 till 2,4 miljarder kronor, varav ARB står för cirka 40 procent. Den totala besparingspotentialen i genomgången är cirka 400 miljoner kronor per år och besluten börjar gälla den 1 september Man betonar att cirka 250 miljoner kr av denna besparing görs om läkarna följer begränsningarna för ARB medlen. Det kan bli svårt att hålla reda på begränsningarna för läkemedlen och LFN betonar att förskrivarstöd behöver utvecklas. Läs hela genomgången på LFN.se. Sigurd Vitols, Ordf NÖLK Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: , e-post: karolic.solna@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: e-post: karoline.ka@apoteket.se Nedsatt leverfunktion inget hinder för behandling med Campral Bör akamprosat (Campral) sättas ut vid leverpåverkan? Man med alkoholproblem insattes på akamprosat (Campral) 2x3 enligt vikt och disulfiram (Antabus) 400 mg x3 per vecka. Står sedan tidigare på venlafaxin (Efexor Depot) 75 mg x2. ALAT var 0,32 före insättning och har nu stigit till 5.3. Frågeställaren har redan satt ut disulfiram enligt rekommendation i Fass. Akamprosat är en centralt verkande substans med antagonistisk verkan på NMDA-receptorn. Medlet används mot alkoholberoende. Substansen har ingen levermetabolism med till största delen renalt clearance och kinetiken för akamprosat förändras inte vid nedsatt leverfunktion. Det finns inga leverbiverkningar listade för akamprosat och inte heller några rapporter bedömda med samband i den svenska biverkningsdatabasen. Vid sökning i andra databaser återfinns inga fallrapporter på akamprosatbehandling och leverpåverkan. Interaktionsstudie mellan disulfiram och akamprosat har inte visat någon förändring av akamprosatnivåerna, men eventuell påverkan på farmakokinetiken av disulfiram kan inte uteslutas eftersom man i studien hade analysproblem vid mätning av disulfirammetaboliterna. Vid nedsatt leverfunktion bör dosen venlafaxin reduceras med minst 50 procent. Serumkoncentrationsbestäm- ning av venlafaxin kan vara ett hjälpmedel vid dosjustering. Det finns ingenting som pekar på att behandlingen med akamprosat skulle behöva avbrytas med tanke på avsaknaden av levermetabolism samt att kinetiken för akamprosat inte förändras vid nedsatt leverfunktion. Biverknings- och fallrapporter på akamprosatbehandling och leverpåverkan saknas. Däremot kan dosreduktion av venlafaxin göras till dess att ALAT normaliserats. Diana Rydberg, Pauline Raaschou Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Läksaks Kloka Råd 2008 Öka förskrivningen av Campral (akamprosat) och Naltrexon Vitaflo 2

3 Januvia ger sällan hypoglykemi men har oklara långtidseffekter Sitagliptin (Januvia) hämmar ett enzym som bryter ned två glukosreglerande hormoner i kroppen. Effekten blir en sänkning av HbA1c med 0,6-0,8 procentenheter vid typ 2-diabetes. Nedbrytning av flera andra bioaktiva peptider kommer också att påverkas och långtidskonsekvenserna av detta är oklara. Den främsta fördelen med preparatet är en lägre risk för hypoglykemi jämfört med sulfonylurea. Inom några minuter efter en måltid ökar utsöndringen av inkretinhormonerna GLP-1 och GIP från celler i tarmen. Inkretiner bidrar till att sänka blodsockret genom att bland annat öka insulinnivån och sänka glukagonnivån i kroppen. Inkretinerna bryts snabbt ned av enzymet DPP-4 som finns spritt i kroppen på cellytor och i plasma. Sitagliptin (Januvia) hämmar DPP-4 vilket leder till höjda nivåer av GLP-1 och GIP efter måltid. Ett 20-tal andra peptider har identifierats som också kan inaktiveras av DPP-4. Den biologiska effekten av en hämmad nedbrytning av dessa är oklar. Att påverka inkretiner är en ny princip vid diabetesbehandling. För närvarande finns två andra sådana preparat i Sverige (Byetta och Galvus) och flera är under utveckling. Januvia är godkänt som tilläggsbehandling vid typ 2-diabetes när livsstilsbehandling tillsammans med antingen metformin eller en glitazon (till exempel Actos) inte givit tillräcklig blodsockerkontroll. Preparatet ges i dosen 100 mg dagligen och ingår i läkemedelsförmånen utan särskilda begränsningar. Sitagliptin elimineras huvudsakligen oförändrat i urinen och bör ej användas till patienter med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion på grund av en alltför begränsad erfarenhet hos dessa patienter. Lägre risk för hypoglykemi men fler infek tioner HbA1c sänks med 0,6-0,8 procentenheter jämfört med placebo i såväl monoterapi som vid kombination med metformin eller pioglitazon (utgångsvärdet är cirka 7%). I en jämförande studie var effekten likvärdig med sulfonylurea (SU)-preparatet glipizid, men i utgångsläget var blodsockernivån låg och vissa patienter behövde sätta ut glipizid helt i jämförelsegruppen på grund av hypoglykemier. I denna studie var risken för hypoglykemi lägre med sitagliptin (5 % jämfört med 32 %). Risken för hypoglykemi med glipizid var här dock förvånansvärt hög jämfört med andra tillgängliga siffror (<1/100 enligt FASS och 7,9 % årlig risk enligt data från UKPDS-studien). En extra känslig metod för att fånga upp hypoglykemier kan vara förklaringen. Insulinresistens och blodfetter påverkades inte nämnvärt i studierna. Hypoglykemi sågs hos 1,2 procent av sitagliptinbehandlade jämfört med 0,9 procent av placebobehandlade i de kliniska studierna. DPP-4 finns till exempel på lymfocyternas cellyta och det är ett observandum att risken för infektioner är ökad med sitagliptin. Infektioner noterades hos cirka 34 procent (cirka 30 procent i kontrollgrupper) där sitagliptin förefaller öka risken för UVI, bronkit och ÖLI. Sitagliptin som tillägg till metformin eller pioglitazon gav ingen viktökning jämfört med placebo. Som tillägg till metformin var illamående, buksmärta, diarré och somnolens vanligare hos de sitagliptinbehandlade än i placebogruppen. Oklara långtidseffekter Eftersom DPP4-hämning sannolikt höjer nivån av flera andra biologiskt aktiva peptider än inkretinerna bör man vara extra uppmärksam på långtidsbiverkningar. Erfarenheten av långtidsbehandling är begränsad; inom ramen för kliniska studier har cirka 400 patienter fått sitagliptin i mer än två år. Få av studiepatienterna har varit över 75 år. Det är inte heller fastställt om preparatet påverkar diabeteskomplikationer. Djurstudier tyder på att sitagliptin och andra inkretinpreparat har en skyddande effekt på betacellerna i pankreas. Liknande påståenden har gjorts för metformin och glitazoner. Studier som visar att man skjuter fram insulindebuten med sitagliptin finns dock inte och det är oklart om en sådan effekt skulle vara prognostiskt gynnsam. Kostnad och plats i terapin Preparatet kostar cirka 5500 kronor per år, vilket är ungefär tio gånger dyrare än SU-preparat. Vid typ 2-diabetes är livsstilsbehandling basen för terapin och vid behov av medicinering är metformin i regel förstahandspreparat. När detta 3

4 inte räcker krävs tillägg av ytterligare behandling, till exempel SU-preparat. Vid stora problem med hypoglykemier av SUpreparat kan Januvia vara ett alternativ, men det är rimligt att för närvarande vara mycket restriktiv med förskrivning eftersom frågetecken finns för läkemedlets säkerhet vid långtidsbehandling och då medlets effekter på hjärt-kärlsjukdom och diabeteskomplikationer är okända. Björn Belfrage, ST-läkare Rickard Malmström, Docent, specialistläkare Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna Expertgruppernas utlåtande om Januvia Januvia med dess måttliga effekt på HbA1c, osäkra långtidssäkerhet och helt okända effekter på diabeteskomplikationer inklusive hjärt-kärl-risk bör förskrivas med stor återhållsamhet och under noggrann uppföljning. Basen i behandlingen av typ 2-diabetes är kost och levnadsråd. Sjukdomen är progressiv men hos många finns komplikationer redan vid diagnos eller tidigt i sjukdomsförloppet. Att minska utvecklingen av mikro- och makrovaskulära komplikationer är därför målsättningen med behandlingen. Läksaks expertgrupp för endokrinologiska och metabola sjukdomar Artikeln skriven och publicerad för Rökavvänjning en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder Nordöstra läkemedelskommittén arrangerade på kvällen den 17 januari ett temamöte om rökavvänjning på Svenska Läkaresällskapet med Docent Ásgeir R. Helgason och Överläkare Hans Gilljam från Centrum för folkhälsa. Många allmänläkare anser sig ha otillräcklig kunskap i ämnet Ásgeir Helgason berättade om undersökningar av allmänläkarnas tankar kring rökavvänjning som genomförts år 1999 respektive år Mellan dessa år ökade andelen allmänläkare som frågade patienter om deras rökvanor, oavsett om de hade misstänkt rökrelaterade symtom eller inte, från knappt 40 procent till drygt 50 procent. Av de hinder som angavs för att arbeta med rökavvänjning var brist på experter att hänvisa till i särklass vanligast Kanske något förvånande, hade andelen allmänläkare som ansåg sig sakna kunskap i ämnet rökavvänjning ökat från 31 procent 1999 till 75 procent år Komplettera lågintensitetsstöd med Slutaröka-linjen Ásgeir Helgason visade också resultat från studier av rökavvänjningsstrategier. Det är numera relativt väldokumenterat att så kallat lågintensitetsstöd vid rökavvänjning, såsom enstaka besök samt självhjälpsmaterial med uppföljning, måste kopplas till annan stödåtgärd för att få god effekt. Att hänvisa patienten till Sluta-röka-linjen, tel , kan vara en sådan åtgärd. Slutaröka-linjen drivs av Centrum för Tobaksprevention med statliga medel. Våga fråga Ett sätt att öppna samtal kring rökning och rökavvänjning kan vara att fråga patienten Har Du funderat på att ändra Dina rökvanor? och utgå därifrån. Vill Du ha något stöd? Kan jag hjälpa till på något sätt? kan vara frågor att gå vidare med. Till den motiverade patienten kan lågintensitetsstöd, nikotinersättningsmedel vid behov samt Sluta-röka-linjen vara en bra första strategi. 4

5 Rökning, nikotinberoende och läkemedelsbehandling Hans Gilljam berättade om nikotinberoende och olika farmakologiska strategier för att underlätta rökavvänjning. Själva nikotinberoendet har att göra med att nikotinet binder till receptorer för acetylcholin i hjärnans belöningssystem och stimulerar dopaminfrisättning. Tobaksberoende utgörs dock inte bara av nikotinberoende, utan det finns många andra aspekter på beroendet. Nikotinersättningsmedel snart tillgängliga i allmän handel, precis som snus Från den 1/ blir nikotinersättningsmedel tillgängliga i allmän handel. Det finns många olika sätt att administrera nikotin på, från tugggummin till inhalatorer. Vilken form som väljs får styras av patientpreferenser. Receptbelagd nässpray ger snabbt höga nikotinkoncentrationer, i likhet med cigaretter, men ger ofta obehag i näsan. Generellt möjliggör nikotin-ersättningsmedlen att avvänjningen delas upp i två delar först kan det psykosociala beroendet tacklas med råd och färdighetsträning under skydd av nikotinersättningsmedlen, varefter nikotinberoendet kan avvecklas med hjälp av nedtrappning. Underdosering kan vara ett hinder för att lyckas, och överdosering kan ge illamående och kräkning. Hans Gilljam berättade att nya data talar för att även nikotinersättningsmedlen skall sättas in något före det planerade rökstoppet. Att använda snus som rökavvänjningsmedel kan kanske bidra till att man lyckas sluta röka, men enligt en undersökning Hans Gilljam redogjorde för, resulterar det istället i att cirka 2/3 av de som använt snus på detta sätt istället blir dagliga snusare. Läkemedel när man slutar för (minst) andra gången Till patienter som tidigare gjort seriösa försök att sluta röka med adekvata stödåtgärder och nikotinersättningsmedel finns numera ytterligare två farmakologiska alternativ. Båda är kontraindicerade vid graviditet, men i övrigt gäller något olika kontraindikationer. Bupropion (Zyban ) hämmar det neuronala återupptaget av dopamin och noradrenalin i hjärnan. Först bestäms ett datum för rökstopp, varpå förbehandling inleds. För en så säker läkemedelsbehandling som möjligt är det viktigt att välja rätt läkemedel till rätt patient. Bupropion skall exempelvis inte ges till patienter med ökad risk för krampanfall, t.ex. nuvarande eller tidigare epilepsi. Studera kontraindikationerna i FASS! Sömnsvårigheter, huvudvärk, illamående och yrsel kan förekomma. Vareniklin (Champix ) binder till samma neuronala receptorer som nikotinet gör, och har en viss egen stimulerande effekt, d.v.s. leder till viss dopaminfrisättning, samtidigt som det håller nikotinet borta. Illamående efter tablettintag är vanligt under den första veckans behandling, men enligt Hans Gilljam behöver få patienter avbryta behandlingen. Denna biverkning kan minimeras om tabletten tas tillsammans med föda. Patienter med allvarlig njursvikt samt patienter med tidigare eller nuvarande depression skall inte behandlas med vareniklin, se även och Vaccin mot nikotinberoende? Hans Gilljam berättade också om att tre olika vacciner mot nikotinberoende undersökts av olika forskare i världen. Inget av vaccinerna har givit totalt skydd, men kan kanske tänkas fungera som återfallsprofylax. Att trappa ner antalet cigaretter eller röka svagare cigaretter räcker inte En minskning av antalet cigaretter per dag ger inte en riskminskning/hälsovinst motsvarande andelen avstådda cigaretter, eftersom rökaren ofta kompenserar detta med ökad intensitet i rökningen av de cigaretter som röks. Användning av så kallade light cigaretter leder inte heller automatiskt till mindre exponering, beroende på rökteknik. De moderna, mindre retande cigaretterna har lett till att röken dras ner djupare. Detta har enligt Hans Gilljam lett till en förändring i panoramat av rökrelaterade lungcancerformer från mer centralt sittande skivepitelcancer till mer perifert sittande adenocarcinom. Rökavvänjning en kostnadseffektiv åtgärd Som en redaktionell kommentar noteras att SBU i rapport 138:1998, Metoder för Rökavvänjning, konstaterade att ett kort, symtomrelaterat läkarsamtal om rökning kan vara den mest kostnadseffektiva åtgärden i vården ( kr/ vunnet levnadsår). Eva Wikström Jonsson Sluta-röka-linjen

6 Miljö och Läkemedel Om läkemedel är ett potentiellt miljöproblem är inget man har funderat på särskilt många år än. I Europa började diskussionen på allvar när sportfiskare i England för drygt femton år sedan började få upp mörthanar som hade tydliga störningar på sina könsorgan. De var feminiserade i olika utsträckning. Forskare kunde visa att orsaken var utsläpp av östrogener från hushållsavlopp och att etinylestradiol från p-piller var en viktig faktor. Motsvarande effekter har konstaterats på många håll i västvärlden och på flera fiskarter. Man vet idag också att fler organismer än fiskar kan påverkas. Forskare i Kalifornien har till exempel visat att östrogener i miljömässigt relevanta halter kan påverka fåglars beteende. Om späda ungar får östrogenhaltig mat kommer honorna när de blir könsmogna att sjunga! Det låter kanske inte så dramatiskt men i naturen är detta ett klart problem. I naturen ska bara hanar sjunga och sången är en signal till honor att komma och till andra hanar att hålla sig borta. Om honan sjunger aldrig så vackert så kommer ändå en hane att bli förbaskad på henne och jag bort henne eftersom han tror att det är en konkurrerande hane. Hon kommer alltså inte att föröka sig om hon beter sig på det sättet. Många av våra sjungande småfågelarter lever av insekter. De fjädermyggor som är en viktig basföda lägger sina ägg i vatten, gärna näringsrikt vatten. Våra hushållsavlopp är näringsrika och vi kan förvänta oss en belastning av kemikalier från avlopp i myggorna i tätbefolkade områden. Forskarna betonar att det är viktigt att vi håller ett öga på om den här typen av effekter också dyker upp i naturen. Lars Hällbom, Goodpoint Värna om miljön! Uppmana allmänheten att lämna in överblivna läkemedel och läkemedelsrester till Apoteket! Läkemedelsavfall bör inte hamna i hushållssoporna, toaletten eller avloppet. Sjuksköterskor visar stort intresse för läkemedelsbiverkningar Drygt 30 sjuksköterskor har genomgått en utbildning om biverkningar av läkemedel hos äldre. Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, är nöjd och stolt. Hon säger: Intresset för den här utbildningen har varit rekordstort. Det har aldrig tidigare hänt att så många sjuksköterskor anmält sig till en vidareutbildning. Utbildningen är ett samarbete mellan Nordvästra Läkemedelskommittén och Solna stad. Cathérine Viotti, geriatriker Äldrevårdscentralen i Solna samt Maria Samuelsson-Almen, informationsläkare och Farah Ghalehbandi, infomations-apotekare, Nordvästra Läkemedelskommittén har hållit i utbildningen. Från årsskiftet får sjuksköterskor rapportera biverkningar av läkemedel tidigare fick detta enbart göras av läkare. Av alla äldre som läggs in på sjukhus så har cirka 20 procent kopplingar till läkemedelsrelaterade problem. På äldreboendena i Solna använder varje person i snitt 6-10 olika läkemedel. Kostnader för läkemedel är årligen 24,9 miljarder kronor. 6

7 Kloka Listan en smart lista! Långsiktigt och systematiskt läkemedelsarbete är vid sidan av patientsäkerheten en av de viktigaste frågorna för beställarorganisationen inom Stockholms läns landsting. Kloka Listan har en bred förankring, god kvalitet och är för förskrivarna ett allt viktigare stöd i vården, betonar chefsläkaren vid Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Henrik Almkvist i en intervju med LäkemedelsNytt. Läkemedelskommittéerna kunskapsstöd Arbetet i landstingets fem läkemedelskommittéer är mycket viktigt för att sprida evidensbaserad kunskap och stödja vården. Den lokala förankringen är bra, menar Henrik Almkvist. Av landstingets cirka 800 privatpraktiker har ungefär hälften vårdavtal. I framtiden är det speciellt viktigt med riktade informations- och fortbildningsinsatser till privatpraktiker, menar Henrik Almkvist. Kloka Listan viktigt kvalitetsmått Sammansättningen av Läksaks expertgrupper och arbetet med läkemedelsrekommendationerna inom vårt landsting borgar för en bred förankring för Kloka Listan i vården, bland både allmänläkare och organspecialister. Genom att för 2007 återföra 23 miljoner till de enheter, som har god följsamhet till Kloka Listans rekommendationer, vill man från beställarna stimulera till fortsatt kvalitetsarbete kring läkemedel, säger Henrik Almkvist. Kvalitetsbokslut Att på ett strukturerat sätt arbeta med kompetenshöjning är viktigt. I kvalitetsboksluten granskar och analyserar enheterna själva sin förskrivning, sätter upp mål för verksamheten och följer upp med nationella riktlinjer och Läksaks rekommendationer som stöd. Dessa kvalitetsbokslut skickas in från merparten av vårdcentralerna. Elektroniska stödsystem E-recept är både tidsbesparande och ökar säkerheten, varför detta är något som får stöd hos beställaren, enligt Henrik Almkvist. Andra elektroniska system som är viktiga i vården är exempelvis SIL (Svensk infomationsdatabas för läkemedel). Just nu arbetar man med den kommande Läkemedelsstrategin för de närmaste fem åren. I den kommer ett av målen att vara en gemensam läkemedelsförteckning med åtkomst för alla vårdgivare. Äldre och läkemedel När det gäller äldre och läkemedel vill beställarorganisationen stödja fortsatt och utökad användning av ApoDos, som förutom säkrare läkemedelsbehandling också ger arbetsbesparing och mindre kassation, säger Henrik Almkvist. Genom en ekonomisk ersättning vid strukturerade läkemedelsgenomgångar kommer sådana att stimuleras exempelvis inom äldreboenden. Läkemedelsstrategin Just nu pågår arbetet som intensivast med den nya Läkemedelsstrategin för de kommande fem åren, berättar Henrik Almkvist. Denna kommer att fokusera på kunskapsstöd och etikfrågor, men kommer också att föreslå ett utökat kostnadsansvar i primärvården för läkemedelskostnaderna kommer delar av budgetansvaret för läkemedelskostnaderna att vara skarpt i primärvården! Maria Samuelsson-Almén 7

8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta Updates om läkemedel Onsdagar kl Inställt första ons varje månad Lokal Bofinken, DS. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare. Olika teman vid varje tillfälle Temamöten En torsdag i månaden kl Svenska Läkaresällskapet. Möjlighet till middag efteråt. Målgrupp: Läkare 3/4 Förmaksflimmer 8/5 Tema meddelas senare Vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl Lokal Svalan, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor 23/4 Läkemedel och äldre 14/5 Ont i magen Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 1/4 Praktiska problem i samband med antikoagulantia och trombocythämmande behandling 15/4 Nyheter om allergibehandling 29/4 Varför tar inte dina patienter sina läkemedel? 6/5 Acnebehandling Torsdagsseminarium Sista torsdagen i månaden kl Rolf Lufts Auditorium, Karolinska Solna Från serveras buffé 24/4 Läkemedelsöverkänslighet 29/5 Neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna Distriksläkarnas fortbildning Kl Rehabsalen, Norrbacka, Karolinska Solna Målgrupp: Distriktsläkare Nordväst 15/4 Tema psykiatri 24/4 Tema psykiatri Med reservation för ändringar i programmet! För anmälningar se även LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare MIA GRANBERG-STÅNGE, allmänläkare ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Foto MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution LÄKEMEDELSCENTRUM, Magnus Ladulåsgatan 63A, Stockholm LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8