Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12
2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun Inledning Södra Vindkraft AB håller samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken i samband med förprojektering av vindpark Össjöhult omfattande 6 vindkraftverk i Ljungby kommun. Vindkraftverken har en märkeffekt på ca 2 MW och den installerade effekten beräknas uppgå till 12 MW. Lokaliseringens yttergränser framgår av figur 1. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samrådet syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och därmed kommande beslut. Södra Vindkraft AB hade den 19 mars ett samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Verksamhetsutövare Södra Vindkraft AB Organisationsnummer 556091-8772 351 89 Växjö VD: Gustav Tibblin Kontaktperson: Marie Strandberg Telefon: 0470-855 36 E-mail: marie.strandberg@sodra.com Södra Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna ekonomisk förening (729500-3789). Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har 3 700 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke och interiör-träprodukter. Södra Vindkraft bildades 1 juli 2007. Synpunkter Synpunkter på projektet lämnas skriftligen senast den 26 maj 2009 till adress: Södra Vindkraft AB Marie Strandberg 351 89 Växjö E-post: marie.strandberg@sodra.com
3 (16) Innehållsförteckning VERKSAMHETSUTÖVARE...2 1. PROJEKTOMRÅDET OCH URVALSKRITERIER...4 2. TEKNISK BESKRIVNING...5 3. LAYOUT, PLACERING AV VINDKRAFTVERKEN...5 4. VÄGAR...6 5. ELNÄTANSLUTNING...6 6. ELPRODUKTION...6 7. MILJÖPÅVERKAN I STORT...7 8. 8.1. MILJÖPÅVERKAN I SAMBAND MED ETABLERING...7 Riksintressen...7 8.2. 8.3. Naturvärden...7 Kulturmiljövärden...7 8.4. Störningar för närboende...7 9. MILJÖPÅVERKAN UNDER DRIFT...8 9.1. Ljud...8 9.2. 9.3. Skuggor...8 Fåglar & fladdermöss...8 9.4. Landskapsbild...9 10. RISKER...9 10.1. Brand...9 10.2. Utsläpp till mark...10 11. ALTERNATIV LOKALISERING...10 12. ALTERNATIV UTFORMNING...10 13. TIDPLAN...10 14. BILAGOR...11
4 (16) 1. Projektområdet och urvalskriterier En förutsättning för att kunna projektera vindkraftverk är att markägare frivilligt avsätter mark till arrende för vindkraft. Marken i Södra Vindkrafts projektområden ägs mestadels av medlemmar i Södra. Ett stort antal medlemmar i Södra som är positiva till vindkraft har kontaktat Södra Vindkraft. Södra Vindkraft har därefter gjort en utredning för varje potentiellt projektområde där nedanstående kriterier använts. - Huvudkriteriet vid val av lämpligt projektområde är goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindkraftprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras sedan med vindmätningsmaster placerade i eller i närheten av projektområdet. - Nästa kriterium är att det skall finnas ett område tillräckligt stort för tre eller flera vindkraftverk där minsta avstånd till bostadshus är mer än 500 m. - Området ska vidare visa på låga eller måttliga motstridiga intressen. - Det skall finnas goda möjligheter avseende vägar och elanslutningar. De fastigheter med vilka Södra Vindkraft träffat avtal om att arrendera mark för vindkraftändamål framgår av nedanstående figur. Figur 1. Blå linje visar yttergräns för arrenderat område.
5 (16) 2. Teknisk beskrivning Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftpark preliminärt omfattande 6 vindkraftverk. Några vindkraftverk har ännu inte upphandlats för det aktuella projektet, men vi räknar med att välja verk med en märkeffekt omkring 2 MW. Den totala installerade effekten beräknas därmed bli ca 12 MW. För att möjliggöra en god elproduktion i skogsterrängen så kommer verken att ha en navhöjd, höjden från mark till navet på rotorn, på ca 100 m och en rotordiameter på 90-100 m, se figur 2. Den maximala höjden kommer troligen inte att överstiga 150 m. Beroende på val av fabrikat på vindkraftverken kommer vid behov en mindre transformatorbyggnad att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690V upp till 12-36kV beroende på ställverkets utformning och inkopplingsmöjligheter. Figur 2. 3. Layout, placering av vindkraftverken Den valda placeringen syftar till maximal elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden och övriga intressen. Motstående intressen kommer att kartläggas under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för vindpark Össjöhult. Även myndigheters bedömningar kan påverka den slutliga placeringen. Vid en senare diskussion med utvald leverantör av vindkraftverk kan ytterligare justeringar behöva göras. Vi vill därför betona att vindkraftverkens antal och placeringar kan komma att ändras som en följd av information som framkommer under samrådsfasen.
6 (16) I den layout som visas på detta samråd har vindkraftverk av typ Vestas V90 med 105 m tornhöjd och 90 m rotordiameter använts. Generellt ska följande beaktas: - En ljudnivå om maximalt 40 db(a) skall klaras vid bostäder (även fritidshus). - Avståndet mellan 2 vindkraftverk skall vara minst 450 m. - Tillräckligt avstånd skall hållas till vägar, kraftledningar mm. Anläggningsytan kring varje vindkraftverk kommer att uppgå till ca 2 500 m 2. Förutom plats för själva verket så krävs också utrymme för fordon och montagekran vid resning och även vid framtida underhållsarbeten. Varje vindkraftverk kommer att stå på ett fundament som gjuts på platsen. Schaktmassor från byggnationen kommer att användas för att jämna till områdena runt anslutningsvägar och vindkraftverken. 4. Vägar 5. Elnätanslutning 6. Elproduktion Vägarna fram till projektområdet är relativt bra. Viss breddning och rätning behövs för att ta sig fram till projektområdet. Inom parkområdet finns många vägar som är bra. Viss breddning, rätning och förstärkning av befintliga skogsbilvägar kommer att ske, samt en mindre sträcka nya skogsbilvägar kommer att behöva anläggas fram till vissa av vindkraftverken. Dessa vägar kommer att projekteras tillsammans med berörda markägare efter de krav som ställs från tillverkare och transportörer. Hänsyn kommer att tas till natur- & kulturmiljövärden på samma sätt som för vindkraftverken. Så långt möjligt kommer befintliga skogsbilvägar att användas. Befintliga vägar inom området visas i bilaga 1. Den producerade elen kommer troligtvis att levereras till Eons regionnät. En möjlig anslutningspunkt är sydöst om projektområdet vid Ekeryd utanför Vivljunga. Fram till transformatorstationen läggs ett produktionsnät, med en spänning som ligger mellan 12-36 kv. Detta nät kommer mestadels att följa vägar eller befintliga kraftledningar. Nedgrävd markkabel kommer att användas i första hand. En transformator placerad i eller invid vindkraftverket omvandlar spänningen från 690 V till en spänning mellan 12-36 kv. Den beräknade elproduktionen beräknas för ett normalår bli omkring 30 GWh. Uttryckt på annat sätt så motsvarar det förbrukningen av hushållsel för ungefär 6 000 familjer (vid 5 000 kwh per hushåll).
7 (16) 7. Miljöpåverkan i stort 8. Miljöpåverkan i samband med etablering 8.1. Riksintressen Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i påverkan på natur- och kulturmiljö, störningar genom ljud och skuggbildning samt förändringar i landskapsbilden. Vindkraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten. Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att den globala miljöbelastningen kommer att minska. 8.2. Naturvärden Inom projektområdet finns inga utpekade riksintressen. Det närmaste riksintresseområdet ligger söder om projektområdet och innefattar riksintresse för naturvård, se bilaga 1. En del av detta riksintresseområde är även Natura 2000-märkt och kallas för Rönnö naturreservat. Inne i projektområdet finns ett par områden som är utpekade för naturvärden. Inga vindkraftverk planeras i anslutning till dessa naturvärdesutpekade områden. I dagsläget finns det skogsvägar som går i kanten av några av de utpekade naturvärdesområdena. Om dessa vägar kommer användas för transport in på projektområdet kommer de att beröra dessa naturvärdesutpekade områdena genom att vägen möjligtvis kommer att behöva breddas något. Vidare kommer Södra Vindkraft att göra en naturvärdesbedömning vid varje verk. Hänsynsskikt naturvärden framgår av bilaga 1. 8.3. Kulturmiljövärden Inom projektområdet finns inga kartlagda områden med höga kulturmiljövärden. När det gäller fornminnen finns det på vägen mellan Ormhult och Össjöhult två områden som är utmärkta som fornminnesområden. Dessa områden kommer inte att beröras mer än att transport troligtvis kommer att gå på den redan befintliga vägen som går genom områdena. 8.4. Störningar för närboende I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas. Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverkens delar. Genom god planering och avisering i lokalpressen innan arbetena inleds kan olägenheterna mildras.
8 (16) 9. Miljöpåverkan under drift 9.1. Ljud 9.2. Skuggor Vindkraftverken genererar ljud från rotor och maskinhus som kan upplevas störande i vindkraftverkets närhet. Merparten av ljudet från ett modernt vindkraftverk alstras av turbulens kring rotorbladen. Detta är ett bredbandigt svischande ljud. Naturvårdsverkets krav innebär en maximal ljudnivå på 40 db(a) vid bostad, vilket kräver ett minsta avstånd på omkring 500 m för ett enskilt vindkraftverk och 500-600 m för en grupp av verk. Med hjälp av beräkningsprogram kan utbredningen för 40 db(a) modelleras i förväg för en viss typ av vindkraftverk. Av bilaga 2 framgår hur den teoretiska ljudutbredningen (analyserat med Naturvårdsverkets modell i programmet WindPro) ser ut för det aktuella projektet om det bebyggs med verk av modell Vestas V90 med 105 m tornhöjd (2 MW, rotordiameter 90 m). Naturvårdsverkets beräkningsmodell är i två avseenden konservativ: dels utgår den från att det blåser 8 m/s mot en ljudkänslig punkt från alla väderstreck samtidigt och dels så tar den inte hänsyn till att barrskog ger en viss dämpning av ljudutbredningen. Utgångspunkten att det blåser från alla håll samtidigt innebär i praktiken att ljudet från samtliga vindkraftverk adderas i alla beräkningspunkter, vilket inte inträffar i verkligheten. Detta medför att det finns en buffert i beräkningen av ljudet. Modellering av rörliga skuggor utgår från sannolikheten av att solen skiner under olika tider på året och förväntad driftstid på vindkraftverken. Modelleringen tar ingen hänsyn till att skog kan skymma sikten till vindkraftverken, vilket gör att den verkliga skuggutbredningen i många fall blir lägre. Den beräknade skuggutbredningen med förväntad skuggtid (analyserat i programmet WindPro) från vindkraftverken framgår av bilaga 3. Av denna framgår att inga bostäder kommer att exponeras för rörliga skuggor mer än 8 tim per år, vilket är den maximala nivå som Boverket har i sina riktlinjer för etablering av vindkraftverk. Skuggor kan uppstå när solen står lågt på himlen, vid upp- och nedgång. Om risk någon gång skulle kunna uppstå för att en bostad håller på att överskrida riktlinjerna från Boverket med maximalt 8 timmars skuggtid per år för en bostad stängs vindkraftverken av automatiskt till dess att faran för skuggbildning vid den berörda bostaden är över. 9.3. Fåglar & fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har gjorts, bl.a. inom kunskapsprogrammet Vindval. De studier som har gjorts, bland annat av fågelstreck, visar på små konsekvenser. Vad gäller fladdermöss så är flertalet arter knutna till bebyggelse och
9 (16) hagmarker snarare än ren barrskog, varför vi bedömer att risken för mer än marginell påverkan på dessa är liten. Studier visar att fladdermöss är aktiva vid låga vindhastigheter och vid låga vindhastigheter står vindkraftverken som oftast stilla. 9.4. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att påverkas genom att vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre över trädtopparna olika mycket från olika håll. I närområdet till de 6 vindkraftverken är det troligt att man kommer att se ett eller flera vindkraftverk från ett flertal platser. Ett antal fotomontage, 5 stycken, har gjorts för att i förväg visualisera vindkraftverkens påverkan. Fotopunkterna framgår av figur 3. Det bör också påpekas i sammanhanget att många människor som störs av anblicken av vindkraftverk har erfarenheter av mindre verk med högre rotorvarvtal än de verk som planeras i det aktuella området. Vi gör bedömningen att den högre höjden mer än väl kompenseras av det lugnare intryck som rotorn till ett modernt 2 MW-verk ger under drift. Varvtalet varierar mellan ca 6-19 varv per minut. Figur 3. Fotopunkter 10. Risker 10.1. Brand Under drift är risken för brand liten och som skydd mot brandtillbud förekommer både åskledare i rotorbladen och ljusbågvakter.
10 (16) 10.2. Utsläpp till mark I vindkraftverk och transformatorer används oljor. Dessa utrymmen är dock täta så att läckage inuti maskinhus, torn eller transformatorkiosk stannar i utrymmet till dess omhändertagande kan ske. 11. Alternativ lokalisering 12. Alternativ utformning Under punkt 1 finns beskrivet de kriterier som använts för att välja lokalisering/projektområde. De projekt som Södra Vindkraft valt att arbeta vidare med utgör en liten del av den stora mängd förfrågningar som inkommit. Södra Vindkraft ser inte i dagsläget att det är möjligt att inom närområdet hitta ett markområde som uppfyller urvalskriterierna för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av för- och nackdelar med den aktuella lokaliseringen. Om området vid Össjöhult inte bedöms vara lämpligt för vindkraft så kommer Södra Vindkraft istället att arbeta vidare med övriga projekt i södra Sverige. Det är troligt att den tekniska utvecklingen mot större och allt effektivare vindkraftverk fortsätter de närmaste åren. På grund av bland annat transportkostnader, hindermarkeringsregler och landskapsestetiska synpunkter kommer troligen vindkraftverkens totalhöjd att stanna kring 150 m. Med denna höjd kommer märkeffekten att hålla sig kring 2-2,5 MW. Flera leverantörer av vindkraftverk har dock nyligen lanserat ännu större verk. Valet av vindkraftverk baseras på många parametrar, inte minst vinddata från egna mätningar, och kan påverka utformningen när upphandlingen närmar sig avslut. Detta i sin tur kan påverka ljudutbredning, minsta avstånd mellan verk och annat som gör att verk kan behövas flyttas eller tas bort för att klara villkor i tillståndsgivningen. Leverantören av vindkraftverken kommer att göra en verifiering av placeringen av vindkraftverken inom parken. Denna verifiering kommer att baseras på mätdata från vindmätningsmasten i området samt på den för området unika topografin. Detta kan också medföra att vissa verk kommer att flyttas. På samma sätt kan myndighetens bedömning av hur t ex riksintresset för vindbruk bör vägas i förhållande till områdets naturvärden eller kulturvärden påverka parkens utformning i en eller annan riktning. Eftersom det är svårt att förutse summan av alla dessa faktorer ser vi inte att det i dagsläget går att redovisa en alternativ utformning som är trovärdig. Istället räknar vi med att kunna redovisa en sådan längre fram i processen när förutsättningarna klarnat. 13. Tidplan Ett vindkraftsprojekt är väldigt komplext. Produktionsförutsättningarna ska tas tillvara med så liten miljöpåverkan som möjligt, vilket gör valet av utrustning betydelsefullt. Samtidigt har valet av leverantör och verk betydelse för konfigurationen. Vid en smidig förprojek-
11 (16) tering så bedömer vi att projekteringen med byggnadsarbeten kan inledas under 2011. 14. Bilagor 1. Aktuell parkkonfiguration med hänsynsskikt för riksintressen, natur- och kulturvärden 2. Ljudberäkningar från WindPro 3. Skuggberäkningar från WindPro 4. Fotomontage från WindPro
12 (16) Bilaga 1. Vindparkområde med hänsynsskikt för riksintressen, natur- och kulturvärden
Bilaga 2. Ljudutbredning 13 (16)
Bilaga 3. Skuggutbredning 14 (16)