Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård - rapportering av uppdrag 15RS797

Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård 2015-10-14

Innehåll 1. Uppdragen till fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård...4 2. Beredningens arbete med uppdragen...5 2.1 Frisktandvårdsabonnemang...5 2.2 Kunskapscentrum för Äldres Munhälsa, KCÄM...6 2.3 Mobila tandvårdsenheten...7 2.4 Dentala material...7 2.5 Habiliteringens kvalitetsregister...8 2.6 Vårdkedjan inom habiliteringsverksamheten...8 3. Beredningens förslag till nämnden...9 Region Örebro län Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 3 (9)

1. Uppdragen till fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har gett fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård sex uppdrag inom nämndens två verksamhetsområdena att arbeta med. Uppdragen ska återrapporteras till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning i oktober och november 2015. Beredningen har fått följanade uppdrag: Utreda hur antalet frisktandvårdsabonnemang kan öka inom Folktandvården. I uppdraget ingår att följa utvecklingen av antalet abonnemang och föreslå åtgärder så att fler personer tecknar ett abonnemang. Återrapportering till nämnden: oktober 2015 Fortsätta utveckla Kunskapscentrum för äldres munhälsa (KCÄM) vars uppgift är att verka för en spridning av kunskap om äldres munhälsa, särskilt gruppen sköra äldre och funktionsnedsatta. Återrapportera till nämnden: oktober 2015 Komplettera den genomförda utredningen om den mobila tandvårdsenhetens andvändbarhet med konkreta förslag till användning på andra platser. Den mobila enheten används idag vid två mindre orter, Pålsboda och Storå, för att garantera en god service och underlätta tillgängligheten till tandvård för barn, gamla och andra grupper. Enheten är inte i bruk under viss del av året. Återrapportering till nämnden: oktober 2015 Belysa användandet av dentala material och hur dessa material kan inverka på människors hälsa och den omgivande miljön. Återrapportering till nämnden: november 2015 Följa Habiliteringens arbete med kvalitetsregister. Det finns nationella kvalitetsregister för en rad olika diagnoser och behandlingar. Syftet är ytterst att förbättra vården. Information samlas på ett systematiskt sätt om så många patienter som möjligt i en viss grupp. I många fall går det att avgöra vilka arbetssätt, behandlingsmetoder, läkemedel och medicintekniska produkter som ger bra resultat och vilka som inte bör användas längre. Återrapportering till nämnden: oktober 2015 Kartlägga vårdkedjan inom habiliteringsverksamheten och utifrån kartläggningen återkomma med förslag till förbättringar. Delrapportering till nämnden: oktober 2015 Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 4 (9) Region Örebro län

2. Beredningens arbete med uppdragen Fokusberedningen fick vid sammanträdet den 26 mars del av de uppdrag som nämnden lämnat. Vid sammanträdes beslutades att presidiet och berörda tjänstemän skulle ta fram förslag på arbetsgrupper och det fortsatta arbetet. Ledamöterna har fördelats till arbetsgrupper till var och en av följande uppdrag: frisktandvårdsabonnemang, kunskapscentrum för äldretandvård och mobila tandvårdsenheten. De två uppdragen relaterade till habiliteringen kvalitetsregister samt att kartlägga vårdkedjan inom habiliteringen och utifrån kartläggningen ge förslag till förbättring. När det gäller uppdraget kring dentala material så har beredningen valt att med stöd av Folktandvården lösa behovet av kunskap inom området med att tillfråga Malmö högskola om de kan uppmuntra någon elev att ta fram en magisteruppsats som belyser frågan. Beredningens arbetsgrupper har därefter haft tillfälle att få genomgång av med stöd av tjänstemän med sakkunskap inom respektive område. 2.1 Frisktandvårdsabonnemang Områdeschef och tandläkare i folktandvården har både förmedlat kunskap till arbetsgruppen och varit stöd i genomförande av uppdraget. Idag har 22 procent av folktandvårdens vuxna patienter ett sådant abonnemang. Med hjälp av områdeschef och tandläkare spreds informationsblad om att ledamöterna i arbetsgruppen ville komma i kontakt med personer som idag har ett abonnemang på de olika folktandvårdskliniker för att få mer kunskap om hur dessa tycker att det fungerar. De personer som var villiga att medverka till en intervju per telefon fick sedan fylla i en blankett för samtycke till intervju där också kontaktuppgifter lämnades. Totalt har ledamöterna fått uppgift om 27 personer med abonnemang runt om i länet som lämnat medgivande till att bli intervjuade per telefon. Alla har inte varit möjliga att få kontakt med så antalet intervjuade är färre. I intervjuerna framkom en bild av att frisktandvårdsabonnemangen främst betraktas som en försäkringslösning. De intervjuade lyfter fram betalningssystemet mer än hälsoaspekten även om många uttrycker att det är positivt att bli kallade med regelbundenhet. Arbetsgruppen ser behov av ytterligare information till tänkbara nya abonnenter t ex i form av en broschyr på lättläst svenska som ger hänvisning till ytterligare informationskällor för den som vill veta mer. Region Örebro län Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 5 (9)

Arbetsgruppen föreslår folktandvården är att det behöver tas fram riktlinjer/rutiner för frisktandvårdsabonnemangen och hur/när man ska informera om och erbjuda abonnemang ute på tandvårdsklinikerna. Kanske bör det finnas olika målvärden för antal abonnemang uppsatta för klinikerna och att de enheter som jobbar bra med frågan bli lite extra uppmärksammade. Det finns behov av att lyfta frågan tydligt i folktandvårdens verksamhetplan och budget så att det blir en tydlig signal ut till de enskilda klinikerna den vägen. Arbetsgruppen lyfter fram för allt behovet av att informationen till patienter förbättras och utökas. 2.2 Kunskapscentrum för Äldres Munhälsa, KCÄM Arbetsgruppen har haft dialog med verksamheten, samlat information till gruppen via verksamhetsföreträdare. Munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan. Tandvården i Sverige har uppmärksammat det faktum att vår befolkning både blir allt äldre och att de äldre i större utsträckning har egna tänder eller avancerade ersättningskonstruktioner av typ implantat och fastsittande broar. KCÄM skall vara den samlande enheten för alla typer av frågor kring äldres orala hälsa och tandvård i Region Örebro län. Enheten är en av fem i Sverige där de övriga drivs av Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Västernorrland. KCÄM skall dels vara kompetenshöjande och dels vara ett stöd för äldres tandvård inom såväl Folktandvården som privattandvården i Region Örebro län. Vidare skall KCÄM verka för ökad medvetenhet och vara kompetensstöd kring de äldres munhälsa för vårdpersonal inom öppenvård, hemsjukvård och slutenvård. Verksamhetschefen för KCÄM föreslår följande åtgärder: - Äldresamordnare på varje klinik - Pensionärsorganisationerna som referensgrupp - KCÄM behöver ringa upp patienter som uteblir från besök, avbokar tid för att få kunskap om bakomliggande förklaring Följande utvecklingsområden har arbetsgruppen tagit fram: - Grundutbildning och fortbildning för personer som i sitt yrke kommer i direkt eller indirekt kontakt med äldre personer och personer med mer än 3 mediciner ska innehålla utbildning i munhälsans betydelse. - Behov av samverkan med olika aktörer både inom den egna organisationen och i andra organisationer som ger vård och omsorg till äldre och personer med mer än 3 mediciner. - Uppsökande verksamhet genom mobil tandvård i olika former. Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 6 (9) Region Örebro län

Hur möta behoven hos äldre och få läkemedelsförskrivningen att passa äldre, både munhälsa och nutrition områden viktiga att beakta i utbildning. En utmaning är att nå de äldre som inte har tillsyn. Verksamheten är relativt ny så att det är svårt att göra uppföljning efter så kort tid. Beredningen uppfattar att det finns utvecklingsområden både på lång och kort sikt t ex bör samverkan utvecklas både mellan professioner och mellan olika verksamheter/ aktörer för att få en bättre tandhälsa för de tre grupperna äldre (oberoende, sköra och beroende äldre) Beredningen vill därför informera Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning att uppdraget relaterat till verksamheten inte är helt i fas tidsmässigt. 2.3 Mobila tandvårdsenheten Den mobila tandvårdsenheten ställs upp i Storå och Pålsboda, 6 veckor på respektive ort. Den mobila enheten är en hypermodern klinik med en personal som trivs och det finns möjlighet att kunna använda den ytterligare 20 veckor per år. Frågan kring ytterligare placeringsort har diskuterats samtidigt finns behov av ytterligare folktandvårdsklinik i Örebro. Om man skulle ställa upp bussen i Örebro finns risk för skadegörelse. Ett förslag som lyfts är om den mobila enheten skulle kunna vara ett alternativ när de gäller den tandvård som inte kan anstå för de flyktingar som kommer till länet, en möjlighet skulle kunna vara att komplettera uppställningstiden i Storå med ytterligare 6 veckor, eventuellt fördelat på 2 x 3 veckor. Ett annat alternativ kan vara att ställa upp bussen bakom kansliet och där erbjuda förebyggande tandvårdsbesök för små barn, motsvarande Vivatanden. Förvaltningen ser över detta alternativ som inte medför några extra kostnader vilket är fördelaktigt. Beredningens konstaterar att detta möjligheten att kunna möta ökade och varierade tandvårdsbehov med en flexibel lösning är positivt. 2.4 Dentala material Beredningens uppdrag kring dentala material är en fråga som kan bli hur stor som helst. Fokus för uppdraget bedöms vara tillit till dentala material och att folktandvården inte använder farligt material. Beredningen har ingen möjlighet att själva kontrollera dessa material, utan får lita på att professionen gör det på ett korrekt sätt. Beredningen väljer därför att ge tandvårdsdirektören uppdraget att kontakta Tandvårdshögskolan i Malmö för att om möjligt få frågeställningen belyst i en studentuppsats. Besked från Tandvårdshögskolan har ännu inte lämnats men förhoppningen är att ett besked kan ges under november månad om beredningen kan få hjälp därifrån. Region Örebro län Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 7 (9)

2.5 Habiliteringens kvalitetsregister Representanter från Habiliteringens verksamheter var inbjudna till beredningens möte i september för att berätta om arbetet med de kvalitetsregister som är aktuella för dem. Vid samma tillfälle fick ledamöterna även ta del av en övergripande dragning kring kvalitetsregister generellt och vad som tidigare varit fokus vid uppföljning med en för verksamheterna tydligt identifierad kravtrappa. Beredningen har även fått habiliteringens rapport Uppföljning av kvalitetsregister inom Habilitering och hjälpmedel. Inom habiliteringen har flera av registren inte funnits så många år. Exempel på kvalitetsregister är: Hörselbron där Audiologiska kliniken registrerar. Registret omfattar 12 landsting och delfinansieras av Hörselskadades riksförbund. CPUP (cerebral pares uppföljningsprogram) som barn- och ungdomshabiliteringen registrerar sina barn med cp i. De har en nästan 100 procentig registrering och registret fungerar som ett bra redskap för att få kunskap om hur de interventioner som görs fungerar. Swedamp är ett register som ortopedteknik registrerar i. Registret omfattar personer som amputerats och registreringar ska ska på fler kliniker och täcka hela vårdkedjan från amputation till utprovad protes. HabQ är ett register som skapats i samarbete mellan föreningen Sveriges habiliteringschefer som representanter för de flesta landstingen samt Hälsouniversitetet i Linköpings avdelning för sjukgymnastik. Beredningen bedömer att det finns fortsatt behov av att följa habiliteringens arbete med de för dem aktuella kvalitetsregistren, en iakttagelse som görs är att flera av registren har låg täckningsgrad. 2.6 Vårdkedjan inom habiliteringsverksamheten Habiliteringen har gjort ett stort arbete för att förbättra övergången mellan barn- och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen. Det har tagits fram en 10 stegsmodell som ger ett tydligt stöd till professionen med checklistor för åtgärder i syfte att få en för ungdomen bra övergång. Beredningen har vid ett av sina sammanträden fått en genomgång av 10-stgsmodellen. Jämförelsen med barn/ungdomar utan funktionsnedsättning diskuterades, dels utifrån uppgiften att andra vårdgivare hänvisar många av de vårdbehov som t ex primärvården tillgodoser för barnet utan funktionsnedsättning till habiliteringen, dels utifrån delaktighet och ansvar som förberedelse för vuxenlivet startar från tidiga år. Frågan är hur långt samma förhållningssätt kan gälla oberoende funktionsnedsättning eller ej. Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 8 (9) Region Örebro län

3. Beredningens förslag till nämnden Frisktandvårdsabonnemang Beredningen föreslår nämnden att till verksamhetsplan och budget 2016 föreslå ett uppdrag till folktandvården avseende att ta fram riktlinjer/rutiner för frisktandvårdabonnemangen och hur/när man ska informera om och erbjuda abonnemang ute på tandvårdsklinikerna, samt överväga om målvärde ska sättas upp för antal abonnemang. Beredningen föreslår ett fortsatt uppdrag att fortsatt följa samt att fördjupa arbetet med frisktandvårdsabonnemangen till att beakta situationen för personer med olika typ av tandhälsostatus och eventuella trösklar till tecknande av abonnemang. Kunskapscentrum för äldretandvård Beredningen föreslår ett fortsatt uppdrag att följa utvecklingen av enhetens verksamhet. Mobila tandvårdsenheten Beredningen föreslår att nämnden att väga in beredningens förslag om tandvård som inte kan anstå för de flyktingar samt förebyggande tandvårdsbesök för små barn i den framtida planeringen av folktandvårdens verksamhet. Kvalitetsregister Beredningen föreslår ett fortsatt uppdrag att följa habiliteringens arbete med kvalitetsregistren utifrån behovet att nå högre täckningsgrad och nytta med det registreringsarbete som sker. Beredningen har uppmärksammat att det finns ett behov av att till registerhållare för habiliteringens kvalitetsregister lyfta frågan om behovet att utveckla registren så att ett patientperspektiv blir inkluderat, något som beredningen ser positivt på om nämnden ser anledning att lyfta även i relation till övriga registerhållare för kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Vårdkedja Inom ramen för att skapa bättre vårdkedjor och tydlighet för habiliteringens målgrupper föreslås beredningen få uppdraget att arbeta vidare med vårdkedjan/ vårdansvarsfördelning för personer med funktionsnedsättning. Dialoger med patienter/brukare och andra vårdgivare kan vara en väg att nå en djupare kunskap kring hur vårdinsatser för personer med funktionsnedsättningar fungerar och kan ge underlag till förbättringsförslag. Region Örebro län Fokusberedning habilitering, hjälpmedel och folktandvård 9 (9)