Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland



Relevanta dokument
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

När mamma eller pappa dör

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närstående i palliativ vård

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Se till mig som liten är

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Palliativregistrets värdegrund

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

att lämna svåra besked

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Barn och unga i palliativ vård

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Syskons sorg. den tysta sorgen

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Att mötas i det som förenar

Behov av efterlevandesamtal inom palliativ vård: anhörigas perspektiv

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Sammanställning 3 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Minnesanteckningssammanställning från Lokalt blandade lärande nätverk: Anhöriga och SÄBO Tema 4: Anhöriga och vägen till en ny vardag

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Att få leva tills man dör

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Närstående i palliativ vård

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

När någon i familjen fått cancer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Döendet. Palliativa rådet

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Välkommen till kurator

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Det påverkar dig och andra

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Transkript:

Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe

Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer dör d r varje år r i Sverige Drygt 50% i särskilda s boendeformer Strax under 30% påp sjukhus LAH 10 % Palliativa slutenvårdsavdelningar 5 % (%-talen generellt i landet, år r 2007)

Stöd d till efterlevande ingår r i palliativ vårdv Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and their families offers a support system to help the family cope during the patient s illness and in their own bereavement. (WHO 2002) Närstående bör b även erbjudas minst ett samtal en tid efter det att patienten har avlidit. (SOU 2001:6) Svenska Palliativregistret - efterlevandesamtal registreras

Hur är r det att vara närstn rstående? Man står r bredvid och ser hur ens anhörig blir sämre och sämre. s Man kan inte göra g någonting. n Man slår r knut påp sig själv för f r att vara till hands varje minut. Skräcken håller h påp att spränga en. (65-årig kvinna, make dött d i myelom)

Hur är r det att vara närstn rstående? Kände en orättvisa mot min make som var sås snäll och hjälpsam mot oss alla i familjen. Han hade svåra smärtor, vi kände k oss hjälpl lplösa. Han tappade samtalsförm rmåga, handlingsförm rmåga, synförm rmåga m m flera veckor innan han avled. Det har etsat sig kvar hos mig för r tid och evighet. (64-årig kvinna, make med levercancer)

Efterlevandesamtal vad är r det? 6-88 veckor efter dödsfalletd dsfallet Ofta sjuksköterska, men även andra professioner Telefonkontakt/ personligt möte m Plats ej definierad, kan vara i hemmet

Finns det behov?? Vad vill man prata om? Milberg et al 2008 Vem skall utföra samtalet? Någon som lyssnar Någon som känner k patient och familj Vad har samtalet för f r betydelse? En tröst i ensamheten Att sätta s ord påp skuld Att bli sedd Vad skall samtalet innehålla? Då Nu - Framtiden

Att sätta s ord påp skuld Jag skulle behöva prata om saker som jag såg s innan sjukdomen men inte dåd tolkade som symtom påp en sjukdom, skuldkänslor som jag har, att jag inte såg s g att min man var sjuk. (Kvinna 52 år, make avliden i mag-tarm cancer)

Att bli sedd Den ansvariga sjuksköterskan som ringde var empatisk och skicklig att lyssna och fåf mig att bearbeta vissa saker. Jag kände k verkligen att det fanns någon n som brydde sig om hur jag och sönerna s hade det. (Kvinna 52 år, make avliden i spridd magcancer )

Då Nu Framtid Hur livet varit tillsammans med den sjuke/avlidne maken. Många M minnen och om begravningen och hur det kan bli i framtiden. (Kvinna 61år, make avliden i coloncancer)

Öppenhet för f r sorgehantering/coping Respekt för f r den sörjandes s personliga uttryck i sin sorg - familj - samhälle - religion - kultur Förhållningssätt som är r icke-diskriminerande och utan fördomar f (Grimby & Johansson, 2009)

Coping Olika sätt s att förhf rhålla sig till, hantera och bemästra svårigheter och krav som livssituationen innebär Utnyttjande av olika strategier för f r att övervinna inre sårbarhet s och yttre påfrestningarp Strategierna kan vara känslok nslo- eller problemfokuserade

Hur hanterar människor sorg? Dual process model of coping with bereavement Stroebe, M., & Schut, H. (1999). Death Studies, 23(3), 197-224.

Hur upptäcker jag sårbarheten? s Barn eller syskon under 30 år Påtagliga kommunikationsproblem eller konflikter inom familjen Omedvetenhet insikt saknas Framkommer att det inte finns någon n att dela känslor och tankar med Upplevelse hos närstn rstående att den sjuke har lidit utan att fåf lindring (Fürst, Bylund Grenklo & Valdimarsdottír,, 2009)

Hur upptäcker jag sårbarheten? s Sjukdomsförlopp eller livets slutskede var oväntat påp något sätts Slutskedet varit utdraget Dödsögonblicket traumatiskt Annan känslomk nslomässig ssig belastning samtidigt livshändelse (Fürst, Bylund Grenklo & Valdimarsdottír,, 2009)

Efterlevandesamtalets genomförande Förberedelsetid Skapa avskildhet och lugn Skapa närhet n och trygghet Inleda - syfte och tid Struktur dåtid d nutid framtid - öppna frågor - följdfrågor - följsamhet i samtalet men mjukt ledande

Efterlevandesamtalets genomförande Lyssna aktivt - här r och nu - ge tid inom ramarna - använda nda tystnad som redskap - kroppsspråksmedvetenhet ksmedvetenhet Tillåtenhet utrymme för f r känslork Avsluta - knyta ihop samtalet - samla känslornak - alldagligt

Vad sker efter samtalet? Dokumentation i journal Reflektionsmöjligheter? Återkoppling till medarbetare/enheten - hur gör g r vi i vardagen? - finns rutiner för f r detta? Verksamhetens fortsatta arbete

Tack för f r uppmärksamheten! Lycka till!