Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?



Relevanta dokument
Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och belöningssystemet

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Vad ska vi gå igenom idag?

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Missbruk och beroende

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Emotioner: aversion, belöning

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Centralstimulantiapåverkan

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Storhjärnan. Dominant sida?

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Hjärnans belöningssystem

KBT behandling vid spelberoende

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Återfallspreventiva samtal

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Stefan Sandström,

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

OBS! Vi har nya rutiner.

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Biologiskt perspektiv

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Ungdomar och riskbruk

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Bensodiazepinnedtrappning ur ett medicinskt och komplementärmecinskt perspektiv

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

TEMA: Droger Mitt namn:

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Mat/näring Uppdrag 1

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Beroende och psykisk samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

MISSBRUK HOS UNGA I ASYLPROCESS

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola

Beroende, belöning, socker

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Transkript:

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende Återfall Drogfrihet Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? BEROENDE ÄR EN MULTIFAKTORELL SJUKDOM DROGER BIOLOGI GENETIK ÅLDER BEROENDE MILJÖ SOCIALA INTERAKTIONER FAMILJ STRESS 1

Drogernas påverkan p Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Återfall Drogfrihet Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? Hjärnfunktioner Hjärnfunktioner Omdöme me Vilja Vilja Rörelse Sensorik Syn Motivation Belöning Minne Koordination 2

Av en slump upptäcktes att om ett specifikt hjärnomr rnområde stimuleras ger det en känsla k av välbefinnande. Elektricitet aktiverar nervceller så s att de börjar b signalera. Hjärnans belöningssystem Hjärnans belöningssystem mesokortikolimbiska dopaminsystemet - Hjärnans Belöningssystem Copyright 2009 Hjärnguiden 3

Hjärnans belöningssystem Aktiveras av Mat och vattenintag, sex och fysisk aktivitet Beroendeframkallande droger Känsla av välbefinnande v Belöningssystemets naturliga funktion är r att stimulera inlärning av beteenden som i förl f rlängningen ökar överlevnaden och befrämjar släktets fortbestånd Även beroendeframkallande droger aktiverar belöningssystemet Belöningssystemet vid belöningar Belönings nings- 1000% systemets aktivitet (% av basal nivå) 200% 150% 100% Beroendeframkallande droger ex amfetamin Sex Mat Tid 4

Beroendeframkallande droger Självadministreras av djur Liknande intagsmönster nster Åsidos sidosätter andra belöningar Lägger mycket energi för f r att skaffa och inta drog Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Betingningseffekter Drogens effekt och tillgång Ålder Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? 5

Alkohol och hjärnan 0.25g/alkohol/kg - över 40 min (1-2 glas) 0.5mg/kg 2-3 standardglas (2-3glas) N.D. Volkow et al. / NeuroImage 29 (2006) 295 301 Alkohol och hjärnan 0.25g/alkohol/kg ca.10% minskning i aktivitet 0.5mg/kg ca. 20% minskning i aktivitet N.D. Volkow et al. / NeuroImage 29 (2006) 295 301 Alkohol och hjärnan Cerebellum det motoriska (rörelsekontrollerande) systemet Påverkar balans, samordnar muskelgrupper till rörelse och lagrar inövade rörelseprogram (rörelseminnen) Thalamus bearbetar sinnesintryck (relästation), reglerar vakenhet och medvetenhet Occipital loben bearbetar synintryck Cortex bl.a. prefrontala cortex som är involverat i beslutsfattande och inhibitorisk kontroll 6

7 Cannabis Cannabis Cannabis Cannabis Hj Hj Hj Hjärnfunktioner rnfunktioner rnfunktioner rnfunktioner Minne Minne Minne Minne Bel Bel Bel Belöning ning ning ning Motivation Motivation Motivation Motivation Rörelse relse relse relse Sensorik Sensorik Sensorik Sensorik Syn Syn Syn Syn Koordination Koordination Koordination Koordination Omd Omd Omd Omdöme me me me Vilja Vilja Vilja Vilja Hj Hj Hj Hjärnfunktioner rnfunktioner rnfunktioner rnfunktioner Cannabisruset Cannabisruset Cannabisruset Cannabisruset 1. 1. 1. 1. Först rst rst rstärkta rkta rkta rkta syn syn syn syn, ljud ljud ljud ljud och och och och känselintryck nselintryck nselintryck nselintryck Sensorik Sensorik Sensorik Sensorik, hörsel rsel rsel rsel -Hj Hj Hj Hjärnbarken rnbarken rnbarken rnbarken Varseblivning Varseblivning Varseblivning Varseblivning -Fr Fr Fr Främre mre mre mre hj hj hj hjärnbarken rnbarken rnbarken rnbarken 1 1

Cannabisruset 2 2 2 2. Förs rsämrade kognitiva funktioner koncentrationssvårigheter, splittrad tankeverksamhet, korttidsminne, uppmäksamhet, inlärning, problemlösning, tidsuppfattning Främre hjärnbarken rnbarken,, Hippocampus, Lillhjärnan Cannabisruset 3 3 3. Förs rsämrad balans, finmotorik Basala Ganglier Lillhjärnan Cannabisruset 4 4 4. Ångest ngest, paranoida tankar Amygdala Främre hjärnbarken 8

Cannabisruset 5 5. Hunger Hypothalamus Cannabisruset 6 6. Eufori Belöningssystemet (nucleus accumbens) Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Betingningseffekter Drogens effekt och tillgång Ålder Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? 9

Ålder som faktor Ju tidigare man börjar ju större risk att man senare hamnar i missbruk och beroende Ungdomar högt risktagande novelty- och sensationssökande beteende Under ungdomsåren omorganiseras hjärnan och det bildas många nya kopplingar mellan nervceller viktigt för utveckling Minskad aktivitet i prefrontala kortex hos ungdomar minskad inhibitorisk kontroll 10

Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Betingningseffekter Drogens effekt och tillgång Ålder Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Långvarig drogfrihet Återfall Tillfrisknande? Dopaminreceptor nivåer hos friska frivilliga Höga Dopaminreceptornivåer Obehag Låga Dopaminreceptornivåer Belöning Skyddande effekt av höga h Dopaminreceptornivåer? er? Adapted from Volkow et al Am. Journal of psychiatry 1999 D2 receptorer & Alkohol intag Råttor injicerades med Dopamin D2 receptor (DRD2) i Nuclues Accumbens ökat uttryck av D2 receptor (ca 50%) Adapted fromthanos et al, Journal of Neurochemistry 78 (5), 1094-1103 11

Ökat antal D2 receptorer Alkohol- drickande Adapted fromthanos et al, Journal of Neurochemistry 78 (5), 1094-1103 Initialt drogtagande Genetiska faktorer Milj Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Återfall Drogfrihet Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? PET studie på p apor Första 1½1 åren individuellt boende Sattes ihop 4&4 i burar i 3 månader Morgan et al 2002 Nature Neuroscience 5(2) p.169-173 12

Dopamin receptor nivåer Morgan et al 2002 Nature Neuroscience 5(2) p.169-173 Vit dominanta apor Svart underordnade apor Morgan et al 2002 Nature Neuroscience 5(2) p.169-173 BEROENDE ÄR EN MULTIFAKTORELL SJUKDOM BAKGRUND TIDIGARE ERFARENHETER FÖRVÄNTNINGAR INLÄRNING DROGER BIOLOGI GENETIK KÖN ÅLDER BEROENDE MILJÖ SOCIALA INTERAKTIONER FAMILJ STRESS 13

Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Återfall Drogfrihet Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Hur påverkas hjärnans belöningssystem av långtidsbruk av droger? Nucleus accumbens Belöning 14

Dopamin vid belöningar Dopamin 1000% frisättning (% av basal frisättning) Beroendeframkallande droger ex amfetamin 200% 150% 100% Sex Mat Tid Kontroller Missbrukare Kokain Amfetamin Dopamin receptorer Heroin Alkohol Adapted from Volkow et al 2004 N.Acc och Dopamin i belöningssystemet Akut: aktivitet i hjärnans belöningssystem ger eufori Kroniskt aktivitet i hjärnans belöningssystem Tolerans samt minskad känslighet k för f r naturliga belöningar 15

Hur påverkas hjärnans belöningssystem av långtidsbruk av droger? Prefrontala cortex Beslutsfattande Riskvärdering Personlighet Kontroll, motivation Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Kontrollperson Kokainmissbrukare 16

Prefrontala cortex Minskad aktivitet i PFC leder till en minskad kontroll. Fortsatt drogintag även om patienten utrycker att den vill sluta Personligheten påverkas Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Återfall Drogfri Långvarig drogfrihet Tillfrisknande? Hur påverkas p hjärnan vid långtidsbruk av droger? 17

Hjärnan efter droger Frisk kontrollperson Kokainmissbrukare (10 dagar) Kokainmissbrukare (100 dagar) Adapted from Volkow et al 1993 Synapse 14:169-177 Innan amfetamin behandling Efter 10dagars amfetaminbehandling 4veckor 6 månader Droger har långtids ngtids- konsekvenser i hjärnan 1år Flera år Adapted from Melega et al 1997 Brain Research 766(1-2);113-120 Sammanfattning Alla beroendeframkallande ämnen aktiverar hjärnans belöningscentrum Det finns riskfaktorer för f r missbruk men alla kan drabbas pga. den starka effekten av själva substansen Hjärnan förändras f och byggs om med långvarigt l missbruk Hjärnan kan återh terhämta sig efter bruk av beroendeframkallande ämnen tar lång l tid 18

Jenny.Haggkvist@ki.se 19