STUN Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2 Redovisning av Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002 Den centrala miljöplanen Detta är Stockholms universitets tredje centrala miljöplan. Den första antogs våren 2000. En intern revision har genomförts under december 2001 av miljörådet och utifrån detta underlag antas en ny central miljöplan. Handlingsplanen gäller för ett kalenderår varefter den revideras och uppdateras av miljörådet. I den centrala miljöplanen har det genomförts vissa förändringar i upplägg och utförande. Under vissa målområden anges endast övergripande mål, åtgärder och ansvarig samt uppföljning. Anledningen till detta är att vissa Mål 2002 är mer lämpade att sätta och genomföra i det lokala miljöarbetet. Dessutom är vissa detaljerade mål svåra att styra över på central nivå. Lokalt miljöarbete Miljöarbetet ska bedrivas aktivt vid alla institutioner och enheter vid Stockholms universitet. 1
Åtgärd Information och handledning tillhandahålls i arbetet med MLS. Det lokala miljöarbetet följs upp genom enkätundersökning. Ansvarig Miljösamordnare och miljöinformatörer genomför åtgärder inom information och intern utbildning samt följer upp det lokala miljöarbetet. Prefekter, chefer eller motsvarande vid institutioner/enheter är ansvariga för att lokala mål tas fram och uppnås med nödvändiga åtgärder. Uppföljning Hur stor andel av alla institutioner/enheter har antagit en miljöpolicy? Hur stor andel av alla institutioner/enheter har påbörjat arbetet med en nulägesanalys? Hur stor andel av alla institutioner/enheter har påbörjat arbetet med en lokal miljöplan? Hur många institutioner/enheter har gjort egen uppföljning av 2001 eller tidigare upprättade lokala handlingsplaner? Redovisning Av 117 tillfrågade institutioner och enheter har 40 svarat. (2001 = 31 svar av 123 tillfrågade.) Av dessa har 19 stycken antagit en miljöpolicy (48%) (39% 2001) 22 stycken har gjort en nulägesanalys (55%) (52% 2001) 23 stycken har gjort en miljöplan (58%) (52% 2001) 11 stycken har gjort en uppföljning (revision) av miljöplanen (28%) (32% 2001) Internutbildning De som arbetar med miljöledningssystemet (MLS) på Stockholms universitet ska ha fördjupad kunskap om hur detta bedrivs framgångsrikt. 2
Mål 2002 Alla miljöombud/prefekter eller annan miljöansvarig personal ska erbjudas grundläggande och fördjupande utbildningar i MLS. Åtgärd Grundkurs (steg 1) och fördjupningskurs (steg 2 och 3) i MLS kommer att hållas under våren och hösten 2002. Ansvarig Miljörådet och miljöinformatörerna. Uppföljning Hur många miljöombud eller annan personal har deltagit i respektive kurser i miljöledningsarbete? Kursutvärdering. Redovisning Under år 2002 har sammanlagt 20 personer deltagit i internutbildningen, representerande 19 institutioner/enheter. Steg 1 7 personer Steg 2 a 5 personer Steg 2 b 3 personer Steg 3 5 personer Breddutbildning 3 personer Totalt har hitintills så här många institutioner/enheter, av 117 stycken, haft representanter som gått internutbildning; Steg 1 60 stycken (51 %) Steg 2 29 stycken (25 %) Steg 3 20 stycken (17 %) Kursutvärdering ej genomförd. Målet överförs till 2003 års miljöplan. Information Alla anställda, studenter och verksamma vid Stockholms universitet ska känna till att universitetet bedriver ett aktivt miljöarbete. 3
Åtgärd Informera om miljöarbetet på central och lokal nivå.. Informera och föra ut miljörelaterad forskning. Ansvarig Miljörådet CNM Uppföljning Utvärdering av informationsspridning om Stockholms universitets miljöarbete kommer att genomföras. Redovisning 198 slumpvis utvalda medarbetare har tillfrågats om kännedom om universitetets miljöarbete. Av dessa svarade 52 personer. 25 personer (48 %) svarade att de hade kännedom om universitetets miljöarbete 9 personer (17 %) har använt informationen på universitetets miljöhemsidor 22 personer (42 %) känner till vem som är institutionens/enhetens miljöombud Arbetsresor Alla anställda, studenter och verksamma vid Stockholms universitet ska ständigt sträva efter att begränsa transporters miljöpåverkan genom att välja effektivare och mindre förorenande transportmedel. Mål 2002 Kartläggning av tjänsteresor för att utröna transporternas miljöpåverkan vid Stockholms universitet. En kartläggning av universitetsstuderandes val av transportmedel till och från Stockholms universitet ska genomföras. Åtgärd Hitta en modell för kartläggning av tjänsteresor för att bedöma transporters miljöpåverkan på Stockholms universitet. 4
Enkätundersökning för att ta reda på universitetsstuderandes färdsätt till och från Stockholms universitet. Informera om transporters miljöpåverkan och betydelsen av att välja transportmetod. Ansvarig Miljörådet. Miljösamordnare och miljöinformatörer. Uppföljning Antal kilometer per vecka med valt transportmedel till och från campus? Antal gånger konferensvideoutrustningen används? Har modell för kartläggning av tjänsteresor tagits fram? Redovisning Resvaneundersökning genomförd bland 200 slumpvis utvalda, varav 82 svarade. 27 % åker någon gång bil till arbetet. I genomsnitt åker man 19 km 5 enkelresor per vecka. 37 % åker någon gång buss till arbetet. I genomsnitt åker man 8 km 7 enkelresor per vecka. 63 % åker någon gång tåg eller tunnelbana till arbetet. I genomsnitt åker man 15 km 7 enkelresor per vecka. 21 % åker någon gång cykel till arbetet. I genomsnitt åker man 5 km 8 enkelresor per vecka. 12 % går någon gång till arbetet. I genomsnitt går man 2 km 9 gånger per vecka. 35 % har arbetat på distans någon gång under månaden. I genomsnitt har man arbetat 5 dagar på distans (i hemmet eller på resa). Videokonferensutrustningen har använts; 1999 11 gånger 2000 15 gånger 2001 16 gånger 2002-7 gånger. Tyvärr är möjligheterna att använda videokonferensutrustningen beroende av att lokal har telefonanknytning, vilket begränsar möjligheterna. Modell för kartläggning av tjänsteresor ännu ej framtagen. Målet kvarstår till 2003 års miljöplan. Resvaneundersökning för studenter ej genomförd. Målet kvarstår till 2003 års miljöplan. 5
Avfalls- och returproduktshantering Stockholms universitet ska ha ett fungerande avfalls- och returprodukthanteringssystem och samtliga fraktioner för de olika materialslagen ska finnas tillgängliga för uppnå god källsortering. Detta system skall komma anställda såväl som studenter till godo. Mål 2002 Information om Stockholms universitets avfalls- och returprodukthantering och var samtliga källsorteringsstationer är belägna på campus ska finnas tillgängligt på http://www.miljo.su.se. Samtliga sex källsorteringsstationer ska vara i drift innan år 2003. Statistik över mängden källsorterat material och hushållsavfall ska redovisas. Åtgärd Information om vårt avfalls- och returprodukthanteringssystem och var källsorteringsstationerna är placerade på campus kommer att dokumenteras på http://www.miljo.su.se. Föra statistik över mängd källsorterat material och hushållsavfall. Ansvarig Miljörådet Miljösamordnare och miljöinformatörerna. Uppföljning Hur mycket har mängden källsorterat avfall ökat eller minskat från föregående år? Finns information om avfallshanteringssystem och placering av källsorteringsstationer tillgänglig på www.miljo.su.se? Redovisning Industriavfall; 2001-506 325 kg 2002-373 536 kg (en minskning med 132 789 kg) Riskavfall; 2001-17 025 kg 6
2002-12 224 kg (en minskning med 4 801 kg) Elektronikskrot; 2001-35 097 kg 2002-35 072 kg (en minskning med 25 kg) Antalet miljöstationer som fungerar är 6. Genom ombyggnation har två borttagits. Mängden avfall rapporteras från RagnSells kvartalsvis. Denna information läggs in på miljösidorna. Energi och vatten Inom 5 år ska Stockholms universitet ha stoppat ökningen av följande nyckeltal: Elförbrukningen i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år. Vattenförbrukning i kubikmeter per kvadratmeter och person och år. Energiförbrukning för värme/kyla i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år. Mål 2002 Stockholms universitet ska undersöka tekniska möjligheter att dokumentera el-, vatten- och energiförbrukningen på campus. Ta fram olika exempel på nyckeltal för el-, vatten- och energiförbrukning för att uppnå en bättre redovisning av detta målområde. Åtgärd Undersökning om tekniska möjligheter att dokumentera el-, vatten- och energiförbrukning. Vidareutveckla nyckeltal för el, vatten- och energiförbrukning. Ansvarig Miljörådet. 7
Uppföljning Har elförbrukningen ökat eller minskat mätt i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år? Har vattenförbrukningen ökat eller minskat mätt i kubikmeter per kvadratmeter och person och år? Har energiförbrukning för värme/kyla ökat eller minskat i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år? Har nya nyckeltal tagits fram för bättre redovisning av el-, vatten- och energiförbrukning? Redovisning Förbrukningen redovisas från Akademiska Hus vad gäller vatten, el och värme/kyla. Lokalytan är 217 600 kvm. Vattenförbrukningen 2001-159 522 m3 2002-147 901 m3 Elförbrukningen 2000-36 183 MWh (166 kwh/kvm) 2001-36 238 MWh (166 kwh/kvm) 2002-35 632 MWh (164 kwh/kvm) Värmeförbrukning 2000-37 387 MWh (172 kwh/kvm) 2001-36 630 MWh (168 kwh/kvm) 2002-35 634 MWh (164 kwh/kvm) Nya nyckeltal är ännu ej klara. Redovisningen görs ännu ej per person, då detta värde ej kan sättas rättvisande. All media förbrukas i största utsträckning av de laborativa institutionerna i särskilda fastigheter. Antal anställda kan ännu ej delas upp på fastigheter. Pappersförbrukning Pappersförbrukningen vid Stockholms universitet ska minska per person. Åtgärd All personal och studenter ska informeras om papperssparande åtgärder. Föra statisk över pappersförbrukning. 8
Ansvarig Miljörådet. Uppföljning Har pappersförbrukningen minskat jämfört med föregående år? Redovisning Förbrukningen (kronor omsatt till pappersark A4 á 5,8 öre) 1998 = 65 000 000 ark (325 000 kg) 1999 = 75 527 000 ark (377 635 kg) 2000 = 64 392 000 ark (321 960 kg) 2001 = 56 357 000 ark (281785 kg) 2002 = 58 022 000 ark (290 110 kg) Tyvärr tycks förbrukningen öka. Möjligen visar detta på en för stor minskning är 2001. Dock är trenden rätt. Kemikalieanvändning Stockholms universitet ska beakta produktvalsprincipen vid val och användning av kemiska och biologiska produkter. Mål 2002 Upprätta statistik över in- och utflöden av kemiska och biologiska produkter på berörd(a) institution(er)/enhet(er). Åtgärd Utforma ett statistiskt underlag för kontroll av in- och utflöden som distribueras till berörda parter. Ansvarig Miljörådet Miljösamordnare och miljöinformatörerna. 9
Uppföljning Vilka kemiska produkter köps in av berörd(a) institution(er)/enhet(er)? Hur stor mängd? Vilka kemiska produkter lämnas för destruktion av berörd(a) institution(er)/enhet(er)? Hur stor mängd? Vilka biologiska produkter köps in av berörd(a) institution(er)/enhet(er)? Hur stor mängd? Vilka biologiska produkter lämnas för destruktion av berörd(a) institution(er)/enhet(er)? Hur stor mängd? Redovisning Universitetet saknar ännu ett centralt system för kemikaliehantering enligt de krav Arbetarskyddsverket ställer. Endast kemikalier som hanterats som farligt avfall (med EWCkod) kan redovisas. 2001 17 025 kg samt 11 368 kvicksilverhaltiga lysrör/lampor. 2002 12 224 kg samt 14 699 kvicksilverhaltiga lysrör/lampor. Upphandling och inköp Miljökrav ska ställas vid all upphandling och beaktas vid inköp på Stockholms universitet. Mål 2002 Samliga upphandlingsansvariga på institutioner/enheter ska få information om vad miljövänlig upphandling innebär. Uppdatera statistisk om hur stor del av lokalvårdsprodukterna som finns med på SIS miljömärkning eller Naturskyddsföreningens listor. Åtgärd Minst en utbildning i miljövänlig upphandling ska ges för upphandlingsansvariga på institutioner/enheter. Informationshäfte om vad miljövänlig upphandling innebär ska tas fram och spridas till upphandlingsansvariga på institutioner/enheter. 10
Ansvarig Miljörådet. Tekniska byrån. Uppföljning Antal upphandlingar då miljökrav ställs? Antal inköp där miljökrav beaktats? Hur stor del av lokalvårdsprodukterna som finns med på SIS miljömärkning eller Naturskyddsföreningens listor? Redovisning Rutiner har ännu inte upprättats för att kunna redovisa antalet upphandlingar då dessa sker decentraliserat. Universitetet har mer än 150 inköpare/upphandlare. Därför kan inte heller andelen som haft miljökrav anges. Målet kvarstår till 2003 års miljöplan. Hela lokalvården är föremål för entreprenadupphandling, varför hanteringen av städmaterial inte kunnat genomföras. Utbildning CNM ska verka för att en övergripande diskussion förs om att integrera hållbar utveckling inom utbildning på Stockholms universitet. Aspekter på miljö och hållbar utveckling ska integreras i alla relevanta kurser. Studenter vid Stockholms universitet ska på sikt kunna erbjudas fakultetsövergripande kurser om miljö- och hållbar utveckling. Mål 2002 Utveckla och bedriva fakultetsövergripande kurser och utbildningsprogram inom miljörådet. Öka andelen kurser med ett integrerat perspektiv av miljö - och utvecklings frågor. Åtgärd En hemsida där studenten lätt kan söka miljö och utvecklingsrelaterade kurser ska byggas. Samarbete och dialog om frågan om miljöintegrering skall uppmuntras och initieras. 11
Ansvarig CNM Uppföljning Har åtgärderna genomförts? Antal godkända studenter som deltagit i fakultetsövergripande kurser om miljö och hållbar utveckling? Redovisa antal nya kurser med ett integrerat miljöperspektiv. Redovisas av CNM. Forskning Stockholms universitet ska stimulera forskning över fakultetsgränserna inom områden som rör miljö- och naturresursfrågor. Kunskapen och förståelsen av det komplexa samspelet mellan människan och ekosystem ska öka. Mål 2002 I CNMs regi ska ett fakultetsövergripande miljöforskningsprogram påbörjas på Stockholms universitet. CNM ska fungera som en länk mellan internationell frontforskning inom miljöområdet och Stockholms universitet. Miljörelaterad forskning ska stärkas och lyfta fram inom Stockholms universitet. Åtgärd Koordinera den svenska delen av Millennium Ecosystem Assessment initierad av FN. Doktorandgrupp med representanter från 10 institutioner anordnar seminarier och workshops för forskare på Stockholms universitet. Föreläsningsserien The Stockholm seminars som sker i samarbete med IGBP, Beijer institutet, SIWI, SEI och CBM. Ge ut en egen reprintserie med miljörelaterad forskning från SU. 12
Ansvarig CNM och prefekter vid berörda miljöforskningsinstitutioner. Uppföljning Har åtgärderna genomförts? Redovisas av CNM. 13
Bil. 1 A C Redovisning av myndighetens miljöutredning/betydande miljöaspekter, miljöpolicy och övergripande miljömål A Miljöutredning är genomförd Ja (Om ja fyll i nedan tabell). Den är ej genomförd på sådant sätt att den kan redovisas i tabellform. Om miljöutredningen ej redovisats tidigare bifogas denna som bilaga Miljöutredningen är daterad den 1998-09-30 Myndighetens betydande miljöaspekter (Det kan vara indirekt miljöpåverkan eller direkt miljöpåverkan eller både och) 1 Kemikaliehantering 2 Utbildning 3 Forskning B Miljöpolicy är formulerad Ja (Om miljöpolicyn ej redovisats tidigare bifogas denna som bilaga) Miljöpolicyn är daterad den 1997-12-17 C Övergripande miljömål är formulerade Ja (Om ja fyll i nedan tabell) Miljömålen är daterade den 2002-02-22 för miljöarbetet (skall bygga på de betydande miljöaspekterna enligt ovan) 1 Miljöarbetet ska bedrivas aktivt vid alla institutioner och enheter vid Stockholms universitet. 2 De som arbetar med miljöledningssystemet (MLS) på Stockholms universitet ska ha fördjupad kunskap om hur detta bedrivs framgångsrikt. 3 Alla anställda, studenter och verksamma vid Stockholms universitet ska känna till att universitetet bedriver ett aktivt miljöarbete. 4 Alla anställda, studenter och verksamma vid Stockholms universitet ska 14
ständigt sträva efter att begränsa transporters miljöpåverkan genom att välja effektivare och mindre förorenande transportmedel. 5 Stockholms universitet ska ha ett fungerande avfalls- och returprodukthanteringssystem och samtliga fraktioner för de olika materialslagen ska finnas tillgängliga för uppnå god källsortering. Detta system skall komma anställda såväl som studenter till godo. 6 Inom 5 år ska Stockholms universitet ha stoppat ökningen av följande nyckeltal: Elförbrukningen i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år. Vattenförbrukning i kubikmeter per kvadratmeter och person och år. Energiförbrukning för värme/kyla i kilowatt timmar per kvadratmeter och person och år. 7 Pappersförbrukningen vid Stockholms universitet ska minska per person. 8 Stockholms universitet ska beakta produktvalsprincipen vid val och användning av kemiska och biologiska produkter. 9 Miljökrav ska ställas vid all upphandling och beaktas vid inköp på Stockholms universitet. 10 CNM ska verka för att en övergripande diskussion förs om att integrera hållbar utveckling inom utbildning på Stockholms universitet. Aspekter på miljö och hållbar utveckling ska integreras i alla relevanta kurser. Studenter vid Stockholms universitet ska på sikt kunna erbjudas fakultetsövergripande kurser om miljö- och hållbar utveckling. 11 Stockholms universitet ska stimulera forskning över fakultetsgränserna inom områden som rör miljö- och naturresursfrågor. Kunskapen och förståelsen av det komplexa samspelet mellan människan och ekosystem ska öka. 15
Bil. 2 D Detaljerade miljömål gällande för år.. (Ska bygga på de övergripande målen) Detaljerade Miljömål Målet är uppnått Grad av måluppfyllelse har tagits fram genom Aktivitet för att nå målet Integrerat i VP Information och handledning tillhandahålls i arbetet med MLS. Det lokala miljöarbetet följs upp genom enkätundersökning Grundkurs (steg 1) och fördjupningskurs (steg 2 och 3) i MLS kommer att hållas under våren och hösten 2002. Informera om miljöarbetet på central och lokal nivå.. Informera och föra ut miljörelaterad forskning Kartläggning av tjänsteresor för att utröna transporternas miljöpåverkan vid Stockholms universitet. Helt mer än hälften till mindre än hälften till hälften inte nyckel enkät alls -tal uppskatt Annat Ja/Nej -ning Information och utbildning Nej Enkät Nej Registrering Nej Miljöombud, hemsidor, Nej tävlingar Öppna föreläsningar Nej Metod har ännu ej framtagits Nej 16
En kartläggning av universitetsstuderandes val av transportmedel till och från Stockholms universitet ska genomföras. Information om Stockholms universitets avfalls- och returprodukthantering och var samtliga källsorteringsstationer är belägna på campus ska finnas tillgängligt på http://www.miljo.su.se. Samtliga sex källsorteringsstationer ska vara i drift innan år 2003. Statistik över mängden källsorterat material och hushållsavfall ska redovisas. Stockholms universitet ska undersöka tekniska möjligheter att dokumentera el-, vatten- och energiförbrukningen på campus. Ta fram olika exempel på nyckeltal för el-, vatten- och energiförbrukning för att uppnå en bättre redovisning av detta målområde Resvaneundersökning genomförd Nej Finns på hemsidan Nej Finns Nej Redovisning från RagnSells Nej Diskussioner pågår med Nej hyresvärden om möjligheterna. Redovisas per kvadratmeter. Nej Skall redovisas per kvadratmeter och person. 17
All personal och studenter ska informeras om papperssparande åtgärder. Genom redovisning. Saknas ännu kanal till studenterna. Nej Föra statisk över pappersförbrukning Tas fram av internrevisionen. Redovisas på hemsidan. Nej Upprätta statistik över in- och utflöden av kemiska och biologiska produkter på berörd(a) institution(er)/enhet(er). Samliga upphandlingsansvariga på institutioner/enheter ska få information om vad miljövänlig upphandling innebär. Uppdatera statistisk om hur stor del av lokalvårdsprodukterna som finns med på SIS miljömärkning eller Naturskyddsföreningens listor. Utveckla och bedriva fakultetsövergripande kurser och utbildningsprogram inom miljörådet. Öka andelen kurser med ett integrerat perspektiv av miljö - och utvecklings frågor System saknas ännu. Arbete pågår. Nej Samtliga 150 inköpare får Nej utbildning, några åt gången. Lokalvården under Nej upphandling. CNM s redovisning Nej Pågår kontinuerligt. Nej 18
I CNMs regi ska ett fakultetsövergripande miljöforskningsprogram påbörjas på Stockholms universitet. CNM ska fungera som en länk mellan internationell frontforskning inom miljöområdet och Stockholms universitet. Arbetet beräknas klart våren 2003. CNM deltager i ett stort antal internationella forskningsprojekt. Nej Nej Miljörelaterad forskning ska stärkas och lyfta fram inom Stockholms universitet. Kommentarer: Ett miljöpris skall inrättas. Nej 19
il. 3 E Övrigt Miljöledningsutbildning är genomförd inom myndigheten under året Ja Revision är genomfört under året Ja, Intern Extern Nej Enligt regeringsbeslut till resp.myndighet skall miljöanpassning av upphandling ske Myndigheten är certifierad/ registrerad, Nej Utbildning har erbjudits för: Vilka ständiga förbättringar har genomförts Ange ungefärligt procenttal av antalet myndighetens ledning - Ja sedan förra året upphandlingarna där miljökrav ställs ISO 14001 (andel deltagande 30%) Bättre information. _% datum All personal Ja Fler utbildningstillfällen. Okänt. Upphandlingen är decentraliserad till EMAS (andel deltagande 1%) Bättre statistik. cirka 150 inköpare. Metod ännu ej datum Särskilda nyckelgrupper, ange vilka: Minskning av pappers-, vatten, el- och framtagen för att redovisa vilken Har beslutat om Miljöombud värmeförbrukning. miljöhänsyn som tagits. ceritifiering/ (andel deltagande 15%) Bättre källsortering. För vilka produktgrupper ställs miljökrav? registrering Ange fokus på utbildningen Bättre redovisning av miljörelaterade utbildningar. Hela kedjan inom miljöledningssystemet. Ge exempel på miljökrav vid upphandling: För ledningen har genomförts utbildning om miljörevision. Kommentarer: t.ex. eventuella målkonflikter/hinder 20