Tidiga erfarenheter av arvets mysterier



Relevanta dokument
Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Mitos - vanlig celldelning

GENETIK - Läran om arvet

Genetik II. Jessica Abbott

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Genetik I. Jessica Abbott

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Kromosomer, celldelning och förökning

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Sammanfattning Arv och Evolution

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Facit tds kapitel 18

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

IDENTITETSBLAD Dugga

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Genetik en sammanfattning

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Släkttavlor i genetiken

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Delprov l, fredag 11/11,

Molekylärbiologi: Betygskriterier

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Månadens naturvetare Mars 2018

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Betygskriterier DNA/Genetik

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1

Tentamen Reproduktion och Utveckling, a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Genetik- läran om det biologiska arvet

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Klinisk genetik en introduktion

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Genetik i pedagogisk text

Arvet, gener och bioteknik

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

IDENTITETSBLAD Dugga

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

RNA och den genetiska koden

Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros. Niklas Dahrén

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Elevers svårigheter inom genetiken

Transkript:

Cellens genetik

Cellen

Växtcellen

Växtcellen

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål

Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före Kristus; From deformed parents come deformed children, lame from lame and blind from blind, and, speaking generally, children often inherit anything that is peculiar in their parents and are born with similar marks, such as pimples or scars.

DNA Deoxiribonukleinsyra Socker fosfatkedjor Kvävebaser Thymin Adenin Guanin Cytosin Nukleotid Gen: Sekvens kvävebaser som utgör ritningen för ett protein

Aktivt DNA

RNA Ribonukleinsyra I princip samma uppbyggnad som DNA men: Består av en enkel kedja Har kvävebasen uracil istället för thymin

Kromosomer Kromosomer är ihoppackad DNA Består av DNA och proteiner Människan har 46 kromosomer, 23 från mor 23 från far 23 homologa par Vi är diploida

Cellcykeln

Mitos, vanlig celldelning 1. Snabb tillväxt (G1). DNA:t kopieras, varje DNA sträng får en kopia (S). Interfas

Interfas

Kopiering, Replikation Helikas, enzym öppnar DNA:t RNA primer DNA polymeras Ligas

Mitos, vanlig celldelning 1. Snabb tillväxt (G1). DNA:t kopieras, varje DNA sträng får en kopia (S). Interfas 2. DNA:t förtätas, kromosomerna bildas. Varje kromosom består av två systerkromatider. 3. Från centriolerna utgår mikrotubuli som fäster till kromosomerna. Profas

Profas

Mitos, vanlig celldelning 1. DNA:t kopieras, varje DNA sträng får en kopia 2. DNA:t förtätas, kromosomerna bildas. Varje kromosom består av två systerkromatider. Profas 3. Från centriolerna utgår mikrotubuli som fäster till kromosomerna. 4. Kromosomerna dras fram och tillbaka för att slutligen hamna i cellens mittplan. Metafas

Metafas

Metafas

Mitos, vanlig celldelning 5. Systerkromatiderna skiljs åt och dras mot varsin ände av cellen. Anafas.

Anafas

Anafas

Mitos, vanlig celldelning 5. Systerkromatiderna skiljs åt och dras mot varsin ände av cellen. Anafas. 6. Nytt cellmembran produceras och två nya celler har bildats. Telofas och cytokines.

Telofas och cytokines

Mitos, vanlig celldelning

Instuderingsfrågor Beskriv DNA och RNA molekylens uppbyggnad. Har alla organismer DNA? Var i organismen finns DNA:t? Vad är en nukleotid? Vad är en gen? Vad är en kromosom? Hur många kromosomer har vi i en a) hudcell och b) könscell? Vad menas med att en organism är diploid? Vad menas med att kromosomerna bildar homologa par? Vad händer i cellen största tiden av en cellcykel? Vad är en systerkromatid? Vad är mitos? Vad händer under interfas, profas, metafas, anafas och telofas?

Könsceller Könsceller har enkel uppsättning kromosomer Hos människan: ägget har 23 kromosomer och spermien 23 Könscellen är haploid

Meios, könscelldelning 1. DNA kopieras och förtätas 2. De homologa kromosomerna placeras vid varandra 3. Cellen delar sig, de två nya cellerna har vardera en kromosom från varje kromosompar 4. Vanlig celldelning, vilket resulterar i fyra haploida celler, dvs en cell med enkel kromosomuppsättning

Meios, könscelldelning

Gener Genen är en sekvens kvävebaser på kromosomen/dna:t Denna sekvens är en ritning på ett protein

Proteinsyntesen

Transkription, DNA mrna

Transkription, DNA mrna

Translation, mrna + trna + ribosomer Protein

Translation, mrna + trna + ribosomer Protein

Proteiner Fiberprotein Globulärt protein Membran protein

Genetiska alfabetet, mrna Protein

20 olika aminosyror

Vilka aminosyror ger följande mrna upphov till? UUUACCGUCCCUAAA Phe-Thr-Val-Pro-Lys

Individens genetik

Gener Varje kromosom finns i dubbel uppsättning Detta betyder att varje gen finns i dubbel uppsättning Detta betyder att varje egenskap finns i dubbel uppsättning (t.ex. ögonfärg)

Gener På vilken kromosom sitter genen för ögonfärg? http://www.ncbi.nlm.ni h.gov/mapview/map_ search.cgi?taxid=960 6&query=

Gener Generna finns på bestämda platser på kromosomerna, detta kallas genens locus Genen kan finnas i olika former vilket kallas alleler Genen för ögonfärg finns i flera olika alleler (grön, blå, brun)

Dominant nedärvning En allel kan vara dominant eller recessiv Allelen för att kunna rulla tungan är dominant och allelen inte kunna rulla tungan är recessiv En dominant allel behövs endast i enkel uppsättning för att den skall manifesteras/ synas hos bäraren En recessiv allel behövs i dubbel uppsättning för att den skall manifesteras hos bäraren En egenskap som styrs av en gen kallas för monogen egenskap

Homozygot och Heterozygot En individ som bär antingen två dominanta alleler (AA) eller recessiva alleler (aa) är homozygot för anlaget i fråga. En individ som bär både den dominanta och recessiva allelen (Aa) är heterozygot för anlaget i fråga.

Genotyp och fenotyp notyp: Kan rulla tungan Genotyp: AA, Aa Genotyp: Avser vilka gener individen bär på, t.ex. AA Fenotyp: Avser hur genotypen manifesteras hos bäraren, t.ex. Rulla tungan Fenotyp: Kan inte rulla tungan Genotyp: aa

Nedärvning av en monogen egenskap

Gener: Könsbunden nedärvning Genen eller egenskapen sitter på någon av könskromosomerna, X eller Y

Drottning Victoria (1819-1901)

Nedärvning av flera monogena egenskaper på olika kromosomer

Nedärvning av flera monogena egenskaper på samma kromosom

Lika som syskon? Chansen att två syskon får samma (bara farmors) kromosomer från pappa är: 1/(2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x 2x2x2), dvs 1/(2 23 ) Samma sak gäller för mamman, dvs det är inte så ofta som icke tvillingar har identiska arvsanlag

Dels beror det på hur kromosomerna fördelas i könscellerna: Rekombination

Dels beror det på hur kromosomerna fördelas i könscellerna: Rekombination

Dels beror det på överkorsning

och så kan det bero på mutationer

Ökad variation Rekombination, överkorsning och mutationer resulterar i större genetisk variation hos könscellerna. Detta innebär även större variation mellan individerna i en population