Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Relevanta dokument
UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa för hantering av verksamhetsinformation

KLASSA 2.0 STOCKHOLM JAN Sahlén Arkivkonsult AB

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Klassificering av information exempel och jämförelse. Anki Heimonen Kommunalförbundet ITSAM

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassa-projektet VT 3

Klassa-projektet Begrepp och analysmodell

Klassa-projektet Begrepp och analysmodell

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Klassa-projektet VT 3

10 Klassificeringsstruktur för dokument inom regionstyrelsens verksamhetsområde RS150361

Strategisk färdplan Kortversion

Vad är informationsförvaltning

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Klassifikationer och hkodverk

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Hälsoärende vad händer nu?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

NI 2015:1 Kort introduktion

Med digitalisering utvecklar Inera ett hållbart samhälle i världsklass för alla

Tema digitala vårdmötet

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Demensprocessen i Hallands län

Introduktion till nationell informationsstruktur

Ledningssystem vad varför hur. Ledningssystem JLL. Roland Frisdalen , Version 0.2

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Process för terminologiarbete

Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Införande av verksamhetsbaserad informationsredovisning i SLL. Landstingsstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsen Dnr KS

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), juridiska avdelningen

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

ehälsa Sidan 0 av 20

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Införande av Samrådsgruppens klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

INFÖRANDE AV VERKSAMHETSBASERAD ARKIVREDOVISNING ENLIGT RA-FS 2008:4 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Evidensbaserad socialtjänst

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Projektplan Samordnad vårdplanering

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Introduktion till nationell informationsstruktur

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Att införa verksamhetsbaserad informationsredovisning - VIR

Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

Arkitekturramverkets nytta av Klassa Peter Mannerhagen, Enterprisearkitekt med kommunfokus

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Effektiv vård SOU 2016:2

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

En enklare, öppnare och effektivare förvaltning Förvaltningsgemensamma specifikationer. Sambruk/KommITS höstkonferens 2013

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Transkript:

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare

Bakgrund - Riksarkivets föreskrift RA-FS 2008:4 - Befintliga klassificeringar inom kommunal sektor - Egna initiativ - Diarieplaner (Kommunförbundets t o m 1989)

Bakgrund - Projektets syfte - Varför tillsattes projektet?

Uppdraget - Projektets innehåll och struktur - Projektledare - Styrgrupp och referensgrupp

Uppdraget - Projektplan - Tidsplanering - Kommunicering

Projektresultat - Klassificeringsstruktur VT 1 Ledning - Klassificeringsstruktur VT 2 Verksamhetsstöd - Klassificeringsstruktur VT 3 Kärnprocesser - Förklaring till VT 1-3 - Kärnprocesser, analysdokument till VT 3 - Begrepp och analysmodell - Termer i Klassaprojektet

Uppdraget, reflektioner - Ingen exakt vetenskap! - Struktur och nivå

UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET INDELNINGSGRUND 1. LEDNING 2. VERKSAMHETSSTÖD 3. KÄRNVERKSAMHET FRAMÅT 2013-05-14 1

UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET Syftet med Klassa är att bygga ett nationellt klassificeringsschema 2013-05-14 2

INDELNINGSGRUND 3 verksamhetstyper - samma nedbrytningsschema VT 1. Ledning Verksamhetsområde Processgrupp Process VT 2. Verksamhetsstöd Verksamhetsområde Processgrupp Process VT 3. Kärnverksamhet Verksamhetsområde Processgrupp Process 2013-05-14 3

INDELNINGSGRUND Verksamhetstyper Ledning utövas i alla tre verksamhetstyper Ledning kräver verksamhetsstöd på alla nivåer Verksamhetsstöd krävs i alla tre verksamhetstyper Verksamhetsstöd kräver ledning på alla nivåer Kärnverksamhet är alltid unik Kärnverksamhet kräver ledning och verksamhetsstöd på alla nivåer 2013-05-14 4

INDELNINGSGRUND Uppdrag och verksamhet Processen är basnivå i en nationell struktur. Processen sluter sig kring ett visst uppdrag. Övergripande uppdrag - verksamhetsområde Uppdrag, nivå 2 - processgrupp (Kärn)Uppdrag - (kärn) process 2013-05-14 5

INDELNINGSGRUND Uppdrag och verksamhet Verksamhetsstruktur Verksamhetsområde Processgrupp Process 1 Aktivitet Aktivitet Trans Trans Trans Trans Trans Trans Process 2 2013-05-14 6

INDELNINGSGRUND Enkel och sammansatt (kärn)process Process 3.2.2.1 Delprocess 1 Delprocess 2 1 Processgrupp 3.2.2 Underprocess Underprocess Process 3.2.2.2 2013-05-14 7

INDELNINGSGRUND Generiska processer Generisk process 1 2 3 4 Generiska element i tre processer 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2013-05-14 8

1. LEDNING 2013-05-14 9

1. LEDNING Leda, styra, organisera Ledning Aktiviteter där ledaren närvarar. Planering, uppföljning, beslutsfattande, utvecklingsprojekt m m. Styrning Mer stringenta ledningsaktiviteter där ledaren inte alltid är närvarande som person. Utövas med stöd av författningar, policys, handböcker, manualer och instruktioner av olika slag (=styrdokument). Organisering Processorganisering, systemförvaltning, verksamhetsarkitektur, objektsförvaltning, ITarkitektur, informationsstruktur, arkivstruktur - men även mer traditionell organisering. 2013-05-14 10

1. LEDNING Kommunledning, landstingsledning, regionledning 1.1 Ledning 1.2 Styrning 1.3 Organisering 1.4 Demokrati och insyn 1.5 Annan myndighetsutövning 2013-05-14 11

1. LEDNING Ledningens generiska natur Varje nivå i verksamheten VO, PG, Process har en verksamhetsledande funktion som inom sitt område fyller samma slags uppgift som den centrala. I Klassa-schemat markeras detta med 0. Leda Styra Organisera. Den handlar om varför och hur verksamhet bedrivs. På processnivån - där tjänsten produceras och levereras finns uppdragsrelaterade aktiviteter och dokumentation. De berättar om vad som görs för den kund som finns i processen. Arkivarier och andra som arbetar med informationsförvaltning bör skilja styrande och funktionsbeskrivande dokument från redovisande dokument. 2013-05-14 12

2. VERKSAMHETSSTÖD 2013-05-14 13

2. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsstödets natur Tillhandahåller resurser som gör det möjligt att leverera enligt uppdraget. Två typer av verksamhetsstöd: - verksamhetsnära - administrativt 2013-05-14 14

2. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsnära stöd: 2.1 Informationsförvaltning 2.2 Systemförvaltning & arkitektur Det intellektuella kapitalet och strukturkapitalet - hanterar verksamhetens innehåll och struktur Kan ej lösgöras från verksamheten Medföljer verksamheten vid flytt till annan organisation 2013-05-14 15

2. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsnära stöd - informationsförvaltning Arkivmyndighetsuppgifter (ledningsfunktion) Dokumentation- Dokumenthantering Registratur INFORMATIONSFÖRVALTNING Arkivförvaltning Arkivering Informationssäkerhet 2013-05-14 16

2. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsnära stöd - Systemförvaltning & arkitektur 2.2.1 Arkitektur 2.2.2 Teknisk systemförvaltning 2.2.3 IT-plattform och drift 2013-05-14 17

2. VERKSAMHETSSTÖD Administrativt stöd: Hanterar verksamhetens resurser (humanresurser, ekonomi, lokaler, andra resurser) Bygger det organisatoriska skalet Kvarlämnas vid flytt till annan organisation 2013-05-14 18

2. VERKSAMHETSSTÖD Administrativt stöd 2.3 HR/Personal 2.4 Ekonomi 2.5 Inköp 2.6 Lokalförsörjning & fastighetsförvaltning 2.7 Inventariehantering 2.8 Kris och säkerhet 2.9 Information & marknadsföring 2.10 Förvaltningsstöd 2013-05-14 19

3. KÄRNVERKSAMHET 2013-05-14 20

3. KÄRNVERKSAMHET Övergripande Förslaget till klassificeringsschema tar utgångspunkt i SKL:s och SCB:s verksamhetsindelning för kommuner, landsting och regioner. Schemat innefattar nio verksamhetsområden varav två avser landsting och regioner. 2013-05-14 21

3. KÄRNVERKSAMHET Innehåll 1. INFRASTRUKTUR OCH SAMHÄLLSSKYDD 2. SAMHÄLLSBYGGNAD 3. NÄRINGSLIV, ARBETE OCH INTEGRATION 4. KULTUR, FRITID, TURISM 5. UTBILDNING 6. VÅRD OCH OMSORG 7. SÄRSKILDA SAMHÄLLSINSATSER 8. REGIONAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 9. REGIONAL UTVECKLING 2013-05-14 22

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård NI 2010: generisk process för vård & omsorg (socialtjänst + hälso- och sjukvård) Uppfatta hälsofrågeställning Aktiviteter för att identifiera tillstånd Behovsbedöma och sätta mål Upprätta plan Utföra aktiviteter Utvärdera åtgärder Aktiviteter för att åtgärda hälsoproblem Behovsbedöma och sätta mål Upprätta plan Utföra aktiviteter Utvärdera åtgärder 2013-05-14 23

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård Center för e-hälsa i samverkan (CeHis) 2011: Hälsoärende = alla åtgärder ur den enskildes perspektiv. Kan innehålla en eller flera kliniska processer. ------------------------- Klinisk process = process för hela vårdkedjan för patient med viss typ av problem, t ex stroke. Kan innehålla en eller flera standardiserade vårdplaner. Standardiserade vårdplaner = standardaktiviteter vid vissa symptom eller viss diagnos. 2013-05-14 24

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård 2013-05-14 25

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård Vårdplaner och kliniska processer dokumenteras och klassificeras för att främja kvalitet i den medicinska professionen. Socialstyrelsen förvaltar t ex systemet Snomed CT för medicinsk klassificering. Klassa är ett instrument för administrativ vårdklassificering som moment i informationsförvaltningen. De medicinska specialiteterna de kliniska processerna görs inte synliga i det nationella klassificeringsschemat. 2013-05-14 26

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård Den generiska vårdprocessen uppträder i form av ett hälsoärende hos en patient i någon av hälso- och sjukvårdens behandlingsmiljöer. 3.8.2 Hemsjukvård 3.8.3 Primärvård 3.8.4 Specialiserad somatisk vård 3.8 5 Specialiserad psykiatrisk vård 2013-05-14 27

3. KÄRNVERKSAMHET Hälso- och sjukvård administrativ kärnprocess och kliniska underprocesser möts i det individuella hälsoärendet. Generisk patientprocess 3.8.4.4 Bedriva specialiserad somatisk sluten vård Individuella hälsoärenden Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Standardiserade vårdplaner 2013-05-14 28

FRAMÅT: Synpunkter på modellen Synpunkter på det konkreta klassificeringsförslaget Klassa-projektet på Samrådsgruppens hemsida: http://www.samradsgruppen.se/index.php/klassificeringsstruktur-projekt-klassa 2013-05-14 29