Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?



Relevanta dokument
Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Syfte/process Margaretha Häggström

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

SveDem Svenska Demensregistret

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Nationell utvärdering

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Personerna i SveDem.

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Stjärnmärkt. Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård. Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum

Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala

Nationell utvärdering

God vård och omsorg vid demenssjukdom

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Demensvård Vellinge kommun

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Nationell utvärdering

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

SveDem Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Styrning för personcentrerad vård och jämlik hälsa

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Monica Forsberg

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Demensteam i Sverige

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Ettdemensvänligtsamhälle

Samverkansrutin Demens

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Nycklar till den goda vården

Vårdprocess Demens i Blekinge

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

Samverkansrutin Demens

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

TioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje. Peter Graf, VD

Reviderad Omsorgsförvaltningen I.S Planeringsförutsättningar influensapandemi

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

Lokala riktlinjer vid Demenssjukdom Sundsvalls kommun

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen

Förbättringsarbete i primärvården ger resultat-data från SveDem, Svenska Demensregistret

Förbättringsarbete i primärvården ger resultat-data från SveDem, Svenska Demensregistret

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland


En nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022

Transkript:

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen Agenda: Hälsoekonomi, resursanvändningen och demens Vad kan vi förvänta oss för resultat Demensprogram modell Sverige Hur kan vi styra upp för att komma igång? Erik Jedenius 24 november 2011 2 1

Hälsoekonomi / Social välfärd Hälsoekonomi Ursprung: nationalekonomin Allokering av bristfälliga resurser: Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att maximera hälsan Social välfärd Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att uppnå det som står i lagen Ex. Portalparagraf SoL Erik Jedenius 24 november 2011 3 Personal? Utbildning? Lokaler och drift? Läkemedel? Kostnad Investering Erik Jedenius 24 november 2011 4 2

Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Lika Bättre Ökade Kostnader Lika Minskad Erik Jedenius 24 november 2011 5 Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Lika Bättre Ökade X X Kostnader Lika X Minskade Erik Jedenius 24 november 2011 6 3

P r e v a l e n s 3 0 0 0 0 0 2 5 0 0 0 0 A lla 2 0 0 0 0 0 Antal 1 5 0 0 0 0 K v in n o r 1 0 0 0 0 0 M ä n 5 0 0 0 0 0 2 0 0 0 2 0 0 5 2 0 1 0 2 0 1 5 2 0 2 0 2 0 2 5 2 0 3 0 2 0 3 5 2 0 4 0 2 0 4 5 2 0 5 0 Å r Demenssjukdom angår många i Sverige! 150.000 100.000 250.000 500.000 1.000.000 individer i Sverige idag som påverkas av demenssjukdom 4

Mild Måttlig Svår Akut Transition Terminal Diagnos utbildning Anpassning ård Stöd och vård Vårdgivarstöd och coping i takt med progression 30 Tidiga tecken Diagnos MMT 15 Förlust av funktioner och oberoende BPSD SÄBO 0 Död 1 2 3 4 5 6 7 År Primärvården distriktläkare demenssköterska arbetsterapeut mm. Kommunen bistånshandläggare sjuksköterska undersköterska medicinsktansvarig sjuksköterska mm. Patienten och anhörig Specialistvården specialist demenssköterska arbetsterapeut neuropsykolog kurator Samhället polis länsstyrelsen rättsväsen godman försäkringskassan socialstyrelsen etc. Organisationer mm. försäkringsbolag advokat kyrkan föreningar ICA/Konsum etc. grannar vänner mm. Erik Jedenius 24 november 2011 10 5

Sammhället Landsting Primärvård Sjukhus etc. Kommunen Äldrevårdincluding Socialcervice SÄBO Prersoner med demens och anhöriga Kostnader demenssjukdomar 10.000.000 invånare i Sverige 150.000 med demenssjukdom 25.000 nya per år ca. 12.000 under 65 Kostnader 50.000.000.000 SEK/år (2005) Landsting 2,6 M SEK/år Kommuner 42,4 M SEK/år Närstående 5 M SEK/år 15.000/ MMT poäng Demensläkemedel 12.000/ år ca 1% Särskilt boende ca 550.000 SEK/år Ref. Socialstyrelsen/A. Wimo 2007 Erik Jedenius 24 november 2011 12 6

Arbetet med det ekonomiska underlaget Anders Wimo, Karolinska institutet, SBU Karin Mossler, Socialstyrelsen Linus Jönsson, Karolinska institutet Matilda Hansson, Socialstyrelsen Insats Ekonomiska konsekvenser Effekter SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser.. Demensutredning God vård och omsorg personcentrerad Personal Utbildning/ handledning Multiprofessionellt Landsting Kommun Person med demens sjukd. Närstående Årlig uppföljning Läkemedel Omvårdnad o omsorg Erik Jedenius 24 november 2011 14 7

SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser..forts. Insats Aktiviteter, fys trän och hjälpmedel BPSD Dagverksamhet Särskilt boende Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommun Person med demens sjukd. Närstående - Stöd till anhöriga Erik Jedenius 24 november 2011 15 HUR? Erik Jedenius 24 november 2011 16 8

Erik Jedenius 24 november 2011 17 Ställer krav! Chefer och ledning Medarbetare Samarbete över administrativa gränser! Erik Jedenius 24 november 2011 18 9

Organisation och styrning Goda exempel Är de dokumenterade? Är de utvärderade? Effekt på lång sikt Kalmar och Kalix Blekinge Torsby Hisingen Västmanland (Sörmland ) Härnösand Sll? Modell Sverige! Erik Jedenius 24 november 2011 19 Wissel blower Själv el anhörig Primärvård Kommun????? Primärvård Specialist Komun Hemhjälp, dagvård/verksamhet SÄBO Identifiera Diagnos Behandling Adaption och stödt Fortsatt stöd och vård Terminal vård Uppföljning Ref. E. Jedenius, thesis 2010 10

Landsting PV Kommun Spec DS DS DS DS Demens team Personer med demens och anhöriga Bistånds handläggare Hemtjänst Dagverksamhet SÄBO Ref. E. Jedenius, thesis 2010 Number of diagnose 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Year PHC GR IMED Others TOTALT Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009 2010/11/9 22 11

Fördelningen av 892st demensdiagnoser i PV Kalmar 1999-2005 AD 40% MIX 19% VaD 23% FTD 2% LBD 1% UNS 14% Brun, Gustavsson, 1993 AD 42% MIX 12% VaD 26% FTD 9% Others 8% Infektions 3% Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009 Erik Jedenius 2010/11/9 23 Demensläkemedel DDD/1000 (75) 25 000,00 20 000,00 15 000,00 Sweden total Kalmar 10 000,00 5 000,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 24 12

Neuroleptika DDD/1000 (75) 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 Sweden total Kalmar 1 500 1 000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 25 Patients 70 years visiting the emergency ward at the local hospital 70< Kalmar community 70< not living in Kalmar community st 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 Ref. E. Jedenius, pr IPA 2005 Erik Jedenius 24 november 2011 26 13

Kommunala kostnader för demenssjukdom Ca. 50% av äldrekostnaden för kommunen Kalmar: Kö till SÄBO vid start, ingen kö efter ca 1-2 år. Ingen ökning (direkta kostnader) 14.000-26.000 SEK / individ med demens SWE. 24.000-35.000 SEK / individ med demens Total äldrebudget (lägre ökning vs. BNP / INDEX) Jämförelse kommun högre ökning vs BNP Lägre konstad vs. Sverige / individ med demens inom området Erik Jedenius 24 november 2011 27 Sammanfattning Demens programmet(modell Sverige) identifierar förväntat antal nya patienter per år(milda symtom=akuta) Kostnaden för demensutredning motvsarar ca 1% av den totala kostnaden för demens per år Förskrivnings mönstet förändrades för utvalda läkemedel Antidemensläkemedel Neuroleptika Sedativa Läkemedel med antikolinerg egeneffekt Implementeringen medförde inga ökade kostnader(reallokering) Landsting Kommun(ev kostnadsbesparande) Modell för Sverige! Ref. E. Jedenius, thesis 2010 28 14

Har vi råd med framtidens Demensvård? Vilka vägval/beslut har vi? Vem har ansvar för vem? Organisation och styrning Organisation/lagstiftning Kommun vs landsting Omfördelning av resurser Tydlig ansvar vem gör vad Styrning och redskap Prioritering Budget Styrning Resultatstyrning (SveDem.mm) Processtyrning (Demensmatrisen) Hälsoekonomi Befolkningen får större kunskap Mera krav Ökat ansvar för sin egen vård/omsorg Ökat antal äldre som behöver stöd/tjänst Andra idéer Satsa in i framtiden.! Erik Jedenius 24 november 2011 29 Välkommen till Svenska demensdagarna 2012 3-4e Maj Örebro 15