1 Utvecklingsprogram Rymdstaden Kiruna år 2020 Bilaga 1 Aktiviteter i Utvecklingsprogram Rymdstaden Kiruna 2020 För genomförandet av aktiviteterna finns ett gemensamt och delat ansvar, vilket förutsätter en aktiv medverkan från samtliga parter. En del av aktiviteterna pågår och Rymdrådet ansvarar för att utreda, förankra, prioritera och hitta finansiering för olika aktiviteter. 1. Övergripande insatser 1.1 Rymdråd Undertecknandet av utvecklingsprogrammet 2008 02 20 är startskottet för ett fokuserat och konkret arbete där vi även har målsättningen att involvera fler aktörer. Samtidigt etableras en Rymdråd i Kiruna som får en central övergripande och samordnande funktion och Rymdrådet medverkar även till att hålla liv i och tempo på utvecklingsarbetet. Deltagare i Rymdrådet är Kiruna kommun, Rymdbolaget, Progressum, Rymdgymnasiet, Institutet för rymdfysik och Luleå tekniska universitet. Kiruna kommun utser ordförande och ansvarar för den administrativa funktionen. Rymdrådet konstituerar sig mer formellt vid sitt första möte våren 2008 och beslutar då också om hur man ska arbeta i fortsättningen. Rymdrådets viktigaste administrativa stöd blir den centrala projektorganisationen som beskrivs under aktivitet 1.2. Att etablera ett Rymdråd med säte i Kiruna.
2 1.2 Projektorganisation och projektplan för 2008-2013 I utvecklingsprogrammet finns aktiviteter i form av enstaka insatser och etableringen av mindre och större projekt. Under arbetet med att utveckla Rymdstaden Kiruna, kommer nya idéer och nya insatser att dyka upp, insatser som genomförs av någon enskild aktör och / eller i samverkan med flera andra. En mindre central projektorganisation behöver etableras som även allt efter behov kompletteras med arbetsgrupper och referensgrupper. Uppgiften för projektorganisationen blir främst att vara administrativt stöd till Rymdrådet, att ansvara för samordning och information och att medverka till att hitta finansiering av aktiviteter i utvecklingsprogrammet. Den centrala projektorganisationen kan även komma att ansvara för genomförandet av centrala aktiviteter i utvecklingsprogrammet. Förslag till projektorganisation och en övergripande projektplan 2008-2013 presenteras vid Rymdrådets första möte våren 2008. Att etablera en övergripande projektorganisation som stöd för genomförandet av utvecklingsarbetet Rymdstaden Kiruna år 2020. 1.3 Offentliga finansiärer Alla huvudmän / ansvariga för verksamheter, projekt eller enstaka insatser har naturligtvis sina egna kontakter med offentliga / privata finansiärer. Denna aktivitet handlar främst om att undersöka möjlig finansiering av aktiviteter / projekt och om att informera och förankra arbetet med utvecklingsprogrammet. Att medverka till en förankring och informationsspridning av utvecklingsprogrammet till offentliga finansiärer.
3 1.4 Fler rymdföretag verksamma i Kiruna En fortsatt positiv utveckling av Rymdbolagets verksamheter i Kiruna är avgörande för framgången av utvecklingsarbetet. Rymdstaden Kiruna behöver dock en närvaro av fler rymdföretag, svenska och internationella, för att skapa fler arbeten och för att lyckas med utvecklingen av Space Campus Kiruna och etableringen av Spaceport Sweden. Att fler rymdföretag etablerar en närvaro i Rymdstaden Kiruna. 1.5 Departementskontakter Utvecklingen av rymdstaden Kiruna är en nationell fråga och närings- och utbildningsdepartementens fortsatta engagemang är avgörande för en framgångsrik utveckling. Både LTU och Rymdstyrelsen har särskilda åtaganden kopplat till Kiruna i sina regleringsbrev, vilket är en mycket tydlig markering från regeringen. Särskilda satsningar från regeringen görs idag riktat till Kiruna för att etablera rymd- och miljöutbildningar och till den nationella forskarskolan i rymdteknik. En mer kraftfull och långsiktig satsning bör göras av regeringen för att utveckla Rymdstaden Kiruna. Medverka i kontakter med departement 1.6 Inspel till utredningar och propositioner Utredningar, propositioner och riksdagsmotioner är några exempel på offentliga initiativ som påverkar utvecklingen inom rymdsektorn. Ett exempel är forsknings- och innovationspropositionen som presenteras under år 2008. Ansvarig för arbetet är utbildnings- och näringsdepartementet. Medverka till inspel till utredningar, propositioner, riksdagsmotioner mm.
4 2. Den innovativa Rymdstaden Kiruna 2.1 Space Campus Kiruna Rymden är en framtidsbransch och Kiruna har som få andra orter stora möjligheter att utveckla befintliga rymdverksamheter, etablera nya rymdverksamheter och etablera kopplingar mot andra verksamheter inom test, miljö, klimat och upplevelseindustrin. Rymdverksamheter utvecklas i en allt mer globaliserad värld och är både en tillväxtgenerator och en stark kunskapssymbol för det moderna och innovativa Sverige. Rymdverksamheterna i Kiruna är etablerade sedan 50 år och bedrivs i internationella affärs- och forskarnätverk. Rymdstaden Kiruna har alltid varit ett nationellt projekt och en fortsatt utveckling är därför en viktig nationell och regional fråga. I EU:s Lissabonstrategin betonas att ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Genom strategiska, långsiktiga satsningar på forskning och utveckling, kan den offentliga sektorn i samspel med näringslivet, medverka till att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster för en större, internationell marknad. På det nuvarande Rymdcampus i Kiruna finns idag IRF:s och Eiscats verksamheter och Luleå tekniska universitets Institution för rymdvetenskap (IRV) Här finns under delar av studietiden även studenter från LTU:s civilingenjörsprogram i rymdteknik, doktorandstudenter i rymdfysik, rymdteknik och atmosfärsfysik och Erasmus Mundus studenter i ett Space Master program. En treårig Space Bachelor utbildning planeras att starta till hösten 2008. Rymdgymnasiet bedriver idag sin verksamhet på Malmfältens folkhögskola och har ett Rymdvetenskapsprogram och ett Rymdteknikprogram. Ett första steg i en långsiktig satsning på Space Campus Kiruna, handlar om att se över möjliga infrastrukturella insatser och hur en god aktörssamverkan och rollfördelning kan etableras mellan privata och offentliga aktörer. Att etablera Space Campus Kiruna som en internationell innovativ miljö för forskning, utbildning och näringslivsutveckling.
5 2.2 Spaceport Sweden Spaceport Sweden skapar nya möjligheter till utveckling och handlar både om att etablera en infrastruktur i form av en Spaceport och om en samverkan där olika intressenter kraftsamlar för att etablera Europas första och självklara plats för kommersiella rymdresor för privatpersoner. På samma sätt som inom flyget för 100 år sedan, ser vi nu hur en kommersiell rymdindustri börjar växa fram. Det handlar inte enbart om att få upp rymdturister i tyngdlöshet, utan om att nya företag etablerar sig nära spaceports, ny materialoch teknikutveckling, nya kommersiella tjänster och produkter. Med etableringen av Spaceport Sweden i rymdstaden Kiruna, finns möjligheten att knyta till sig allt fler användare av dessa extrema rymdtjänster och att också i Kiruna utveckla och erbjuda allt fler produkter och tjänster som dessa aktörer har behov av. Det kan handla om forskning, utbildning, produktutveckling och test av nya flyg- och rymdfarkoster. I New Mexico har bland annat New Mexico State University gjort beräkningar som visar att den framväxande kommersiella rymdindustrin kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen med alla kringeffekter och en viktig pusselbit i den utvecklingen är byggandet av Spaceport america. Näringsminister Maud Olofsson invigde i jan 2007 Spaceport Sweden i Kiruna och lovade då samtidigt att regeringen skulle stötta detta initiativ. Företaget Virgin Galactic planerar att starta kommersiella rymdflygningar år 2010 från Spaceport america i New Mexico och år 2012 från Spaceport Sweden. Ett antal företag runt om i världen har börjat utvecklingen av rymdfarkoster för rymdturister och att konstruera rymdstationer. Enbart Virgin Galactic beräknar att flyga ut 50 000 nya astronauter under de första 10 åren. Privata och offentliga initiativ växer också fram runt om i världen för att etablera spaceports. Denna utveckling kallas ibland för Den andra rymdåldern och öppnar nya möjligheter för samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer, forskningsfinansiering och internationell samverkan. Att medverka till etableringen av Spaceport Sweden i Kiruna
6 2.3 Rekrytering elever / studenter Rekrytering av studenter till utbildningar är naturligtvis först och främst respektive huvudmans ansvar och uppgift. Hur man lyckas beror på många faktorer och några faktorer kontrollerar man själva. Att starta upp en ny utbildning medför också speciella svårigheter. En marknadsföring av utbildningar kan få en större spridning om fler aktörer hjälper till med att i sina respektive nätverk sprida information och även tar upp möjligheten till rymdutbildningar i Kiruna, vid olika tillfällen. Olika typer av marknadsföringsinsatser kan också förstärkas genom att andra aktörer medverkar när LTU och Rymdgymnasiet försöker rekrytera studenter, vid mässor, annonser, utskick etc. En rekrytering kan också underlättas om det tydligt framgår att rymdindustrin och rymdforskning på olika sätt medverkar i utbildningen. En samverkan kan även ske genom att rymdindustrin erbjuder möjligheter till praktik, examensarbeten, industridoktorander, traineeprogram, sommararbete etc. Att medverka till rekryteringen av Rymdstudenter till utbildningar i Kiruna, är ett långsiktigt gemensamt åtagande där formerna för samverkan och olika insatser får växa fram. Under insatsen 4.1 Studentkommunen Kiruna boende, fritid och kommunikationer finns mer information om det arbetet som Kiruna kommun ansvarar för. Etableringen av ett Space Campus Kiruna som en internationell innovativ miljö för forskning, utbildning och näringslivsutveckling, kommer att ta tid, men kommer också att underlätta rekryteringen av studenter. Etableringen av Spaceport Sweden ger till att börja med mest uppmärksamhet, men senare allt fler möjligheter till samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer, forskningsfinansiering och internationell samverkan. Ett kritiskt moment för framtiden är dock rekryteringen av studenter till främst den 3-åriga utbildningen i rymdteknik som LTU startar i Kiruna ht 2008. Att rekrytera elever till rymdgymnasium, rymdstudenter till programutbildningar och kurser och till den nationella forskarskolan i rymdteknik.
7 2.4 Karriärcentrum LTU har beslutat inrätta ett Karriärcentrum, som en samlad resurs för att stödja studenternas inträde på arbetsmarknaden. Oavsett campusort ska studenterna kunna ta del av centrumets tjänster. På Karriärcentrum ska en basservice erbjudas i form av karriärrådgivning, CV-granskningar, feed-back på ansökningsbrev och träningsintervjuer. Karriärcentrum ska också jobba med förmedling av examansarbeten och fungera som en mötesplats där olika kontaktskapande aktiviteter arrangeras mellan studenter och representanter från arbetslivet. LTU och Umeå universitet har i januari 2008 lämnat in en ansökan till EU:s strukturfonder för att genomföra projektet Akademiker i arbetslivet. I projektet ingår flera aktiviteter som syftar till att koppla samman studenter vid de båda universiteten med företag i Norrbotten och Västerbotten. De tjänster som företagen erbjuds, bl a trainee-platser och examensarbeten, kommer att förmedlas via Karriärcentrum. Att medverka vid karriärcentrums verksamheter vid Space Campus Kiruna. 2.5 Seminarium - Framtidsbransch Rymden Utblick mot världen Rymdverksamheter, oavsett om det är näringsliv, forskning eller utbildning, bedrivs ofta i en internationell samverkan i en allt mer globaliserad värld. Seminariet avgränsas till att behandla näringslivsutveckling och EU:s olika initiativ för att underlätta en näringslivsutveckling inom rymdområdet. Att genomföra seminariet Framtidsbransch Rymden Utblick mot världen 2.6 ISU - International Space University i Kiruna International Space University (ISU) grundades 1987 av Peter Diamandis, Todd B. Hawley och Robert D Richards. Universitetet finns nära Strasbourg och skapades för att etablera en miljö som präglades av 3 I - Interdisciplinary,
8 Intercultural and International. Fakultetsmedlemmar är idag astronauter, kosmonauter, ingenjörer, vetenskapsmän och företagsledare från hela världen. ISU har sedan starten examinerat över 2 400 studenter från 93 länder i sina masterprogram och de särskilda sommarkurserna som arrangeras under 2 månader i olika länder varje år. Utbildningarna täcker alla aspekter av rymdverksamhet, från de vetenskapliga och ingenjörstekniska till juridik, policy, ekonomi och olika samhällsaspekter. Sommarkurserna vänder sig till yrkesverksamma inom rymdområdet, studenter och rymdintresserade mer i allmänhet. Institutet för rymdfysik har arbetat med en ansökan till ISU om att i Kiruna få arrangera sommarkurserna som brukar samla 100 120 deltagare från hela världen. Att i Kiruna arrangera ISU:s sommarkurser 2.7 Teknik & Entreprenörsskola Europa, Sverige och Kiruna behöver fler tekniker och idag är det allt för få flickor och pojkar som väljer att utbilda sig och arbeta inom teknikens område. Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, har tagit initiativ till KomTek kommunala entreprenörs- och teknikskolor som idag finns i nio kommuner. KomTek är en långsiktig satsning för framtiden och det är den kommunala musikskolan som har stått som modell för satsningen. KomTek är ett komplement till lärandet i skolor och i arbetslivet och ska ge en allsidig teknisk kunskap och lust och förmåga till entreprenörskap. KomTek - konceptet innehåller många olika lokala varianter men gemensamt är att man är en resurs för alla åldrar, från förskola till vuxna. De KomTekskolor som finns har utvecklats till spännande mötesplatser för barn och ungdomar, teknikpedagoger är ute i skolorna, fortbildning arrangeras för lärare, teknikveckor och temaveckor arrangeras, teknikprao, undervisningsmaterial produceras etc. etc. KomTekskolor arrangerar även olika former av kompetensutbildningar för vuxna i teknik och entreprenörskap. Teknik och entreprenörsskolor har alla en nära koppling till näringslivet och även en samverkan med högskolor och universitet. Att medverka för en etablering av en Teknikoch entreprenörs skola i Kiruna med ett särskilt fokus på rymden
9 2.8 Visitor Centre vid Esrange Space Center På Esrange Space Center finns en omfattande besöksverksamhet och nu planeras ett Visitor Centre som i en lokal kan visa upp all lokal rymdverksamhet men även ge en övergripande bild av hela den svenska rymdverksamheten och en historisk och framåtblickande bild. En viktig del blir att visa den konkreta nyttan av rymdverksamheten och även att etablera träningsmöjligheter och åskådarutrymmen som behövs för rymdturisterna. Att medverka till en etablering av ett Visitor Centre vid Esrange Space Center 2.9 Internationella Astronomiåret 2009 : År 2009 är det 400 år sedan Galileo Galilei byggde det första astronomiska teleskopet. Astronomiåret 2009 vill stimulera astronomiintresset över världen, särskilt bland unga. Aktiviteter under året planeras lokalt, regionalt, nationellt och även några större internationella projekt. De internationella organisatörerna är International Astronomical Union (IAU) och UNESCO och 20 december 2007 utsåg förenta Nationernas generalförsamling 2009 till ett internationellt astronomiår. Det är idag över 100 länder som står bakom det globala astronomiprojektet. Det mesta av den verksamhet som äger rum inom det Internationella astronomi- året arrangeras lokalt. På nationell nivå sker en viss koordinering och då bland annat för att söka pengar för olika verksamheter Att i Kiruna genomföra aktiviteter under det internationella astronomiåret 2009 2.10 Private Public Partnership Offentlig Privat Partnerskap Nya samverkansformer mellan det offentliga och det privata har vuxit fram i Sverige efter inspiration och idéer från USA och Storbritannien, främst inom bygg- och anläggningsområdet. I Sverige finns ett ökat intresse för nya samverkansformer och nya idrottsanläggningar och konserthallar utvecklas i samarbete mellan offentliga, privata aktörer och idrottsrörelser.
10 Den mest vanliga formen av samverkan är visions- och utvecklingsprojekt där kommuner tillsammans med näringslivet driver projekt som vill förbättra näringslivsklimatet eller gemensamt profilera en kommun eller så vill man samordna och förbättra en redan befintlig verksamhet eller utveckla en önskvärd näringslivsstruktur. Andra samverkansformer handlar om samägande av aktiebolag, stiftelser, turistbolag eller gymnasieskolor och reningsverk. En tredje form av samverkan handlar om en avtalsreglerad samverkan kring produktion, investering och drift av olika anläggningar. Att genomföra en utredning om möjlig framtida offentlig - privat samverkan som kan underlätta en utveckling av rymdbranschen i Kiruna. 3. Den Globala Rymdstaden Kiruna 3.1 Internationella rymdkonferenser och symposier. Runt om i världen arrangeras olika rymdkonferenser med näringslivs-, forsknings- och utbildningsfokus. Aktörer från Kiruna bör var för sig och tillsammans i ökad utsträckning medverka vid internationella konferenser. Att medverka vid internationella rymdkonferenser 3.2 Internationell rymdkonferens i Kiruna Det nationella Rymdforum, med internationella inslag, har år 2003 och år 2007 arrangerats i Kiruna. Kiruna har bra förutsättningar för att bli en attraktiv konferensort för en återkommande internationell rymdkonferens Att medverka till etableringen av en återkommande internationell rymdkonferens i Kiruna.
11 3.3 Kirunas forskningsinfrastruktur Under Kirunas dryga 50-åriga rymdhistoria och under mer än 100 år av miljöforskning, så har stora investeringar gjorts i infrastruktur för forskning. Utmaningen är att värna, vårda och vidareutveckla denna infrastruktur och att vidareutveckla möjligheterna att nyttja resurserna. Att medverka till en utveckling av infrastrukturen för forskning i Kiruna 3.4 Fler aktörer till Spaceport Sweden Spaceport Sweden invigdes officiellt i januari år 2007 av näringsminister Maud Olofsson i Luftfartsverkets Arena Arctica. Progressum och Rymdbolaget har efter invigningen arbetat vidare med internationella kontakter och med att börja utreda en del frågeställningar kring rymdturismen. I Kiruna och i Sverige är en självklar samverkansaktör Luftfartsverket och Virgin Galactic är en rymdoperatör som man redan har en etablerad samverkan med. Kring etableringen av Spaceport america finns olika aktörer engagerade, som även kan få en betydelse för etableringen av Spaceport Sweden. Gemensam målsättning Att medverka till att fler aktörer involveras och etablerar verksamhet vid Spaceport Sweden 3.5 Vänorter med rymdverksamhet Det finns många städer regioner, som idag förknippas med rymdverksamheter och att etablera vänortssamverkan med några utvalda platser, kan även medverka till fler affärskontakter och till kontakter med universitet och forskningsinstitut. Att Kiruna etablerar vänortssamverkan med städer-regioner med rymdverksamhet.
12 3.6 Rymdnätverk i Europa / Världen Det finns idag många olika nätverk och samarbetsorganisationer inom rymdområdet. Att delta i några utvalda nätverk kan ge många nya kontakter och medverka till att Rymdstaden Kiruna får ett större nätverk av enskilda och av organisationer och företag. Att Kiruna etablerar sig i olika utvalda rymdnätverk. 4. Den välkända och attraktiva Rymdstaden Kiruna 4.1 Varumärkesarbete, kommunikationsplattform, marknadsföringsoch informationsfunktion för Rymdstaden Kiruna Kirunabilden kan delas upp i en varumärkesdel och en målgruppsdel. Varumärkesdelen består av Gruvstaden Kiruna, Rymdstaden Kiruna och Vinterstaden Kiruna. Även Framtidsstaden Kiruna innehåller mycket av det centrala i varumärket med modernt näringsliv, spännande arkitektur, modernt skolväsende och på senare tid även forskning samt ett rikt kulturliv När en bild av Kiruna ska förmedlas så är det viktigt att veta vilka målgrupper man vänder sig till. Dessa bilder av Kiruna är delvis överlappande, men bilderna bör inte vara identiska. För besökare bör vissa faktorer framhållas och för studerande eller för nya Kirunabor eller återvändare, är det även andra faktorer som bör framhållas när en positiv Kirunabild ska presenteras. För att presentera Kiruna som en attraktiv ort för näringslivet behövs det andra argument. Det finns även behov av ett mer övergripande informationsmaterial om Rymdstaden Kiruna till exempelvis Kiruna Ambassadörer eller till skolor och deras kontakter med omvärlden. Idag arbetar flera aktörer med att förmedla bilden av Rymdstaden Kiruna. Utmaningen är att få till stånd en samverkan och koordinering mellan olika aktörer i Kiruna, men framför allt att etablera en genomtänkt och enhetlig informations- och PR verksamhet. Att etablera en marknadsförings- och informationsfunktion för Rymdstaden Kiruna
13 4.2 Studentkommunen Kiruna boende, fritid och kommunikationer Kommunkontorets Näringlivs- och Utvecklingsavdelning bedriver verksamheten Studentkommunen Kiruna, som arbetar med studenters boende, fritid och kommunikationer. Tillgång och efterfrågan på boendet för studenter är under vårterminen 2008 i balans, även om inte alla studenter är nöjda med sitt boende. Inför höstens studiestarter kan det uppstå en brist om inte trycket på den allmänna bostadsmarknaden lättar. Universiteten i Luleå och Umeå har ett regeringsuppdrag att bedriva utbildningar inom rymd och miljö i Kiruna och om deras planerade satsningar på nya utbildningar tillsammans med Rymdgymnasiets expansion lyckas, så kan bristen på bostäder hämma en fortsatt utveckling av Kiruna som utbildningsort. Att medverka till att Kiruna blir en attraktiv studentkommun 4.3 Mark- och infrastrukturfrågor för expansion och nyetableringar En expansion av rymdverksamheter ute på Esrange Space Center underlättas om markfrågor kan lösas för en längre tid framåt. Det gäller även för etablering av nya rymdverksamheter där kommunen i sitt planarbete kan avsätta eller reservera mark för exempelvis en framtida etablering av ett Spaceport Sweden. Infrastrukturfrågor kan handla om lokaler, dataöverföringskapacitet, vägar och kommunikationer etc. Att medverka till att mark- och infrastrukturfrågor får lösningar som underlättar en expansion av rymdverksamheter i Kiruna. 4.4 Marknadsföring och förankring av Spaceport Sweden Rymdverksamheter öppnar ofta nya gränser och skapar nya möjligheter till affärverksamheter, till utbildningar och forskning, till material- och teknikutveckling och till en internationell samverkan.
14 Etableringen av Spaceport Sweden har skapat mycket uppmärksamhet, men det återstår ännu att övertyga och förklara att bemannade kommersiella rymdfärder kommer att bli verklighet. Detta är en stor utmaning, men innebär samtidigt mycket stora möjligheter för Kiruna, för länet och för Sverige. Att marknadsföra och förankra Spaceport Sweden 4.5 Invest in Kiruna Kiruna upplevs idag som ett intressant och exotiskt besöksmål samtidigt som det främst investeras inom gruvindustri och besöksnäring. Ett långsiktigt arbete etableras via projektet Invest in Kiruna, där en del blir att se över möjligheter till att attrahera investeringar i rymdverksamheter i Kiruna. Att medverka till ett positivt klimat för rymdinvesteringar i Kiruna 4.6 Intryck och upplevelser av Rymdstaden Kiruna Att Kiruna är en gruvstad framgår tydligt genom den kända siluetten av Kirunavaara som även skiftar utseende i mörker via belysningen på de gamla gråbergspallarna. Utmaningen är att utforma den offentliga miljön med tydliga landmärken som signalerar att man befinner sig i en rymdstad. Det gäller då både entréer till staden och centrum. Utmaningen kan även handla om att producera en exklusiv presentbok om Rymdstaden Kiruna och att designa och producera en present i exempelvis magnetit med rymdanknytning. Att medverka till att Rymdstaden Kiruna får tydliga uttryck.