BEMÖTANDELEXIKON 1 exi12dec-12.indd 1 2013-01-22 15:41
2 exi12dec-12.indd 2 2013-01-22 15:41
BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 exi12dec-12.indd 3 2013-01-22 15:41
Andra böcker av Ola Polmé: Busiga vårdtagare Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana (2009) Busiga vårdtagare, Ola Polmé (2012) Av Ola Polmé på annat förlag: Hur ska vi bemöta demenssjuka (2008) Praktisk professionell planering (2009) tillsammans med Helen Hedman 2013 Marie Hultén, Ola Polmé och Vårdförlaget ISBN 978-91-87345-00-5 Layout och formgivning: Britta Jeppsson Omslag: Britta Jeppsson Satt med Minion Pro och Frutiger Tryck: Print Group Sp. z.o.o., Polen 2013 År Tryckning 2011 2012 2013 05 04 03 02 Fjärde upplagan 2013 Art.nr. 15 www.vårdförlaget.se e-post: info@vardforlaget.se 4 exi12dec-12.indd 4 2013-01-22 15:41
Innehåll FÖRORD 7 BRUKSANVISNING 13 LEXIKON 15 5 exi12dec-12.indd 5 2013-01-22 15:41
Den här boken är ingen LAG! Syftet är att bidra till god omvårdnad. Kan boken dessutom gynna miljön och samvaron med den intellektuellt nedsatta personen har vi kommit en god bit på väg i vår strävan att göra gott. 6 exi12dec-12.indd 6 2013-01-22 15:41
FÖRORD Beteendestörningar kan vara svåra att lösa. Beteendet har ofta pågått länge innan man aktivt börjar fundera på hur man ska bemöta den enskilde. Och tyvärr är man inte alltid överens om vad man ska göra. I Bemötandelexikon kan man snabbt slå upp ett ord som beskriver ett beteende och få förslag på bemötande. Då handlar man fortare, vilket naturligtvis gynnar den demenssjuka personen. Dessutom förbättrar det arbetsmiljön och samvaron med den sjuka. Och man växer i sin yrkesroll när man ser effekten av att bemöta bra. Vissa dagar arbetar många vikarier. De har ofta varken utbildning eller erfarenhet av demensvård. Då ökar behovet av ett lexikon som snabbt kan ge vägledning. Lexikonets lösningar på beteendeproblem är tekniker, bemötande och handlingssätt som flera personer har prövat och lyckats med. Förslagen till lösningar bygger på att personalen har en relation med den sjuka och att man uppvisar vederbörlig respekt gentemot den sjuka. Som det även står i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 handlar det om att kunna förstå meningen med ett störande beteende och 7 exi12dec-12.indd 7 2013-01-22 15:41
8 ha förmågan att gå in i den demenssjukes värld. Som an ställd och närstående kan man göra mycket för att ett beteende inte ska uppstå. Validering, reminiscens, aktivering och en miljö som är både trygg och skön kan göra att många negativa beteenden inte uppstår eller stävjas i sin linda. En person som känner sig betydelsefull och omtyckt brukar inte bete sig negativt. Men när ett beteende stör omgivningen och har negativ effekt på den dementa, kan det här lexikonet vara till hjälp att komma tillrätta med situationerna och få den demenssjuka att åter bli lugn och nöjd utan medicin. Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som normalt räknas in i BPSD (beteendemässiga och psykiska sym tom vid demenssjukdom) är de beteenden som inverkar negativt på den enskilde (på den som har beteendet) och/eller stör omgivningen. Det här lexikonet anger inga absoluta sanningar men hjälper dig en bra bit på väg. Vår förhoppning är att något av förslagen även ska lösa kunna problem som uppstår här och nu. Det är så lite som behövs för att stora resultat ska visa sig. I en personcentrerad omvårdnad är det av största vikt att veta mycket om den person man bemöter. Det är också av största vikt att var och en bemöts på sitt sätt. Syftet är att mildra eller få bort ett visst beteende och fokus ligger alltid på personens välbefinnande på kort eller lång sikt. De flesta beteenden kan förhindras eller stävjas genom ett bra och idérikt bemötande. Som anställda vill vi naturligtvis inte starta konflikter med intellektuellt nedsatta personer. Men konexi12dec-12.indd 8 2013-01-22 15:41
flikter uppstår nästan uteslutande i samspel med oss. Därför måste vi hela tiden tänka på att den sjukas miljö och samvaro med andra blir så trygg och positiv som möjligt. Den intellektuellt nedsatta personen kan aldrig klandras för att miljön och samvaron inte är tillräckligt bra. Kontentan av det intellektuella handikappet är ju att inte kunna bringa reda i omgivningen eller samspelet med andra på ett för personen gynnsamt sätt. De anställda har med andra ord det yttersta ansvaret för om konflikt uppstår eller inte. Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måsta jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror, att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer, än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte, att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Søren Kierkegaard 9 exi12dec-12.indd 9 2013-01-22 15:41
Tänk på Om ett beteende uppstår plötsligt kan det också avta plötsligt. Bara för att någon är på ett visst sätt en viss tid behöver hon inte alltid ha det beteendet. Det är lätt att tro att ett beteende är bestående och kommer att pågå i all evighet. Så är det inte, alla beteende ändras, avtar eller upphör så småningom. Vi har ringat in fyra generella huvudlinjer i bemötandet för att förhindra, stävja och motverka ett, för omgivningen eller den egna personen, negativt beteenden. 10 Ge betydelse. Få personen att känna sig värdefull och omtyckt. Ha en öppen miljö och ett gott och respektfullt bemötande. (Förhindrar att beteendet uppstår.) Delta i beteendet och påverka det inifrån. Bli kam rat, vän och kollega med den sjuka och förändra beteendet inifrån genom förtroendeskapande åtgärder. Bränna ut ett beteende. Ge för mycket av det egna beteendet. Plocka inte bort objekten för beteendet, t.ex. stolar eller dukar, utan tillåt det i stället i högre utsträckning. Känslomässigt påverka beteendet. Ingen person med beteendestörningar handlar av elakhet. För mågan att lösa konflikter är nedsatt och därför används ett klumpigare sätt att lösa konflikten. Om man som anhörig eller personal efter t.ex. ett slag verkar få dubbelt så ont (eller låtsas bli dubbelt exi12dec-12.indd 10 2013-01-22 15:41
så ledsen) kan den sjuka uppleva att handlingen mer än väl räcker och börjar därmed avta i sin aggression. Man kan också använda andra känslor professionellt. Den sjukas känslor är det inget fel på. I sammanhanget kan man också generellt tänka på följande vers: Aldrig säga INTE och inte säga NEJ Alltid säga JA och bejaka varje grej. Glöm inte att demens är en sjukdom där man aldrig kan förebrå den sjuka för bristande kommunikation. Gävle i januari 2011 Ola Polmé och Marie Hultén 11 exi12dec-12.indd 11 2013-01-22 15:41
FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN I den andra upplagan har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Utlandsfödd. Därutöver har det gjorts vissa smärre textjusteringar. FÖRORD TILL TREDJE UPPLAGAN I denna tredje upplaga har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Ändrade matvanor. Därutöver har det gjorts vissa smärre textjusteringar, inte minst vad gäller uppslagsordet Ljuga. FÖRORD TILL FJÄRDE UPPLAGAN I den fjärde upplagan har det tillkommit smärre textförändringar. I denna upplaga har vi ett nytt sökord: Spottbeteende. 12 exi12dec-12.indd 12 2013-01-22 15:41
BRUKSANVISNING Vår strävan har varit att göra detta lexikon så lätt som möjligt att använda. Genom åren har vi träffat tusentals anställda inom vården och upptäckt att de inte alltid använder samma ord för samma beteende. Därför använder vi många synonymer. De flesta uppslagsorden börjar med en kortfattad definition. Därefter beskrivs ett konkret problem. Slutligen finns ett eller flera förslag på ett bra bemötande. Vi har avstått från svårbegripliga ord och i stället försökt ange ett vardagligt språk som vi hoppas är bekant för både vårdpersonal och anhöriga. Många demenssjuka har problem med att förstå olika situationer. Därför har vi under rubriken Förstår inte, Förståelseproblematik, radat upp flera symtom som kan uppkomma i sjukdomen men hänvisar sedan till respektive ord. En framför ett ord betyder att ordet också finns som självständigt uppslagsord. För att texten ska vara lätt att läsa har vi överallt omtalat den sjuka i femininum, hon. Vi har också valt att ge personalen yrkesbeteckningen assistent men vi är 13 exi12dec-12.indd 13 2013-01-22 15:41
väl medvetna om att det finns en handfull andra, och kanske vanligare titlar. Slutligen har vi med få undantag bara skrivit eller när det lika gärna kunde ha stått och/eller. 14 exi12dec-12.indd 14 2013-01-22 15:41
LEXIKON A Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse Definition Svårighet att föreställa sig något. Demens är en sjukdom som alltid gör det svårt att diskutera med den sjuka. Det gäller inte bara det som är utan särskilt det som kommer att hända. Den nedsatta förmågan att kunna föreställa sig något gör själva diskussionen kränkande för den demenssjuke. Många demenssjuka får svårt att tänka abstrakt. Det innebär bl.a. att de inte kan föreställa sig olika saker, t.ex. att saker som de inte ser just nu ändå finns. Det kan upplevas svårt att tänka framåt eller bakåt i tiden och där - för blir det svårt att förstå vad sedan och snart betyder. Ibland kan ordstäv och tal-uttryck tolkas bokstavligen. Den dementa har också svårt att skapa inre bilder och att drömma sig bort. Därför blir det svårt att t.ex. föreställa sig ett nytt boende. En naturlig reaktion på detta kan därför många gånger vara att svara nej. Att kunna förutse att något kan ske, att kunna tänka sig olika lös- 15 exi12dec-12.indd 15 2013-01-22 15:41
Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse ningar i en situation eller att ha förmågan att välja det bästa av flera möjligheter är vanliga problem. Problem 1 Du är inne hos en vårdtagare och måste av någon anledning lämna rummet. Det kan det vara svårt för den dementa att förstå. Om du t.ex. säger: Anna, jag ska bara gå ut en stund, jag kommer snart, då kan du uppfattas som borta. Anna går därför ut ur rummet för att se vart du tog vägen. Hon har dessutom nedsatt närminne och kom inte ihåg vad du sa. Hon kan inte tolka ordet snart, hon förstår inte att du strax är tillbaka. Förslag Du är kvar hos Anna tills uppgiften är klar. Detta måste hela personalgruppen vara överens om. När du är färdig säger du vänligt hejdå till Anna och går. Om du absolut måste gå ut ett kort ärende så kan du säga: Anna, jag måste gå på toaletten. (Dettta är ett behov vi alla har och som är lätt att förstå långt in i sjukdomen). Problem 2 Svårighet att föreställa sig hur det är på en daglig verksamhet eller hur ett nytt boende ser ut. Förslag Ta med den dementa direkt till den dagliga verksamheten eller till det boende det gäller. Du måste inte förklara att det är dit ni ska åka. Som anhörig kan man glida på sanningen om det gynnar den som är sjuk. Man 16 exi12dec-12.indd 16 2013-01-22 15:41
Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse kan naturligtvis börja med att fråga den sjuka om hon har lust att ta en kopp kaffe hos någon man vill hon ska lära känna, men om man tror att den sjuka ska svara nej så kan man bara be att hon följer med och fikar hos någon man själv känner. Ett annat alternativ är att man åker dit bara för att visa hur det ser ut. Oftast kan man innan, med personalen, diskutera syftet med besöket. På det viset blir det mer naturligt och många frågor kan undvikas. ( Ljuga) Problem 3 Vill inte delta i en utflykt eller närvara vid något annat som inte finns här och nu. Förslag Fråga inte den dementa om hon vill följa med. Före slå i stället en promenad och gå sedan till aktiviteten. Först när aktiviteten finns framför hennes ögon har den sjuka möjligheten att säga ja eller nej. Du kan göra det ännu bättre genom att säga: Snälla Anna, kan du inte följa med mig en liten sväng, jag skulle bli så glad om du ville göra mig sällskap så slipper jag vara själv. Då får den demenssjuka en bekräftelse på sin betydelse och att vara behövd. Diskutera inte, argumentera inte, var inte logisk utan handla i stället för att prata. 17 exi12dec-12.indd 17 2013-01-22 15:41
Afasi Afasi Definition Sviktande talförmåga, nedsatt eller förlorad förmåga att förstå det talade och skrivna språket eller att uttrycka sig i tal och skrift. Problem När patienten inte förstår ett ord eller en instruktion är det viktigt att inte försöka lära patienten detta ord. Lärandet kan få patienten att känna sig mindre värd och t.o.m. arg för att någon mästrar henne. Förslag Använd i stället ett annat ord eller försök lösa problemet genom aktiv, praktisk handling. Ett bra sätt kan vara: Ta ögonkontakt. Var i ögonhöjd, sitt ner. Hör hon dig? Tala tydligt och sakta, enkla meningar eller enkla ord. Ibland bara ett ord! Kroppsspråket är ofta användbart. Att med kroppen aktivt visa vad man menar kan vara en fördel. Ibland är det också bra att ge upp och i stället avleda genom att göra något helt annat. Försök sedan igen. Aggressivitet Definition Beteende att reagera med ilska eller fient lighet. Aggressivitet utlöses nästan alltid för att jämna ut en stör ning i känslocentrum, t.ex. vid en skamkänsla eller 18 exi12dec-12.indd 18 2013-01-22 15:41
Aggressivitet vid rädsla. Rädslan kan dessutom vara plötslig eller mer generell. Skammen behöver inte ha drabbat personen ome delbart före utan kan ligga längre tillbaka i tiden. Vi är aggressiva för att kunna rädda oss undan fara. Således är aggressiviteten i sig inte ond utan har ett bestämt syfte. Problem Den sjuka försöker slå assistenten. Aggressiviteten beror alltid på något. Det kan vara en reaktion på t.ex. miljön eller bemötandet men det kan även vara en reaktion på smärta, vanföreställning och hallucinationer. Misstänker man smärta måste det utredas och behandlas. Aggressivitet kan också bero på leda, dvs. att ha tråkigt, eller på en känsla av att inte ha betydelse. I de fall aggressiviteten beror på miljö och bemötande har vi alltid en möjlighet att förändra och t.o.m. ta bort aggressiviteten. Om en person befinner sig i en tillfredsställande miljö och interagerar positivt med andra personer uppstår inte aggressivitet. Observera hur den sjuka har det när hon inte är arg. Vem arbetar, hur ser miljön ut osv. Förslag Strukturera och planera kring den aggressiva personen, förslagsvis används BPSD-registrets NPI-skala. Syftet är att hon ska känna sig trygg och upp leva sammanhang. Man kan vid varje skift utse en assistent som ansvarar för den aggressive. Då får de öv ri ga vila under det skiftet. Dessutom blir den aggressiva tryggare eftersom hon under en längre tid bara får möta en viss as- 19 exi12dec-12.indd 19 2013-01-22 15:41
Aggressivitet sistent och höra en viss röst. Den rösten ska väg leda, avleda och handleda. Just aggressivitet kräver få assistenter och färre intryck. En dement person har inte möjlighet att filtrera bort störande ljud. Dessutom minskar hennes hjärnas förmåga att snabbt kunna hantera syn- och hörselinflöde. Det kan leda till stress och upprördhet. Därför är det viktigt att aldrig komma bakifrån när du ska fram till den sjuka. Som personal är man skyldig att vara observant på miljön. En avdelning som är rörig, med mycket folk som springer förbi (kanske en genomgångsavdelning) och där en tv står på hela tiden är som gjord för att skapa oro och ett aggressivt beteende. När väl aggressiviteten är ett faktum är det viktigt att ge personen betydelse och respekt. Det är viktigt att avleda personen med sådant som verkar värdefullt. Föreslå inte kaffe eller godis eftersom det kan befästa beteendet, eller upplevas kränkande. I stäl let är det viktigt att ge den arge anledning att sluta med sitt beteende, t.ex. kan man ordna med någon annan aktivitet som är värdefull för just henne. Här kan man ha stor nytta av levnadsberättelsen. Vi har noterat att man vid ett akut skede (när personen hotar eller slåss) mycket väl kan ha nytta av att ropa högt: Stopp!, sluta! eller skrika avvärjande för att på så vis avbryta handlingen. Personen som använder hot 20 exi12dec-12.indd 20 2013-01-22 15:41
Aggressivitet eller våld är inte elak. Med sitt nedsatta intellekt har hon helt enkelt ingen annan möjlighet att lösa konflikten än med våld eller hot. Ett annat sätt som kan få aggressiviteten att snabbt avta är om man som personal intar en underlägsen roll eller tycks vara uppriktigt ledsen. Många gånger kan man hejda ett aggressivt beteende genom att ge personen en uppgift. Det ska vara något som ger personen en känsla av att vara viktig, t.ex. genom att hjälpa till med något. Exempel En personalgrupp hade ställt fram kartonger på strategiska platser i allmänutrymmen på boendet. När någon dement blev arg gav man henne en kartong och bad henne hjälpa till att bära den till annat utrymme. På så sätt fick vårdtagaren betydelse och en uppgift. Här är det viktigt att det man ber den sjuka hjälpa till med, inte är kränkande utan till gagn för henne. Med andra ord blev vårdtagaren betydelsefull för någon. Detta kan i bästa fall radera aggressiviteten helt. Andra enheter rapporterar att de haft god effekt av vårdhundar när det gäller aggressiva personer med demens. Förslag Som personal eller närstående är det viktigt att reflektera över när den sjuka är tillfreds och verkar vara nöjd. Vad gör hon just nu? Hur ser omgivningen och miljön ut? Vad pågår eller pågår inte? Finns få eller många personer i närheten? Hur pratar vi? Att kunna se 21 exi12dec-12.indd 21 2013-01-22 15:41