Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.

Relevanta dokument
ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

ORDINARIE TENTAMEN NATURENS MÅNGFALD 15hp och 7,5 hp Bio och Geo 2011.

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Livets myller Ordning i myllret

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen i Ekonomistyrning, Företagsekonomi B (HT 2012) Datum: Lärare: Jan Greve. Tillåtna hjälpmedel: Inga.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?

Sammanställning kursutvärdering

Institutionen för Samhällsvetenskap

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren

Några material & Ekologi

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti

Biodiversitet

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Höger figur: Ändring i popstorlek hos art 2 när den konkurrerar med art 1. Isoklinen representerar de tätheter av resp art när dn2/dt=0.

KAPITEL 9. Slide 4. Slide 6

Workshop om kursplaner åk 7 9

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera

Tentamen: INTE

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Ekologi Så fungerar naturen

Viktiga moment i kursplanen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Betyder Läran om huset

Andelar och procent Fractions and Percentage

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Artbildning och utdöende

Tentamen i K0001N Kvalitetsutveckling

Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

New Summary Report - 02 November 2015

Studiestrategier för dig som är visuell

TATA42: Föreläsning 9 Linjära differentialekvationer av ännu högre ordning

Gymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Tentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

Den räta linjens ekvation

INFORMATIK - MED SYSTEMVETENSKAPLIG INRIKTNING, GRK/A (1-30 HP)

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Funktioner. Räta linjen

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP

Den räta linjens ekvation

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Naturorienterande ämnen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

biologisk grundutbildning sammanträde 11:e dec -14 Övriga närvarande: Studierektor Björn Birgersson och studievägledare Birgitta Åkerman

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

tentaplugg.nu av studenter för studenter

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Provmoment: Omtentamen 1 (dvs salstentamen 2) för kursen under LP4, TS1A, 21TS1U (VT14P4) Tentamen ges för: För fastighetsmäklare (FM12)

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

SF1635, Signaler och system I

Fågelskådare och lantbrukare i samarbete

SF1635, Signaler och system I

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3 och 4-6

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Transkript:

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar för att kunna ge poäng. OBS 1!! Skriv bara på ena sidan av arken. Alla tentor ska nu skannas in, och om ni håller er till en sida går detta arbete oerhört mycket smidigare. OBS 2: Numreringen av frågorna hänvisar till numreringen av FSR i kursplanen. Det fattas sålunda INTE en fråga 3. ------------------------------------------------------------------------------------- 1. FSR för G: Beskriva och förklara grundläggande populationsdynamiska processer. Svaret måste ge minst 6,5 poäng innehållande en rimlig förklaring till figuren. Funktionella responser anses vara viktiga inom populationsdynamiken. a) Vad är en funktionell respons? Ge ett exempel på en funktionell respons. (2p) b) Vilken roll spelar funktionella responser i syftet att förstå populationsdynamiken hos organismer? (3p) c) Diskutera eventuella skillnader och likheter mellan mutualism, parasitism och kommensalism? (3p) d) Det finns ett antal idéer om hur ekologiska samhällen struktureras. Följande figur exemplifierar ofta ett fenomen som man antar är tämligen viktig för samexistens av arter (i detta fall Galapagosfinkar, vilka är små fåglar som liknar gråsparvar). Förklara vad figuren troligen visar och vilken eller evolutionär process figuren i så fall beskriver. Förklara vilken populationsdynamisk samhällstrukturerande mekanism förmodas orsaka detta mönster. Beak betyder näbb, texten i versaler under frekvensfördelningarna är namn på olika öar i Galapagosarkipelagen, och beak depth skulle man förstås översätta med näbbdjup, men är höjden av näbben mätt vid basen. (3p)

2. FSR för G: Beskriva och förklara hur biologisk diversitet är fördelad över jorden. Ett godkänt svar måste på ett rimligt sätt kunna presentera hypoteser, vilket mönster hypoteserna syftar till att förklara, samt vilka data från naturen som kan användas som stöd för hypoteserna i fråga. a) Figuren nedan visar ett välkänt mönster för den globala artrikedomen. Beskriv vilket mönster figuren åskådliggör samt välj ut två av hypoteserna som syftar till att förklara detta mönster, förklara dessa hypoteser och beskriv data som stödjer eller motsäger hypotesen. Meridian är longitud, mammals är däggdjur. OBS att mönstret i sig inte kan användas som stöd för hypotesen i fråga, utan mönstret är det man vill förklara med hypotesen. (8p)

4. FSR för G: Beskriva och förklara orsaker till den ökande koldioxidhalten, förväntade konsekvenser för globala klimatmönster samt hur de förväntade ändringarna förväntas påverka biologiska system (delen i fetstil examineras i denna tentamen). 4 poäng eller mer krävs för godkänt. Som ni säkert vet ses klimatförändringarna som en viktig orsak till förväntade framtida utrotningar av arter. a) Beskriv vilka organismer som man först förväntar sig får problem med klimatförändringarna och vilka habitat dessa organismer finns i idag. (2p) b) Väldigt få, om ens några arter har försvunnit som en effekt av den nuvarande klimatförändringen. Dock finns det en del olika förändringar (med detta menar jag att något i organismernas liv har förändrats) i biologiska samhällen som tyder på att en temperaturökning faktiskt har skett under de senaste 30-50 åren. Vilka två konkreta biologiska förändringar är vanliga, och beskriv några organismer som visar dessa förändringar? (3p) c) Vad är ett biom? Välj ut ett biom utanför Arktis och Antarktis och beskriv kortfattat hur de förväntade klimatförändringarna kommer att påverka det biomet. (2p) 5. FSR för G: Förstå och analysera enkla biologiska modeller av tvåartssystem Båda underfrågorna måste besvaras i huvudsak korrekt för G Under kursens gång har vi diskuterat Lotka-Volterras predator-bytesdjursmodel med följande komponenter:

Byte N: dn/dt = rn anp och Predator P: dp/dt = fanp qp där dn/dt = hastigheten på bytets populationsändring, dp/dt motsvarande för predatorn, N och P bytets och predatorns täthet, r = bytets per capita ökningstakt, a är predatorns attackeffektivitet (an = funktionell respons), f = predatorns konversionseffektivitet och q = predatorns per capita mortalitetshastighet a) Beskriv grafiskt den klassiska Lotka-Volterra predator-bytesdjursmodellen, som varken har självbegränsning av bytet eller predatorn. Förklara hur tätheten av predatorer och byten kommer att variera över tiden. b) Föreställ dig att predatorn av något skäl blir mer effektiv. Hur påverkar detta predatorns isoklin, och vilka parametrar eller variabler är det som påverkas i den matematiska modellen ovan? c) Nu är ju antagandet att byten inte har någon resursbegräsning aningen orimlig. Beskriv på liknande sätt som ovan den mer komplexa varianten av ovanstående modell, där bytespopulationen har självbegränsning (dvs det finns ett K, en bärförmåga, för bytespopulationen). Hur påverkar detta populationsdynamiken för predator- och bytespopulationen? Hur påverkas jämviktstätheter och stabiliteten av systemet om K för bytet ökar?

VG-frågor 1. FSR för VG. Utifrån givna populationsdata kunna konstruera en enkel populationsmodell med två ingående populationer och utifrån denna modell kunna förstå och förklara hur populationsantalet för de två populationerna utvecklas över tiden. Svaret måste innehålla korrekta grafer, korrekt angivna slutpunkter och korrekt angivna startpunkter. Förklaringen till vad som händer måste vara rimlig och visa att du förstått dina grafer. Lotka-Volterras enkla konkurrensmodell beskrivs av: dn 1 /dt= r 1 *N 1 *((K 1 -N 1 -alfa 12 *N 2 )/K 1 ) och motsvarande för art 2, där N x är antalet individer i population x, alfa xy är ett mått på den effekt en individ av population y har på K x, K x är bärförmågan för population x och r x är per capita ökningstakten för population x. I dag stod det i tidningen att tvättbjörnar snart befaras etablera sig i Sverige. Tvättbjörnarna ses ofta i Danmark, där de har invaderat från Tyskland. I Tyskland är tvättbjörnarna vanliga och antas härstamma från amerikanska truppers tvättbjörnsmaskottar. Naturvårdsmyndigheter i Sverige är något oroliga för vad som kommer att hända om (när?) tvättbjörnar etablerar sig i Sverige. Tvättbjörnar är rovdjur, som antas få stor betydelse för organismer i våtmarker. Ett annat infört, redan väletablerat rovdjur, som vi redan vet har stort inflytande på fågeltätheten i dessa miljöer, är mink. Minkar och tvättbjörnar kommer förmodligen i viss mån konkurrera med varandra, men hur vet vi inte riktigt. Illustrera med Lotka-Volterramodellen för mellanartskonkurrens en situation där tvättbjörnar utkonkurrerar mink från våtmarkerna. Med andra ord, visa med Lotka-Volterradiagrammet hur tvättbjörnar etablerar sig och alltid lyckas konkurrera ut minkar. Ange axelbenämningar, startpunkter och slutpunkter tydligt samt förklara vad som händer. Nu tror jag inte att tvättbjörnar kommer att lyckas att utkonkurrera minkar från våtmarkerna. Använd samma modell men i ett nytt diagram för att visa hur systemet skulle se ut om tvättbjörnar och minkar samexisterar i våtmarkerna (dvs ange axelbenämningar, startpunkter och slutpunkter tydligt samt förklara vad som händer). Förklara även vad som bör gälla för de båda arternas resursutnyttjande när de samexisterar. 2. FSR för VG: Diskutera kopplingen mellan populationsdynamiska processer och de förväntade effekterna av klimatförändringar på den lokala, regionala och globala biologiska mångfalden. Svaret måste innehålla en rimlig koppling mellan populationsdynamisk teori, de abiotiska faktorer som klimatförändringarna kan tänkas förändra samt effekten man rimligen som konsekvens kan förvänta sig på utbredningen av den organismen du valt på olika rymdmässiga skalor. Välj en organism utanför Arktis eller Antarktis vars täthet du tror kommer att påverkas positivt eller negativt av klimatförändringarna. Beskriv hur du förväntar dig att

klimatförändringarna kan påverka populationsdynamiska processer hos denna organism. Diskutera hur denna påverkan kommer att förändra utbredningen av denna art på lokal, regional och global skala.