ORDINARIE TENTAMEN NATURENS MÅNGFALD 15hp och 7,5 hp Bio och Geo 2011.

Transkript

1 ORDINARIE TENTAMEN NATURENS MÅNGFALD 15hp och 7,5 hp Bio och Geo Besvara biologifrågorna och geovetenskapsfrågorna på olika papper och sortera dem vid inlämnandet i nummerordning. Detta kommer att avsevärt förkorta rättningsproceduren. Om du läser en av 7,5 hpkurserna svarar du givetvis endast på frågor inom det ämnet. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar för att kunna ge poäng Tentafrågor HT- 11 Ekologi Bent Christensen Förväntat studieresultat för G: diskutera faktorer och ekologiska processer som begränsar organismers och populationers utbredningar och tätheter 16 poäng finns för fråga 1. 9,5 poäng är det minsta godkända resultat för denna fråga. I dessa 9,5 poäng måste det ingå en rimlig tolkning av vad figuren i delfrågan h visar. 1. Organismer begränsas i sin utbredning av olika omvärldsfaktorer och resurser. a) Ljus, kan under vissa förhållanden vara en omvärldsfaktor medan det under andra är en resurs. Ge ett exempel från naturen på när ljus är en omvärldsfaktor och ett när det är en resurs och redogör för den principiella skillnaden mellan de två situationerna. (2p) b) Ni har varit på en del exkursioner redan på denna kurs. Beskriv kortfattat en av miljöerna ni varit i och diskutera tre olika resurser som kan tänkas rimligen begränsa någon eller några organismer i den miljön. (2p) c) Diskutera från samma miljö 3 olika omvärldsfaktorer, som begränsar någon eller några organisms utbredning i den miljön. (1p) d) Konsumtion av byten kan givetvis påverka organismers utbredning. Ge minst tre exempel på strategier som organismer använder sig av för att undvika att bli konsumerade. e) Vad är skillnaden mellan en fundamental och en realiserad nisch? Ge ett exempel från naturen på en organisms realiserade nisch med avseende på minst tre variabler samt diskutera på vilket sätt organismens realiserade nisch förmodligen skiljer sig från den fundamentala. (3p) f) Beskriv kort varför det är rimligt att anta att selektion sker på individnivå och inte på gruppeller artnivå. Beskriv även kortfattat vad sexuell selektion är. (3p) g) Figuren nedan visar antalet överlevande öringyngel som en funktion av den ursprungliga tätheten. Förklara mer i detalj vad figuren visar samt förklara varför sambandet ser ut som det gör. (3p)

2 h) Storlek anses vara en viktig livshistoriekaraktär som ofta har ett positivt samband med prestation. Beskriv några sådana positiva effekter storlek har. Många (de flesta?) organismer tycks ända vara relativt små? Nämn minst tre nackdelar med stora storlekar ur ett livshistorieperspektiv (2p) Förväntat studieresultat för G: Förstå och analysera enkla matematiskt baserade biologiska modeller 10 poäng finns för fråga 2. 6 poäng är det minsta godkända resultat för denna fråga. Dessutom måste svaret på delfråga a) vara korrekt. 2) En bladlus som suger växtsaft på ekar och förstör skörden av ekollon upptäcks i Västerbotten. Medlemmarna i Västerbottens ekollonsodlarförening blir förstås förskräckta och ringer till universitetet för att få hjälp. Eftersom du kan din grundläggande populationsekologi är det du som får uppdraget att hjälpa odlarna. Du undersöker förstås täthetsberoendet i födsels (b) och dödshastigheter (d) hos bladlusen och hittar att b = 40-0,1N och d = 0,15N+2

3 där N är populationsantalet. a) Hur ser bladlusens per capitaökningshastighet (dn/ndt, alternativt dn/dt*1/n) ut (visa grafiskt)? (2p) b) Hur många bladlöss kommer det att bli enligt dina beräkningar (du kan anta att siffran är per kvadratmeter eller något liknande om du vill ha en täthet som svar)? (2p) c) Vad är den maximala per capitaökningstakten bladlusen kan ha nu under de nya förutsättningarna? (1p) d) Är det teoretiskt möjligt (förutom att direkt utrota bladlusen genom att döda alla), att få ner bladlusen i så låga tätheter att bladlusen försvinner av sig själv. Om ja, hur låga tätheter ungefär behöver man få ner dem till? (2p) e) Vad är skillnaden på r och dn/dt*1/n? (1p) f) I en hel del tillfällen har man under naturliga förhållanden upptäckt att organismer som har blivit jagade till låga tätheter inte hämtar sig när dessa organismer blir fridlysta. Jämför en sådan situation med situationen ovan. (2p) Väl godkänt Förväntat studieresultat för VG: Utifrån givna populationsdata kunna konstruera en enkel populationsmodell och utifrån denna modell kunna förstå och förklara hur populationsantalet utvecklas över tiden. Under termin två av din utbildning ska du under en kortare period delta i en forskargrupps arbete. Denna forskargrupp arbetar med populationsekologi och logistisk tillväxt och tar fram b (per capita födselshastigheten) och d (per capita dödshastigheten) för ett antal populationer. Forskarna som tagit fram sambanden mellan täthet och b respektive d är väldigt nöjda, men efter att ha jobbat med siffrorna ser du att en av modellerna inte är ekologisk rimlig, en är bättre men inte väldigt bra och en känns helt rätt ur ett biologiskt perspektiv. Du vill gärna visa detta för forskargruppen och a) tar fram per capita tillväxthastigheten (dn/dt*1/n) för de tre fallen och b) förklarar varför ett av fallen är ekologiskt orimligt, ett är bättre, men kanske inte helt väntat givet det logistiska utgångsläget, och en är helt som förväntat. Din förklaring ska baseras på grundläggande ekologisk teori. De tre fallen har följande b och d I) b = 5+ 0,08N och d = 3 0,02N II) b = 58-0,15N och d = 4 + 0,1N III) b = 20 och d = 3 + 0,01N För betyget VG krävs att ditt svar visar hur man kan gå till väga för att utnyttja data som finns i texten ovan för att analysera en populations ändringstakt som en funktion av

4 populationens täthet genom att grafiskt eller matematiskt visa hur per capita ökningshastighetens täthetsberoende ser ut. Du ska kunna förstå konsekvensen av en given modell och kunna kritiskt granska hur rimlig modellen i fråga är. Din förklaring av modellernas rimlighet skall vara baserad på ekologisk teoribildning. Tentafrågor HT-11 Jordartsgeologi Hans Ivarsson Beskriva och förklara grundläggande processer som jordytan har påverkats av under glacial och postglacial tid samt vilka landformer och jordarter som har skapats. Totalt 25 poäng (15 poäng (60%) krävs för godkänt) 1. Hur stora är partiklarna i siltfraktionen och vilka kornstorleksgrupper omfattar det i Atterbergs kornstorleksskala. 2p 2. Beskriv Weichelisen maximala utbredning. När skedde det? 3p 3. Rita en dalglaciär i genomskärning (längsprofil). Markera flödeslinjerna, jämviktslinjen och nettoackumulationens och nettoablationens fördelning över glaciären. Visa också hastighetsprofilen vid jämviktslinjen (glaciären är bottensmältande). 3p 4. Beskriv bildningen av en rundhäll ( roche moutonnée ). 3p 5. Beskriv hur basalmorän (bottenmorän) bildas, vad som karaktäriserar denna jordarts texturella och stukturella uppbyggnad samt vilka ytformer den bildar. 5p 6. Redogör för vad som krävs för att ett vattendrag skall meandra samt beskriv meandringsprocessen. 3p 7. Beskriv hur en barchan bildas och vad som karaktäriserar materialet i en barchan? 3p 8. Beskriv hur en sandur bildas samt vad som karaktäriserar materialet i en sandur. 3p Beskriva och förklara de i Sverige vanligast förkommande jordarternas bildningsätt, utbredning och egenskaper samt hur de nyttjas för olika typer av markanvändning. Totalt 25 poäng (15 poäng (60%) krävs för godkänt) 1. Vilken riktning har De Geer-moränerna i Umeåområdet och när bildades de? 2p 2. Redogör översiktligt för på vilken nivå (meter över havet) HK är beläget på i olika delar av landet. Vad är orsaken till att HK:s läge skiljer sig mellan olika delar av landet? 4p

5 3. Beskriv (gärna med en skiss) den principiella fördelningen av jordarter i en norrländsk älvdalgång där HK är belägen efter dalsidan. 4p 4. När och hur bildades denna Mellansvenska israndzonen? 3p 5. Moränjordar i Sverige är vanligen olämpliga för odling. Det finns dock undantag där morän hör till våra bästa odlingsjordar. Var i Sverige finns denna morän och vad gör den till en så god odlingsjord? 3p 6. Beskriv hur en högmosse på Sydsvenska höglandet har bildats. 4p 7. I de svenska miljökvalitetsmålen är det faststället att uttaget av naturgrus skall minska och att detta skall ske bland annat genom att använda krossat berg. Vad är anledningen till detta? 2p 8. Beskriv översiktligt vilka kvalitetskrav som kan ställas på grusmaterial som används för byggnadsändamål. 3p VG fråga Tillämpa kunskaper om jordarters bildningssätt för att beskriva och förklara vad som karaktäriserar jordtäckets uppbyggnad och utbredning inom en region eller landskapstyp i Sverige. Välj ett av följande områden i Sverige: - Fjällkedjan - Norrbottens inland - Höga kusten i Ångermanland - Mälardalen - Hallands kustland - Centrala Skåne Beskriv vilka jordarter och kvartära ytformer som är karaktäristiska för området och förklara med utgångspunkt från områdets glaciala och postglaciala utveckling när och hur jordarterna och formerna har bildats. För betyget VG krävs en redogörelse som visar att du är väl förtrogen med vad som finns beskrivet om området i kurslitteraturen och vad som i övrigt har behandlats under kursen.