KAROLINSKA INSTITUTET

Bilaga 3 KAROLINSKA INSTITUTET UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAM I SJUKGYMNASTIK 120 POÄNG Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska institutet 1993-06-01 Reviderad 1994-06-30, 1996-05-22. Reviderad av programkommittén för arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningarna 1999-11-15.

2 SYFTE Med utgångspunkt i målen för hälso- och sjukvården, omsorgsvården och socialtjänsten syftar sjukgymnastutbildningen till - att ge de grundläggande och allmänna kunskaper som fordras för självständigt, kritiskt och utvecklande arbete som sjukgymnast - att utveckla ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt - att förbereda för fortsatta högskolestudier samt för utvecklingsarbete och forskning i sjukgymnastik. MÅL För att erhålla yrkesexamen i sjukgymnastik skall den studerande ha förvärvat de kunskaper, färdigheter och attityder, som utgör grunden för sjukgymnastens yrkesverksamhet, fortsatta studier och forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildningen skall ge förutsättningar för att den legitimerade sjukgymnasten - har tillägnat sig helhetssyn av och kunskaper om människan med utgångspunkt i studier av begreppet rörelse och funktion - skall kunna förebygga, lindra, återställa och kompensera rörelseproblem i syfte att befrämja hälsa - skall förstå hur fysiska, psykiska, sociala, miljö- och samhällsförhållanden påverkar varandra och får konsekvenser för människans hälsa för att som sjukgymnast kunna arbeta med folkhälso- och preventivt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå - skall ha förvärvat kunskaper och färdigheter som förbereder för forskning och utvecklingsarbete i sjukgymnastik - skall kunna planera, leda och genomföra förändringsarbete såväl av sjukgymnastiska åtgärder som i frågor gällande ledning och organisation H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

3 - skall ha god förmåga att i tal och skrift, både på svenska och engelska, kunna dokumentera och utvärdera åtgärder inom sjukgymnastisk verksamhet samt kunna presentera och förmedla kvalificerat kunskapsstoff i sjukgymnastik - har självkännedom, kunskap om den egna kroppens möjligheter och begränsningar, förmåga till kommunikation och inlevelse för att kunna bedöma och tillvarata människors psykiska och fysiska resurser och skapa god sjukgymnast-patient-relation - skall ha kunskaper om hälso- och sjukvårdens lagstiftning, administration och ekonomiska styrsystem för att utifrån etiska och samhälleliga principer och målsättningar och i samverkan med andra personalgrupper medverka i prioriteringsoch fördelningsbeslut. UNDERVISNINGENS UPPLÄGGNING OCH ARBETSFORMER Syftet med sjukgymnastutbildningen är att förbereda för självständigt och kritiskt arbete som sjukgymnast, att utveckla en professionell yrkesroll, som innefattar ett vetenskapligt förhållningssätt, samt att förbereda för högre studier, utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningsprogrammet byggs upp kring ämnet sjukgymnastik, som studeras med utgångspunkt i begreppen rörelse och funktion. Sjukgymnastiken har de senaste åren genomgått en snabb kunskapsutveckling och går en fortsatt utveckling till mötes. Denna utveckling samt samhällets krav på kompetens kräver att de studerande förbereds för ett livslångt lärande. Verksamhetsformerna måste anpassas till dessa förhållanden. Utformningen av utbildningen bygger på grundantaganden om människans natur, inlärning och kunskap. Sjukgymnastutbildningen utgår i sina antaganden från en humanistisk människosyn. Denna utgår från att människan är ett subjekt med en egen fri vilja, med förmåga att lära, att välja och göra egna ställningstaganden. Människan är aktiv och strävar efter utveckling, och hon vill och måste ta ansvar för sitt eget liv. Detta synsätt ställer höga krav på de studerande att ta ansvar för sin egen inlärning, som ses som en process inom individen. Utbildningens främsta uppgift är att stödja och vägleda den studerandes inlärning genom att bestämma målen, organisera inlärningstillfällen och utvärdera inlärningen. Kunskap är att förstå och kunna handskas med verkligheten. Det förutsätter både faktabaserad kunskap, motorisk färdighet och personlig mognad. H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

4 För att bereda de studerande möjlighet att ta eget ansvar och delvis själva lägga upp sina studier schemalägges cirka 20 timmar/poäng av de teoretiska momenten. Arbets-formerna under schemalagd tid varierar med hänsyn till varje kurs syften och mål. Studierna bedrivs individuellt eller i grupp och består av fältstudier, föreläsningar, kliniskt arbete, praktiska övningar, projektarbeten och seminarier. Kurs- och tentamensspråk är svenska om inte annat anges i kursplan. Engelsk- och svenskspråkig litteratur användes. Grundutbildningen i sjukgymnastik ger generella och grundläggande kunskaper och färdigheter och förbereder för självständigt, kritiskt och utvecklande arbete som sjukgymnast. Specialisering inom olika verksamhetsområden ryms inte. Grundutbildningen utgör grund för fortsatt utbildning och specialisering. ORGANISATION OCH INNEHÅLL Utbildningen omfattar totalt 120 poäng och delas in i en preklinisk, en klinisk och en del bestående av projekt och valbar kurs. 1) Preklinisk utbildning 40 p Termin 1 och 2 2) Klinisk utbildning 60 p Termin 3, 4 och 5 3) Projekt o elektiv kurs 20 p Termin 6 Utbildningen fördelad på ämnen och poäng: Sjukgymnastik inkl projekt Anatomi Fysiologi Psykologi Medicinska ämnen Elektiv kurs 67 p 6 p 11 p 10 p 16 p 10 p H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

5 1) Preklinisk utbildning Syftet med utbildningens första del, den prekliniska, är att de studerande utifrån kunskaper om den friska människan skall få grundläggande kunskaper i sjukgymnastik som utgör grunden för fortsatta studier. Studierna utgår från begreppet rörelse och funktion, och de i kursen ingående ämnena integreras. Förutsättningar för rörelse, rörelseförmåga och rörelsebeteende studeras. Fältstudier i klinisk verksamhet anordnas. Syftet med dessa är att de studerande skaffar sig insikt i och förståelse för hur vården är organiserad, hur sjukgymnaster arbetar och vilka de vårdsökande är. Fältstudier kan ske genom studiebesök, intervjuer, observationer och deltagande i verksamheten och följs upp genom skriftliga rapporter eller seminarier. Innehåll Kurs 1 - Grundkurs I - 20 poäng Sjukgymnastik 9 p Anatomi 5 p Psykologi 6 p Kurs 2 - Grundkurs II - 20 poäng Sjukgymnastik 11 p Anatomi 1 p Fysiologi 8 p 2) Klinisk utbildning Syftet med den kliniska delen av utbildningen är att lära, tillämpa och utvärdera sjukgymnastiska undersöknings- och behandlings-metoder för att förebygga och behandla förändringar i människans rörelse och funktion. De grundläggande kunskaperna om den friska människan som inhämtats under den prekliniska utbildningen ska tillämpas och överföras i ny kunskap om förändringar av rörelse och funktion hos olika patientkategorier inom sjukvårdens olika verksamhetsformer. Kurserna i den kliniska utbildningen är uppbyggda av olika block. Det första blocket består av humanbiologiska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Det andra blocket i respektive kurs innehåller ämnet sjukgymnastik. Teoretiska kunskaper, färdighet och interaktion integreras i ämnet sjukgymnastik. Innehållet breddas och fördjupas succesivt och kraven på kunskaper och färdigheter stegras. Utbildningen i sjukgymnastik förläggs i hög grad till olika sjukvårdsinrättningar inom högskoleregionen. H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

6 Arbetsformerna under den kliniska utbildningen varierar för att ge möjlighet att uppfylla målen för utbildningen med avseende på förvärvad kunskap, färdighet och personlig mognad. De består i handlett arbete i klinik, självstudier, grupparbete, seminarier, fältstudier, färdighetsträning och föreläsningar. Innehåll Kurs 3 klinisk baskurs 20 poäng Sjukgymnastik 10 p Medicinska ämnen 6,5 p Fysiologi 1,5 p Psykologi 2 p Kurs 4 klinisk fortsättningskurs 20 poäng Sjukgymnastik 10 p varav projekt 2 p Medicinska ämnen 7 p Fysiologi 2 p Psykologi 1 p Kurs 5 klinisk rehabiliteringskurs 20 poäng Sjukgymnastik 17 p Medicinska ämnen 2,5 p Fysiologi 0,5 p 3) Projekt och valbar kurs Den sjätte och sista terminen omfattar dels fortsatta projektstudier och studier på klinisk utbildningsavdelning/mottagning (KUA/KUM), dels en valfri kurs. Den studerande skall genomföra och avsluta ett projektarbete inom ämnet sjukgymnastik, som påbörjats i tidigare kurser och föregåtts av utbildning i forskningsmetodik. Fördjupningsarbetet genomförs parvis av de studerande med stöd av handledare. Fördjupningsarbetet presenteras skriftligt och muntligt. Projektarbetet löper under hela terminen och samordnas med valbara kurser och KUA/KUM-perioder. H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

7 De valbara kurserna innebär att varje studerande utifrån sin inriktning och sitt speciella intresse kan välja en kurs. De valbara kurserna utgår från möjligheterna vid KI att ge sådana kurser. Kurserna presenteras för de studerande i en kurskatalog. Varje kurs kan omfatta både teoretiska och praktiska moment. De studerande skall ges möjligheter att efter godkännande kunna bedriva valfria studier vid annan utbildning i Sverige eller utomlands. Innehåll Kurs 6 projekt, klinisk utbildningsavdelning och valbar kurs - 20 poäng Sjukgymnastik 10 p varav projekt 8 p och KUA/KUM 2 p Valbar kurs 10 p BEHÖRIGHET Behörig att antas till sjukgymnastutbildningen är den som dels uppfyller villkoren för grundläggande behörighet, dels för särskild behörighet enligt standardbehörighet F.1.2. För särskild behörighet krävs studieförberedande linjer/studieprogram i gymnasieskolans 3-åriga nationella program eller motsvarande utbildning. Minst betyget 3 skall ha uppnåtts i svenska, engelska, matematik, naturkunskap (alt fysik, kemi), gymnastik/idrott (alt intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet, omfattande minst en gång per vecka under minst ett år) samt psykologi alternativt filosofi. EAMINATION OCH BETYGSSÄTTNING Godkänd kurs erhålls då den studerande med godkänt resultat genomgått kursens obligatoriska moment och tentamina. Examination syftar till att utvärdera dels kognitiv, dels affektiv och dels motorisk kunskap och tar således hänsyn till studentens teoretiska kunskaper, färdigheter och attityder samt problemlösnings- och samarbetsförmåga. En förutsättning för att få deltaga i examination är att den studerande fullgjort de obligatoriska utbildningsmomenten som ägt rum före examinationstillfället. Examination i preklinisk respektive klinisk utbildning är skriftlig och/eller muntlig. Som stöd för den studerandes inlärning ordnas under kursens gång kontinuerlig uppföljning i form av självevaluerande duggor och delprov i form av seminarier, skriftliga rapporter eller dylikt. Den studerande skall förutom godkänd examination ha uppfyllt kraven för de i kursen H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

8 ingående obligatoriska momenten för att erhålla godkänt resultat för terminen. Examinationen betygssätts. Som betyg används uttrycken godkänd/underkänd. TILLTRÄDE TILL KURS Kurserna skall genomgås enligt kursplanens angivna ordning. För tillträde till klinisk utbildning, ämnet sjukgymnastik i kurs 3 krävs godkända kurser i preklinisk utbildning och för tillträde till valbar kurs krävs att de kliniska kurser 3 och 4 är godkända. TILLGODORÄKNANDE AV UTBILDNING Studerande har enligt högskoleförordningen rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning som motsvarar avsnitt i nuvarande utbildning. Tillgodoräknande kan ej sökas eller beviljas för avsnitt som påbörjats. Ansökan om tillgodoräknande ställs till och prövas av respektive ämnesföreträdare. EAMENSBEVIS OCH EAMENSBENÄMNING Studerande som genomgått utbildning med godkänt betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen Sjukgymnastexamen, University Diploma in Physiotherapy., vilken berättigar till legitimation utfärdad av socialstyrelsen. Sjukgymnastexamen kan efter individuell ansökan och särskild prövning ingå som del i kandidatexamen samt magisterexamen. FORMER FÖR UTVÄRDERING Utvärdering av utbildningen sker på olika nivåer och avser både resurser och kvalitet. Enskilda avsnitt i utbildningen utvärderas av respektive lärare. I utbildningen ingående kurser utvärderas av högskolan genom dels en speciellt utarbetad enkät för de prekliniska kurserna och dels en för de kliniska kurserna. Samtidigt kommer utbildningen som helhet att utvärderas. Deltagande i utvärdering är obligatoriskt. H:\Utvärdering\HsV2006\sjukgymnast\Färdig\Bilaga 3_Nuv utbplan_991115.doc 99 11 15

Karolinska institutets UTBILDNINGSPROGRAM i SJUKGYMNASTIK KURSPLAN PREKLINISK UTBILDNING Kurs 1 Kurs 2 20 poäng 20 poäng Godkänd av programkommittén för arbetsteapeut- och sjukgymnastutbildningarna vid Karolinska Institutet 98 11 23 Karolinska institutets utbildningsprogram i sjukgymnastik

Kursplan preklinisk utbildning Termin I Kurs I 20 p Kursen innehåller följande delkurser: poäng poängnivå Sjukgymnastik 9p 0-9p Anatomi 5p 0-5p Psykologi 6p 0-6p Termin II Kurs 2 20 p Kursen innehåller följande delkurser: Sjukgymnastik 11p 10-20p Anatomi 1p 6-6p Fysiologi 8p 0-8 Syfte Syftet med den prekliniska utbildningen är att den studerande ska förvärva den teoretiska grund som behövs under fortsatt utbildning och i kommande yrkesfunktion. Den ska också förbereda för den kliniska utbildningen genom att studenterna förvärvar ett grundläggande handlag och en förmåga till kommunikation och känslomässiga kontakter. Mål De övergripande målen är att de studerande efter den prekliniska utbildningen ska ha uppnått de kunskaper, färdigheter och insikter om den friska människans, som krävs för fortsatta studier och till arbete som sjukgymnast. kurspl12.doc 98-11-25 2

Definition och beskrivning av ämnet sjukgymnastik och sjukgymnastik som yrkesverksamhet. Fastställd 1997-11-25 av LSR s Vetenskapliga råd Sjukgymnastik som kunskapsområde Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av sjukdom och skada. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet. Sjukgymnastik som yrkesverksamhet Sjukgymnastik som yrkesverksamhet innebär att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga. I verksamheten ingår metod- och kvalitetsutveckling samt utvärdering. Insatser i förebyggande eller habiliterande/rehabiliterande syfte bygger på en bedömning och analys av patientens/klientens kroppsliga förutsättningar och problem med hänsyn tagen till psykiska och sociala faktorer. Dit hör miljöförhållanden som är av betydelse i sammanhanget. Med patienten/klienten som aktiv samarbetspartner syftar åtgärder, behandlingar och pedagogiska insatser till att göra henne medveten om sina kroppsliga resurser och därigenom förbättra möjligheterna att klara det dagliga livets krav. Sjukgymnastisk verksamhet inkluderar alla åldrar och inrymmer ett brett spektrum av funktionsstörningar avseende rörelse- och stödjeorganen, centralt och perifert nervsystem, andning och cirkulation, psykosomatik, samt psyke. Sjukgymnasten har ett självständigt ansvar för bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering. Struktur i kursplan Sjukgymnastikens kunskapsområde I kursplanen beskrivs sjukgymnastikens kunskapsområde dels utifrån ett medicinskt och hälsoorienterat perspektiv, dels utifrån den internationella klassifikationen av sjukdomar och handikappklassifikationen och dels utifrån det sjukgymnastiska perspektivet på rörelse relaterat till olika rörelsebegrepp. Sjukgymnastiken har sin bas i en humanistisk människosyn. Sjukgymnastik beskrivs och förstås både utifrån ett medicinskt och ett hälsoorienterat perspektiv. De båda perspektiven använder olika begrepp. Det medicinska perspektivet tar sin utgångspunkt i funktionshinder som konsekvens av sjukdom och det hälsoorienterade i människans förmåga/beteende. Synen på rörelse är relaterad till både människans aktivitet och funktionshinder. Beskrivningen bygger på den internationella klassifikationen av sjukdomar ICD 10 (International Classification of Diseases) och WHO s handikappklassifikation ICIDH (International Classification of Impairments, Disability and Handicap) 1980. kurspl12.doc 98-11-25 3

Det sjukgymnastiska perspektivet på rörelse relateras till handikappklassifikationen. Rörelseförutsättningar svarar mot impairments (biologisk nivå) och rörelseförmåga/beteende mot (dis)ability (personnivå). Rörelsebeteende avser rörelseförmåga med hänsyn till miljön. Rörelsebeteende satt i ett samhällsperspektiv svarar också mot participation in society (enligt förslag till revidering) eller handicap (samhällsnivå). Respektive nivå för rörelsebegreppen kan ses som självständiga utan säkert samband. Delaspekt av Begrepp enl Rörelsebegrepp Tillämpning vid människans ICIDH i sjukgymnastik dokumentation Hälsa/funktion (neg ordalydelse) (positiv ordalydelse) (bedömning, mål åtgärder, utvärdering) Samhälls- och HANDIKAPP personnivå (Handicap - Participation in society) (action) RÖRELSE- BETEENDE Rörelse/funktion i förhållande till miljön inkl pat:s upplevelse (yrkesspecifik och/el gemensam nivå för olika yrkesgrupper Personnivå AKTIVITETS- RÖRELSE- Förmåga/nedsatt BEGRÄNSNING FÖRMÅGA förmåga till enkla och ((Dis)ability sammansatta rörelser/ (movement) förflyttningar mm. (yrkesspecifik nivå. Sjukgymnastik anlägger egna perspektiv och insatser) Organnivå FUNKTIONS- RÖRELSEFÖRUT- Avser förutsättningar SVIKT SÄTTNINGAR för rörelse/funktion (Impairment) (yrkesspecifik och/el (Neuromotor gemensam nivå för processes) olika yrkesgrupper) Rörelsebegrepp i sjukgymnastik i relation till ICIDH och förslag till tillämpning av dessa vid dokumentation av sjukgymnastisk behandling och rehabiliterande insatser. ur Sjukgymnastik och klassifikation - rapport från ett projekt och förslag till terminologi för sjukgymnastik av Catharina Broberg,1997 Yrkeskunnande I kursplanen beskrivs yrkeskunnande dels utifrån fysioterapiprocessen, dels utifrån en pedagogisk modell för inlärning och dels utifrån komplexitet i situationen Beskrivningen av yrkeskunnande utgår från den modell av kliniskt tänkande och handlande som sjukgymnaster använder i klinisk verksamhet, dvs fysioterapiprocessen. Denna kan beskrivas som en problemlösnings- och beslutsprocess. Fysioterapiprocessen kan ses som en kurspl12.doc 98-11-25 4

spiral som innehåller såväl kunskaper och färdigheter som interaktion med patienten. Modellen utgår från en syn på kunskap som integrerar teoretisk kunskap (kognitiv kunskap), färdighet (psyko-motorisk kunskap) och interaktion (affektiv kunskap). Den förenar alla de komponenter som ingår i professionell kompetens. Terminologin ger uttryck för vad sjukgymnasten anser förändras genom sjukgymnastik och hur, dvs med vilken behandling och vilka (re)habiliterande eller hälsobefrämjande insatser en förändring kan komma till stånd för patienten för att bibehålla, förbättra eller kompensera för nedsatt funktion- eller aktivitetsförmåga. Handlingsberedskap är en funktion av kognitiv, psykomotorisk och affektiv kunskap. Kunskapstrappan startar med modellinlärning och fortsätter med möjligheten att handla på instruktion. Graden av självständighet ökar, med början i begränsade uppgifter och därefter inom allt större områden. Yrkeskunnande beskrivs även utifrån komplexitet i situationen, kontexten. Sjukgymnasten kan verka på individnivå med en enstaka patient, på gruppnivå med flera patienter, personal eller med andra som har betydelse för patientens hälsa. Sjukgymnastiska insatser kan också ske på samhällsnivå. Patienten förstås då i ett socialt, kulturellt och samhällsvetenskapligt perspektiv, där människans rörelse och handlingar är beroende av omgivningen. Undervisning och arbetsformer Den prekliniska utbildningen är uppdelad i två kurser, preklinisk grundkurs 1 och preklinisk grundkurs 2. Målen beskriver vad de studerande ska kunna efter genomgången preklinisk utbildning. Båda kurserna består av teoretiska och praktiska moment för att integrera kunskaper och färdigheter. Kurserna byggs upp så att innehållet ska fördjupas och breddas och kraven på kunskaper successivt stegras. Kurserna består av olika block som innehåller anatomi, fysiologi, psykologi och sjukgymnastik. Integration mellan de olika ämnena i kursen eftersträvas. Vägar att nå målen beskrivs i respektive studiehandledning. Undervisningen ska ses som ett erbjudande och förutsätter att de studerande tar eget ansvar och själva planerar sin studietid. Studierna bedrivs på heltid. De studerande delas in i grupper om sex-åtta personer. Studiegruppen utnyttjas för grupparbete inom olika ämnen och ger möjlighet till reflexion över hur samarbete sker i grupp och över grupprocesser. För att ge undervisningen en praktisk förankring och de studerande tillfälle att få kontakt med sjukvården och med kliniskt arbetande sjukgymnaster anordnas fältstudier. Dessa har dels direkt anknytning till något eller några moment som ingår i kursen, dels till kommande arbete. Genom olika former av utvärdering och genom särskilda kursråd ges de studerande möjlighet att påverka undervisning och arbetsformer. kurspl12.doc 98-11-25 5

Utvärdering och examination Godkänd preklinisk utbildning erhålls då den studerande med godkänt resultat genomgått kursens obligatoriska moment och tentamina samt i övrigt av kursledningen bedöms ha fullgjort kursens krav på närvaro och resultat. Den studerandes inlärning utvärderas kontinuerligt i respektive kurs genom skriftliga inlämningsuppgifter, rapporter, duggor och deltagande i seminarier. Anatomi, psykologi och fysiologi tenteras ämnesvis i och med att ämnet avslutas. Tentamen i sjukgymnastik är dels muntlig/praktisk och dels skriftlig. Både kurs 1 och 2 avslutas med muntlig/praktisk tentamen. Den prekliniska utbildningen avslutas med en preklinisk sluttentamen som omfattar all sjukgymnastik. En ordinarie och en omtentamen anordnas för varje given kurs. Den studerande ges möjlighet att tentera vid sammanlagt 6 tillfällen. Efter 4 tentamenstillfällen erbjuds den studerande ny kursplats. Efter 6 icke godkända tentamenstillfällen har kursplatsen förverkats. Studerande som underkänts två gånger i tentamen har rätt att begära att annan examinator utses. Betyg Som betyg används uttrycken godkänd/underkänd Kurslitteratur Se separat litteraturlista Övriga föresrkifter Se lokala föreskrifter kurspl12.doc 98-11-25 6

Kurs 1 och 2 Preklinisk utbildning I den prekliniska utbildningen ska de studerande förvärva sådana kunskaper och färdigheter om den friska människan, som krävs för fortsatta studier och för arbete som sjukgymnast. Studenterna ska tillägna sig sjukgymnastisk terminologi och förstå de begrepp, modeller och teorier inom sjukgymnastik och rörelsevetenskap som utgör kunskapsgrund i ämnet sjukgymnastik. Kunskaperna ska omfatta anatomiska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse och de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av sjukdom och skada. Utifrån grundläggande kunskaper i ämnet sjukgymnastik ska de studerande kunna tillämpa metoder för att undersöka och dokumentera rörelse- och funktion. De ska kunna använda grundläggande metoder för sjukgymnastiska åtgärder såsom behandling, träning och pedagogiska insatser. Studenterna ska förstå betydelsen av en god kommunikation. Mål: Efter avslutad preklinisk utbildning, kurs 1 och kurs 2 ska de studerande kunna: känna till sjukgymnastikens historik samt förstå utvecklingen av sjukgymnastik som ämne, yrke och forskningsområde förstå de teoretiska modeller som beskriver kunskapsområdet sjukgymnastik förstå, uppleva och reflektera över den egna kroppens reaktioner, möjligheter och begränsningar inse innebörden av att möta och bemöta en annan människa med respekt och empati förstå grunderna för en etisk analys förstå vilka anatomiska, fysiologiska och psykologiska villkor som utgör grunden för människans rörelseförutsättningar tillämpa grundläggande undersökningsmetoder av människans rörelseförutsättningar förstå människans rörelseförmåga/beteende utifrån individuella behov, mål och drivkrafter genomföra manuell behandling eller träning för att bibehålla och/eller förbättra rörelseförutsättningarna organisera inlärningssituationer som ger möjlighet att lära och träna rörelseförmåga dokumentera specifika undersökningsfynd, mål och planerade åtgärder handleda och leda träning individuellt och i grupp förstå grunderna i forskningsmetodik och tillämpa vetenskpligt tänkande kurspl12.doc 98-11-25 7

Innehåll i kurs 1- preklinisk grundkurs 1 Sjukgymnastik 9p Nivå 0-9p A-nivå Ämnet sjukgymnastik Sjukgymnastens yrkesfunktion Terminologi Teoretiska modeller Biomekanik Palpation Kroppshanteringsmetodik Bedömning av muskel Ledundersökning Rörelseanalys Funktionsbedömning Träningslära Kroppsmedvetandeträning Etik Anatomi 5p Cell- och vävnadslära Inre organ Nedre extremitetens anatomi Bålens anatomi Övre extremitetens anatomi Psykologi 6p Inlärning, perception, kognition, motivation och emotion Personlighetspsykologi Utvecklingspsykologi Psykopatologi Gruppsykologi kurspl12.doc 98-11-25 8

Innehåll i kurs 2 - preklinisk grundkurs 2 Sjukgymnastik 11p Nivå 10-20 p A-nivå Motorisk utveckling Motorisk inlärning Postural kontroll Rörelseanalys Kroppshanteringsmetodik/förflyttningsmetodik Muskulär spänningsreglering Massage Resursorienterad kroppsundersökning Respiration och cirkulation Kondition Styrka Biomekanik Ledarmetodik och gruppträning Dokumentation Forskningsmetodik Anatomi 1p Neuroanatomi Fysiologi 8p Celler och synapser Nervsystemets högre funktioner Muskel Motorik Smärta, sensorik Autonoma nervsystemet Andning Cirkulation Artbetsfysiologi Träning Endokrinologi, njurar och digestion Åldrandets fysiologi kurspl12.doc 98-11-25 9

Karolinska Institutet Bilaga 5 UTBILDNINGSPROGRAM i SJUKGYMNASTIK KURSPLAN KLINISK UTBILDNING Kurs 3 Kurs 4 Kurs 5 20 poäng 20 poäng 20 poäng Godkänd av programkommittén för arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningarna vid Karolinska Institutet 98 11 23

Karolinska Institutet Utbildningsprogram i sjukgymnastik Kursplan klinisk utbildning Termin 3 Kurs 3 20 poäng Kursen innehåller följande delkurser: poäng poängnivå Sjukgymnastik 10p B-nivå 21-30p Medicinska ämnen 6,5p 0-6,5p Psykologi 2p 7-8p Fysiologi 1,5p 9-9,5p Termin 4 Kurs 4 20 poäng Kursen innehåller följande delkurser: poäng nivå Sjukgymnastik 10p B-nivå 31-40p Medicinska ämnen 7p 6,6-13,5p Psykologi 2p 9-10p Fysiologi 1p 9,6-10,5p Termin 5 Kurs 5 20 poäng Kursen innehåller följande delkurser: poäng nivå Sjukgymnastik 17p C-nivå 41-57p Medicinska ämnen 2,5p 13,6-16p Fysiologi 0,5p 10,6-11p /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 2

Syfte Syftet med den kliniska utbildningen är att den studerande ska förvärva grundläggande kunskaper, färdigheter och ett professionellt förhållningssätt som fordras för självständigt, kritiskt och utvecklande arbete som sjukgymnast. Mål De övergripande målen är att den studerande efter den kliniska utbildningen ska kunna bedöma människans rörelse- och aktivitetsförmåga, planera och genomföra förebyggande, behandlande och (re)habiliterande insatser samt utvärdera sjukgymnastiska insatser. Patienternas resurser ska tas tillvara och insatserna ska vara av relevans för den enskilde. Den studerande ska kunna handleda och undervisa patienter anhöriga och andra yrkeskategorier i vården. Den studerande ska ha nått en personlig mognad och ha ett omdöme som skapar förtroende och ger förutsättningar för god kommunikation. Hon/han ska självständigt söka och kritiskt granska kunskap inom sjukgymnastikens område. Målet är att den studerande uppnår handlingsberedskap. Definition och beskrivning av ämnet sjukgymnastik och sjukgymnastik som yrkesverksamhet. Fastställd 1997-11-25 av LSR s Vetenskapliga råd Sjukgymnastik som kunskapsområde Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av sjukdom och skada. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet. Sjukgymnastik som yrkesverksamhet Sjukgymnastik som yrkesverksamhet innebär att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga. I verksamheten ingår metod- och kvalitetsutveckling samt utvärdering. Insatser i förebyggande eller habiliterande/rehabiliterande syfte bygger på en bedömning och analys av patientens/klientens kroppsliga förutsättningar och problem med hänsyn tagen till psykiska och sociala faktorer. Dit hör miljöförhållanden som är av betydelse i sammanhanget. Med patienten/klienten som aktiv samarbetspartner syftar åtgärder, behandlingar och pedagogiska insatser till att göra henne medveten om sina kroppsliga resurser och därigenom förbättra möjligheterna att klara det dagliga livets krav. Sjukgymnastisk verksamhet inkluderar alla åldrar och inrymmer ett brett spektrum av funktionsstörningar avseende rörelse- och /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 3

stödjeorganen, centralt och perifert nervsystem, andning och cirkulation, psykosomatik, samt psyke. Sjukgymnasten har ett självständigt ansvar för bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering. Struktur i kursplan Sjukgymnastikens kunskapsområde I kursplanen beskrivs sjukgymnastikens kunskapsområde dels utifrån ett medicinskt och hälsoorienterat perspektiv, dels utifrån den internationella klassifikationen av sjukdomar och handikappklassifikationen och dels utifrån det sjukgymnastiska perspektivet på rörelse relaterat till olika rörelsebegrepp. Sjukgymnastiken har sin bas i en humanistisk människosyn. Sjukgymnastik beskrivs och förstås både utifrån ett medicinskt och ett hälsoorienterat perspektiv. De båda perspektiven använder olika begrepp. Det medicinska perspektivet tar sin utgångspunkt i funktionshinder som konsekvens av sjukdom och det hälsoorienterade i människans förmåga/beteende. Synen på rörelse är relaterad till både människans aktivitet och funktionshinder. Beskrivningen bygger på den internationella klassifikationen av sjukdomar ICD 10 (International Classification of Diseases) och WHO s handikappklassifikation ICIDH (International Classification of Impairments, Disability and Handicap) 1980. Det sjukgymnastiska perspektivet på rörelse relateras till handikappklassifikationen. Rörelseförutsättningar svarar mot impairments (biologisk nivå) och rörelseförmåga/beteende mot (dis)ability (personnivå). Rörelsebeteende avser rörelseförmåga med hänsyn till miljön. Rörelsebeteende satt i ett samhällsperspektiv svarar också mot participation in society (enligt förslag till revidering) eller handicap (samhällsnivå). Respektive nivå för rörelsebegreppen kan ses som självständiga utan säkert samband. /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 4

Delaspekt av Begrepp enl Rörelsebegrepp Tillämpning vid människans ICIDH i sjukgymnastik dokumentation Hälsa/funktion (neg ordalydelse) (positiv ordalydelse) (bedömning, mål åtgärder, utvärdering) Samhälls- och HANDIKAPP personnivå (Handicap - Participation in society) (action) RÖRELSE- BETEENDE Rörelse/funktion i förhållande till miljön inkl pat:s upplevelse (yrkesspecifik och/el gemensam nivå för olika yrkesgrupper Personnivå AKTIVITETS- RÖRELSE- Förmåga/nedsatt BEGRÄNSNING FÖRMÅGA till enkla och ((Dis)ability sammansatta rörelser/ (movement) förflyttningar mm. (yrkesspecifik nivå. Sjukgymnastik anlägger egna perspektiv och insatser) Organnivå FUNKTIONS- RÖRELSEFÖRUT- Avser förutsättningar SVIKT SÄTTNINGAR för rörelse/funktion (Impairment) (yrkesspecifik och/el (Neuromotor gemensam nivå för processes) olika yrkesgrupper) Rörelsebegrepp i sjukgymnastik i relation till ICIDH och förslag till tillämpning av dessa vid dokumentation av sjukgymnastisk behandling och rehabiliterande insatser. ur Sjukgymnastik och klassifikation - rapport från ett projekt och förslag till terminologi för sjukgymnastik av Catharina Broberg,1997 Yrkeskunnande I kursplanen beskrivs yrkeskunnande dels utifrån fysioterapiprocessen, dels utifrån en pedagogisk modell för inlärning och dels utifrån komplexitet i situationen Beskrivningen av yrkeskunnande utgår från den modell av kliniskt tänkande och handlande som sjukgymnaster använder i klinisk verksamhet, dvs fysioterapiprocessen. Denna kan beskrivas som en problemlösnings- och beslutsprocess. Fysioterapiprocessen kan ses som en spiral som innehåller såväl kunskaper och färdigheter som interaktion med patienten. Modellen utgår från en syn på kunskap som integrerar teoretisk kunskap (kognitiv kunskap), färdighet (psyko-motorisk kunskap) och interaktion (affektiv kunskap). Den förenar alla de komponenter som ingår i professionell kompetens. Terminologin ger uttryck för vad sjukgymnasten anser förändras genom sjukgymnastik och hur, dvs med vilken behandling och vilka (re)habiliterande eller hälsobefrämjande insatser en förändring kan komma till stånd för patienten för att bibehålla, förbättra eller kompensera för nedsatt funktion- eller aktivitetsförmåga. /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 5

Handlingsberedskap är en funktion av kognitiv, psykomotorisk och affektiv kunskap. Kunskapstrappan startar med modellinlärning och fortsätter med möjligheten att handla på instruktion. Graden av självständighet ökar, med början i begränsade uppgifter och därefter inom allt större områden. Yrkeskunnande beskrivs även utifrån komplexitet i situationen, kontexten. Sjukgymnasten kan verka på individnivå med en enstaka patient, på gruppnivå med flera patienter, personal eller med andra som har betydelse för patientens hälsa. Sjukgymnastiska insatser kan också ske på samhällsnivå. Patienten förstås då i ett socialt, kulturellt och samhällsvetenskapligt perspektiv, där människans rörelse och handlingar är beroende av omgivningen. Undervisning och arbetsformer Den kliniska utbildningen är uppdelad i tre kurser, klinisk baskurs, klinisk fortsättningskurs och klinisk rehabiliteringskurs. Målen beskriver vad den studerande ska kunna efter genomgången preklinisk utbildning. Varje kurs består av teoretiska och praktiska moment för att integrera kunskaper och färdigheter. Kurserna byggs upp så att innehållet ska fördjupas och breddas successivt och kraven på kunskaper och färdigheter stegras. Den kliniska delen av utbildningen bygger på kunskaper från den prekliniska utbildningen och varje enskild kurs bygger på kunskaper från föregående kurs. Vägar att nå målen beskrivs i respektive studiehandledning. Kurserna består av olika block. Det första innehåller humanbiologiska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen och ses som viktig bakgrundskunskap och stöd för sjukgymnastiken. Det medicinska blocket som förbereder den studerande för den kliniska rehabiliteringskursen är förlagd till slutet av kurs 4. Den andra delen av respektive kurs innehåller ämnet sjukgymnastik. Teoretisk kunskap, färdighet och interaktion inom sjukgymnastiken integreras. Utbildningen i sjukgymnastik under de kliniska kurserna genomförs i klinik och förläggs till undervisningssjukhusen och därtill knutna enheter bl.a. inom neuro-geriatrik och inom den öppna vården. Lärarlag bestående av lektorer, adjunkter och handledare i sjukgymnastik planerar och organiserar utbildningen. För varje kurs delas den studerande in i grupper av olika storlek som relateras till inlärningssituationen. Den studerande erhåller handledning i sitt patientarbete under hela den kliniska utbildningen. Handledningen ges så att den studerande under utbildningens gång kan arbeta allt mer självständigt, kritiskt och utvecklande. Den studerande ska kontinuerligt ha möjlighet att diskutera etiska spörsmål med handledare, lärare och kurskamrater. Genom olika former av utvärdering och genom särskilda kursråd har den studerande möjlighet att påverka undervisning och arbetsformer. Tillträde /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 6

För att få tillträde till den sjukgymnastiska delen i den klinisk utbildningen krävs godkänd preklinisk utbildning. Kurserna i den kliniska utbildningen ska genomföras i numerisk ordning. Utvärdering och examination Godkänd klinisk utbildning erhålls då den studerande med godkänt resultat genomgått kursens obligatoriska moment och tentamina. Den studerandes inlärning utvärderas kontinuerligt i respektive kurs genom skriftliga inlämningsuppgifter, rapporter, duggor och deltagande i seminarier. Den humanbiologiska/medicinska/beteendevetenskapliga delen av kursen tenteras vid ett gemensamt tillfälle i slutet av blocket och innan den sjukgymnastiska delen av kursen startar. I den kliniska delen av sjukgymnastiken utvärderas inlärningen genom patientdemonstrationer, diskussioner, dokumentation och vid bedömningssamtal. Tentamen i respektive kurs utgår från patientfall/patient som är relevanta för sjukgymnastisk bedömning, behandling och övriga insatser och/eller uppföljning. Den omfattar en muntlig/praktisk del och en skriftlig del. Den kliniska utbildningen i kurs 5 avslutas med en klinisk sluttentamen som omfattar all sjukgymnastik. En ordinarie och en omtentamen anordnas för varje given kurs. Den studerande ges möjlighet att tentera vid sammanlagt 6 tillfällen. Efter 4 tentamenstillfällen erbjuds den studerande ny kursplats. Efter 6 icke godkända tentamenstillfällen har kursplatsen förverkats. Studerande som underkänts två gånger i tentamen har rätt att begära att annan examinator utses. Betyg Som betyg används uttrycken godkänd/underkänd. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Övriga föreskrifter Se lokala föreskrifter. /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 7

KURS 3 Klinisk baskurs 20p I den kliniska baskursen ska den studerande lägga grunden till ett professionellt förhållningssätt och yrkesidentitet. Den studerande förvärvar teoretisk kunskap och tränar egen problemlösningsförmåga enligt fysioterapiprocessen samt tränar färdigheter, kommunikation och samarbete med patienterna. Inom ramen för ämnet sjukgymnastik möter den studerande patienter med belastningsskador, ledsjukdomar, kronisk smärta, psykosomatiska besvär, sjukdomar i andnings- och cirkulationsorganen, stroke och patienter med åldersrelaterade sjukdomar. Sjukgymnastisk bedömning, målsättning och planering av sjukgymnastiska insatser i samarbete med patienten sker på nivåerna rörelseförutsättningar och rörelseförmåga/beteende. Med förutsättningar avses de anatomiska, fysiologiska och psykologiska villkor i kroppens organsystem, som ligger till grund för människans rörelse. Med förmåga/beteende avses en persons förmåga att använda sin kropp och rörelse i meningsfulla aktiviteter Sjukgymnastiska insatser riktas mot en individ och/eller en grupp patienter. Den studerande handlar dels utifrån instruktioner och dels självständigt med bestämda uppgifter. Mål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: samtala med patienter kring hälsoproblem och ta upp anamnes möta och bemöta patienter med respekt, lyhördhet och inlevelseförmåga reflektera över egna reaktioner i mötet med patienten tillämpa grundläggande undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförutsättningar i nervsystemet; senso- och psykomotorisk funktion samt smärta cirkulationssystemet och cirkulation andningsorganen och andningsfunktion rörelsesystemet och dess funktion tillämpa grundläggande undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförmåga/beteende vad gäller basala rörelser ADL - personlig vård sammansatta rörelser och förflyttningar kommunikation analysera patientens hälsoproblem och resurser på nivån rörelseförutsättningar och rörelseförmåga/beteende /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 8

formulera patientens hälsoproblem och resurser utifrån den samlade bedömningen av anamnes och undersökning, mål och planering av sjukgymnastiska insatser genomföra manuell behandling och träning, som riktar sig mot kroppens organsystem för att förbättra och bibehålla rörelseförutsättningar särskilt rörelse- och nervsystemet inkl. smärta genomföra behandling, träning och undervisning för att förbättra, bibehålla eller kompensera för nedsatt rörelseförmåga/beteende vad gäller basala rörelser ADL - personlig vård sammansatta rörelser och förflyttningar ge råd och information angående patientens aktuella skada, sjukdom och/eller hälsoproblem förstå vikten av att kunna bedöma och utvärdera de resultat som kan uppnås genom sjukgymnastiska insatser dokumentera anamnes, undersökningsfynd, problemformulering, målsättning samt de planerade och genomförda sjukgymnastiska insatserna känna till olika organisationsformer, administration, budget och kvalitetssäkringsarbete inom hälso- och sjukvården känna till aktuell forskning och förstå hur forskningsrapporter som är av relevans för kunskapsområdet sjukgymnastik är uppbyggda och kritiskt kunna granska dem /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 9

Innehåll i kurs 3 - klinisk baskurs Sjukgymnastik 10p Nivå 21-30p B-nivå Sjukgymnastikens teori, metodik och patientarbete 8 p Interaktion Professionellt förhållningssätt Reflektion Yrkesetik Anamnes Undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförutsättningar Bedömningsinstrument och mätmetoder avseende rörelseförmåga/beteende Åtgärder för manuell behandling och träning av rörelseförutsättningar, särskilt rörelse- och nervsystemet inkl. smärta Pedagogisk planering Strategier och insatser för behandling, träning och undervisning av rörelseförmåga/beteende, särskilt basala rörelser, sammansatta rörelser, förflyttningar och ADL Dokumentation Forskningsmetodik 2p Forskningsdesign Litteratursökning och sammanställning Bakgrund Aktuell forskning Medicinska ämnen 6,5p Geriatrik 0,5p Den åldrande patientens behov med avseende på smärta och funktionsstörningar. Yrsel- och falltendens. Olika vårdformer. Neurologi 1p Terminologi. Neurologiskt status. Neurologiska sjukdomar. Stroke. Ortopedi 1p Funktionsstörningar och smärtproblem i rörelse- och stödjeorganen. Extremitetstrauma - frakturer. Artros - endoplastiker. Med. rehabilitering 2p Långvarig/kronisk smärta. Förekomst och vårdbehov. Smärtananlys. Patientrelaterad undervisning som belyser diagnostik, behandling och rehabilitering vid olika långvariga nociceptiva och neurogena smärttillstånd Reumatologi 0,5p /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 10

Inflammation. Översikt över reumatiska sjukdomar, med tonvikt på artrit och systemsjukdomar. Socialmedicin 1,5p Grundläggande terminologi. Faktorer som påverkar människors hälsa. Epidemiologi. Hälsoekonomi, etik och prioritering. Hälsooch sjukvårdsorganisation och ledarskap. Kvalitet och process i hälso- och sjukvård. Övriga ämnen 3,5p Fysiologi 1,5p Smärtfysiologi. Träningsfysiologi Psykologi 2p Grundläggande psykologiska teorier och begrepp samt hur de kan tillämpas i relationen mellan sjukgymnast och patient. Professionellt förhållningssätt, kommunikation och interaktion. Samtalsmetodik. /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 11

KURS 4 Klinisk fortsättningskurs 20p I den kliniska fortsättningskursen ska den studerande vidareutveckla sitt professionella förhållningssätt och sin yrkesidentitet. Den studerande förvärvar teoretisk kunskap och tränar egen problemlösningsförmåga enligt fysioterapiprocessen samt tränar färdigheter, kommunikation och samarbete med patienten. Den studerande ska delta i planering och prioritering av sjukgymnastens arbetsuppgifter. Inom ramen för ämnet sjukgymnastik möter den studerande patienter med sjukdomar och skador av både akut och kronisk natur i andnings- och cirkulationsorganen, rörelse- och stödjeorganen och centrala och perifera nervsystemet. Sjukgymnastisk bedömning, målsättning, planering av insatser och utvärdering av resultat sker på nivåerna rörelseförutsättningar och rörelseförmåga/beteende. Med förutsättningar avses de anatomiska, fysiologiska och psykologiska villkor i kroppens organsystem, som ligger till grund för människans rörelse. Med förmåga/beteende avses en persons förmåga att använda sin kropp och rörelse i meningsfulla aktiviteter Sjukgymnastiska insatser riktas mot en individ och/eller en grupp patienter och sker i samarbete med vårdteamet. Den studerande fungerar självständigt inom ett begränsat område. Mål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: samtala, dvs byta information, vara stöd och etablera kontakt med patient/närstående och företrädare för andra yrken möta patienter och anhöriga med respekt, lyhördhet och inlevelseförmåga reflektera över egna reaktioner och insatser i mötet med patienten analysera ett vårdetiskt dilemma tillämpa undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförutsättningar i nervsystemet; senso- och psykomotorisk funktion samt smärta cirkulationssystemet och cirkulation andningsorganen och andningsfunktion rörelsesystemet och dess funktion tillämpa undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförmåga/beteende vad gäller basala rörelser ADL - personlig vård sammansatta rörelser och förflyttningar kommunikation /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 12

tillämpa biomekaniska aspekter vid bedömning av människans rörelseförmåga analysera patientens hälsoproblem på nivån rörelseförutsättningar och rörelseförmåga/beteende genomföra manuell behandling och träning, som riktar sig mot kroppens organsystem för att förbättra och bibehålla rörelseförutsättningar särskilt cirkulationssystemet och cirkulation andningsorganen och andningsfunktion nervsystemet; senso- och psykomotorisk funktion samt smärta genomföra behandling, träning och undervisning för att förbättra, bibehålla eller kompensera för nedsatt rörelseförmåga/beteende vad gäller basala rörelser ADL - personlig vård sammansatta rörelser och förflyttningar handleda och undervisa patient och närstående analysera de resultat som uppnåtts genom sjukgymnastiska insatser formulera och dokumentera patientens hälsoproblem och resurser utifrån den samlade bedömningen av anamnes och undersökning, mål och planering och genomförande av sjukgymnastiska insatser samt resultat av dessa. tillämpa olika forskningsperspektiv och olika metoder tillämpa beskrivande statistik och känna till hypotesprövning /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 13

Innehåll i kurs 4 - klinisk fortsättningskurs Sjukgymnastik 10p Nivå 31-40p B-nivå Sjukgymnastikens teori, metodik och patientarbete 8 p Vårdetiska seminarier Interaktion Reflektion Undersöknings- och mätmetoder avseende rörelseförutsättningar Bedömningsinstrument och mätmetoder avseende rörelseförmåga/beteende Biomekaniska beräkningar Åtgärder för manuell behandling eller träning avseende rörelseförutsättningar särskilt andnings- och cirkulationssystemet Strategier och insatser för behandling, träning och undervisning rörelseförmåga/beteende, särskilt basala rörelser, ADL, sammansatta rörelser Pedagogisk planering och genomförande Dokumentation Forskningsmetodik 2p Forskningsmetoder Statistik Hypotesprövning Aktuell forskning Medicinska ämnen 7p Geriatrik 0,5p Psykiska sjukdomar och demens hos äldre. Utredning, behandling och forskning. Onkologi. Amputationer. Kirurgi 0,75p Allmänkirurgi. Anestesiologi och intensivvård. Perioperativa respirationsförhållanden. Urologi särskilt inkontinens. Plastikkirurgi och bränskadevård. Neurologi 1,5p Vanligare sjukdomar och skador i centrala och perifera nervsystemet och muskulaturen. Basal neurokirurgi och neurofysiologi. Medvetslöshet. Obstetrik/gynekologi 0,25p Graviditet och förlossning. Kvinnosjukdomar /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 14

Ortopedi 1p Ligamentskador. Amputationer. Konservativa och kirurgiska behandlingsmetoder avseende ryggar. Handkirurgi. Barnortopedi. Psykiatri 0,5p Psykiska störningar och sjukdomar. Depression. Psykoser. Ångestsyndrom. Ätstörningar. Medicinska/icke medicinska behandlingsmetoder och forskning. Med. rehabilitering 1 p Rehabiliteringsmålsättningar på individ- och samhällsnivå. Rehabiliteringsplaner inklusive arbets/yrkesrehabilitering. Medicin 0,75p Sjukdomar i hjärta och lungor. Cirkulationsrubbningar. Aktuell farmakologi. Vård/Hygien 0,75p Mikrobiologi. Omvårdnad, hemsjukvård, vård i livets slutskede. Övriga ämnen 3p Fysiologi 1p Klinisk fysiologi avseende andning och cirkulation. Psykologi 2p Kris sorg och döende. Psykosomatik. Neuropsykologi. Kvinnohälsa. Kronisk sjukdom, handikapp och åldrande. /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 15

Kurs 5 Klinisk rehabiliteringskurs 20p I den kliniska rehabiliteringskursen tränar den studerande att alltmer självständigt bedöma och utvärdera patienten avseende nivåerna i den allmänna modellen (ICIDH) för rehabilitering. Dessa nivåer är funktionssvikt, aktivitetsbegränsning och delaktighet i samhället. Rörelsebegreppen rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende svarar mot ovanstående nivåer. Vikt läggs vid att den studerande genom ett kritiskt och reflekterande arbetssätt utvecklar förmåga till kliniskt tänkande, problemlösning och ett professionellt förhållningssätt. Rehabilitering omfattar olika typer av insatser för patienten. Dessa utförs av flera yrkesgrupper och kräver samordning där sjukgymnasten har en central roll. Inom ramen för ämnet sjukgymnastik möter den studerande patienter med rygg- och nackbesvär, med övriga led- och muskelrelaterade besvär, med kronisk smärta, med stroke och andra neurologiska sjukdomar och skador, med åldersrelaterade sjukdomar, med psykiska och psykosomatiska besvär samt barn. Sjukgymnastisk bedömning, målsättning, planering och genomförande av insatser för och utvärdering av patienten sker med fokus på nivåerna rörelseförutsättningar respektive rörelseförmåga/beteende. Rörelsebeteende ska ses i ett socialt, kulturellt och samhällsvetenskapligt perspektiv där människans rörelse och handlingar är beroende av omgivningen. Sjukgymnastiska insatser riktas mot en individ och/eller en grupp. Insatserna görs på persongrupp eller samhällsnivå. Den studerande ska samarbeta med patienten, anhöriga och med personalkategorier som har betydelse för patienten samt med arbetsplats och myndigheter. Sjukgymnasten handlar självständigt inom ett avgränsat område. Mål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: handla med respekt och empati i mötet med patienter, anhöriga och personal samtala, dvs byta information, vara ett stöd och etablera kontakt med patient/närstående och företrädare för andra yrken i vården och med andra myndigheter reflektera över egna reaktioner och insatser samt vara medveten om egna möjligheter och begränsningar i mötet med patienten evaluera patientens hälsoproblem/resurser avseende rörelseförutsättningar utifrån genomförd undersökning av nervsystemet; senso- och psykomotorisk funktion samt smärta cirkulationssystemet och cirkulation andningsorganen och andningsfunktion rörelsesystemet och dess funktion evaluera patientens hälsoproblem/resurser avseende rörelseförmåga utifrån /G/Public/agrundutbildn/kursplaner/Klinkurspl345 98-11-25 16